Det finns en workshopteknik som innebär att deltagarna inledningsvis och på kort tid försöker hitta så

Relevanta dokument
Metodstöd 2

Expertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt

Processinriktning i ISO 9001:2015

PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN]

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning

Utöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.

Underlag för upphandling av löpande utvärdering

Produktion och lagring av mjölk på gården

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Vad bör man tänka på vid köp eller tillverkning av ny utrustning?

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1

Provtagningsstrategier

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting

Guide till projektmodell - ProjectBase

Examensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik

Resultat, avslut och uppföljning

Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

God tillverknings praxis: Koagulanter

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering

Ramverk för projekt och uppdrag

VIII Avvikeklsehantering

Certifierad. Avtalsstrateg

Örebro kommuns digitaliseringssatsning ställer höga krav på en välfungerande förvaltningsstyrning

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

IV Faroanalys vid råvaruproduktion

Alla tjänar på ett starkt team!

Förändringsledning Hur långt har vi kommit?

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

Uppföljningsrapport IT-revision 2013

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet


Välja strategi, styrgrupp

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Om företaget har en energipolicy skriv den här: ... Vad är syftet/syftena med att göra en energikartläggning?

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Trafikkontoret Bilaga 11 Sida 1 (12) Strategi för hantering av projekt på trafikkontoret

10 tips för den ansvarsfulla entreprenören

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Digital Strategi för Kulturrådet

Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor!

Hur lyckas med förändring?

Hur nöjd är du på en skala?

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

Processbaserad verksamhetsutveckling STADSBYGGNADSKONTORET MALMÖ

Rubrikförklaringar till projektmallar

Planera genomförande

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Digital strategi för Strängnäs kommun

Konkret exempel från ett uppdrag där processkartläggningen medförde att systemleverantörens offert sänktes med 80%

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster

När du som konsument köper en bil från en bilhandlare

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete

Rekommendation Tidig marknadsdialog

Distribuerade projekt

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Övergripande granskning IT-driften

Riktlinjer för upprättande av avtal avseende kliniska läkemedelsprövningar. Finns ingen skrivning kring detta. Finns ingen skrivning kring detta

Astrakan Strategisk Utbildning AB

Creative Commons. en guide för lärare. En guide för lärare

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET

E-BOK NY SOM HR-CHEF. Detta bör du ha koll på. Detta bör du ha koll på

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp

Lärande utvärdering i praktiken

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Martin Völcker SLL IT Projektledare Mentor för agila projekt

Psifos kvalitetsmodell för psykologers arbete i elevhälsan. En översikt

Dynamiska förändringar av syrningsgrad i mejeriproduktion

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Projektledning del 2 Driva projekt och förändring 31 januari 2018

Underlag för inriktningsbeslut avseende IT-Sourcing

Att upphandla företagshälsovård. Kristina Öberg, projektledare, Guide för att upphandla företagshälsovård

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun

Riktlinje för Intern kontroll

Välj affärssystem & partner i 5 steg. En guide för dig som ska välja, upphandla & implementera ett affärssystem

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.

Mittuniversitetets riktlinjer för systemförvaltning

Hantera projekt med bidrag. Rotary Foundation seminarium Hans Johansson &12

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR UTVECKLING AV E- TJÄNSTER

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management

Välkommen till Huddinge. En kommun i tillväxt

Mål - Resultat - Lön. transportgruppen.se

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT

Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1

Produktblad VLS. Måleribranschens webbaserade VerksamhetsLedningsSystem

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Välkomna till presentation av PPS modellen och PPS verktyg

Hållbar organisations- utveckling

Transkript:

» Det skenande kritiska projektet «En lathund för att behålla it-verksamheten i den digitala stenålden Patrik Sternudd, juli 2019 Det finns en workshopteknik som innebär att deltagarna inledningsvis och på kort tid försöker hitta så många olika sätt som möjligt att misslyckas med den givna uppgiften, för att i nästa steg vända på det hela och därigenom hitta framgångsfaktorer. Den här essän utgår från resultatet av det första steget och beskriver hur it-projekt borde bedrivas om syftet, istället för att skapa användbara it-system, är att orsaka största möjliga frustration och ineffektivitet till så stor kostnad som möjligt. Strategin: få projekten att skena! För att se till att it-verksamheten aldrig lämnar den digitala stenåldern är den centrala strategin att få så många projekt som möjligt att uppnå ett läge som här benämns skenande kritiskt projekt, det vill säga projekt som aldrig tar slut. Naturligtvis är det inte alla projekt förunnat att uppnå detta läge, men även för projekt där leverans till slut sker finns det goda möjligheter att skapa tandagnisslan och allmän uppgivenhet inom den drabbade verksamheten. Fördelar med det skenande kritiska projektet Kännetecknande för det skenande kritiska projektet är att det har pågått så länge och konsumerat så mycket resurser i form av tid och pengar att det till varje pris måste fortsätta, just för att det redan har kostat så mycket. Ett skenande kritiskt projekt bidrar till att försämra verksamheten på följande sätt: 1) Nya projekt som skulle kunna lösa samma behov kommer inte tillåtas starta. 2) Personal och ekonomiska medel som annars skulle kunna nyttjas för att ta fram fungerande system hålls allokerade och förbrukas till ingen nytta. 3) Nyttan av andra produkter eller tjänster som har planerats samverka eller integreras med det förväntade resultatet från projektet begränsas kraftigt eller uteblir helt. 4) Istället för verksamhetsutveckling uppstår ett antal temporära lösningar som alla kräver omfattande manuell administration. 5) Genom att projektet aldrig tar slut sker heller aldrig någon erfarenhetsåterföring, vilket ökar chansen för fler skenande kritiska projekt. Det skenande kritiska projektet en lathund för att behålla it-verksamheten i den digitala stenålden Sida 1 av 7

Målmedveten oordning Överlag gäller det att ha en så informell projektorganisation som möjligt. Ju svårare det är att veta vem som beslutar om vad, desto större förvirring. Ju större förvirring, desto fler viktiga aktiviteter som faller mellan stolarna. Peka gärna ut någon som formellt ansvarig, samtidigt som någon annan regelbundet kommer in från sidan och fattar ogenomtänkta beslut med stor påverkansfaktor. En lämplig roll för den som synbart ska leda arbetet är projektledaren. Se dock till att inte delegera någon egentlig beslutsrätt. Förstärk effekten genom att då och då upphäva eller ge kontraorder för projektledarens inriktningar, samt ge direkta uppgifter till enstaka projektmedlemmar utan projektledarens vetskap. Sätt aldrig tydliga mål Om det är något som är viktigt för att åstadkomma eviga projekt så är det att undvika tydliga mål. Tydliga och mätbara mål gör det möjligt att bryta ner dem i mindre delar och i förlängningen skapa en realistisk tidplan. Detta får absolut inte ske. Om möjligt, sätt aldrig målen på pränt. Finns målen bara som muntlig överenskommelse mellan ett fåtal individer är det mycket lättare att löpande ändra projektets syfte och omfång. Dessutom kommer alla i projektet ha olika uppfattning om vad som ska åstadkommas, vilket gör att arbetet drivs åt olika och divergerande riktningar. Om en tidplan nödvändigtvis behöver sättas på pränt måste den vara i form av en övergripande tidsvision snarare än en faktiskt plan. På så vis skapas en illusion av att projektet kommer att leverera någon form av resultat någon gång i framtiden. Ytterligare en fördel med otydliga mål är att ingen kan säga att kostnadsberäkningen är orimlig. Genom detta går det att skapa en önskebudget för att få klartecken att starta projektet. Den måste dock vara tillräckligt stor för att det efter att medlen förbrukats ska göra för ont att avsluta projektet i förtid. Mer om projektledaren Det är viktigt att hitta rätt projektledare. Man kan komma långt genom att ta första bästa person som inte har någon annan uppgift för tillfället, men det finns då trots allt en minimal risk att få en person som faktiskt kan något om projektledning. Detta måste undvikas, eftersom en duktig projektledare är grunden för alla framgångsrika projekt. Säkerställ således att den som utses till projektledare: inte har någon utbildning inom projektledningsmetodik inte framgångsrikt har lyckats leda tidigare projekt i mål inte har ledaregenskaper eller ordningssinne För att skapa ett riktigt dåligt arbetsklimat, som i bästa fall också leder till att de duktiga och ambitiösa medarbetarna säger upp sig är det också bra om projektledaren: inte delar med sig av viktig information, utan använder den som ett maktmedel oavsett vad som händer rapporterar att allt går enligt plan (utan att nämna vilken) kallar till långa förutsättningslösa möten utan agenda (projektet är ju inte till för att leverera!) alltid skyller på enskilda projektmedlemmar när någon utifrån ifrågasätter projektet Några varningssignaler. Börjar projektledaren prata om kritisk linje, WBS, mätbara mål, validering, projektdirektiv, styrgrupp eller gemensam syn på projektets syfte är risken överhängande att det är en kameleont som slunkit igenom kriterierna ovan. Denne kan i värsta fall få projektet på fötter, och måste därför omedelbart bytas ut! Det skenande kritiska projektet en lathund för att behålla it-verksamheten i den digitala stenålden Sida 2 av 7

Viss kompetens måste motas i grind Att från början involvera krav- och verifieringsexperter riskerar att leda till att relevanta verksamhetsbehov identifieras. Än värre kan sådana experter, genom strukturerat krav- och verifieringsarbete, i hög utsträckning få den slutliga produkten att faktiskt realisera de identifierade behoven. Det finns även personer som är duktiga på att utforma system så att de upplevs som enkla och ändamålsenliga av användarna. Att kombinera användbarhets-, verifierings- och kravexpertis är särskilt kraftfullt, vilket innebär att dessa kompetensgrupper måste hållas borta från varje projekt som aspirerar på att bli ett skenande haveri. Är det så att it-säkerheten är viktig i den resulterade produkten gäller det även att hålla all sådan kompetens borta så länge som möjligt. Ju längre den kan hållas borta, desto större chans att ytterligare förseningar uppstår. I bästa fall visar det sig först i slutet att säkerheten är så bristfällig att en total omkonstruktion behöver göras. Ett annat utfall som inte försenar eller fördyrar, men åtminstone leder till stor frustration är att viktiga delar av produkten inaktiveras alternativt inte får användas. Detta sänker dessutom förtroendet för säkerhetsarbetet över lag, vilket i bästa fall gör att de som är kunniga inom området slutar. Ovanstående gäller givetvis för alla specialistdiscipliner. Om projektet ändå tvingas ta in sådana kompetenser, se då till att hitta personer som har begränsad eller ringa kunskap och färdighet inom området. På så viss hålls ryggen fri, samtidigt som resultatet fortfarande blir ett system med låg grad av användbarhet och ändamålsenlighet. För att få in individer som har rätt kompetens på papperet men inte i verkligheten kan upphandlingar vara ett effektivt verktyg. Kravställ att leverantören ska ha viss kompetens, men undvik att specificera att den ska nyttjas i uppdraget. Var tydlig med att det enbart är lägsta pris som kommer att utvärderas, men var i övrigt så generell som möjligt i vad de faktiska kraven är. Dessa enkla knep öppnar dessutom upp för åratal av frustrerande diskussioner som i bästa fall också kan drivas hela vägen till domstol. Maximera konsultberoendet Konsulter är mycket användbara för att bli av med kontrollen en gång för alla, samtidigt som det finns någon annan att skylla på när jobbiga frågor uppstår. Att i så stor utsträckning som möjligt använda konsulter förhindrar dessutom farlig och oönskad kompetensuppbyggnad hos den egna personalen. DILBERT 2003 Scott Adams. Used By permission of ANDREWS MCMEEL SYNDICATION. All rights reserved. Ett första steg är att se till att endast konsulterna sitter på vital information om projektet eller produkten. Undvik in i det längsta att sådan information dokumenteras, eftersom det då kan vara möjligt att ersätta personen eller företaget. Allt eftersom beroendet ökar kan timpriset höjas, för att på så sätt skapa ett stabilt och högt utflöde av ekonomiska medel. När ovanstående har uppnåtts kommer konsultföretaget att ha ett mycket begränsat incitament att försöka påtala problemen. I bästa fall förstår de inte ens att de är en bidragande orsak till ytterligare ett havererat it-projekt, men om någon konsult ändå försöker få projektet på rätt köl löses det enkelt genom att säga att det inte ligger i dennes uppdrag att komma med sådana idéer. Det skenande kritiska projektet en lathund för att behålla it-verksamheten i den digitala stenålden Sida 3 av 7

Motverka koordinering och samarbete Eftersträva en så stor projektgrupp som möjligt och byt regelbundet ut eller tillför nya nyckelpersoner. Förutom att projektgruppen fastnar i FIRO-modellens tillhörighetsfas kommer de nytillkomna att skapa frustration genom att ta upp frågor som redan avhandlats. Gruppen bör dessutom väljas så att det fysiska avståndet mellan två godtyckliga projektmedlemmar blir så stort som möjligt. Förhindra samtidigt användandet av kommunikationsverktyg som i viss mån kan kompensera de fysiska avstånden. Det är även viktigt att stoppa andra typer av verktyg, vilket leder oss in på... One tool to rule them all... Att enbart tillåta Word (och möjligen Excel) är ett alldeles utmärkt för att skapa kaos och frustration i projektet liksom i organisationen i övrigt. Tillåt under inga omständigheter mer ändamålsenliga produkter som skulle kunna ge överblick över pågående aktiviteter, identifiera resurskonflikter eller minska tiden som läggs på att desperat försöka få koll på projektets status. Det samma gäller alla former av ändamålsenliga kravhanteringssystem, men om den tidigare rekommendationen att hålla kravkompetensen borta från projektet följs torde ingen föra behovet på tal. Om så mot förmodan sker, tvinga den skyldige att upprätthålla en kravspårningsmatris i Word. För att minska risken att något användbart ändå kommer ut bör matrisen hållas och hanteras separat från det faktiska utvecklingsarbetet. Leverans, trots allt? Det är som sagt inte alla projekt förunnade att uppnå status som skenande kritiska sådana. Ibland måste leverans ske trots alla försök att förhala det hela. Om tidigare råd att hålla användbarhets- och kravkompetens borta från projektet har följts är chanserna goda att det åtminstone inte blir en produkt som hjälper slutanvändarna och den verksamhet de bedriver. Det går dock att skapa ännu mer oreda, och i bästa fall också få projektet att fortsätta långt efter leverans. En framgångsfaktor är att motverka alla initiativ till att införa ett livscykelperspektiv för produkten eller projektet. Fokus måste hela tiden ligga på utvecklingsaktiviteterna. Involvera under inga omständigheter drift- och förvaltningsorganisationerna. Skapa och använd egna ostandardiserade dataformat, och se för allt i världen till att all dokumentation, i den mån det slunkit med krav på sådan, speglar tidiga utvecklingsversioner av produkten snarare än den slutliga leveransen. Använd konsumentversioner av operativsystem. Inkludera så många olika tredjepartsbibliotek som möjligt, och gärna sådana som kräver dyra licenser för varje enskild processorkärna. Se till att kompletta utvecklingsmiljöer måste vara installerade för att produkten ska fungera även i produktionsmiljön, och att alla processer måste exekveras med administratörsbehörigheter. Automatiserade tester underlättar felsökande och versionsuppdateringar, och måste därför undvikas så långt som möjligt. Listan kan göras lång, men med bara dessa enkla knep kommer driftoch förvaltningsorganisationerna att bittert ångra att de någonsin kom i kontakt med produkten. Dessutom, om ovanstående har gjorts kommer förhoppningsvis ingen annan att förstå hur produkten fungerar, vilket ökar sannolikheten att projektet inte avslutas utan övergår till någon mystisk form av supportorganisation. En sådan konstruktion, som skulle kunna kallas för ett Schrödingerprojekt 1, kan trots att det inte når hela vägen fram till det skenande kritiska projektet ändå skapa rikligt med frustration och tandagnisslan bland användare såväl som teknisk personal. 1 Projektet är på samma gång både dött och levande. Så fort någon försöker kontrollera tillståndet kollapsar en central funktion. Det skenande kritiska projektet en lathund för att behålla it-verksamheten i den digitala stenålden Sida 4 av 7

Bevara det rådande läget Så här långt har rekommendationerna framför allt handlat om enstaka projekt. För att skapa optimala förutsättningar för att så många projekt som möjligt ska bli skenande kritiska haverier finns det några områden som behöver hanteras på en mer övergripande nivå. Det största hotet som alltid måste bevakas är initiativ till att öka organisationens processmognad, oavsett om det rör generellt projektgenomförande eller systemutvecklingsdisciplinen. Se exempelvis följande citat från CMMI DEV v1.3 (s.28): At maturity level 2, the projects have ensured that processes are planned and executed in accordance with policy; the projects employ skilled people who have adequate resources to produce controlled outputs; involve relevant stakeholders; are monitored, controlled, and reviewed; and are evaluated for adherence to their process descriptions. Det är uppenbart att redan på mognadsnivå 2 skulle många av de strategier som här har presenterats i syfte att uppnå havererade projekt gå om intet. Bara tanken på CMMI och alla andra former av processmognadsmodeller är direkt farlig för varje organisation som strävar efter att vara kvar i den digitala stenåldern. Om processmognadsförespråkarna kan hållas i schack blir läget betydligt bättre. Även då gäller det att vara vaksam, men man kommer långt genom att förhindra att rutiner för att följa upp och avsluta projekt tas fram eller ännu värre, börjar tillämpas. I andra hand gäller det att stå emot eventuella försök att införa systematisk erfarenhetsåterföring. Däremot, att lägga tid och kraft på att utvärdera enstaka projekt och därefter ignorera resultaten är ett utmärkt sätt att skapa uppgivenhet i organisationen och därmed motverka alla former av initiativ som leder bort från det rådande läget. Om allt vad som skrivits så här långt efterlevs är förutsättningarna goda att under många år framöver skörda frukterna av havererade it-projekt som orsakar största möjliga frustration och ineffektivitet i verksamheten till så stor kostnad som möjligt. Lycka till! Det skenande kritiska projektet en lathund för att behålla it-verksamheten i den digitala stenålden Sida 5 av 7

Checklista Checklistan nedan kan givetvis användas i den anda som essän är skriven, det vill säga för att skapa maximal frustration till högsta möjliga kostnad. Författarens absoluta övertygelse är dock att ingen avsiktligt vill göra detta. Checklistan bör istället användas som en varningsindikator. Ju fler boxar som markeras, desto större sannolikhet att projektet inte kommer att leverera önskat resultat. Styrning Mätbara och överenskomna mål för projektet saknas Projektledaren saknar nödvändiga mandat och resurser Projektorganisationen är inte definierad utan varierar beroende vem som tillfrågas Varken projekt- eller tidplan finns tillgänglig Leveransdatumet är baserat på önsketänkande och saknar koppling till omfattning och komplexitet Kostnadsprognosen saknar förankring i verkligheten Kompetens Projektledaren saknar utbildning inom projektledningsmetodik Projektledaren har ingen egentlig erfarenhet av att driva framgångsrika projekt Projektet saknar kompetens inom kravområdet Projektet saknar kompetens inom verifieringsområdet (inkl. testexperter) Projektet saknar kompetens inom användbarhetsområdet ( användarvänlighet ) It-säkerhetskompetens involveras som tidigast efter att produkten är färdig Fackområdeskompetenser saknar erforderlig expertis inom respektive disciplin Livscykel- och verksamhetsperspektiv Allt fokus är på projektet och inte på verksamheten som ska använda resultatet Ingen hänsyn tas till kostnader eller arbete som uppstår efter att produkten börjar användas Drift- och förvaltningsorganisationerna hålls borta från projektet Projektmognad Projekt avslutas oftast inte, utan övergår i förvaltningslimbo Projektledning anses inte vara en profession utan något alla kan göra utan utbildning Både systematisk och osystematisk erfarenhetsåterföring saknas Majoriteten av arbetet sker ad-hoc och inte utifrån kvalitetssäkrade processer Rutiner för att utvärdera och utifrån uppsatta kriterier avsluta projekt i förtid saknas Tre eller fler kryss? Pågår redan ett eller flera skenande projekt? Hur framgångsrika har tidigare projekt varit? Levererar de, och i så fall vad? Nästan vem som helst kan ta fram en it-produkt, men gör produkten verksamheten bättre? Det skenande kritiska projektet en lathund för att behålla it-verksamheten i den digitala stenålden Sida 6 av 7

Slutord Innehållet i essän beskriver inte någon specifik organisation eller något särskilt projekt. Inspiration har hämtats från egna och andras erfarenheter, samt från kurser, böcker och forskningsartiklar inom systems engineering, programvaruteknik och projektledningsmetodik. Har du läst så här långt har du eventuellt insett att texten beskriver, i koncentrerad form, projektrisker och problemområden för it-projekt. De går sällan till de extremer som jag beskriver här, och jag har personligen aldrig varit med om att det gjorts avsiktligt. Jag hoppas med själ och hjärta att ingen annan har det heller. Även om det generellt inte är särskilt hjälpsamt att säga vad man inte ska göra kan förhoppningsvis det omvända skrivsättet i det här fallet skapa igenkänningsfaktor och i förlängningen också diskussion och åtgärder som leder till bättre projekt. Det står också i ingressen på första sidan att det negativa tänkandet är första steget i en metod för att hitta framgångsfaktorer. Även resterande steg i metoden har genomförts och resultatet går att läsa i essän Tio framgångsfaktorer för lyckade it-projekt. Den essän är, precis som den du läser nu, tillgänglig på min hemsida https://patrik.sternudd.name. Dokumentversion 2019-07-09 Upphovsrätt och regler för spridning Patrik Sternudd äger upphovsrätten till detta verk med nedanstående undantag: 1. Bilderna på sidorna 1,4 och 5. Dessa används med licens från Shutterstock.com. 2. Dilbertserien på sida 3. Denna används med tillstånd från Andrews McMeel Syndication. Detta verk är licensierat enligt Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell licens. För att se en kopia av licensen, besök http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/ eller skicka ett brev till Creative Commons, PO Box 1866, Mountain View, CA 94042, USA. Copyright and license Copyright Patrik Sternudd, except for the images on pages 1,4 and 5, which are used by license from Shutterstock.com, and the Dilbert comic on page 3, which is used by permission from Andrews McMeel Syndication. This work is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License. To view a copy of this license, visit http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/ or send a letter to Creative Commons, PO Box 1866, Mountain View, CA 94042, USA. Det skenande kritiska projektet en lathund för att behålla it-verksamheten i den digitala stenålden Sida 7 av 7