BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Relevanta dokument
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

MAT OCH CANCER Emma Nisukangas och Nadia Andersson Leg. Dietister och projektledare Dietisternas Riksförbund

Testa dina vanor Hälsotest

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Hälsosamma levnadsvanor

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Matprat i primärvården

Inspirationsfilm HFS matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor

Testa dina vanor Hälsotest

WHO = World Health Organization

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016


Testa dina vanor Hälsotest

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Dina levnadsvanor din hälsa

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Teori - Mat och näring

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:


Diabetesutbildning del 2 Maten

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Mat och dryck för dig som har diabetes

Till vårdnadshavare 1

Kost och näring för idrottande ungdomar

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Maria Svensson Kost för prestation

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Råd för en god hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Vad påverkar vår hälsa?

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Tio steg till goda matvanor

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Transkript:

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN

Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika specifika livsmedel och komponenter i maten som ökar eller minskar risken för olika cancerformer. Cancer är ett samlingsnamn på många olika sjukdomar och det är osannolikt att enskilda livsmedel eller näringsämnen ensamt kan orsaka, eller förebygga, cancer. Det är mer sannolikt att matvanor i kombination med fysisk aktivitet leder till ett metabolt tillstånd som mer eller mindre påverkar risken att drabbas. Eftersom vi inte äter mat i form av enskilda livsmedel eller näringsämnen, så är det viktigt att se till helheten. Råden bör därför betraktas som ett paket eller beteendemönster, istället för enskilda rekommendationer. Om du fått en cancerdiagnos rekommenderas du följa dessa råd om möjligt. Om du behöver specifika råd om hur just du ska anpassa din mat kan du be din läkare eller sjuksköterska om remiss till dietist - till exempel om du har kvarvarande besvär från munhålan eller mag-tarmkanalen som påverkar vad och hur mycket du kan äta eller om du ofrivilligt har förlorat mycket i vikt under cancerbehandlingen. World Cancer Research Fund/American Institute for Cancer Research. Diet, Nutrition, Physical Activity and Cancer: a Global Perspective. Continuous Update Project Expert Report 2018. Tillgänglig från dietandcancerreport.org

REKOMMENDATIONER FÖR DIG SOM HAR BEHANDLATS FÖR CANCER

VIKT HÅLL EN HÄLSOSAM VIKT Vissa läkemedel som tas under lång tid efter avslutad cancerbehandling kan öka aptiten eller på andra sätt göra det svårare att hålla en hälsosam vikt. Gruppverksamhet för överviktsbehandling, som finns i privat regi eller i vissa fall i primärvården, kan vara ett bra stöd. En hälsosam vikt motsvarar ett BMI mellan 18,5-25 (normalvikt). Ett BMI under 18,5 räknas som en undervikt, ett BMI mellan 25-30 räknas som övervikt, medan ett BMI över 30 räknas som fetma. FYSISK AKTIVITET VAR FYSISKT AKTIV Var fysiskt aktiv som en del av vardagen - gå mer och sitt mindre. Fysisk aktivitet stärker din kropp och hjälper dig att hålla en hälsosam vikt. Om du har svårt att komma igång efter cancerbehandling kan en fysioterapeut hjälpa dig med förslag på aktiviteter som passar just dig. Kom ihåg, all aktivitet är bättre än ingen. Exempel på fysisk aktiviteter kan vara friluftsliv, vardagsaktiviteter, promenad, cykling, lek, fysisk belastning i arbetet, motion och träning.

GRÖNSAKER, BÄR, FRUKT & FULLKORN ÄT MER GRÖNSAKER, FRUKT, BALJVÄXTER, FULLKORN OCH FIBERRIKA PRODUKTER Inkludera någon form av fullkorn, grönsaker, frukt, bär och baljväxter (bönor, ärtor, linser) i dina måltider varje dag. Om du är ovan att äta denna typ av livsmedel är det klokt att börja försiktigt och långsamt öka intaget. Detta gäller speciellt om du har genomgått operation i mag-tarmkanalen. I vissa fall kan det vara olämpligt att överhuvudtaget äta fiberrika livsmedel och baljväxter. Fullkorn är när alla delar av spannmålskornet finns med och innehåller mer näring än när man inte använt hela kornet. Kostfibrer kallas de kolhydrater som inte bryts ner vid matsmältningen. De finns till exempel i grönsaker, frukt, rotfrukter, baljväxter samt fullkornsprodukter.

KÖTT BEGRÄNSA INTAGET AV RÖTT KÖTT OCH UNDVIK CHARKUTERIER Ät inte mer än 350-500 g (tillagad vikt) per vecka av rött kött. Kött från ko, gris och lamm räknas som rött kött. Om möjligt, undvik charkuterier såsom rökt skinka, leverpastej, salami, korv, kassler och bacon. Byt gärna till vegetariska alternativ samt fisk, kyckling eller annat fågelkött. Det är rimligt att även intaget av viltkött ska begränsas på grund av att det har liknande sammansättning som rött kött. Det finns dock inga specifika rekommendationer på grund av bristande forskningsunderlag. SKRÄPMAT ÄT MINDRE SKRÄPMAT Genom att begränsa intaget av processad mat med mycket av fett, stärkelse eller socker (t.ex. hamburgare, pommes frites, pizza, chips, kakor, bakverk, desserter, choklad och godis) hjälper du till att begränsa ditt energiintag. Det höga energiinnehållet i dessa livsmedel kan göra det svårt att hålla en hälsosam vikt. Om du däremot har dålig aptit och ofrivilligt har minskat i vikt kan det under en begränsad period vara bra att lägga till energirika livsmedel till dina måltider för att kunna återhämta din vikt. Det är också viktigt att din mat innehåller tillräckligt med protein för att kunna bibehålla eller bygga muskler. Be om remiss till dietist för att få råd anpassade för dig.

ALKOHOL BEGRÄNSA ALKOHOLKONSUMTIONEN I cancerförebyggande syfte är det bäst att inte dricka alkohol. SÖTADE DRYCKER UNDVIK LÄSK OCH SAFT Drick gärna vatten och osötad dryck. Har du svårt att få i dig energi och tappat ofrivilligt i vikt är det dock viktigt att du får i dig dryck med energi, t.ex. mjölk och juice. Intag av sockersötad dryck såsom läsk och saft kan vara en orsak till viktuppgång, övervikt och fetma som är en av de största riskfaktorerna när det gäller cancer. Det finns i dagsläget ingen evidens för att intag av konstgjorda sötningsmedel, som aspartam, eller socker i sig skulle ge en ökad cancerrisk. KOSTTILLSKOTT FÖRLITA DIG INTE PÅ KOSTTILL- SKOTT Sträva efter att få i dig alla näringsämnen som du behöver genom att äta varierat och hälsosamt enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Efter cancerbehandling kan i vissa fall kosttillskott behövas, exempelvis om du genomgått en operation som gör att näringen inte tas upp optimalt eller om du av andra anledningar har svårt att äta varierat. Diskutera med din läkare eller dietist.

Denna skrift har tagits fram av en projektgrupp inom Dietisternas Riksförbund med finansiering från Socialstyrelsen inom ramen för regeringens satsning på att förbättra vården för patienter med kroniska sjukdomar i samarbete med Centrum för Cancerrehabilitering, Stockholms läns landsting. Informationen baseras på material från World Cancer Research Fund (www.wcrf.org). World Cancer Research Fund är en organisation som utreder hur matvanor, fysisk aktivitet och vikt påverkar cancerrisken. Organisationen bedömer vetenskapliga studier och ger utifrån dessa rekommendationer om hur risken för cancer kan minskas. Kom ihåg att det finns även andra faktorer som påverkar risken att få cancer såsom rökning/tobak, miljöfaktorer och solvanor. För att minska risken för cancer är det alltid viktigt med rökstopp! Projektgruppen har bestått av: Emma Nisukangas, leg. dietist och fil. master i kostvetenskap Charlotta Rubin, leg. dietist och med. kand. i folkhälsovetenskap Ylva Orrevall, leg. dietist och med.dr. Christin Anderhov Eriksson, leg. dietist och med. mag. i folkhälsovetenskap Anna Stubbendorff, leg. dietist och kommunikatör Nadia Andersson, leg. dietist Frågor eller funderingar? Kontakta din dietist, läkare eller sjuksköterska. Mer information finns också att läsa på: www.matochcancer.se www.wcrf.org www.livsmedelsverket.se www.1177.se Mars 2019 WWW.DRF.NU WWW.REHABCANCER.SE