DETALJPLAN för del av HUMMELVIK 1:1 samt Hummelvik 1:15 mfl i GRYT, Valdemarsviks kommun UTTSTÄLLNINGSHANDLINGAR: * Plankarta i skala 1:2000 och grundkarta * Illustrationskarta 1:2000 * Planbeskrivning Planuppdraget 18 mars 2004 Samråd 2009-2011 Granskning feb 2012 Upprättad 28 dec 2011 * Genomförandebeskrivning * Fastighetsförteckning * Miljökonsekvensbeskrivning * Samrådsredogörelse LEIF LEANDERTZ ARKITEKTKONTOR AB Leif Leandertz
2(17) Detaljplan för del av Hummelvik 1:1 samt Hummelvik 1:15 mfl. i Gryt, Valdemarsviks kommun 2011 12 28 PLANBESKRIVNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Denna detaljplan upprättas för att möjliggöra en expansion av verksamheten vid Gryts Varv. Sedan Svenska Marinen lämnade varvet har detta utvecklats till ett servicecentrum för båtlivet i hela Östersjöområdet och som ett lokalt centrum för friluftslivet i Östergötlands och Smålands skärgårdar. Gryts Varv och Marina har därigenom stora möjligheter att bli en bas och utgångspunkt för turism och friluftsliv i skärgården. En utbyggnad av marinan är önskvärd för att ge ett större underlag för serviceutbudet med butiker, restauranger, båtservice, organiserade utflykter, exkursioner mm. Konferenser av olika slag är också viktiga för att öka åretruntverksamheten vid marinan. PLANDATA Lägesbestämning Planområdet utgörs av Gryts varv med en utvidgning. Gryts varv ligger utmed södra stranden av Hummelviksfjärden som i sin tur ligger omedelbart söder om Gryts tätort. Areal Planområdet omfattar en areal av 31,5 ha varav 18,6 utgör vattenområde. Markägoförhållanden Fastigheten Hummelvik 1:1 ägs av Krister Sten (3/5) Markus Sten (1/5) och Jenny Sten (1:5) medan fastigheterna Hummelvik 1:15, 1:17 och 1:18 ägs av Gryts Varv och Marina AB. Den del av Hummelvik 1:1 som ingår i planområdet ägs genom avtal av Gryts Varv och Marina AB.
3(17) TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Översiktsplanen för Valdemarsviks kommun är antagen av Kommunfullmäktige 1990-04-17. Enligt ÖP ligger detaljplaneområdet inom område med mycket högt natur-, kultur- och friluftslivsvärde samt med mycket värdefullt yrkesfiske. Mark- och vattenanvändningen ska ske med stor hänsyn till bevarande-, friluftslivsintressena, vattenmiljön och näringslivs- och sysselsättningsfrågorna. Intressena kan i vissa fall stå i motsatsförhållande till varandra, i andra fall samverka. Vid vägning mellan dessa intressen ska stor hänsyn tas till åretruntboendes sysselsättningsmöjligheter. Vidare bör kommunala och åretruntboendes intressen normalt ges företräde framför fritidsintressen. Detaljplaner Detaljplanen berör hela området för gällande detaljplan för Hummelvik 1:15 vars antagande vann laga kraft 1991-06-26. Planen anger området för Varv med tillhörande verkstäder och förråd. Genomförandetiden har gått ut.
4(17) Riksintresse Kustområdet och skärgården mellan Oskarshamn och Arkö pekas ut i Miljöbalken 4 kap. som riksintresse för turist och friluftslivet, främst det rörliga friluftslivet. Dessa intressen skall särskilt beaktas vid bedömning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Riksintresse finns för kultur- naturvården och friluftslivet enligt Miljöbalken 3 kap. gäller för del av området. Strandskydd För området som berörs av gällande plan har strandskyddet upphävts. För ytterligare två nya båtbryggor öster om gällande planområde medgav länsstyrelsen juni 2010 dispens från strandskyddet. Bryggorna nummer 4 och 5 från öster på illustrationskartan. I övrigt gäller strandskyddet intill 150 meter från stranden. Program för planområdet Detaljplanearbetet har påbörjats med ett planprogram som antogs 2009-03- 19 83. Programmet och redogörelsen för samrådet ingår i planhandlingarna. Miljökonsekvensbeskrivning En behovsbedömning för MKB är gjord inom programarbetet och den visar på en avgränsning av den miljökonsekvensbeskrivning som nu har upprättats och som tillhör planhandlingarna. Beslut om behovsbedömningen togs 2009-03-19.
5(17) FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Den centrala delen av området består av varvsområdet som är avjämnat med hjälp av både utfyllnader och bergsprängningar och därefter belagts med grus. Enbart strandområdena vid befintliga uthyrningsstugor, restaurangbyggnaden och hamnkontoret är idag iordningställda för en publik verksamhet. Området öster om varvet består av skogsklädd höjd. Stranden är väldefinierad då berget går brant ned i vattnet. Vegetationen är övervägande av trivial natur. I strandområdet i öster finns inslag av äldre tallar som har inventerats och markerats på grundkartan. Vattenområdet Vattendjupet inom området är upp till tio meter och närmast stranden går djupet snabbt ner till tre meter. Som framgår av naturinventeringen finns inga större naturvärden i vattnet eller i direkt anslutning till stranden. Geotekniska förhållanden I huvuddelen av varvsområdet består undergrunden av lera med svag bärighet. I övrigt delar av planområdet täcks berggrunden enbart av ett tunt lager morän. Fornlämningar och byggnadsminnen En arkeologisk utredning etapp ett över vattenområdet gjordes av riksantikvarieämbetet juni 2009 med hjälp av skanning från båt. Utredningen gav inga tecken på fornlämningar i vattnet. Länsstyrelsen har inventerat landområdet under 2006 utan fynd. Förorenad mark Inga kända markföroreningar finns i området men då området har använts till varvsverksamhet kan markförorening befaras i området. Varvsverksamheten har dock pågått bara under ca 20 år och under en tid då också risken för oljeläckage och liknande har varit uppmärksammade. Risken bedöms därför som liten att markföroreningar kommer att påträffas men om så sker skall marken saneras innan större markingrepp görs. Bestämmelse om detta är infört i detaljplanen. Kommunen som är tillsynsmyndighet i denna del har behandlat frågan om Varvets misstänkta markföroreningar under 2008 och avslutat ärendet. Om utbyggnad sker eller markanvändningen ändras kan ärendet tas upp på nytt. Således, om planen fastställs med nuvarande innehåll kommer markföroreningsärendet att återupptas av kommunens myndighetsnämnd.
6(17) Vid den botteninventering som gjorts inför behovsbedömningen fanns metallföroreningar i bottensedimenten som bör uppmärksammas vid eventuella muddringsarbeten. Metallföroreningarna härrör från varvsverksamheten. Idag sker allt underhållsarbete på båtarna inomhus varför inget förorenat dagvatten går ut i sjön utan föregående rening. Bebyggelse Befintlig bebyggelse består av den äldre varvsbebyggelsen som har kompletterats med två nya båthallar som är 22 meter höga. Vid stranden i väster har nyligen sju uthyrningsstugor uppförts. Dessa är en och en halv våning höga och utformats i traditionell skärgårdsstil. Längst ut på Lastarudden i väster ligger en mindre byggnad uppför på 1980-talet. Sydöst om planområdet ligger gården Lilla Vik med bostadshus och ekonomibyggnader. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Inom eller intill planområdet finns inga kulturhistoriska värden som påverkat planutformningen. Landskapsanalys Gryts varv ligger i en sänka mellan två höjder. En å, idag kulverterad, rinner genom anläggningen ut i Hummelviksfjärden och utfyllnaden som gjorts för varvet ger intryck att vara åns delta. De omgivande bergen ger stöd i landskapet för de befintliga stora förrådsbyggnaderna. Bedömningen görs att ytterligare byggnader i samma storlek kan uppföras söder om befintliga utan att dessa riskera att blir ett främmande inslag i landskapet.
7(17) Den östra stranden utgör ett berg som sluttar brant ner i Hummelviksfjärden. Berget är mestadels klätt med tallskog. Berget formar en massiv höjd som når närmare 30 meters höjd. Inom planområdet skjuter två kala berg fram mot stranden medan mellanliggande dalar är trädbeväxta. Sett från farleden i Hummelviksfjärden bildar höjden en storslagen formation som inte kommer att förtas av byggnader av ordinär storlek nere i strandområdet. Byggnader bör dock undvikas på de framskjutna kala bergen. Likaså bedöms inte en skog av master från fritidsbåtar i en småbåtshamn utgöra ett hot mot landskapsbilden i Hummelviksfjärden. UTÖKNING AV PLANOMRÅDET Historik Under 1980-talet anlade Svenska Marinen Gryts Varv för reparationer av marinens fartyg. Vid stranden byggdes ett lyftbord som kunde lyfta upp stora båtar på land för att bogseras in i verkstadsbyggnaden för underhållsoch reparationsarbeten. Marinen övergav varvet och det användes under en tid för upprustning av pråmar innan Gryts Varv och Marina AB bildades år 1990 för att där i stället driva en serviceanläggning för fritidsbåtar. Tack vare lyftbordets kapacitet blev varvet specialiserat på mycket stora fritidsbåtar, både segelbåtar och motorbåtar. Det har fått till följd att varvet har en internationell prägel och ger service åt hela östersjöområdet med båtunderhåll och vinterförvaring. Samtidigt har Gryts varv och Marina blivit en populär mötesplats i skärgården och dess restaurang är sommartid mycket välbesökt. Vintertid bedrivs konferensverksamhet där både hotell och uthyrningsstugor kommer till användning. Gryts Varv har således börjat fylla en funktion som en viktig samlingspunkt i Östergötlands skärgård och en utbyggnad är därför nu efterfrågad inte bara av båtfolk utan även av andra som vill komma ut i skärgården. Dessutom är varvet en betydelsefull arbetsplats för de bosatta i grytsområdet vilket bidrar till att vidmakthålla en levande kust och skärgård. Områdesavgränsning Gryts Varv ligger i och utanför en liten vik i Hummelviksfjärden kallad Storängsgloet. En ytterligare utbredning av varvet får en naturlig gräns i Lastarudden i väster och vid Ömshällarna i öster. Här slutar också Hummelviksfjärden. Båtservice Stor efterfrågan finns på vinterförvaring av fritidsbåtar och mer och mer efterfrågas också service- och underhållsarbete av båtarna. Detaljplaneförslaget medger uppförandet av två stora båthallar i samma höjd som de befintliga. Ett exempel på ett maximalt utnyttjande av planens
8(17) tillåtna byggrätt för nya hallar visas på illustrationskartan. Det är viktigt att dessa placeras så att de inte blockerar åtkomsten till stranden för allmänheten och gärna så att de ger möjlighet till sikt ner mot sjön. Det är också viktigt att servicearbetet organiseras så att inga onödiga konflikter uppstår mellan arbetet med båtarna och de publika verksamheterna vid stranden. Speciellt måste uppmärksamhet fästas på organisationen av arbetena i området innanför lyftbordet. Någonstans måste strandpromenaden passera området vid lyften och i detaljplanen låses läget för strandpromenaden i detta avsnitt ca 35 meter innanför stranden. Därigenom behöver inte allmänheten komma i konflikt med arbetet vid båtlyften. Befintliga större byggnader är faluröda med svart takbeläggning. För att uppnå en estetiskt sammanhållen bebyggelse finns i planbestämmelserna krav på samma tak- och väggfärg för nya höga byggnader. Närmast vattnet begränsas tillåten byggnadshöjd till 6 meter vilket motsvarar höjden på befintlig bebyggelse. Den högre tillåtna byggnadshöjden, 25 meter över havsnivån, gäller enbart bakom redan befintliga höga byggnader. Nytillkommande höga byggnader kommer därigenom inte att synas nämnvärt från vattnet då de kommer att skymmas av befintliga byggnader och den höga bergshöjden öster om byggytan. Utrymmesbehovet för servicearbete och förvaring är stort och på grund av de stora dimensionerna på båtarna som hanteras vid marinan måste nya byggnader anordnas så att en del av berget behöver tas i anspråk som byggnadsyta. Bergschakten som bildas är inte vänd mot vattnet och blir dold av de stora byggnaderna. Restaurang, butiker och kontor Strandområdet innanför småbåtshamnen kommer att bli en central punkt i marinan där många kommer att ha sina vägar förbi i sina olika ärenden.
9(17) Här illustreras därför ett torg, Torget, där butiker, kontor, hotell, konferenslokaler och liknande företrädesvis placeras. Det är dock inget som hindrar att denna typ av service placeras i andra lägen som till exempel befintlig restaurang belägen väster om lyftbordet. Uthyrningsstugor För besökare i skärgården har sju uthyrningsstugor byggts på höjden väster om varvsviken. Dessa utnyttjas av ägare till båtar i småbåtshamnen och andra som vill komma ut i skärgården. Stugorna utnyttjas också av deltagare i de konferenser som arrangeras vid Gryts Varv. Detaljplanen är utformad så att fler uthyrningsstugor eller andra servicebyggnader kan byggas på höjdsträckningen ut mot Lastarudden. Stugorna utformas som de befintliga med faluröd träfasad med röda takpannor. Husen utförs i en våning med förhöjt väggliv så att stugorna kan inredas med en loftvåning. Stugorna placeras med gavelfasaden mot vattnet. Detaljplanen förutsätter att uthyrningsstugorna byggs och förvaltas i Varvets regi så att inte en konflikt uppstår mellan varv och stugor som t ex miljöstörningar från varvet. Småbåtshamn Bryggor för ca 150 fritidsbåtar finns idag vid Gryts Varv. Tillstånd för ytterligare ca 150 båtar finns sedan sommaren 2010. Detaljplanen medger utläggning av ytterligare tre bryggor för sammanlagt ca 150 båtar. En tänkt bryggplacering är redovisad på illustrationsplanen. De är utformade som flytbryggor i betong och är 4 meter breda. De är försedda med y- bommar med en båtplats var femte meter. De yttre delarna av bryggorna är utformad för att kunna dämpa vågor. Bryggan närmast lyftbordet är en arbetsbrygga som användes vid servicearbeten och vid upp- och nedtagning av båtar. Servicebyggnader i hamnen Främst kommer båtplatserna närmast restaurangbyggnaden och vid Torget att vara gästplatser men bedömningen är att det blir en stor omsättning av båtarna i hela marinan under sommarmånaderna. För att kunna erbjuda service till både gästande båtägare och de båtägare som har marinan som hemmahamn medger planen att servicebyggnader uppförs utmed stranden delvis på berget och delvis på bryggan som går utmed stranden.
10(17) Bebyggelsen skall vara småskalig och uppföras efterhand som behov uppstår. Utformningen av byggnaderna kommer att styras av bergformationen vid valt läge för de enskilda byggnaderna. Den service som kommer att finnas i byggnaderna är tvättstugor, bad- och toalettutrymmen, lokaler för görasjälv arbeten på båten samt övernattningslägenheter och lokaler för matlagning. Ett mindre inslag av butiker för försäljning av t ex båt- och fiskeutrustning bedöms också kunna passa in i bryggmiljön. Byggnaderna skall enligt planbestämmelserna utföras med fasad i trä i faluröd kulör och taken täckas med röda takpannor. En särskild bestämmelse har införts om skydd för de äldre tallar som står inom kvartersmark. FRIYTOR Med tanke på att området utgör en marina med övervägande båtbryggor i vattenområdet är det olämpligt att uppmuntra till bad inne i marinan. Strandområdena på ömse sidor om bryggområdet är lämpliga för bad. De är avskilda från båttrafik och relativt långgrunda. De två områdena för bad nås från båtarna och bilparkeringsplatser via strandgångvägen. Stora strövområden finns omedelbart intill varvet men huvudsyftet med anläggningen är att i första hand vara en utgångspunkt för vistelser ute i skärgården. Friytor inom planområdet skall vara välordnade och hållas planterade med tanke på att det nu är ett besökscentrum. Området runt verkstadsbyggnaderna och lyftbordet kommer dock präglas av det arbete som sker där. Detta område bör därför hållas väl åtskilt från övriga områden både ur säkerhets- och skönhetssynpunkt. GATOR OCH TRAFIK Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Till Gryts Varv kommer man med bil från E22 vid Valdemarsvik via väg 212 till Gryt och därifrån på väg 809 ca 5,5 km fram till varvets egen infartsväg. Väg 212 mellan Valdemarsvik och Gryt har en trafikmängd idag på ca 1000 fordon/dygn vilket en förhållandevis låg trafikmängd med tanke på vägstandarden. Väg 809 är 5 meter bred och bitvis krokig. Vid Lerviken kan vägen vid tjällossningen vara avstängt för tunga fordon. Vägen passerar genom bebyggelsen vid gården Åbäcksnäs. Hastighetssänkning till 30 km/tim är befogad sommartid. Årsmedeldygnstrafiken uppmättes 2009 till 250 fordon/dygn varav 15 tunga fordon. En sommarfaktor på 1,7-1,8 ger en sommartrafik på 440 fordon/ dygn. Trafiken till och från Gryts Varv och Marina är en högsommardag med hög aktivitet i skärgården 50 fordon/ dygn. Denna kan fördelas på 10 anställda vid varvet 2 resor /dygn 20 150 båtplatser 1 resa/ vecka 22 7 uthyrningsstugor 2 resor/vecka 2 besökare övrigt 6 50 fordon/ dygn
11(17) Besökare till evenemang vid varvet (musik vid restaurangen) kommer till övervägande del med båt från sjösidan. Trafikökningen på väg 809 beräknas öka med anledning av ett genomförande av detaljplanen med nya 300 ny båtplatser 44 40 nya uthyrningslägenheter 12 övrigt 10 66 fordon/dygn Tung trafik går inte till varvet annat än i form av byggtrafik. Budbilen till varvet med reservdelar och liknande är en lätt lastbil. Den ökning av trafikmängden på väg 809 från beräkningsmässigt 440 till 500 fordon/ dygn som av planen innebär kommer att ske under lång tid och kommer inte att akut innebära behov av åtgärder på vägen. Parkeringsplatser för merparten av småbåtshamnens behov göms mellan berget och de stora båthallarna. Utmed båthallarna avsätts utrymme för en avskild gångväg till Torget och hamnen. Tidigt i området avskiljs en väg till restaurangen och bebyggelsen i väster. Utmed denna väg anläggs parkeringsplatser för normalbehovet en sommardag. För behovet vid större evenemang i marinan eller ute i skärgården illustreras ett större parkeringsområde vid entrén till området. Totalt visas mer än 600 parkeringsplatser på illustrationskartan och sommartid kan dessutom många parkeringsplatser upplåtas i de då tomma båthallarna. Cykel- och mopedtrafik tillåts enbart på bilvägarna inom marinan. Till bebyggelsen i väster kan en körväg fram till varje stuga anläggas för transporter av utrustning och bagage samt för räddningsfordon. Strandpromenad För att säkra allmänhetens tillträde till stranden skall en tre meter bred strandpromenad byggas närmast stranden. Vid passagen av lyftbordet byggs promenadvägen ca 35 meter innanför stranden. I detaljplanen är detta reglerat med x 1 - beteckning. Området är sex meter brett så att det lokalt bästa läget kan användas för gångvägen. De delar av x 1 - området som inte utnyttjas för strandpromenaden kan användas på samma sätt som angränsade område. Strandpromenaden blir förmodligen det viktigaste interna kommunikationsstråket och varvets aktiviteter, entréer mm bör förläggas och orienteras med tanke på detta. Kollektivtrafik Kollektivtrafik saknas idag till Gryts Varv. Men om varvet utvecklas till ett viktigt besökscentrum kan kollektiva transporter organiseras både till land och till sjöss.
12(17) Jämställdhet Inga negativa konsekvenser befaras ur jämställdhetssynpunkt. Tillgänglighet Med hänsyn till att anläggning skall fungera bra för barn, äldre och rörelsehindrade skall speciellt bryggorna, strandpromenaden och bebyggelsen utformas så att rullstolar och barnvagnar lätt kan komma fram till båtarna. God säkerhet för att inte barnvagnar eller rullstolar oavsiktligt rullar ner i vattnet skall finnas. HÄLSA OCH SÄKERHET Anläggningen kan byggas så att det blir god trafiksäkerhet i området och att inga risker för hälsan och säkerheten i övrigt kan uppstå i eller i närheten av planområdet. STÖRNINGAR Detaljplanen bedöms inte ge några störningar på omgivningen. Varvet ligger dessutom relativt isolerat från övrig bebyggelse. Bil- och båttrafik till och från varvet kommer att öka i takt med utökningen av verksamheten men bedöms ändå inte komma att innebära oacceptabla störningar. Däremot kan störningar uppstå av lek med snabba motorbåtar och vattenskotrar både för närboende eller andra som vistas vid Hummelviksfjärden. Dessutom kan detta innebära oönskade störningar mot befintliga fågelskyddsområden. Som motmedel mot dessa till synes onödiga störningar kan hastighetsbegränsning införas i Hummelviksfjärden och utmärkning av farleden till marinan göras. Utmärkning av farleden gjordes år 2008 och innebär att vattenskotrar enbart kan köra i farleden och att trafiken hålls på betryggande avstånd från fågellokaler. Om oacceptabla störningar ändå uppstår kan hastighetsbegränsningar införas. Detta kan dock lämpligen inte regleras i detaljplan. Vid samråden har påpekats att båtfarare i skärgården idag för oväsen med sina båtar och skotrar, skräpar och gör upp eld på de känsliga öarna mm. En servicepunkt i skärgården som t ex Gryts Varv och Marina avses bli kan delvis råda bot på denna olägenhet med information. Denna kan ges positivt om djur- och växtlivet, lämpliga segelrouter och utflyktsmål. Genom t ex natthamn, restaurang, bad och tvättservice i hamn kan onödig nedskräpning ute i skärgården undvikas. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Vattenverk, avloppsreningsverk och ledningar för vatten och avlopp finns utbyggt i området. Efterhand som anläggningen byggs ut måste också dessa anläggningars kapacitet förstärkas.
13(17) Småbåtshamnen är redan idag försedd med anordningar för att ta hand om avlopp från fritidsbåtarna. En kulvert finns utbyggd genom varvsområdet för dräneringen av ovanförliggande odlingsmark. Kulverten är säkrad med servitut varför den inte föranleder uppmärksamhet i detaljplanebestämmelserna. El El finns tillgänglig i området. Avfall Avhämtning av sopor och annat avfall sker på de villkor som gäller i kommunen. Det är viktigt att småbåtshamnen förses med goda utrymmen för förvaring av avfall bl. a. med tanke på gästande båtar. Även miljöfarligt avfall bör kunna omhändertas. Tele Ledningar för tele finns framdragna till planområdet. RIKSINTRESSEN Miljöbalken 4 kap. I miljöbalken pekas bl. a Östergötlands och Smålands skärgårdar ut som riksintresse för turist och friluftsliv. Därav framgår att turismens och friluftslivets intressen skall beaktas men att riksintresset inte avses förhindra utvecklingen av det lokala näringslivet. Detaljplanen avses tillgodose både turismen och det rörliga friluftslivet och utgöra en förutsättning för utvecklingen av Gryts Varv och Marina som redan är etablerad på platsen. Detaljplanen är alltså förenlig med riksintresset. Miljöbalken 3 kap. Riksintresset skall skydda kultur- och naturmiljön från skada. Som framgår av MKB behöver inga naturvärden komma till skada av detaljplanens genomförande. De värden som stipulerar riksintresset kulturmiljön i Gryts skärgård finns inte representerat i området. De inventeringar som länsstyrelsen och RAÄ öst har gjort visar på att det inte finns några forneller kulturlämningar som kan komma till skada. STRANDSKYDD För gällande detaljplans område är strandskyddet upphävt men strandskyddet återinträder när detaljplanen ersätts med en ny. Den dispens som gavs för två bryggor juni 2010 ligger dock kvar. I samband med planens granskning kommer kommunen att hos länsstyrelsen ansöka om att strandskyddet upphävs för kvartersmarken och området för småbåtshamn. Detta sker med nedanstående skäl som refererar i första hand till miljöbalken kap.7 18c.3,4 och 5.
14(17) Särskilda skäl Miljöbalken kap.7 18c 3. En marina måste per definition ligga vid en strand. Den föreslagna åtgärden utgör en utbyggnad av den befintliga anläggningen vid Gryts Varv och Marina. Utbyggnaden ingår i de serviceåtaganden som varvet gör mot båtägare och måste därför ligga i direkt anslutning till anläggningens slip och verkstäder. Bryggorna kommer att också utgöra en viktig del i den servicepunkt som marinan utgör för turism och rörligt friluftsliv i Gryts skärgård. Likaså det föreslagna inslaget av korttidsboende syftar till att ge service till båtturister som tidvis behöver bättre boendeförhållanden än vad deras fritidsbåt kan ge. Planen syftar också till att erbjuda en ny form av boende i skärgårdsmiljö som utgångspunkt för utflykter i skärgården och som således är beroende av båt- och vattenkontakt. Detaljplanen syftar till att tillskapa ett stort besöksmål i sig och bli en utgångspunkt för en mångfald av arrangemang; shopping, segling, restauranger, sjösafari, boende, fiske mm. i Gryts skärgård med omnejd. 4. Detta ska ske genom en utvidgning av det redan etablerade Gryts Varv och Marina. Gryts Varv var först ett örlogsvarv och därefter ett varv för byggande och underhåll av lastpråmar. Strandområdet öster om själva varvsfastigheten utgjorde under denna förtöjningsplats för pråmar i väntan på lagnings- och underhållsarbeten. När nu Gryts varv övergår till att bli ett varv för fritidsbåtar är behovet av förtöjningsplatser fortfarande större än vad nuvarande fastighet rymmer. Därtill kommer att varvet har målet att inte bara vara en serviceplats och vinterförläggning av båtar utan också bli en mötesplats för båtfolk och andra som ägnar sin fritid åt skärgården. Varvet behöver således för sin expansion tillgång till en längre strand än vad nuvarande detaljplan medger. På nuvarande fastighets västra del är vattendjupet litet och en möjlighet att anordna bad, särskilt för barn, finns här vilket bör ha förtur vid prioritering av vattenanvändningen. En expansion av varvsområdet måste därför i huvudsak ske åt öster. Det är viktigt att säkerställa en slutligt gräns för varvets expansion så att man har rätt dimensioneringsgrund för utbyggnad av vägar, parkeringsplatser, VAanläggning och andra servicefunktioner. 5. En utbyggnad och omvandling av Gryts Varv till en Marina är av utomordentligt stort värde för Grytsbygden och Valdemarsviks kommun. Skärgårdsområdet och den besöksnäring den kan alstra är idag den mest väsentliga utvecklingspotential kommunen har. Varvet har idag ett 20-tal årsanställda och att säkra dessa arbetstillfällen är viktigt för att vidmakthålla en bofast befolkning som ger en levande skärgård. Att bibehålla ett åretruntboende i skärgården är ett överordnat mål i kommunens översiktsplan och främjar också målet om en levande kust och skärgård. Växt- och djurliv Som framgår av naturinventering och MKB upprättad av Calluna AB innebär inte planen eller dess genomförande någon betydande påverkan på växt- och djurlivet i strandområdet. Detta gäller naturligtvis i första hand det nuvarande varvsområdet som består av markutfyllnader men också den bergiga stranden i öster. Fri passage Genom att stranden genomgående förses med en gångmöjlighet utmed stranden tryggas allmänhetens möjlighet att vistas vid den annars mycket
15(17) svårtillgängliga stranden. Från strandgångvägen säkras gångförbindelse upp till bakomliggande bergiga området i öster vid de två dalgångar som har en fysisk möjlighet att ge en sådan kontakt. De brantaste parterna av berget utgör allmänplatsmarken. Genom varvsområdet vid åmynningen friläggs också ett område för fri passage till stranden från bakomliggande ängsmarker. I planområdets östligaste och västligaste delar avsätts strandområdet som allmän platsmark. Dessa strandpartier är särskilt lämpade som bad och andra strandaktiviteter och som är öppna för allmänheten. Bad och t ex fiske kan naturligtvis också ske från den anlagda strandvägen vilken också är möjlig för allmänheten att utnyttja. Undantag från fri passage direkt vid strandlinjen utgör lyftbordet där passagen passage istället sker omedelbart bakom lyftanordningen där full säkerhet för allmänheten kan tryggas. Intresseavvägning Det finns ett starkt både allmänt och enskilt intresse att ta i anspråk föreslagen kvartersmark och vattenområde för avsett ändamål. Det allmänna intresset ligger i att säkra en utkomst för boende i Valdemarsviks kust och skärgård. Det finns ett enskilt intresse från Gryts Varv och Marina AB att utveckla sin anläggning så att den kan ge service åt friluftslivet i Gryts skärgård och åt båtlivet i hela Östersjöområdet. Detta kan säkra varvets överlevnad. Strandskyddsintresset är naturligtvis här stort som i övriga skärgården men begränsas av svårigheten att nå stranden från landsidan. Boende i den närbelägna fritidsbebyggelsen vänder sitt intresse till stranden i söder som är mer lättillgänglig. Från sjösidan har stranden med tiden visat sig vara mindre attraktiv för båtfarare. Stranden har förmodligen lågt värde för friluftslivet för att den ligger avskuggad och nära varvsanläggningen och har en ensartad utformning utan attraktion som badplats. Intresset att ta stranden i anspråk på sätt som avses i planen bedöms således väga tyngre än strandskyddsintresset. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid. En genomförandetid om fem år föreslås. Kommunen skall inte vara huvudman för allmän platsmark. Planområdet ligger mycket avsides tätorter där kommunen är huvudman för allmän platsmark och detaljplanens allmänna platsmark utgör mycket svårtillgänglig naturmark som kommunen inte kan ta ansvar för. Strandskyddet föreslås upphävt med stöd av ovanstående särskilda skäl och beskrivning av fri passage samt inventering av växt- djurlivet som gjorts i MKB:n. Med tanke på befarade föroreningar från tidigare verksamhet införs en bestämmelse om krav på marksanering.
16(17) Detaljplan för del av Hummelvik 1:1 samt Hummelvik 1:15 mfl. i Gryt, Valdemarsviks kommun 2011 12 28 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande. Handläggningen har börjat med en behovsbedömning som har visat på avgränsningen av MKB. Ett planprogram har upprättats som varit föremål för samråd. Programmet och redovisningen av programsamrådet utgör en del av planhandlingarna. Samråd kring detaljplanen har skett under 2009-11 och granskning skall kunna ske under april 2012. Ett antagande av planen beräknas kunna ske efter sommaren 2012. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Övriga tillstånd Tillstånd för vattenverksamhet behövs för vattenverksamhet enligt kap. 11 9a miljöbalken och kommer att sökas inför planens genomförande. Ansökan om länsstyrelsens upphävande av strandskyddet görs under planens granskningstid. Förfarandet sker efter tidigare bestämmelser då planärendet påbörjades redan 2004. Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Gryts Varv och Marina AB ansvarar ensamt för planens genomförande. Kommunen är inte huvudman för allmän platsmark. Avtal Ett exploateringsavtal tecknas mellan kommunen och Grytsvarv och Marina AB som säkerställer att inte byggnader uppförs innan strandgångvägen eller båtbryggor utbyggts i motsvarande mån.
17(17) FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning m m En fastighetsreglering skall ske mellan fastigheterna Hummelvik 1:1 och 1:15. Fastigheterna 1:17 och 1:18 skall tas bort. Ledningsrätt till avloppsledning finns för Hummelvik 1:1 över 1:15. Servitut för sjöledsmärke på Hummelvik 1:1 kan tas bort. Fastighetsplan Fastighetsplan skall ej upprättas. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Utöver plan- och markregleringskostnader ger planens genomförande inga kostnader utöver fastighetsägarens byggnadskostnader. Inlösen, ersättning Inga ersättningskostnader beräknas uppstå vid planens genomförande. UTREDNINGAR Markföroreningar Innan markingrepp i anslutning till den ursprungliga varvsverksamheten sker skall förekomsten av markföroreningar inventeras. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen har upprättats i samarbete med planchef Erica Ekblom, Valdemarsviks kommun. Miljökonsekvensbeskrivningen är upprättad av John Askling, Calluna AB. Valdemarsviks kommun Erica Ekblom Planchef