Kursbok, Delkurs 2, studiehandledning, v 9-13 Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp Kurskod: 971G20 Kursansvarig och examinator: Helene Elvstrand, helene.elvstrand@liu.se, 011-363355. Inledning Kursen i sin helhet omfattar två delkurser. I den här kursboken beskrivs kursens delkurs 2, som har lagts på veckorna 9-13. Två metodföreläsningar ges i början av delkurs 2. Det är dock viktigt att redan under delkurs 1 förbereda fältforskningsprojektet genom att kontakta informanter för intervjutid. Under delkurs 2 fördjupas metodkunskaper i kvalitativ metod som redan introducerats under utbildningens tidigare kurser. Fördjupning avser såväl vetenskapsteoretiska frågor som intervjumetod, analysprocedurer och forskningsetik. Kursen utgör en viktig del i utbildningens metodprogression och förbereder även för metodkunskaper och examensarbete under årskurs 3. Delkurs 1 och delkurs 2 överlappar varandra tematiskt och bildar därigenom en helhet. Det projektarbete som görs under delkurs 2 ska handla om de frågor som behandlats under delkurs 1, genom studier av teoretiska perspektiv och empiriska studier om Barn, kultur och samhälle. Ämnet för intervjuerna i projektarbetet ska mao behandla de frågor som belysts under delkurs 1. Fokus under delkurs 2 i projektarbete läggs på hur man som fritidslärare eller som pedagog på kulturinstitutioner ser på barn och kultur, och hur man kan arbeta med kultur med och för barn. Den projektrapport som grupperna skriver om intervjuerna ska också relateras till såväl metodlitteratur som anges i litteraturlistan som till den litteratur som studerats under delkurs 1. Ni har alltså direkt nytta av den litteratur ni studerat under delkurs 1!
Lärandemål Delkurs 2 svarar mot framför allt följande lärandemål: Efter slutförd kurs ska den studera kunna: - diskutera och analysera betydelsen av samverkan mellan fritidshemmets aktörer och samhälls- och kulturinstitutioner - i grupp genomföra ett vetenskapligt projektarbete baserat på kvalitativa intervjuer - uppvisa fördjupad förmåga att både skriftligt och muntligt relatera teoretiska resonemang och begrepp till empirisk analys Det är alltså de ovanstående lärandemålen som examineras i delkurs 2. Examinationsuppgifterna beskrivs längre fram i studiehandledningen. Kursens arbetsformer under delkurs 2 Under delkurs 2 ges två föreläsningar. Den första föreläsningen behandlar kvalitativ forskning utifrån framför allt vetenskapsteoretiska grunder. Den andra föreläsningen behandlar tematiserande kvalitativ analys, etik och hur man skriver fram en vetenskaplig uppsats. Förutom detta kommer ni även ha en analysworkshop där ni får bekanta er med grundläggande metoder inom grounded theory. För projektarbetet där kvalitativ intervju och analys praktiseras och fördjupas, ges grupphandledning vid 3 olika tillfällen. Varje handledningstillfälle omfattar ca 50 minuter / grupp. Observera att ni i gruppen måste vara förberedda när ni kommer till handledning. Ni ska i gruppen före handledningstillfället ha tänkt genom vilka frågor ni behöver ställa till er handledare, dvs vilka problem ni vill försöka lösa, vilka råd ni behöver för att komma vidare med ert arbete etc. På det sättet blir handledningen innehållsligt relevant för er och ni får det stöd ni behöver för ert arbete. Handledning ska ses som både undervisningsmoment och tillfälle att få feedback för gruppens tänkande. Det allra bästa är om varje grupp upprättar ett tidsschema redan från början med sin handledare, dvs gör en preliminär planering för vad gruppen ska ha åstadkommit till varje handledningstillfälle. Studiebesök Under delkurs 2 görs också studiebesök. Syftet med studiebesöken är att skapa en bild av hur man pedagogiskt tänker och arbetar i kulturinstitutioner och motsvarande verksamheter
med barn och kultur. Dessa besök ska ge kunskaper om pedagogiskt förhållningssätt till barn i dessa sammanhang, idéer om att arbeta med kultur och kulturproduktion tillsammans med barn, och inspiration att på längre sikt hitta samverkansformer mellan fritidshem och kulturinstitutioner. Studiebesöken görs i helgrupp och följs upp med ett diskussionsseminarium med kursmentorer och campuslärare. Kursens examinationer Delkurs 2 examineras genom två examinationer. Den ena, dvs SRE2 avser en intervju undersökning som ska resultera i en gruppvis skriftlig projektrapport. Denna gruppvisa projektrapport utgör grunden för MRE1, gruppvis muntlig examination. Dessa examinationsuppgifter samt betygskriterierna för respektive examination beskrivs här var för sig. För skriftliga arbeten som lämnas in gäller självklart de regler som avser plagiering och som återges i den generella kursinformationen för kursen. SRE2: Skriftlig examination av projektarbete SRE2 är ett projektarbete som utförs i arbetsgrupper. Projektarbetet baseras på intervjuer med fritidslärare och med andra som arbetar med barn och kultur, tex inom ramen för kulturinstitutioner, eller andra verksamheter som vänder sig till barn. Syftet med SRE2 som examinationsuppgift är att fördjupa kunskaper om kursens kunskapsområde, samt om kvalitativ metod, specifikt intervjuer, och tematiserande analys av kvalitativt material. Projektet ska skriftligt presenteras i en vetenskaplig rapport. Projektarbetets upplägg och genomförande: Om intervjuerna: Arbetsgruppen ska inom ramen för projektarbetet utföra intervjuer i samtalsliknande former med fritidslärare och personer inom kulturinstitutioner (och motsvarande verksamheter). De intervjuer som görs i gruppen ska alltså ske med både fritidspedagoger/lärare och företrädare för kulturinstitution. Planeringen av intervjutiden görs redan under delkurs 1. Varje student i arbetsgruppen ska utföra en intervju, som spelas in, transkriberas, och analyseras. En arbetsgrupps intervjuer ska omfatta en blandning av intervjuer med fritidslärare och med kulturarbetande pedagoger i andra verksamheter eller endast intervjuer med någon av dessa yrkesgrupper. Forskningsetiska riktlinjer ska beaktas i planering av intervjuerna.
Intervjuerna bör planeras noggrant innan genomförandet. En intervju ska inte ta mer tid än 20 minuter att genomföra. Intervjuerna ska fokuseras på frågor som tex handlar om hur man i funktionen som fritidslärare, eller som kulturarbetare, ser på barnskultur och barns kultur, hur man konkret arbetar med kultur med och för barn, och hur man ser på samverkan mellan fritidshem och andra kulturinstitutioner (och motsvarande verksamheter). Rapportens innehåll: Rapporten ska omfatta alla delar som brukar ingå i vetenskapliga rapporter och uppsatser (Inledning, Syfte och frågeställningar, Teoretisk ram / tidigare studier av relevans för ert syfte / frågeställningar, metod och etik, sammanställning av analys (resultat), samt avslutande diskussion och litteraturlista). Rapporten ska vara skriven som om ni skulle presentera ett projekt för en extern publik. Projektet ska inte presenteras och motiveras som en uppgift i en utbildning utan som ett vetenskapligt motiverat projekt. Rapporten, skall vara maximalt 20 sidor inkl referenslista (1½ rads radavstånd, Times New Roman 12 pkt). Rapporten skall innehålla följande (ni skall inte bifoga era transkriptioner eller intervjuguide): Inledning som ska ge en uppfattning till läsaren vad rapporten handlar om, och motivering till varför det ämnet som ni valt är viktigt att studera. Diskutera för ert arbete relevanta vetenskapliga begrepp, teoretiska tankegångar och tidigare forskning på området. Redovisa ert syfte och projektarbetets övergripande forskningsfråga / forskningsfrågor. Beskriv intervju som metod, beskriv och reflektera över era roller som intervjuare, intervjusituationen och intervjuns förlopp. Anknyt till metodlitteraturen. Presentera kort valet av informanter för läsaren. Givetvis skall informanterna anonymiseras. Reflektera över ert val av informanterna. Redogör för hur ni genomfört analyserna av intervjuerna med stöd av metodlitteratur. Reflektera över ert arbete utifrån forskningsetiska aspekter. Analysdelen, dvs resultaten av analysen i rapporten ska innehålla er tolkning av informanternas svar. Lägg gärna in citat i texten, presentera dem, reflektera över alternativa tolkningsmöjligheter och anknyt till litteraturen. Använd er av och referera till metodlitteraturen och den övriga obligatoriska litteratur ni har läst i kursen. Komplettera med valfri litteratur.
Avsluta med en slutdiskussion där ni tex lyfter fram de viktigaste resultaten i er studie, hur ni besvarat frågeställningarna, och reflektera över studiens brister. Avslutningsvis kan ni också skriva vad som skulle kunna vara intressanta frågor att fördjupa i framtida forskning. Rapporten skall läggas in på inlämningsmappen på Lisam senast den 23 mars 2015 Betygskriterier Kriterier för G på gruppexaminationsuppgift: För godkänd krävs: - att ni i rapportens samtliga delar knyter an till kurslitteratur. Använd litteraturhänvisningar. - att ni era rapporter redogör för och diskuterar samtliga ovanstående punkter (se rapportens innehåll) Detta betyder att ni ska visa att ni: - Kan skriftligt, formulera frågor och problem i relation till teoretiska perspektiv av relevans för projektarbetet - kan genomföra en vetenskaplig intervjuundersökning utifrån en för kursen relevant frågeställning - kan skriftligt diskutera och reflektera över forskningsprocessen och dess olika faser (se rapportens innehåll) - kan skriftligt genomföra och sammanställa analys av kvalitativa intervjuer genom tematiserande analys med utgångspunkt från metodlitteratur Feedback: Ges skriftligen av examinator. För gruppexaminationsuppgiften ges endast betyg G eller U. Uppgiften kommenteras skriftligen. SRE2 Igentagning: Första igentagningstillfället sker vecka 18 den 30 april, andra igentagningstillfället vecka 34 den 21 augusti 2014.
MRE1: Muntlig examination av projektarbete Muntlig examination avser opposition på en annan grupps skriftliga projektarbetsrapport. Checklista för opposition finns som appendix i kursinformationen. Opposition innebär alltså att en annan grupp än den som författat rapporten utses som opponentgrupp och ska både ge en sammanfattning av den andra gruppens rapport samt vetenskapligt granska rapporten. Varje opponentgrupp har 30 minuter inklusive diskussion. Gör alltså en kort sammanfattning på ca 10 minuter. Se till att var och en i gruppen deltar i sammanfattningen. Observera att sammanfattningen ska avse en beskrivning av rapportens innehåll, sammanfattningen ska inte vara värderande. Sedan följer själva oppositionen som består av kommentarer, frågor om något framstår som oklart i rapporten, och att konstruktivt lyfta fram både rapportens styrkor och svagheter. Oppositionsdelen ska ta ca 15 minuter och alla i gruppen ska vara aktiva opponenter. Resterande 5-10 minuter används till gemensam diskussion / frågor / synpunkter från publiken. Också alla i den grupp som ska försvara sin rapport för opponentgruppen och besvara frågor, ska delta aktivt i seminariet. Bedömning av den muntliga insatsen i U respektive G görs utifrån deltagande i diskussionen, inte sammanfattningen. Betygskriterier, MRE1: - att samtliga ovan beskrivna punkter framgår i gruppens genomförande av opposition - ett aktivt deltagande diskussionen genom att bidra till innehållsligt vetenskapliga kommentarer - att vetenskapligt försvara den egna gruppens skriftliga arbete Feedback på genomfört opposition och försvar av det egna arbetet ges i anslutning till examinationsseminariet. MRE1 Igentagning: Första igentagningstillfället sker vecka 34 den 21 augusti 2014, andra igentagningstillfället vecka 40 den 2 oktober 2014.
Metod- och etiklitteratur för delkurs 2: Etik: Alver, Bente Gullveig & Øyen, Ørjar, Etik och praktik i forskarens vardag, Lund, 1998. Forsman Birgitta 2010, Forskningsetik: en introduktion. Studentlitteratur. Lund. (finns även I andra upplagor samt som elektronisk resurs via universitetets bibliotek) Metod: Ahrne, Göran., Svensson, Peter (2011) Handbok i kvalitativa metoder Liber: Malmö Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber ekonomi 2002. Kvale, Steinar, & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund 2009.
Checklista för opponenter Seminariebehandlingen av uppsatsen är avsedd att ge en givande diskussion kring uppsatsens innehåll och pröva dess kvalitet genom att lyfta fram förtjänster och brister samt att ta upp idéer om hur arbetet kan utvecklas. Seminariet bygger i huvudsak på opponentgruppens insatser, men opponentgruppen har i uppgift att ställa frågor, be om klargöranden och förtydliganden etc från den grupp vilkens arbete opponentgruppen granskar. Opponentgruppen har med andra ord i uppgift att skapa en vetenskaplig dialog med den andra gruppen. Seminariet avslutas men kortare, för hela seminariet gemensam, diskussion. En förutsättning för detta är att alla seminariedeltagare läst uppsatsen. 1) Seminariet inleds med att respondenten, alltså uppsatsförfattaren, får tillfälle att kommentera errata, d.v.s. formella fel som upptäckts efter att uppsatsen distribuerats till opponentgrupp, seminarieledare och övriga seminariedeltagare. 2) Därefter inleder opponentgruppen med en kort och koncentrerad sammanfattning av arbetet. Det ger författargruppen och publiken en möjlighet att bedöma om opponentgruppen har läst och i huvudsak förstått arbetet. Författargruppen ska tillfrågas om sammanfattningen i huvudsak stämmer. 3) Därefter fortsätter den egentliga oppositionen. Inled gärna med att tala om hur oppositionen är upplagd. En genomgång sida för sida är som bekant både opedagogiskt och tidsödande. Gör en prioritering av det som i första hand bör tas upp så att detta inte faller bort till följd av tidsnöd. Till hjälp för struktureringen av oppositionen finns nedanstående lista över bedömningsgrunder. Det är inte meningen att den ska följas till punkt och pricka under oppositionen. Den är i stället att betrakta som en checklista. Bedömningsgrunderna ska vara till hjälp för att systematiskt hitta både förtjänster och brister i arbetet. Det är opponentens uppgift att leda diskussionen och se till att alla relevanta frågor kommer upp på seminariet. Vilka sakfrågor är viktiga att lyfta fram, vilka förtjänster och brister behöver särskilt påpekas, vilka oklarheter behöver redas ut, vad kunde ha gjorts annorlunda? Seminariet ska utveckla arbetet vidare. Kritik ska presenteras på ett pedagogiskt sätt, som inbjuder till diskussion snarare än till försvar. Författaren ska erbjudas möjlighet att utveckla sina svar i en dialog med opponenten. Kritik ska så långt det är möjligt vara konstruktiv. Även tung kritik går att presentera på ett konstruktivt sätt. Ge förslag på hur bristerna skulle kunna avhjälpas. Påtala formaliafel, (språk, litteraturreferenser mm), men använd inte mycket tid för detta Opponenten har huvudsakligen två grupper att vända sig mot: uppsatsförfattarna och publiken. För uppsatsförfattarna är seminariet ett inlärningstillfälle. Författargruppen är varken betjänt av påhopp eller att få reda på saker som han/hon redan kan. Frågor bör syfta
till att få igång en diskussion om uppsatsens grundläggande frågeställningar, om hur dess problem kunde ha lösts på ett annorlunda sätt och hur uppsatsförfattarna skulle kunna gå vidare i sitt arbete. Långa, komplexa dialoger mellan genomtänkta ståndpunkter är eftersträvansvärt. Ett konsekvent särskiljande mellan sak och person är en självklar utgångspunkt. Positiv kritik är lika viktig som negativ sådan. En viktig uppgift för opponentgruppen är därför att lyfta fram vad som är bra med uppsatsen och varför. 4) Avslutningsvis avger opponenten ett sammanfattande omdöme där både förtjänster och brister framhålls. Väcker arbetet idéer om framtida studier är det också bra att ta upp det i avslutningen. 5) När opponentens del är slut ges n en möjlighet för publiken för gemensam diskussion och synpunkter från seminarieledaren på ca 5 minuter. Oppositionen bör omfatta följande huvudpunkter: Formella synpunkter på uppsatsen. Språkbehandling, innehållsförteckning, referenser, litteraturförteckning. Denna punkt bör göras kort, t ex med generella omdömen som exemplifieras. Arbetet. Diskutera hur uppsatsförfattarna har lyckats med att formulera sitt problem, välja en metod för att lösa det, samt genomföra metoden och komma fram till ett resultat. Vilka alternativa problemformuleringar, metodval och genomföranden hade varit möjliga? Värdera resultatet. Följande delar bör ingå: Bakgrund, syfte, frågeställningar. Är syftet rimligt, går frågeställningarna att besvara? Kunde man ha angripit problemet på ett annat sätt eller formulerat frågeställningarna annorlunda? Är avgränsningar lämpligt gjorda/motiverade? Har uppgiften brutits ned på ett bra sätt? Användning av litteratur, teoretiska begrepp, tidigare studier. Hur är arbetet knutet till kurslitteratur och valfri litteratur?. Hur har författarna använt sig av och brutit ned resonemang till konkreta frågor? Granska klarhet och konsekvens i begreppsanvändning och formulering av definitioner. Metod, analyssätt, etik. Hur är arbetet knutet till kurslitteratur? Innehåller metodbeskrivningen den information en läsare behöver för att kunna värdera resultaten och slutsatserna av studien? Diskuteras eventuella problem vid genomförandet av metoden? Resultat och resultatredovisning. Är resultatredovisningen överskådlig och informativ? Diskuterar författarna vad den genomförda studien har för styrka och svagheter, t ex om
resultaten är osäkra eller behäftade med vissa brister? Diskuteras datas kvalitet? Är slutsatserna rimliga i förhållande till kvalitén på data? Diskutera beskrivning av kvalitativa analysprocedurer, hur intervjucitat använts etc. Kopplar författarna tillbaka till syfte, sina frågeställningar, så det framgår i vilken utsträckning de är besvarade? Helhetsbedömning. Gör en bedömning av arbetet i sin helhet. I vilken utsträckning hänger problemformulering/ syfte/ teori/ metodval/ datainsamling/ analys/ och diskussion ihop? Finns det en röd tråd som man kan följa genom arbetet? Har uppsatsen bidragit till att öka kunskapen om och förståelsen av det tema eller problemområde den avsett att belysa? Slutomdöme. Oppositionen avslutas med en sammanfattande helhetsbedömning som fokuseras på arbetets förtjänster, med positiv och konstruktiv kritik.