Socialt arbete bland äldre. Forskning, utbildning, praktik en pilotstudie

Socialt arbete bland äldre Forskning, utbildning, praktik en pilotstudie

Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser i dokumentet. Experternas sammanställning kan dock bli underlag för myndighetens ställningstaganden. Artikelnr 2007-123-5 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2007 Sättning Maj-Len Sjögren 2

Förord God kvalitet i socialtjänsten förutsätter kompetent personal. För att få det krävs utbildning och lärande. För att få till stånd kvalificerad kunskapsutveckling och utbildning krävs forskning. Den bör ha en tydlig koppling till socialtjänstens praktik. De här tre aspekterna forskning, utbildning, praktik är utgångspunkterna i det uppdrag som redovisas i den här rapporten. För att uppnå en mer kunskapsbaserad äldreomsorg behöver samspelet mellan dem utvecklas. Ämnet socialt arbete byggdes upp som ett tvärvetenskapligt, handlingsorienterat ämne. Några åldersavgränsningar fanns inte, men tyngdpunkten i socionomutbildningarna har lagts på de målgrupper som individ- och familjeomsorgen arbetar med. Social omsorg är profilämne inom det sociala omsorgsprogrammet, med inriktningar mot områdena funktionshinder och äldre. Under senare år har flera sociala omsorgsprogram upphört och i olika omfattning och på skiftande sätt integrerats i socionomprogrammen. För närvarande övervägs ett förslag att avskaffa det sociala omsorgsprogrammet helt. Mot den här bakgrunden är det angeläget att överväga vilka specifika behov av yrkeskunnande som verksamma inom äldreomsorg och handikappomsorg har. Kan de helt tillgodoses inom ramen för en generalistutbildning? Kräver socialt arbete bland äldre och funktionshindrade inom socialtjänsten vissa specifika kunskaper och färdigheter? Mycket talar för det senare. I den här rapporten redovisas ett uppdrag som Socialstyrelsen lagt på fil.dr. Lennart Sauer vid institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet. Uppdraget rör äldreomsorg och syftar till att öka kunskapen om hur socialt arbete bland äldre definieras samt hur sambandet mellan forskning, utbildning och praktiskt arbete värnas vid lärosäten utanför Sverige. Uppdraget har haft begränsad omfattning och den här rapporten är en pilotstudie. Arbetet är ett led i att genomföra de åtgärder som tio myndigheter åtog sig i rapporten Investera nu! Handlingsplan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg. Där framhölls att åtgärder bör vidtas för att öka volymen på forskarutbildning inom socionom- och de sociala omsorgsprogrammen och få till stånd en ökad satsning på tillämpad forskning inom dessa program, med inriktning mot områdena äldre och funktionshinder. Högskoleverket och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har tillsammans arbetat för att främja utvecklingen inom området. Den nu aktuella kartläggningen är en del i det arbetet. Vår förhoppning är att rapporten skall bidra till diskussionen om hur socialt arbete bland äldre kan betraktas, vilket yrkeskunnande som krävs och hur det yrkeskunnandet ska utvecklas i samspel mellan praktiskt arbete, forskning och utbildning. Socialstyrelsen har nyligen publicerat rapporten Socialt arbete med äldre Förslag till kompetensbeskrivning för handläggare inom äldreomsorg. I 3

flera andra rapporter har myndigheten redovisat underlag om villkoren för enhetschefer inom verksamheterna. Ansvarig för det här arbetet vid Socialstyrelsen är Gert Alaby. För innehållet i den här rapporten svarar dock författaren, Lennart Sauer, ensam. Christer Neleryd Enhetschef, äldreenheten 4

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Bakgrund, syfte och metod 8 Bakgrund till uppdraget 8 Varför bör socialt arbete med inriktning mot äldre tydliggöras? 9 Syfte 10 Frågeställningar 11 Metod och begränsningar 11 Förekommer termen socialt arbete i samband med arbete bland äldre? 13 Vem tillhör målgruppen för det gerontologiska sociala arbetet? 14 Hur bedrivs grundläggande utbildning för kvalificerat socialt arbete bland äldre? 17 Temat äldre och åldrande på socialarbetarutbildningarna 18 Bristen på kompetenta gerontologiska socialarbetare 20 Om behovet av att förändra socialarbetarutbildningen 22 Ageism 23 Vilka yrkesroller utbildar man till? 26 Den professionsorienterade litteraturen 26 Det produktiva åldrandet 29 Vård vid livets slutskede 30 Socialarbetarutbildningarnas svar 30 Magister- och forskarutbildningsnivå 33 Hur tillgodoses sambandet mellan praktiskt arbete, utbildning och forskning? 36 Avslutning 39 Litteraturförteckning 43 Bilaga 49 E-postenkät 49 5

6

Sammanfattning Syftet med den kartläggning som redovisas i den här rapporten är att öka kunskaperna om hur socialt arbete definieras samt hur sambandet mellan forskning, utbildning och praktiskt arbete värnas vid lärosäten utanför Sverige. Rapporten är ett led i Socialstyrelsens arbete med att genomföra sina åtaganden i Investera nu! handlingsplan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg. En begränsad litteratursökning har genomförts för material som handlar om OECD-länderna de senaste tio åren. En e-postenkät har också använts. Kartläggningen visar att termen socialt arbete används i arbetet med äldre, såväl inom utbildning, forskning och praktik. Termerna gerontologiskt och geriatriskt socialt arbete är också etablerade och används mer eller mindre synonymt. Gerontologiskt socialt arbete uppmärksammas i alltför låg utsträckning vid utländska socialarbetarutbildningar, såväl på grund- och magister- som på forskarutbildningsnivå. Det beror dels på studenternas attityder och val, dels på lärosätenas kursutbud. Något enstaka exempel på ett väl fungerande samspel mellan utbildning, forskning och praktiskt arbete har identifierats. I den svenska traditionen har det sociala omsorgsprogrammet främst förberett studenterna för arbete med biståndsbedömning och arbetsledning. Både i litteraturen och i några utländska exempel förekommer också en kurativ yrkesroll som ska bidra till att lösa äldres sociala problem. Där förekommer även systematiserad samverkan mellan olika yrkesgrupper som samordnas av socialarbetare. Uppgiften att samordna och stödja genomförandet av insatser från olika aktörer är vanligt förekommande. Kanske behövs det även i Sverige ett kvalificerat socialt arbete med mer kurativ inriktning för olika målgrupper av äldre och en starkare fokusering på stöd för genomförande. I rapporten argumenteras för att socialt arbete med inriktning mot äldre bör bli tydligare i den integration mellan programmen social omsorg och socionom som nu pågår. Detta bör ske på ett sådant sätt att de specifika krav på kompetens som ställs på medarbetare inom äldreomsorgen tillgodoses. En del kunskapsstoff är generellt, men särarten måste också beaktas. I det sammanhanget bör termen gerontologiskt socialt arbete kunna vara en markör för den specifika kompetens som krävs inom äldreomsorgen. En ökad volym på magister- och forskarutbildning behövs för att möta efterfrågan på kvalificerade socialarbetare och på kunskapsutveckling om och för äldreomsorgen. 7

Bakgrund, syfte och metod Bakgrund till uppdraget Syftet med den kartläggning som redovisas i denna rapport har varit att öka kunskaperna om hur socialt arbete bland äldre definieras samt hur sambandet mellan forskning, utbildning och praktiskt arbete värnas vid lärosäten utanför Sverige. Bakgrunden till uppdraget och rapporten beskrevs av Socialstyrelsen på nedanstående sätt. I tillsynsrapporter från Socialstyrelsen som bygger på länsstyrelsernas tillsyn har rapportförfattarna under senare år upprepat att det saknas socialt innehåll inom äldreomsorgen. I flera fall har även lokala brukarundersökningar visat att de äldre uppfattar personalen som stressad, att de har för lite tid och att hjälpen ges av allt för många personer. Det verkar som att de brister i medicinskt omhändertagande som då rapporterades i vart fall delvis har åtgärdats och att det i stället uppstått brister i det sociala arbetet (eller sociala omsorgsarbetet)bland äldre. Samma slutsats kan man dra av en nyligen genomförd undersökning av personalens tidsanvändning i 49 kommuner, där det framgår att det är hemskötsel, social samvaro, tillsyn, aktiviteter och liknande som prioriteras ned och i många fall inte utförs alls, trots att den gamle fått ett biståndsbeslut om det eller att insatserna har tagits upp i arbetsplanen. Det sociala arbetet bland äldre är bristfälligt institutionaliserat och inte tillräckligt definierat eller erkänt. Arbetet inom den sociala äldreomsorgen har en praktisk, hushållsrelaterad tradition. Den goda husmodern har närmast stått som förebild för de roller som skapats under uppbyggnaden av den offentliga äldreomsorgen. I och med att utbildningen i social omsorg lyftes till högskolenivå höjdes kraven på undervisningsstoffet, yrkesrollerna och det yrkesmässiga handlandet. Uppdelningen i biståndsbedömarrollen och enhetschefsrollen blev vanligare, liksom konkurrensen från personer med annan yrkesbakgrund i första hand sjuksköterskor och beteendevetare. Ämnet socialt arbete har huvudsakligen byggts upp med utgångspunkt i den verksamhet som kommunernas individ- och familjeomsorg bedriver, dvs. riktat till barn och ungdomar som far illa, missbrukare, socialbidragstagare samt yngre och medelålders personer med sociala problem i övrigt. Genom förslaget att föra samman de sociala omsorgsutbildningarna och socionomutbildningarna i landet till ett enda program med en gemensam examenstitel socionom blir det ännu viktigare att definiera vad socialt arbete bland äldre är. Innan förslaget lades hade flera sociala omsorgsutbildningar omvandlats till socionomutbildningar. Omsorgsutbildningarna har i olika grad och på olika sätt integrerats i den befintliga socionomutbildningen. I juni 2004 lämnade tio myndigheter rapporten Investera nu! till regeringen, med förslag om ett 60-tal åtgärder i en tioårig handlingsplan. Ett förslag 8

var att man inom socionom- och de sociala omsorgsprogrammen bör skapa bättre förutsättningar för utökad volym på forskarutbildning med inriktning mot områdena äldre och funktionshinder. Hur det ska gå till ska preciseras tillsammans med dem som på olika sätt arbetar inom området. En annan åtgärd beskrevs på följande sätt: Möjligheterna att få till stånd en ökad satsning på tillämpad forskning knuten till de institutioner som bedriver socionom- och social omsorgsutbildning ska övervägas i samråd mellan berörda intressenter. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Högskoleverket och Socialstyrelsen har inlett ett gemensamt arbete för att genomföra de två nämnda åtgärderna. Som ett första led höll de i oktober 2005 en överläggning med företrädare för berörda lärosäten. Varför bör socialt arbete med inriktning mot äldre tydliggöras? Människors välbefinnande handlar inte bara om hälsa och frånvaro av sjukdom. Även om människor har funktionsbegränsningar är deras förmåga att upprätthålla sociala relationer och genomföra aktiviteter viktiga. Det är viktigt att förstå sjukdomars konsekvenser för funktionsförmåga och möjligheter att genomföra aktiviteter, men att främja välbefinnande rymmer även andra aspekter såsom personlighet, livserfarenhet, mognad, livskriser etc. Socialtjänstlagens mål har ibland varit svåra att omsätta i praktiskt arbete. De har betraktats som så övergripande att de ibland inte fått någon effekt i praktiken. För att de skall få det krävs att personalen har ett gediget yrkeskunnande i socialt arbete. Utifrån det kan de se varje individs förutsättningar och behov och därefter handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, för att på det mest kostnadseffektiva sättet genomföra insatser som ligger i linje med socialtjänstlagens mål och riktlinjer. För att man ska kunna kräva större vetenskapligt stöd för handlandet inom vård och omsorg måste kunskapsbasen för det praktiska arbetet definieras och utvecklas. Socialt arbete bland äldre har hittills inte i någon större grad funnits som vare sig begrepp, forskningsområde eller utbildningsdomän. När man integrerar ämnena socialt arbete och social omsorg måste de här frågorna klargöras. Äldreomsorgen och social omsorg som ämne har till stor del varit orienterad mot förmedling av befintliga insatser. I det praktiska arbetet styr ofta de tillgängliga insatserna utredningsarbetet och därmed analysen av människors behov. Socialt arbete, enligt den vanliga definitionen, bör komma till uttryck i olika yrkesroller i kommunernas äldreomsorg. Det kan gälla vid behovsbedömning, biståndsutredning och beslut om insatser, men minst lika viktigt är att utförandet av insatserna betraktas och benämns som socialt arbete. Med den här avgränsningen är den i särklass mest omfattande socialarbetarkategorin i landet vårdbiträden, undersköterskor och motsvarande. Mycket talar för att det framöver kommer att skapas nya yrkesroller med specifika krav på kompetens i socialt arbete med skiftande inriktningar det kan gälla stöd till närstående, frivilligsamordnare, metodutvecklare osv. 9

Det formella utbildningssystemet förändras fortlöpande. För närvarande ses man över omvårdnadsprogrammet i gymnasieskolan och omformar vuxenutbildningen. Det arbetsplatsförlagda lärandet stimuleras genom kompetensstegen och man överväger vilka de grundläggande kompetenskraven för arbete inom verksamheten ska vara. Det tillkommer ständigt påbyggnadsutbildningar och en översyn av dessa inom Komvux, KY-systemet och högskolan övervägs. Avsikten är att skapa ökad tydlighet och påbyggbarhet och undvika återvändsgränder. Validering utvecklas på olika nivåer i utbildningssystemet. I det här perspektivet är det angeläget att socialt arbete bland äldre som kunskapsområde blir representerat på olika nivåer från grundläggande yrkesförberedande utbildning på gymnasial nivå, över eftergymnasial påbyggnadsutbildning till grundutbildning på högskolenivå, till socionom och master-, magister- och forskarutbildningsnivå. Integrationen mellan social omsorg och socialt arbete på utbildningsnivå bör ske på ett sådant sätt att de specifika krav på kompetens som ställs på medarbetare inom äldreomsorgen tillgodoses. En del kunskapsstoff är generellt, men särarten måste också beaktas. I det sammanhanget bör termen gerontologiskt socialt arbete kunna vara en markör för den specifika kompetens som krävs inom äldreomsorgen. Ett framgångsrikt lagarbete mellan företrädare för olika yrkesgrupper kräver tydliga och helst väl avgränsade yrkesroller, där yrkespraktiken är väl utvecklad med stöd av bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. Det ger också yrkesutövarna den trygghet som krävs för att kunna samarbeta väl. För att det gerontologiska arbetet långsiktigt ska ha en plats i vården och omsorgen om äldre bör man tydliggöra och utveckla kunskapsbasen för gerontologiskt socialt arbete. Det behöver byggas upp en tillämpad forskning om äldreomsorgen, dess verksamhet och metoder samt insatsernas effekter och resultat. Det borde med fördel kunna göras i närheten av de miljöer som utbildar personal inom området. Det förutsätter dels att medel ställs till förfogande, dels att det finns forskarutbildade inom området. I dag är de mycket få. Därför behöver forskarutbildningen stimuleras inom socialt arbete med inriktning mot äldre. Det behövs även för att klara generationsväxlingen av lärare inom ämnet, såväl vid universitet och högskolor som på gymnasienivå. I dag rapporterar utbildarna inte sällan om att elever helst väljer bort kurser och inriktningar som går mot det gerontologiska hållet. Ur arbetsmarknads- och verksamhetsperspektiv är det ett problem. Många av dem som genomgår generella utbildningar på gymnasie- och högskolenivå kommer förr eller senare att arbeta bland äldre människor, eftersom de särskilt på längre sikt blir fler och fler. Det är därför viktigt att skapa tydlighet om yrkes- och kunskapsområdet, ge det den status det förtjänar och skapa utvecklingsmöjligheter för personer på olika nivåer. Syfte Syftet med kartläggningen har varit att öka kunskaperna om hur socialt arbete bland äldre definieras samt hur sambandet mellan forskning, utbildning och praktiskt arbete värnas vid lärosäten utanför Sverige. 10

Frågeställningar Förekommer termen socialt arbete i samband med arbete bland äldre, eller finns andra synonyma termer? Vilka yrkesroller utbildar man till? Hur bedrivs grundläggande utbildning för kvalificerat socialt arbete bland äldre? Finns vidareutbildning på magisternivå och hur utformas den? Hur utformas forskarutbildning och hur rekryteras forskarstudenter? Hur arbetar man med sambandet mellan praktiskt arbete, utbildning och forskning? Metod och begränsningar Begränsningen för uppdraget, och därmed kartläggningen, har varit att kartlägga endast äldreområdet, inte handikappområdet. En annan begränsning som påverkat omfattningen på kartläggningen har varit de resurser som avsatts för uppdraget och därmed den tid som kunnat användas för att genomföra kartläggningen. I tid har de ekonomiska medlen motsvarat sex veckors arbetstid. Därför har utredaren inte kunnat göra någon djupgående och heltäckande kartläggning. Kartläggningen har i första hand omfattat material som handlar om OECD-länderna och som publicerats de senaste tio åren. Kartläggningen bygger på en artikelsökning och en e-postenkät som skickats ut till universitet och högskolor internationellt. Artikelsökningen genomfördes i följande sökmotorer: Web of Science, som omfattar följande databaser: Science Citation Index Expanded, Social Sciences Citation Index och Arts & Humanities Citation Index. CSA Illumnia, som bl.a. omfattar följande databaser: Applied Social Sciences Index and Abstracts, Atla Religon Database, Criminal Justice Abstracts, ERIC, Library and Information Science Abstracts, PAIS International, Physical Education Index, Social Service Abstracts och Sociological Abstracts. De sökord som användes var Social work and gerontology vilket gav 52 träffar i Web of Sciences samt 2 942 träffar i CSA Illumnia. Artikelsökningen gjordes också i följande två tidskrifter: Journal of Teaching in Social Work och Educational Gerontology. En del artiklar hittades också via sökning i Questia (http://www.questia.com/index.jsp), som är ett bibliotek på Internet med elektroniskt publicerade artiklar, rapporter, böcker osv. Efter en genomgång av träffarna valde utredaren totalt 32 artiklar som bedömdes ligga i linje med kartläggningens frågeställningar. De artiklarna kompletterades med sju läroböcker för studenter i socialt arbete samt med en publikation som publicerats i samarbete med Journal of Gerontological Social Work. Läroböckerna togs med eftersom man genom att gå igenom dem borde kunna se vad forskare och lärare internationellt tycker är relevant kunskap för studenter på området socialt arbete med äldre. 11

E-postenkäten (se bilaga) skickades till 25 olika universitet/högskolor i Europa, Nordamerika, Australien och ett lärosäte i Asien (Japan). Ambitionen med e-postenkäten var att få beskrivningar från olika socialarbetarutbildningar (eller motsvarande) om hur de bedriver grund-, magister- och forskarutbildning på området socialt arbete och äldre. De frågor som ställdes är översättningar (och i viss mån anpassningar till en internationell kontext) av de fem frågeställningarna i kartläggningen. Urvalet av universitet/högskolor kan närmast beskrivas som pragmatiskt. Utredaren har använt redan etablerade kontakter inom ramen för de nätverk som institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet har, både vad gäller grundutbildningsnivå och forskning. Listan över universitet/högskolor har sedan kompletterats med lärosäten från förteckningar på IASSW:s (International Association of Schools of Social Work) och dess underorganisation EASSW:s (European Association of Schools of Social Work) webbplatser. E-postenkäten har också besvarats av två gästforskare som under våren 2006 vistats vid institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet. Gästforskarna är verksamma vid University of Western Sydney, Australien. Tyvärr har endast tre utbildningsanordnare i socialt arbete på högskoleoch universitetsnivå (totalt fyra lärosäten inklusive det för socialt arbete vid University of Western Sydney) besvarat e-postenkäten, trots att påminnelser skickats ut. De svar som kom in redovisas insprängda i rapporten. Man kan bara gissa varför endast tre utbildningsanordnare besvarat enkäten. Det kan bero på att man inte har tid och därför prioriterat bort enkäten, att e-post som instrument är dåligt (man kanske inte öppnar all post, man kanske slänger brev som man inte tycker verkar viktiga, meddelandena kan ha mottagits av någon som inte är intresserad av frågor om socialt arbete med äldre osv.), att temat socialt arbete med äldre är ett tema som inte är angeläget eller att det ligger vid sidan om de mer klassiska temana inom socialt arbete. Att det fanns så lite tid att genomföra uppdraget kan också ha påverkat svarsfrekvensen. Utredaren hade endast sex veckor på sig att samla in material, sammanställa det och skriva rapporten. Ambitionen med e-postenkäten var att få en aktuell beskrivning från olika socialarbetarutbildningar av hur de bedriver grund-, magister- och forskarutbildning på området socialt arbete och äldre. De här beskrivningarna hade kunnat ge en mer fullödig och mångsidig bild än vad som nu är fallet. Svaren från de tre lärosäten som har svarat ligger i linje med den bild som det övriga materialet ger och skiljer sig alltså inte från den mer allmänna beskrivning som presenteras i rapporten. Även de erfarenheter som de två gästforskarna från Australien redogjorde för ligger i linje med resultaten från artikelgenomgången. Sammantaget bekräftar alltså svaren från de fyra lärosätena, i England, Australien och Tyskland den bild som presenteras nedan. Just samstämmigheten gör det intressant och angeläget att redogöra för svaren, trots den låga svarsfrekvensen. Redovisningen av artikel- och litteraturgenomgången och det övriga material som samlats in är strukturerat utifrån uppdragets frågeställningar. 12

Förekommer termen socialt arbete i samband med arbete bland äldre? Scharlach, Damron-Rodriguez & Feldman (2000) samt Lee (2002) använder termen gerontologiskt socialt arbete (gerontological social work) för att beteckna socialt arbete med äldre. Termen innebär både individinriktat arbete (kurativt, rådgivande och behandlande arbete, behovsbedömning samt samordning och planering av olika insatser) och strukturinriktat arbete (samhällsplanering, information och upplysning). Damron-Rodriguez och Saltz Corley (2002) definierar, med referens till Berkman, Dobrof, Harry & Damron-Rodriguez (1997), gerontologiskt socialt arbete på följande sätt: Gerontological social work is a professionally responsible intervention to (1) enhance the developmental, problem solving, and coping capacities of older people and their families; (2) promote the effective and humane operating of systems that provide resources and services to older people and their families; (3) link older people with systems that provide them with resources and opportunities ; and (4) contribute to the development and improvement of policies that support persons throughout the lifespan. Vid sidan om den termen används termen geriatriskt socialt arbete (geriatric social work) (se t.ex. Bures, Toseland & Fortune 2002) många gånger synonymt med termen gerontologiskt socialt arbete. I vissa artiklar görs en distinktion mellan termerna, så att det gerontologiska sociala arbetet verkar utifrån ett socialt perspektiv och det geriatriska sociala arbetet utifrån ett medicinskt perspektiv. Mellor & Ivery (2002) föreslår att de båda termerna skrivs ihop (gerontological/geriatric social work), tills man utvecklat en bättre term, eftersom gränsdragningen mellan gerontologi och geriatrik inte längre är lämplig. Det finns en skillnad, men en äldre människas välbefinnande faller inom både gerontologi och geriatrik. Robbins och Rieder (2002) är inne på samma linje när de skriver: While we understand that some in the social work community feel these terms describe significantly different aspects of theory and practice related to older people, we prefer to use them interchangeably (sid.83). I flera av publikationerna i genomgången (se t.ex. Weiss 2005, Mellor & Ivery (red.) 2002) används termen socialt arbete i kombination med äldre eller för att beteckna socialarbetare som är yrkesverksamma inom området äldre eller för att klargöra att det är just det fältet man uttalar sig om. Man 13

får alltså intryck av att termen socialt arbete används i samband med arbete med äldre. Frågan om vilken term som används ställdes också i e-postenkäten och av svaren att döma så råder ingen enighet om vilken term som används. Flera olika termer används, varav socialt arbete med äldre är en. Socialt arbete vid Nottingham University, Storbritannien, svarade på följande sätt: Social work is a term that is applied in this field. Over the last decade, the term care management has also been applied; there is dispute about the similarities and differences between the two terms. Historically, social work with older people has been a poorly developed area of professional practice in the UK. One of the main problems that exist revolves around the extent to which the social work role has focused on the assessment of need following by the rationing of scarce resources. Artikelgenomgången visar att socialt arbete, både som utbildning och som praktik, i liten utsträckning har uppmärksammat frågan om äldre. Socialt arbete vid University of Western Sydney, Australien, menar att termen socialt arbete inte används i relation till äldre. Den term som används är aged care vilket ungefär motsvarar de svenska termerna äldreomsorg eller äldrevård. De två tyska högskolor (Fachhochschule Fulda och Fachhochshule Würzburg) som besvarat e-postenkäten ger delvis lite olika svar på den här frågan. Enligt högskolan i Würzburg används i delstaten Bayern termerna Soziale Arbeit mit Senioren (socialt arbete med seniorer) och Altenarbeit (äldrearbete). Högskolan i Fulda menar att man använder termen socialt arbete synonymt med termer som omvårdnad (nursing) och vård eller omsorg (caring). Den enda slutsats man kan dra är att det inte finns någon samstämmighet om vilken term som ska användas. Socialt arbete med äldre används som en beskrivning och omfattar social service, social omsorg, omvårdnad och gerontologiskt/geriatriskt socialt arbete. I andra publikationer är det tvärtom. Man kan hur som helst säga att socialt arbete med äldre och gerontologiskt socialt arbete används i en mer övergripande mening för att beskriva och precisera att det är frågan om socialt arbete med just äldre. En annan slutsats man kan dra är att området äldre många gånger förknippas med termer som omvårdnad, vård, omsorg osv., eller att de i alla fall används för att beskriva vad det är frågan om. Sammantaget tyder genomgången på att socialt arbete med äldre inte är ett etablerat begrepp som man bedriver någon mer omfattande forskning om eller ger kurser i på högskolor och universitet internationellt. Vem tillhör målgruppen för det gerontologiska sociala arbetet? En intressant fråga är om, och i så fall hur, äldre som målgrupp för det sociala arbetet definieras. Uttryckt på annat sätt, vilka åldersgrupper vänder sig det gerontologiska sociala arbetet till? I det stora flertalet av artiklarna pro- 14

blematiseras inte vare sig ålder, åldrande eller äldre som målgrupp. Utgångspunkten tycks vara ett slags allmän vardagsuppfattning om vilka som utgör gruppen äldre. I artiklarna använder man sig av beskrivningar som older persons, the elderly population, the field of ageing eller så använder man sig av beskrivningar som gerontological/geriatric social work samt social work with older/elderly persons. Författarna verkar ta för givet att läsaren vet vem som är gammal och när man är det. I några artiklar berör författarna frågan, då med utgångspunkt från den demografiska situationen. Man utgår från 65 år som en norm eller så utgår man från beräkningar om förväntad livslängd i populationen och hur stor andel av befolkningen som inom en snar framtid kommer att tillhöra gruppen äldre, dvs. 65 år eller äldre. En annan indelning som görs är äldre äldre. Indelningen i äldre äldre görs ofta i kombination med utgångspunkten att äldre är de som är minst 65 år. Åldersgränsen för de äldre äldre är i flertalet av artiklarna satt vid 85 år (se t.ex. Cummings, Galambos & De- Coster 2003) och i något fall vid 80 år (se t.ex. Green, Dezendorf, Lyman & Lyman 2005) De ovan nämnda förhållningssätten till frågan om vem som tillhör målgruppen för det gerontologiska sociala arbetet kan sägas utgå från en välfärdsstatlig förståelse av vem som är gammal. Det är en kategorisering som bygger på lönearbete och deltagandet i arbetslivet som en självklar norm. Priestley (2003), som är brittisk handikappforskare, pekar på den här kategoriseringen och menar att det finns flera intressanta paralleller mellan grupperna äldre och funktionshindrade. Priestley menar att båda kategorierna funktionshindrade och äldre kan ses utifrån tre diskurser som bottnar i vår kulturs centrering vid den produktiva fasen av livet. Den första diskursen innebär att både äldre och funktionshindrade ses som en administrativ kategori i välfärdsstaten. Båda kategorierna står utanför arbetsmarknaden, många är i behov av omsorg, service och vård samt utgör en ekonomisk utgiftspost för välfärdsstaten. Den andra diskursen säger att de två grupperna utgör en kulturell kategori som är konstruerad i relation till andra generationer och då främst medelåldern. Vidare, vilket är den tredje diskursen, förstås båda kategorierna i termer av kroppen. Funktionshindrade och äldre förstås och beskrivs ofta med utgångspunkt i kroppsliga avvikelser och sjukdomar. Lymbery (2005) är inne på samma linje som Priestley och problematiserar begreppen åldrande och äldre. Han menar att åldrande och vem som är gammal (older person) kan ses som en social konstruktion. Åldrandet sker visserligen via en biologisk och psykologisk process, som i sig inte är negativ, men vi förhåller oss många gånger till åldrande (och därmed äldre) på ett negativ sätt, menar Lymbery. I ljuset av det blir det socialkonstruktivistiska perspektivet relevant. Hur vi i den västerländska kultursfären uppfattar, värderar och förhåller oss till den biologiska och psykologiska process kroppen går igenom (dvs. åldrandet) är en social konstruktion. Ett tydligt exempel på det är övergången från yrkeslivet till en tillvaro som pensionär. I motsats till den långsamma biologiska och psykologiska process vi genomgår är den socialt konstruerade förståelsen av när man är gammal plötslig. Lymbery skriver att: 15

The first of these is the construction of retirement, which has become central to the experience of older people and which defines most clearly the point at which one officially becomes an older person (s. 21). Gammal blir man officiellt vid pensioneringen och det är den synen eller oproblematiserade utgångspunkten som det stora flertalet av artiklarna uttalat eller outtalat refererar till. Det betyder inte att alla som är 65 år eller äldre är potentiella föremål för socialarbetares arbete. Målgruppen för det gerontologiska sociala arbetet är de personer som är 65 år eller äldre och som har svårigheter, sjukdomar, funktionsnedsättningar eller sociala problem som gör att de behöver stöd och hjälp antingen relaterade till åldrandet i sig eller som uppkommer i denna fas av livet. Ett tydligt exempel på det här är Lymberys (2005) beskrivning av äldre människors behov och det sociala arbetets roll i ljuset av de behoven. Lymbery beskriver det med utgångspunkt från sju olika områden. Områdena är följande: (1) sjukdomar, funktionshinder och fysiska begränsningar, (2) demens, depression och andra kognitiva nedsättningar, (3) anhöriga och deras situation, (4) övergångar och förändringar, (5) närståendes bortgång, (6) övergrepp och skydd samt (7) konfrontation och utmanandet av förtryck (författarens numrering). När det gäller det sista området är det intressant att notera att Lymbery menar att till socialarbetarens roll hör inte bara att verka på individnivå utan också att verka på en mer samhällelig nivå. Socialarbetaren ska bidra till självständighet och eget inflytande samt tillsammans med de äldre motverka diskriminering och negativa föreställningar och fördomar om åldrandet och äldre. Även om Lymbery nämner sju angelägna områden uppmärksammas här bara det första området, som exempel. Den enskilt största orsaken till att socialarbetare arbetar med äldre är de fysiska sjukdomar och funktionsnedsättningar som människor får på grund av hög ålder. Här är socialarbetarens roll att bidra till äldre människors välbefinnande och möjligheter att bo kvar hemma, så långt det är möjligt. Socialarbetaren har en viktig uppgift i att bedöma behoven och utforma insatser som möjliggör det. Här ingår också att leda den personal som har till uppgift att ge omsorg och stöd. Lymbery menar att en viktig aspekt är att utforma insatserna så att den äldre människan får behålla sin självständighet och sitt oberoende. Till socialarbetarens roll hör också att samarbeta med andra yrkesgrupper, inte bara på det här området. Eftersom äldre människors behov och svårigheter inte kan tillgodoses av enbart socialarbetaren behöver olika discipliner samverka. I vissa fall handlar det om att hjälpa den gamla personen att få kontakt med andra specialister, som läkare eller sjukgymnaster, medan det i andra fall handlar om att tillsammans med individen och andra yrkesgrupper utforma insatser och stöd. 16

Hur bedrivs grundläggande utbildning för kvalificerat socialt arbete bland äldre? Man kan se två tydliga mönster i de artiklarna som gåtts igenom: Det första mönstret handlar om den demografiska situationen, den andra om att socialt arbete i alltför låg utsträckning uppmärksammat äldre som målgrupp. En övervägande majoritet av artiklarna och så gott som alla sju läroböcker som gåtts igenom tar sin utgångspunkt i den förändrade demografiska situationen. Artiklarna inleds med att peka på den ökande andelen äldre i populationen och de nya utmaningar som det medför för samhället i stort och för socialt arbete både som utbildning och praktik. (t.ex. Scharlach, Damron- Rodriguez, Robinson & Feldman 2000, Lee 2002, Green, Dezendorf, Lyman & Lyman 2005, Mellor & Ivery 2002, Weiss 2005, Kropf 2002, Hooyman & Tompkins 2005). Scharlach m.fl. (2000), som skriver om situationen i USA, menar att den förändrade demografiska situationen, med en allt större andel äldre, skapar utmaningar som det sociala arbetet (både som utbildning och praktik) i allt för liten utsträckning uppmärksammat. De skriver följande: The dramatic increase in the population of older people presents an immediate challenge to social work. The profession must intensify its focus in late life and intergenerational interdependencies, as well as the impact of the demographic revolution on the structure of the family (sid. 1). Att döma av artiklarna är kombinationen socialt arbete och äldre en ny företeelse. I artiklarna argumenterar man för att socialt arbete i alltför liten utsträckning uppmärksammat målgruppen äldre (Rosen, Zlotnik & Singer 2002). Den bild som ges är att det traditionella sociala arbetet inte riktar sig till den målgruppen. Situationen verkar alltså se likadan ut internationellt som i Sverige. Socialt arbete har huvudsakligen fokuserat på problem som är relaterade till barn, ungdomar, familj, missbruk osv. Den förändrade demografiska situationen har skapat en ny situation och också en anledning för det sociala arbetet att börja fokusera på frågor som rör gruppen äldre människor. Också de övriga EU-länderna står inför de utmaningar som den rådande demografiska situationen skapar. Enligt Eurostat (http://epp.eurostat.cec.eu.int) så utgjorde år 2004 åldersgruppen 65 79 år 12,5 procent av den totala befolkningen i de 25 EUländerna. Räknar man också åldersintervallet 80 år och äldre så blir andelen 16,5 procent. I Sverige utgjorde år 2005 antalet personer som var 65 år och äldre 17,3 procent av den totala befolkningsmängden (http://www.scb.se). Enligt Eurostat kommer också antalet människor som brukar definieras som äldre äldre att öka. De beräkningar som Eurostat har gjort (2003) visar att 17

den förväntade livslängden för personer som fyllt 60 år är i genomsnitt 19,8 år i de 25 EU-länderna. Flera av artiklarna pekar också på de konsekvenser och utmaningar som följer av den här förändringen. Hög ålder genererar ökad risk för åldersrelaterade sjukdomar, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, ökade krav på den äldres familj att ge omsorg, men man beskriver också aspekter som rör etnicitet och kön. (Cohen, Sandel, Thomas & Barton 2004, Scharlach m.fl. 2000). Etnicitets- och könsperspektivet är något som framkommer i flera av artiklarna. Att man i andra länder många gånger tar med de här perspektiven kan tyda på en annan medvetenhet om att de är viktiga men också, i varje fall när det gäller etnicitetsperspektivet, att man uttalar sig utifrån en mycket mer kulturellt heterogen kontext än Sverige (länder som t.ex. USA och Storbritannien). Temat äldre och åldrande på socialarbetarutbildningarna Den ökade andelen äldre medför alltså ett ökat behov både av olika sociala insatser och av sjukvård (Cohen m.fl. 2004). Cohen m.fl. skriver att det finns ett stort behov av socialarbetare både i det direkta klientarbetet och i ledande positioner för olika typer av omsorgsinrättningar. Mot bakgrund av det menar Scharlach m.fl. (2000) att socialt arbete har en viktig roll och uppgift att fylla. De skriver: Gerontological social work, by virtue of its holistic person-in-environment perspective, its distinctive attention to psychological and social functioning, its integrative focus, and its commitment to meeting the needs of underserved and disadvantaged groups, is especially well suited to help meet the challenges faced by our aging society Gerontological social work has the potential to assist elderly persons to live in dignity (sid.11) Men för att det här ska vara möjligt krävs att socialarbetarutbildningarna på ett bättre sätt utbildar och förbereder studenter för det. Även Lee (2002) pekar på det och menar att det är viktigt att studera och utvärdera hur socialarbetarutbildningarna hanterar frågan om socialt arbete bland äldre. Artiklarna beskriver hur angeläget och viktigt området socialt arbete med äldre är. Men mot bakgrund av de artiklar som gåtts igenom så kan man konstatera att socialt arbete med äldre inte är ett etablerat tema som återfinns i någon högre utsträckning på grund-, magister- och forskarutbildningsnivå. Socialt arbete vid Nottingham University gav nedanstående beskrivning av hur temat äldre behandlas i kurser vid deras institution. In our qualifying course (MA/Post Graduate Diploma in Social Work) students are more given a general introduction to the issues around working with adults in general than older people in particular. In the second year, for example, students can opt to undertake two assessed 20 18

credit modules in this area Social Work with Adults: Law and Policy, and Contemporary Social Work Practice with Adults. Both feature some content that specifically relates to older people, but this is alongside, for example, physical disability, mental health and learning disability. The prescribed curriculum that applies for social work does not specify any particular requirement to include material that specifically relates to older people. Den praktiska utbildningen i England omfattar tvåhundra dagar och kan ske på många olika fält inom det sociala arbetet, där äldre är ett. Om man som student väljer området äldre finns flera olika möjligheter: in field work teams, in hospitals, in residential or day centres or in community development. Men på det stora hela ägnar man ingen större uppmärksamhet åt temat äldre och socialt arbete med äldre. Utifrån svaren från de två tyska högskolorna (Fachhochschule Fulda och Würzburg) att döma verkar situationen vara snarlik i Tyskland. Området äldre berörs i kurser som socialpolitik, sociologi samt kurser som t.ex. psychological disorders (primarily dementia and depression (vid högskolan i Fulda). Vid högskolan i Würzburg är äldre och socialt arbete med äldre ett av flera valbara fördjupningsområden. Den praktiska utbildningen är obligatorisk och omfattar en termin. Studenterna får välja inom vilket fält de gör sin praktik och om de väljer äldreområdet så kan de, som man i Würzburg uttrycker det: have an internship in an institution of aged care. Socialarbetarutbildningen i Australien är inte specialiserad på någon inriktning eller målgrupp, enligt de två gästforskarna från institutionen för socialt arbete vid University of Western Sydney (UWS). Socialarbetarutbildningen är en bred generalistutbildning (som på så sätt liknar den traditionella socionomutbildningen i Sverige). Det finns ofta valbara kurser på temat äldre och äldreomsorg, men de är inte obligatoriska. De valbara kurserna ingår i block som studenterna kan väljas och ligger utanför de obligatoriska kurserna. Totalt finns det fyra block att välja mellan. De kan ha kurstitlar som Ageing in Australia eller Aged care, men just de blocken är inte populära hos studenterna och väljs alltså bort. Blocken är inte reglerade eller styrda av kursplaner och kan liknas vid olika teman som studenterna kan välja mellan och läsa vid sidan av den ordinarie utbildningen. De vänder sig också till studenter från andra utbildningar. Praktikmomenten i utbildningen omfattar tusen timmar och är uppdelade på två perioder, den ena på fyra hundra timmar och den andra på de resterande sex hundra. Inom ramen för praktiken erbjuds praktikutbildning på området socialt arbete bland äldre, dock är det få studenter som väljer att förlägga sin praktik inom äldrefältet. Den australiska situationen kan beskrivas som att hur socialt arbete bland äldre behandlas inom utbildningen i hög utsträckning beror på den enskilde lärarens eller forskarens akademiska intresse för temat. Enligt representanterna för UWS finns det ingen medveten strategi vare sig utbildningspolitiskt eller socialpolitiskt som går ut på att tydliggöra eller betona området äldre i socialarbetarutbildningen. Om studenter under sin utbildning får med sig kunskaper om äldre är slumpmässigt, och förutsätter att det vid det universitet som de studerar vid råkar finns lärare eller forskare som har ett 19

akademiskt intresse av äldre. Även i USA verkar den ovan beskrivna situationen råda. Green, Dezendorf, Lyman & Lyman (2005) hävdar att forskning (i USA) visar att socialarbetare som kollektiv saknar grundläggande kunskap och kompetens för arbete med äldre. De beskriver att situationen kan förstås mot bakgrund av att socialt arbete som ämne inte fokuserar på denna fråga. One self-evident reason for the problem is that social work education programs still focus on training for younger populations. Social work programs in the U.S. have developed in response to populations that are younger, less prone to chronic illness, and which have presented a much different range of problems, i.e., child welfare instead of older-adult health services (sid. 106). Kropf, Schneider, Stahlman (1993) redovisar en studie om hur mycket om äldre och åldrande som förekommer i kursplaner, samt innehållet i kursplanerna på grundutbildningsnivå. De flesta av de 19 undersökta lärosätena (89 procent) erbjöd valbara kurser. Vidare fann man att på de 17 lärosäten där man erbjöd valbara kurser så erbjöd drygt hälften av dem (53 procent) inga av de valbara kurserna om äldre och åldrande inom ramen för socionomprogrammet (social work program), utan de gavs vid andra institutioner (t.ex. sociologi, psykologi, biologi, omvårdnad). Walker och Pillai (2005) har också i en studie undersökt förekomsten av och innehållet i kurser om äldre och åldrande samt kurser om döden på socialarbetarutbildningarna i USA. Studien bygger på en kvantitativ analys av 55 slumpmässigt utvalda utbildningar (av 146 ackrediterade). I analysen gick de igenom kurser, kursplaner, kurskataloger och beskrivningar på hemsidor. Totalt fanns 180 kurser som var relaterade till äldre och åldrande. Av dem var 83 procent valbara. Tre universitet gav inga kurser som vara relaterade till äldre eller åldrande. Av de 55 utbildningarna fanns 20 högskolor eller universitet som gav fördjupande kurser om äldre och åldrande. Överlag fanns det få kurser om döden. I genomsnitt gavs 3 kurser vid varje universitet som relaterade till äldre och åldrande. De skriver: In general, our findings support the view that the emphasis in social work curriculum content dealing with one of the fastest growing sectors of our population is limited in currently accredited programs does reaffirm the fact that in-depth courses dealing with the elderly are largely nonexistent in present social work curriculum (sid 793). Bristen på kompetenta gerontologiska socialarbetare Enligt Scharlach m.fl. (2002) samt Rosen, Zlotnik & Singer (2002) råder det stor brist på kompetenta gerontologiska socialarbetare. De studenter som examineras har bristande kunskaper om äldre både på grund- och magisternivå och på de utbildningsorter där kurser på området socialt arbete och äld- 20

re erbjuds väljer studenterna andra kurser. Med referenser till flera tidigare studier redogör Scharlach m.fl. för sex olika faktorer som ligger bakom den här situationen. Bristande gerontologisk kompetens i socialarbetarkåren, negativa attityder till äldre hos socialarbetarstudenterna och i socialarbetarkåren, inadekvata kurser/inga kurser i socialt arbete med äldre, bristande gerontologisk expertis och frånvaro av kompetens i lärarkåren, minskade resurser i den offentliga omsorgen samt stigmatiserat yrkesområde. Området socialt arbete med äldre ses av socialarbetare som ett lågavlönat och lågt värderat område inom det sociala arbetet, enligt artikeln. Rosen, Zlotnik & Singer (2002) argumenterar för behovet av att gerontologisera socialarbetarutbildningen. De hävdar att socialarbetarutbildningarna i USA har misslyckats med att förbereda studenter för yrkesverksamhet bland en åldrande befolkning. Den demografiska situationen har skapat ett behov av såväl gerontologiska specialister som socialarbetare med en grundläggande gerontologisk kompetens. Med utgångspunkt från en större studie som genomfördes i slutet på 1990-talet redogör de för hur ont det är om kurser på grund-, magister- och forskarutbildningsnivå på socialhögskolorna i USA. De pekar också på bristen på gerontologisk kompetens bland lärare och forskare samt bristen på intresse för området socialt arbete med äldre i lärar- och forskarkåren. I en av delstudierna, en nationell kompetensenkät, som riktades till bl.a. studenter och yrkesverksamma socialarbetare som primärt arbetar med äldre, angavs ett antal kompetensområden som grundläggande för att man på ett bra sätt ska kunna bedriva yrkesverksamhet på området socialt arbete med äldre. De områdena var att analysera och reflektera över de egna värderingarna om åldrande och döden, att respektera äldres rätt till och behov av att göra egna val, att ha kunskap om de normala fysiska, psykologiska och sociala förändringar som följer av åldrandet, att respektera behov och tro som grundas på kulturell, andlig och etniska bakgrund, att ha kunskap om åldrandets inverkan på familjedynamiken, att kunna identifiera etiska och professionella frågor som ofta väcks i arbetet med äldre (så som t.ex. självbestämmande, familjekonflikter och frågor som väcks i samband med livets slutskede). Scharlach m.fl. föreslår ett antal åtgärder för att man ska kunna komma till rätta med den bristande kompetensen bland socialarbetarna och för att det sociala arbetet på ett bättre sätt ska kunna hjälpa äldre människor. De argumenterar för följande strategier: göra socialt arbete med äldre mer attraktivt, upplysning och information för att motverka negativa attityder till äldre, partnerskap mellan utbildningsanordnarna och praktiken, utveckling av kurser i gerontologiskt socialt arbete, praktik och fältförlagda studier på äldreområdet, ökad och utvecklad forskning både på forskarutbildningsnivå och inom mer avancerad forskning. Författarna till flera av artiklarna menar att minimikravet måste vara att alla socialarbetare åtminstone har en grundläggande kompetens om att arbeta med äldre. 21

Om behovet av att förändra socialarbetarutbildningen Fokus och innehåll i flertalet artiklar kan grovt delas in i två teman, att ändra på utbildningen samt att ändra på attityder. Det förstnämnda temat fokuserar på behovet av att förändra socialarbetarutbildningarna så att de bättre svarar mot de behov som den demografiska situationen skapar. I de här artiklarna redovisas och diskuteras hur kursplaner kan utvecklas, hur kurser om åldrande och äldre kan etableras eller hur temat kan föras in i befintliga kurser, hur kompetensen hos lärarkåren kan utökas samt andra frågeställningar som rör det här området. (T.ex. Ivery & Hadden 2002, Bartick Ericson & Tompkins 2006, Langer 2002, Birkenmaier, Behrman & Berg-Weger 2005, O Quin, Bultat & Johnson 2005, Shenk, Rowels, Peacock, Mitchell, Fisher, Moore & Hare 2001). I de flesta av artiklarna är huvudfokus riktat mot mer pedagogiska och utbildningspolitiska frågor, även om de tar sin utgångspunkt i den demografiska situationen, hur angeläget det är att socialarbetarutbildningarna svarar mot det behov som finns i den praktiska verksamheten och bristen på kompetenta gerontologiska socialarbetare. I sektion två i Advancing Gerontological Social Work Education (Mellor & Ivery (red.) 2002), School based initiatives, redogörs i flera artiklar för olika initiativ till och försök att öka utbudet av kurser om åldrande och äldre eller förändra innehållet i befintliga kurser och i den praktiska utbildningen. Robbins & Reider (2002) beskriver hur organisationen The John A. Hartford Foundation Geriatric Social Work Initiative (HGSWI) i USA uppstod och vad det fått för effekter. Det är en organisation och fond som anslår ekonomiska medel för och driver frågor om kompetenshöjning av lärarkåren, kursutveckling, forskning, praktikutbildning och kursplaneutveckling på området socialt arbete med äldre. Målsättningen är att stärka socialarbetares kompetens på äldreområdet genom att bidra till utveckling på området inom socialarbetarutbildningarna. (En liten sidokommentar är att bland de artiklar som gåtts igenom finns ett antal artiklar där författarna fått medel från den nämnda fonden och därmed har den möjliggjort den studie som artikeln handlar om.) Ett nyskapande svenskt exempel som beskrivits av Nilsson (2006) är det tvååriga äldrepedagogprogrammet som ges av enheten för socialt arbete vid Malmö högskola. I ljuset av ovanstående redogörelse är det intressant att notera att också Nilsson argumenterar för behovet av den här utbildningen mot bakgrund av den demografiska situationen, minskade resurser, nya krav och svårigheten att rekrytera personal. Äldrepedagogik är en sammansmältning av socialpedagogik, social omsorg, socialt arbete och pedagogik. Äldrepedagogik har sina rötter i Danmark och en definition är: en disciplin som omfattar hela livsloppet, men har fokus på den sista halvan av vuxenlivet. Äldrepedagogik delas i två överlappande områden varav det ena betonar äldrepedagogik som livslångt lärande och utveckling och det andra på pedagogikens roll i socialt arbete (sid. 3) Grundsynen är att människan kan utvecklas, förändras och växa oberoende av ålder, samt att det äldrepedagogiska arbetet ska utgå från äldres behov 22