Akademiskt mentorskap: hur och varför?

Akademiskt mentorskap: hur och varför? Verksamhetsplan Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet

Innehåll BAKGRUND... 3 Kontakt... 3 MENTORSKAP PÅ HUMANISTISKA FAKULTETEN: MOTIVERING OCH SYFTE... 4 VAD ÄR AKADEMISKT MENTORSKAP?... 4 MENTORSVERKSAMHETEN... 5 Mentorskap i grupp... 5 Mentorerna... 5 Adepterna... 6 Koordinatorerna... 6 MÖTEN I MENTORSGRUPPEN... 7 Det första mötet... 7 Mötesplanering och kommunikation... 7 Mentorsträffarna... 7 Mentorns pedagogiska status... 8 Återkoppling och utvärdering... 8 REGLER OCH RIKTLINJER... 9 Läs mer... 9 2

Bakgrund Mentorsverksamheten på Humanistiska fakulteten har nu varit igång i flera år sedan den startades på FLoV 2009. Syftet är att fördjupa kunskapen i ämnena samt bidra med ett studiesocialt sammanhang för studenterna. Idag har institutionerna FLoV, LIR, KUV och SPL en aktiv mentorsverksamhet. Många studenter har deltagit under åren både som adepter och mentorer och utvärderingarna har varit mycket positiva. Eftersom mentorsverksamheten startades som ett studentinitiativ är det viktigt att fortsatt låta deltagarna påverka verksamheten. På så sätt hålls verksamheten levande. Vi som nu är verksamma vill tacka tidigare koordinatorer och hjälpsamma, uppskattande och stöttande universitetsanställda såväl forskare, lärare som administratörer. En särskild eloge ges också till David Solberger, tidigare student vid FLoV, som under en längre tid drev och utvecklade det dåvarande mentorsprojektet till den nuvarande mentorsverksamheten och vars arbete vi nu driver vidare. Framförallt vill vi tacka alla engagerade mentorer och adepter för värdefull återkoppling vilken ligger till grund för detta dokument och för ett berömvärt arbete ute i grupperna. Mentorskoordinatorerna på Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori (FLoV), Institutionen för kulturvetenskaper (KUV), Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (LIR) Institutionen för språk och litteraturer (SPL). (SPL). Kontakt FLoV: mentor@flov.gu.se KUV: mentor@kuv.gu.se LIR: mentor@lir.gu.se SPL: mentor@sprak.gu.se 3

Mentorskap på Humanistiska fakulteten: motivering och syfte Syftet med mentorsverksamheten som bedrivs vid Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet är att: (1) skapa en bättre studiesocial situation på institutionen och att erbjuda en mötesplats för studenter där man kan diskutera sådant som inte får tillräckligt med utrymme i den ordinarie undervisningen. (2) komplettera lektionstimmarna och fördjupa studentens ämneskunskaper. Mentorsverksamheten är därför en plats där ett erfarenhetsutbyte mellan studenter kan ske, där deltagarna får chansen att möta både egna kurskamrater och träffa studenter som läser på andra nivåer. Mentorsverksamheten ska också kunna erbjuda en möjlighet för studenter som inte tar så mycket plats i den ordinarie undervisningen. Dessutom kan verksamheten ge löpande respons på och fånga upp studenternas åsikter om de kurser de läser vid sidan av de vanliga kursutvärderingarna. Mentorsverksamheten är utifrån detta tänkt att höja kvaliteten på utbildningen. Vad är akademiskt mentorskap? Det finns många olika sätt att organisera mentorsverksamhet och flera namn på andra liknande verksamheter, exempelvis Supplemental instructions (SI), Peer helper eller kamratstödjare. Grundtanken i alla dessa olika mentorsverksamheter är att mentorn som är den mer erfarne är ett stöd och en inspiration för adepten, som vägleds och stöttas i sin karriär och personliga utveckling. På Humanistiska fakulteten driver vi det som kallas akademiskt mentorskap eftersom det är de akademiska studierna som utgör grunden för vår mentorsverksamhet. Genom att delta i mentorsverksamheten ska man kunna bli en bättre student och få både mer och djupare kunskap. Våra mentorsträffar är i första hand inriktade på det adepterna läser i sina kurser och mentorsträffarna erbjuder därför en möjlighet för adepten att fördjupa förståelsen för kursens innehåll. Men detta utesluter inte att ett kreativt utbyte av erfarenheter och inspiration sker mellan både mentorer och adepter. Mentorn får möjlighet att repetera och fördjupa sin egen förståelse eller att utveckla nya idéer (vilket exempelvis kan inspirera det egna uppsatsskrivandet). 4

Mentorsverksamheten Mentorskap i grupp Grundläggande för Humanistiska fakultetens mentorsverksamhet är tron på nyttan i ett meningsskapande sammanhang runt studierna som bidrar till en god lärande- och studiesocial miljö. Mentorsverksamheten har sedan starten haft två huvudsyften. Den skall bidra till en god studiesocial situation och den ska bidra till att öka kvaliteten på studenternas utbildning. Båda dessa syften gynnas av att man arbetar i grupp. Därför består de flesta mentorsgrupperna vanligtvis av två mentorer samt fyra till sex adepter per grupp, men variationer kan förekomma beroende på deltagarmängd, intressen och behov hos olika ämnen och institutioner. En fördel med att gruppen har flera mentorer är att adepterna kan ta del av två personers kunskaper och erfarenheter istället för en. Från mentorssidan är fördelarna andra: arbetet för mentorerna blir lättare och man kan komplettera och stödja varandra och dela ansvaret för gruppen. Forskning pekar på att man lär sig mer effektivt vid diskussion med andra, men även när man får möjlighet eller har kravet på sig, att förklara för andra (Biggs & Tang, 2007:96). Att diskutera ett ämne eller att försöka lära ut det genom att själv tillämpa kunskapen innebär alltså att man kommer att förstå innehållet på ett djupare plan. Också så kallat informellt lärande som sker under andra former än i den ordinarie utbildningen, eller lärande som inte i första hand handlar om studieinnehållet, är bra för kunskapsbildning. Mentorsverksamheten ska även kunna vara ett forum för den typen av lärande (Biggs & Tang, 2007:118f; Gärdenfors, 2010:16f). Mentorsverksamheten vid Humanistiska fakulteten bygger på att både mentorer och adepter respekterar alla i gruppen och gemensamt arbetar för att skapa en god gemensam dynamik och tillsammans strävar efter att uppfylla mentorsverksamhetens syfte. Mentorerna För att bli mentor krävs vanligtvis att man läst åtminstone 60 högskolepoäng, eller med andra ord: två terminer, i ämnet man ska vara mentor i. Exempelvis bör en mentor i litteraturvetenskap därför ha läst 60 högskolepoäng i litteraturvetenskap. Men även andra relevanta kvalifikationer kan göra dig lämplig att bli mentor: exempelvis att du talar ett visst språk flytande även om du har läst färre än 60 högskolepoäng eller att du har läst filosofi någonstans där praktisk-/teoretisk-distinktionen inte finns. Om du är intresserad av att bli mentor men undrar om du är kvalificerad rådgör med koordinatorerna på din institution. Inga särskilda krav ställs på mentorns personliga egenskaper eller tidigare erfarenhet av undervisning, men man bör framförallt ha ett intresse för att leda ett samtal och vilja stödja adeptens kunskapsinhämtning, vilket gör att verksamhetens syften kan uppnås. Däremot krävs att mentorerna följer reglerna för mentorsverksamheten vid Humanistiska fakulteten. Dessa är svensk lag, universitetets regler, samt verksamhetens syften och regler. 5

Mentorns deltagande är frivilligt och ingen ekonomisk ersättning utgår. Däremot får mentorerna en kortare utbildning och ett diplom som bevis på denne har deltagit i mentorsverksamheten i Göteborg. Att ha varit mentor och lett en diskussionsgrupp är en mycket bra merit att ha på sitt CV. Adepterna Alla studenter som läser någon av grundkurserna i kärnämnena vid de humanistiska institutioner som driver mentorsverksamhet exempelvis i filosofi, litteraturvetenskap, språk, lingvistik, eller inom relaterade program som exempelvis Liberal Arts-programmet på FLoV kan anmäla sig och bli adept. Mentorsgrupperna har också formats på andra sätt exempelvis som en grupp på fortsättningskursen i praktisk filosofi där två studenter på avancerad nivå är mentorer. På LIR har det formats en adeptgrupp på fördjupningskursen med mentorer från avancerad nivå. Koordinatorerna På alla institutioner som driver mentorsverksamhet finns en eller flera koordinatorer. Dessa har till uppgift att organisera verksamheten på ett övergripande plan. Koordinatorer hjälper exempelvis till med att sätta samman studiegrupperna vid terminsstart. Koordinatorerna organiserar också utbildning för mentorerna varje termin. Därför kan du kontakta någon av mentorsverksamhetens koordinatorer om ett intresse finns för att starta en grupp i något ämne. Koordinatorerna har också ansvar för att det informeras om mentorsverksamheten vid terminsstart, ansvar för utbildning av mentorer samt att se till att verksamheten förlöper inom ramarna för verksamhetens regler och riktlinjer. 6

Möten i mentorsgruppen Det första mötet Under det första mentorsmötet kan det vara lämpligt att lära känna varandra för att se var fokus bör kunna ligga i gruppen. Gruppen kan exempelvis diskutera vad deltagarna är intresserade av, vilken bakgrund de har, varför de har bestämt sig för att läsa sitt ämne, och liknande. Under det första mötet är det också lämpligt att komma överens om en viss struktur: hur ofta man vill träffas samt skapa någon kommunikationskanal för att planera framtida möten och liknande frågor. Mötesplanering och kommunikation Exakt hur mentorsgruppens ska organiseras kan variera, men för att ha en funktionell struktur är det ofta bra att bestämma ett schema för hur man vill träffas i gruppen. Risken är annars att gruppen inte kommer att träffas regelbundet. Det är mentorerna som har det huvudsakliga ansvaret för att gruppen träffas. En möjlighet för att nå en regelbundenhet är att gruppen avsätter en viss tid varje vecka för träff. En vanlig möteslängd kan vara en eller två timmar, beroende på hur mycket som kan diskuteras. En annan möjlighet är att gruppen i slutet av varje möte, tillsammans bestämmer när nästa möte ska hållas. Även om man måste kompromissa om mötestiden är det viktigt att uppnå den eftersträvade kontinuiteten. Gruppen kan också organisera ett gemensamt kommunikationsmedel, exempelvis att alla i gruppen byter telefonnummer eller mailadresser eller att man startar en gemensam Facebook-grupp. Alla måste dock kunna delta i den valda kommunikationsformen. Mentorsmötena bör inte heller vara organiserade så att deltagare har svårt att känna sig bekväma. Exempelvis kan det vara olämpligt att träffas på en pub om någon gruppmedlem är emot. Alla i gruppen bör komma förberedda till gruppens möten enligt vad man kommit överens om, exempelvis att adepterna ska förbereda diskussionsfrågor inför mötet utifrån sin litteratur. Mentorerna kan förbereda sig genom att läsa på extra för att fräscha upp minnet. Generellt brukar diskussionen flyta lättare om alla är införstådda med vad som ska hända på nästa möte. Mentorsträffarna Olika ämnen, kurser och delkurser, för att inte tala om olika gruppsammansättningar, kan ge upphov till olika möjligheter att organisera ett möte. Ett möte som handlar om kinesisk grammatik kan ha en mer hjälplärarorienterad inriktning, medan ett möte i praktisk filosofi ofta är mer diskussionsorienterat. Mötena kan ges struktur, exempelvis genom att gruppen bestämmer sig för att prata om vad adepterna har gjort under sina senaste föreläsningar. Syftet är att mentorsverksamheten ska komplettera den ordinarie undervisningen. Därför är det adepternas lärandesituation som är den primära i verksamheten. 7

Gruppens diskussioner bör utgå från adepternas synvinkel och problemställningar. Det är mycket viktigt att alla adepter får ta lika mycket plats och gruppen ska tillsammans arbeta för att upprätthålla ett tillåtande och intresserat klimat. Alla inom mentorsgruppen ska behandlas lika. Mentorernas funktion är att försöka hjälpa adepterna till en bättre förståelse av sådant som känns oklart utifrån den ordinarie undervisningen, men även att fördjupa kunskapsinhämtningen genom att exempelvis ställa uppföljande frågor eller be adepterna redogöra för samband. Det bör poängteras att exakt hur inriktningen i sådana moment ser ut kan vara väldigt ämnesberoende. Generellt har de mer analytiskt inriktade humanistiska ämnena såsom filosofi, idéhistoria, eller litteraturvetenskap en annan inriktning än vad språkämnena har. Mentorns pedagogiska status Mentorerna är både bundna till och frikopplade från den ordinarie undervisningen. Bundna i den mening att det som ska diskuteras är främst detsamma som vad som tas upp i den ordinarie undervisningen för adepterna. Mentorsverksamheten ska alltså vara ett pedagogiskt komplement till den ordinarie undervisningen. Men mentorsgruppens verksamhet är också fri i den meningen att gruppen tillsammans kan organiseras efter deltagarnas önskemål och behov. Däremot är det inte mentors roll att svara på tentafrågor åt studenter. Det går alltså inte att referera till en mentor vid eventuella konflikter om tentornas rättning. Lärares ord har alltid auktoritet vid bedömning. Detta kan inte nog understrykas. Återkoppling och utvärdering I själva mentorsverksamheten kan det pågå flera former av återkoppling. Dels är det bra om det sker en återkoppling mellan mentorer och adepter samt även mellan mentorerna själva i grupperna. Dessutom sker en återkoppling mellan gruppdeltagarna och koordinatorerna på de respektive institutionerna i form av terminsutvärderingar. Formerna för denna utvärdering kan exempelvis ske genom en skriftlig utvärdering eller liknande som anpassas till kontext och grupp. Mentorerna är skyldiga att rapporterna till koordinatorerna om problem uppstår i grupperna, exempelvis om det förekommer brott mot de angivna regelverken eller om det uppstår någon typ av konflikt i grupperna. Mentorerna är också skyldiga att agera (ev. tillsammans med koordinatorerna eller med annan lämplig hjälp) så att eventuellt uppkomna problem löses. Koordinatorernas ansvar är att organisera verksamheten på ett övergripande plan, att hålla kontakt med mentorerna samt att ansvara för att verksamheten fungerar enligt GU:s riktlinjer om likabehandling och i enlighet med övriga regelverk. 8

Regler och riktlinjer För alla: Alla som deltar i mentorsverksamheten måste följa och verka efter Göteborgs universitets regler och likabehandlingspolicy. Därför bör alla mentorer, innan de påbörjar sitt mentorskap, ta del av GU:s Policy för jämställdhet och likabehandling. Mentorsverksamheten ska vara öppen för alla studenter, oavsett bakgrund, och de som deltar ska känna att de verkar i en trivsam miljö präglad av öppenhet, trygghet, utveckling och förståelse. Diskriminering tolereras inte. Mentorsverksamheten bygger på frivilligt deltagande. Mentorsverksamheten ska vara sådan att alla har lika möjlighet att komma till tals. Alla som är engagerade inom mentorsverksamheten ska sträva efter att uppfylla verksamhetens syften. För mentorerna: Mentorn har inte samma status som lärarna och bör inte agera som annat än mentor, dvs. vara medveten om att mentors ord saknar auktoritet som referens vid bedömning. Om problem uppstår i samband med mentorsmötena, till exempel om det sker någon typ av diskriminering eller att gruppen inte fungerar, ska detta rapporteras till den på institutionen ansvarige koordinatorn för mentorsverksamheten. Detta gäller även om adepterna berättar om problem som rör den ordinarie undervisningen. Riktlinjer: Mentorn ska inte vidarebefordra sådant som sagt i förtroende men har heller inte tystnadsplikt. Behandla ett förtroende med sunt förnuft. Mentorn ska inte axla rollen som terapeut. Om en student har det besvärligt bör mentor hänvisa adepten till professionell hjälp såsom till Akademihälsan eller institutionens studievägledare. Läs mer Jämlikhet, jämställdhet, likabehandling http://studentportal.gu.se/studiemiljo-regler/likabehandling GU:s Policy för jämställdhet och likabehandling http://medarbetarportalen.gu.se/digitalassets/1458/1458566_policy-f--r-j--mst--lldhet-ochlikabehandling.pdf Biggs, John & Tang, Catherine (2007). Teaching for Quality Learning at University (third edition), Maidenhead, UK: Open University Press. Gärdenfors, Peter (2010). Om lärande på människans villkor, Natur & Kultur. 9