BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Till rektor vid Linnéuniversitetet Handläggare Lisa Jämtsved Lundmark 08-563 088 03 lisa.jamtsved.lundmark@uka.se Uppföljning av konstnärlig masterexamen i design vid Linnéuniversitetet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutar att Linnéuniversitetet inte längre får utfärda konstnärlig masterexamen i design. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 27 maj 2014 (reg.nr 411-00553-13) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till konstnärlig masterexamen i design vid Linnéuniversitetet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda konstnärlig masterexamen i design. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 27 maj 2015 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: professor em Bengt Palmgren, tidigare rektor vid Designhögskolan, Umeå universitet och Inger Bergström, tidigare professor vid Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet och tidigare professor och prorektor vid Konstfack. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse, kompletteringar som begärdes in av sakkunniggruppen samt en intervju med företrädare för lärosätet som genomfördes via webb den 16 september 2015. Bedömningen har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Lärosätet har fått ta del av bedömargruppens yttrande och lämnat synpunkter på detta. Av lärosätets yttrande, som inkom från lärosätet till UKÄ den 7 december 2015, framhåller lärosätet bland annat att de har gjort en bredare tolkning än de sakkunniga av begreppet konstnärlig som används för examensmålen och att förordningstexten inte ger företräde för en bestämd konstsyn. Bedömargruppen har tagit del av lärosätets synpunkter, men vidhåller sin bedömning. Universitetskanslersämbetets bedömning Enligt 1 kap. 13 första punkten högskolelagen (1992:1434) får ett tillstånd att utfärda examina lämnas bara om utbildningen uppfyller de krav som i samma kapitel ställs på utbildningen och de särskilda krav som finns i förordning. Vidare följer av 1 kap. 14 högskolelagen att om angivna krav inte är uppfyllda för en viss examen som ett POSTADRESS Box 7703 SE-103 95 Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON +46 8 563 085 00 FAX +46 8 563 085 50 ORGANISATIONSNR 202100-6495 KONTAKT registrator@uka.se www.uka.se
BESLUT 2(2) universitet eller en högskola har tillstånd att utfärda ska UKÄ uppmana universitetet eller högskolan att inom viss tid avhjälpa bristerna. Finns bristerna helt eller till väsentlig del kvar sedan tiden för uppmaningen har gått ut, får UKÄ besluta att universitetet eller högskolan inte längre får utfärda en sådan examen som bristerna avser. De sakkunnigas bedömning är att utbildning som leder till konstnärlig masterexamen i design vid Linnéuniversitetet fortfarande inte uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning. Kritiken kvarstår avseende den bristande måluppfyllelsen när det gäller att studenten, efter genomgången masterutbildning, ska kunna visa - förmåga att självständigt och kreativt kunna formulera nya frågor och bidra till kunskapsutvecklingen, lösa mer avancerade problem, utveckla nya och egna uttryckssätt samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen - förmåga att med ett utvecklat personligt uttryck skapa och förverkliga egna konstnärliga idéer, självständigt identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar Den allvarligaste kritiken rör den bristande måluppfyllelsen när det gäller de gestaltande momenten. Bedömarnas uppfattning är att de teoretiska och kritiska undervisningsmomenten i det aktuella utbildningsprogrammet har stärkts. Men utbildningen ska i alla delar hålla en hög kvalitet. Brister kvarstår och utbildningen som helhet når inte upp till kraven för en masterutbildning på konstnärlig grund. Bedömarna instämmer i lärosätets synpunkt att förordningstexten inte ger företräde för en bestämd konstsyn. Men oavsett konstsyn ska de nationella examensmålen nås vilket varit utgångspunkten i bedömargruppens arbete. UKÄ instämmer i denna bedömning. Då det fortfarande finns brister kvar i utbildningen bör lärosätet inte längre få utfärda konstnärlig masterexamen i design. Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredare Lisa Jämtsved Lundmark i närvaro av strategi- och planeringsansvarig Per Westman och avdelningschef Karin Järplid Linde. Harriet Wallberg Lisa Jämtsved Lundmark Kopia till: Bedömargruppen
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(8) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Linnéuniversitetet Lärosäte Linnéuniversitetet Huvudområde/examen Design - konstnärlig master ID-nr A-2014-08- 3639 Bedömning av utvalda examensmål Mål: För konstnärlig masterexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av konsthantverk och design (se Universitetskanslersämbetets beslut 27 maj 2014, reg.nr 411-553-13) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Arbetena visar sammantaget på bristande måluppfyllelse. Studenterna bedöms i flera fall ha ett brett kunnande inom området, men det finns brister vad gäller fördjupade kunskaper inom delar av området samt brister i fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Av självvärderingen framgår att studenterna i två kurser under första året skriver en reflekterande text som bland annat ska visa deras förståelse för designmässiga angreppssätt och metoder samt insikt i hur olika designmetoder används. Det förefaller som att dessa aspekter inte är tillräckligt inarbetade eftersom de inte går att se att de har denna förståelse i några av de självständiga arbetena. Vid intervjun med lärarna framkom att en stor del av handledningen genomförs av interna lärare, vilket möjligen avspeglas i några av de självständiga arbetena där ett mera specialiserat handledarstöd eventuellt hade kunnat resultera i ett bättre slutresultat. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat - att förankring i och examinering av referenslitteraturen varit bristande i programmets samtliga kurser, - att litteraturlistor varit för omfattande och att de inte tydligt knutits till examinationsform och lärandemål, - att handledning i och progression mellan delkursernas teoretiska moment varit bristande, - att man haft bristande handledning i det självständiga arbetet eller bristande förmåga att få studenterna att ta till sig handledningen vilket lett till lågt ställda examinationskrav, - att man haft bristande översyn av utbildningens progression i det avseende att studenterna varken kunnat göra gestaltningsorienterade eller teoretiska kopplingar till tidigare kurser, - att kursmoment som betonar självständig fördjupning och självständiga efterforskningar har varit för få. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. Lärosätet har bland annat genomfört omfattande förändringar i hela utbildningsprogrammet. Utbildningsplanen har reviderats och kursplanerna har omarbetats och kommer successivt att börja gälla från och med hösten 2015. För att bättre kunna bedöma de åtgärder som lärosätet vidtagit önskade bedömargruppen erhålla kompletteringar, bland annat med avseende på den nya utbildningens relation till den som utvärderades, programmets konstnärliga inriktning samt resurs- och bemanningsfrågor. Kompletteringen kom in den 27 augusti 2015. På grund av att vissa oklarheter kvarstod, önskade bedömargruppen även en intervju med de ansvariga för programmet i syfte att diskutera åtgärderna. Intervjun genomfördes den 16 september 2015. Underlag för lärosätets redovisning av åtgärder är således den ursprungliga åtgärdsredovisningen, kompletteringarna och intervjun.
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(8) Lärosätet har både vidtagit generella åtgärder som gäller utbildningen i stort och specifika åtgärder, inriktade mot det aktuella examensmålet. När det gäller generella åtgärder framhålls att utbildningen nu genom en förstärkt lärarkompetens är bättre förankrad i samtida designforskning vilket medfört ett utvecklande av teoretiska och kritiska perspektiv. Det har även skett en betydande kompetensutveckling på institutionen i synnerhet när det kommer till designforskning, samtida och framväxande designpraktiker, kritiska omvärldsfrågor och designpedagogik. De specifika åtgärder som lärosätet vidtagit med anledning av bristerna för det aktuella målet omfattar bland annat - att utbildningsprogrammet har omstrukturerats och kursplaner har reviderats; målsättning, innehåll och examinationsformer har omformulerats för att säkerställa utbildningens teoretiska och praktiska förankring i aktuell forskning, - att samtliga delkurser förankrats i aktuell forskning med en tydlig emfas på teoretisk fördjupning och utvecklandet av kritiska perspektiv, - att studenten under programmets andra år förväntas arbeta mer självständigt på grundval av den förankring i aktuell forskning och den teoretiska och kritiska fördjupning som programmets första år nu innefattar, - att samtliga litteraturlistor har reviderats för att bättre anknyta till aktuell forskning kring den tematik som undersöks samt till samtida designteori och relevanta designprocesser och metoder. Bedömarna anser att de ovan beskrivna åtgärderna alla är inriktade mot fördjupad insikt i aktuell forskning vilket endast utgör en del av det som ska uppfyllas enligt målet. Åtgärder för ökad kunskap och förståelse om design på konstnärlig grund, liksom brett kunnande och fördjupade kunskaper om utvecklingsarbete inom området saknas. Inte heller redovisas några åtgärder för att ge studenterna tillfredsställande handledning. Dock har en ny programansvarig med utvecklat nätverk och förankring i samtida designpraktik anställts. Detta förväntas resultera i att nya externa personer med spetskompetens ska kunna bjudas in som lärare och handledare. Nya kursansvariga har dessutom tillsatts med varierande designprofessioner som svarar mot studenternas inriktning. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser sammantaget att de vidtagna åtgärderna ger tillräckliga förutsättningar för att lärosätet ska kunna säkerställa att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: För konstnärlig masterexamen ska studenten visa förmåga att självständigt och kreativt kunna formulera nya frågor och bidra till kunskapsutvecklingen, lösa mer avancerade problem, utveckla nya och egna uttryckssätt samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen Måluppfyllelse: Bristande Motivering: I utvärderingen av konsthantverk och design (se Universitetskanslersämbetets beslut 27 maj 2014, reg.nr 411-553-13) framgår följande av bedömargruppens yttrande: De självständiga arbetena visar på bristande måluppfyllelse. Vad gäller förmågan att lösa mer avancerade problem, utveckla nya och egna uttryckssätt finns systematiska brister. Problemställningar ligger i flera fall på alltför låg komplexitetsnivå och studenterna har i flera fall inte visat förmåga att lösa avancerade problem. Även studenternas förmåga att utveckla nya och egna uttryckssätt bedöms vara svaga. Studenternas förmåga att reflektera kritiskt över det konstnärliga innehållet i sitt arbete är också i flera fall bristande. Av självvärderingen kan man utläsa att studenterna under den tredje terminen, i ett projektarbete utformat som ett grupparbete i samverkan med andra discipliner, genomför ett designarbete med innovativ ansats. Uppenbarligen ger detta inte studenterna tillräcklig träning då de självständiga arbetena uppvisar brister i dessa avseenden. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat - att det har funnits bristande progression mellan utbildningens teoretiska moment,
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(8) - att kurser har haft ett bristande och otydligt innehåll, - att handledningen har varit bristande och att det har saknats lärare med teoretisk kompetens, - att examinationsformer har varit bristfälliga och att det funnits en avsaknad av examinering av utbildningens teoretiska och kritiska moment, - att kopplingen mellan programmets teoretiska och praktiska moment har varit bristande, - att metodutbudet har varit för snävt och det funnits en bristande betoning av vikten av studenters förmåga att utveckla egna metoder. Analysen ovan framstår, enligt bedömarna, som delvis relevant men den omfattar huvudsakligen orsaker relaterade till teoretiska aspekter. Lärosätet har bland annat genomfört omfattande förändringar i hela utbildningsprogrammet. Utbildningsplanen har reviderats och kursplanerna har omarbetats och kommer successivt att börja gälla från och med hösten 2015. För att bättre kunna bedöma de åtgärder som lärosätet vidtagit önskade bedömargruppen erhålla kompletteringar, bland annat med avseende på den nya utbildningens relation till den som utvärderades, programmets konstnärliga inriktning samt resurs- och bemanningsfrågor. Kompletteringen kom in den 27 augusti 2015. På grund av att vissa oklarheter kvarstod, önskade bedömargruppen även en intervju med de ansvariga för programmet i syfte att diskutera åtgärderna. Intervjun genomfördes den 16 september 2015, då bland annat övergripande frågor rörande gestaltningsmässiga aspekter på programmet diskuterades. Underlag för lärosätets redovisning av åtgärder är således den ursprungliga åtgärdsredovisningen, kompletteringarna och intervjun. De generella åtgärder som lärosätet vidtagit för utbildningen i stort har redan redovisats ovan under det första examensmålet i detta yttrande. Nedan följer ett sammandrag av de specifika åtgärder lärosätet har vidtagit med anledning av bristerna för det aktuella målet. - Samverkan sker i högre utsträckning med det omgivande samhället för att ge studenterna träning i att formulera komplexa frågeställningar. Ett flertal externa lärare anlitas som är väl etablerade på den samtida konst- och designscenen samt inom forskningen, detta för att säkerställa att studenterna kommer i kontakt med nya uttryck och formspråk. Bedömarna anser att detta är relevanta och nödvändiga åtgärder. - Programmet har i större utsträckning förankrats i institutionens befintliga spetskompetens, även inom teoretiska ämnen, samt i den forskning som sker på institutionen kring kopplingen mellan konstnärlig gestaltning och kritisk verksamhet. Bedömarna anser att detta kan vara en lämplig åtgärd förutsatt att den befintliga spetskompetensen omfattar både teoretiska ämnen och praktiskt utövad konstnärlig gestaltning samt att spetskompetensen ligger på tillräckligt hög nivå. - Institutionen anordnar en seminarieserie för personalen kring bland annat samtida designpraktiker, undervisning på engelska och pedagogik för konstnärliga utbildningar samt kompetensutveckling inom designforskning. Bedömarna finner att detta är lämpliga åtgärder. - Teoretiker arbetar parallellt med verksamma designers för att i dialog stärka kopplingen mellan programmets teoretiska och praktiska moment. Bedömarna finner att detta är en relevant åtgärd. - Programmets teoretiska moment undervisas nu i större mån via utforskande workshops och laborationer snarare än föreläsningar och seminarier, vilket integrerar programmets teoretiska tematik med dess praktiska moment och utvecklandet av kritiska och ifrågasättande metoder, samt gestaltnings- och designprocesser. Bedömarna ser det som positivt att teoretiska moment i högre grad undervisas i utforskande workshops och laborationer än genom föreläsningar.
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(8) - Samtliga kursplaner har utvärderats och reviderats och programmet har omstrukturerats. Målsättning, innehåll och examinationsform har omformulerats för att säkerställa en tydlig progression, även vad gäller programmets teoretiska och kritiska moment och för att tydligt integrera dessa med kursens praktiska moment och utvecklandet av designprocesser och metoder. Bedömarna efterlyser motsvarande åtgärder för att säkerställa en tydlig progression vad gäller praktisk konstnärlig gestaltning med inriktning mot att utveckla nya och egna uttryckssätt. - De delkurser som ges under utbildningens första år har tilldelats en tematik som studenten förväntas kritiskt utforska både teoretiskt och genom gestaltnings- och designprocesser och metoder. Denna tematik ska ge studenten en solid teoretisk grund att stå på i det mer självständiga arbete som utförs under programmets andra år. Bedömarna efterlyser åtgärder som ger studenten en solid praktisk konstnärlig grund att stå på i de självständiga arbetena. - I analysen fastställs att en bidragande orsak till studenternas bristande förmåga att utveckla nya och egna uttryckssätt är att studenterna inte tränats tillräckligt i att självständigt omsätta kursernas innehåll i utvecklandet av ett innovativt uttryck. Bedömarna finner att insatser i enlighet med denna orsak inte finns med bland åtgärderna trots att frågor ställts om på vilket sätt den nya miljön bidrar till en höjning av konstnärliga aspekter av utbildningen. Bedömarna finner att de åtgärder lärosätet för fram i sina skriftliga åtgärdsredovisningar och vid intervjun till övervägande delen är inriktade mot de teoretiska momenten. Åtgärder inriktade mot rent gestaltningsmässiga moment saknas eller har en svag framtoning. Bedömarna vill understryka att examensmålet omfattar centrala konstnärliga aspekter som att självständigt och kreativt formulera nya frågor, lösa mer avancerade problem och utveckla nya och egna uttryckssätt. Dessutom ska man kunna kritiskt reflektera över konstnärliga förhållningssätt. Att såväl analysen som de föreslagna åtgärderna främst har fokus på teoretiska faktorer anser bedömarna vara oroande särskilt mot bakgrund av att bedömarna i den inledande granskningen av självständiga arbeten ansåg att studenternas förmåga att lösa mer avancerade problem, utveckla nya och egna uttryckssätt hade systematiska brister. I lärosätets svar på bedömarnas kompletterande frågor saknas åtgärder särskilt inriktade mot att höja den konstnärliga kvaliteten i de studerandes arbeten. Några sådana åtgärder presenterades inte heller vid intervjun. De nationella examensmålen är skrivna med utgångspunkt från att studenter på konstnärligt baserade utbildningar primärt arbetar med att utveckla egna konstnärliga uttryckssätt. Bedömarna finner att de analyserande, debatterande momenten i det aktuella utbildningsprogrammet har fått en dominerande ställning i förhållande till de praktiskt gestaltande momenten. Bedömarna noterar att det dels finns en allmän förskjutning mot teoretiska undervisningsmoment, dels en förskjutning inom de konstnärliga momenten från de gestaltande till de diskursiva momenten, vilket delvis förlägger fokus utanför det aktuella examensmålet. Lärosätet anser generellt att den tidigare versionen av utbildningsprogrammet har haft en övergripande brist på teoretiska och kritiska perspektiv. Bedömarna befarar att man nu har betonat dessa aspekter alltför starkt på bekostnad av de gestaltande. Givet den låga nivån på de utvärderade examensarbetena finner bedömarna inte övertygande belägg för att lärosätet i något av underlagen har presenterat ett tillfredsställande åtgärdsprogram för att utbildningsprogrammet i förhållande till det aktuella målet ska kunna uppnå en relevant konstnärlig nivå. Bedömarna håller för troligt att de åtgärder som vidtagits för utbildningen torde vara relevanta för en masterexamen på vetenskaplig grund. Men lärosätet visar genomgående i sin åtgärdsredovisning, sina kompletteringar och vid intervjun att man valt att anlägga ett teoretiskt perspektiv som åsidosätter stora delar av kraven för en masterutbildning på konstnärlig grund.
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 5(8) Bedömarna finner sammantaget att de vidtagna åtgärderna är otillräckliga för att lärosätet ska kunna säkerställa att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Lärosätet har fått ta del av bedömningen och getts tillfälle att yttra sig över den. I yttrandet, som inkom till UKÄ den 7 december 2015, gör lärosätet följande påpekanden: Lärosätet menar att de har gjort en bredare tolkning av begreppet konstnärlig som används för examensmålen och att förordningstexten inte ger företräde för en bestämd konstsyn. Lärosätet har arbetat i linje med en bred rörelse i samtidskonsten och på de akademiska konstnärliga fälten. De påpekar att de medvetet arbetar på ett nytt gränsöverskridande sätt men väl i linje med de mer konceptuella arbetssätt som samtidskonsten också erkänner och utvecklar internationellt. Dessa påpekanden och lärosätets yttrande i övrigt föranleder dock inte bedömarna att ändra den samlade bedömningen. Bedömarna instämmer i lärosätets synpunkt att förordningstexten inte ger företräde för en bestämd konstsyn. Men oavsett konstsyn ska de nationella examensmålen nås vilket varit utgångspunkten i bedömargruppens arbete. De åtgärder som lärosätet presenterat har inte varit tillräckligt tydligt inriktade mot att avhjälpa de brister som framkom i den ursprungliga utvärderingen och i lärosätets efterföljande analys. Bedömarnas uppfattning är att de teoretiska och kritiska undervisningsmomenten i det aktuella utbildningsprogrammet har stärkts. Utbildningen ska dock i alla delar hålla en hög kvalitet. Brister kvarstår och utbildningen som helhet når därmed inte upp till kraven för en masterutbildning på konstnärlig grund. Mål: För konstnärlig masterexamen ska studenten visa förmåga att med ett utvecklat personligt uttryck skapa och förverkliga egna konstnärliga idéer, självständigt identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar Måluppfyllelse: Bristande Motivering: I utvärderingen av konsthantverk och design (se Universitetskanslersämbetets beslut 27 maj 2014, reg.nr 411-553-13) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Arbetena visar sammantaget på bristande måluppfyllelse. I de arbeten som visar på brister är förmågan att med ett utvecklat personligt uttryck skapa och förverkliga egna konstnärliga idéer i flera fall otillräcklig eller visas inte. Problem är oklart formulerade, det saknas fördjupning när det gäller gestaltningsmässiga problem och de konstnärliga personliga uttrycken är svaga. I flera arbeten gick inte måluppfyllelsen att bedöma. Av självvärderingen framgår att det under första och tredje terminen finns kurser där studenterna utvecklar sitt personliga konstnärliga uttryck som de använder sig av i designprocesser och för att estetiskt artikulera produkter i komplexa sammanhang. Vid intervjun underströk man från lärosätets sida att den konstnärliga gestaltningen utgör basen för undervisningen och att man efter omstruktureringen av kurserna kommer att satsa mera på detta område. Inte desto mindre tyder mycket på att denna del av utbildningen borde förstärkas då det finns uppenbara brister i det föreliggande urvalet av arbeten. Genomförandet av konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar tränas främst i projektarbeten. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat - att det funnits för få tydliga kursmoment där det personliga uttrycket tränas och fördjupas, - att det i utbildningen inte har funnits en tillräckligt tydlig inriktning mot gestaltningsproblematik, i synnerhet när det kommer till samtida, experimentella och kritiska konstnärliga uttryck och praktiker, - att det i utbildningen inte har funnits en genomgående gestaltningsprogression mellan kurserna, - att utbildningens gestaltningsmoment inte har examinerats på grundval av en kritisk reflektion kring gestaltningsprocesser och metoder vilket är en av flera bidragande orsaker till att ett glapp uppstått mellan utbildningens teoretiska och kritiska moment och utbildningens praktiska och konstnärliga moment. Analysen ovan framstår, enligt bedömarna, huvudsakligen som relevant. Lärosätet har bland annat genomfört omfattande förändringar i hela utbildningsprogrammet. Utbildningsplanen har reviderats och kursplanerna har omarbetats och kommer successivt att börja
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 6(8) gälla från och med hösten 2015. För att bättre kunna bedöma de åtgärder som lärosätet vidtagit önskade bedömargruppen erhålla kompletteringar, bland annat med avseende på den nya utbildningens relation till den som utvärderades, programmets konstnärliga inriktning samt resurs- och bemanningsfrågor. Kompletteringen kom in den 27 augusti 2015. På grund av att vissa oklarheter kvarstod, önskade bedömargruppen även en intervju med de ansvariga för programmet i syfte att diskutera åtgärderna. Intervjun genomfördes den 16 september 2015, då bland annat övergripande frågor rörande gestaltningsmässiga aspekter på programmet diskuterades. Underlag för lärosätets redovisning av åtgärder är således den ursprungliga åtgärdsredovisningen, kompletteringarna och intervjun. De generella åtgärder som lärosätet vidtagit för utbildningen i stort har redan redovisats ovan under det första examensmålet i detta yttrande. Nedan följer ett sammandrag av de specifika åtgärder lärosätet har vidtagit med anledning av bristerna för det aktuella målet. - Verksamma konstnärer och formgivare har engagerats som workshopledare och handledare i flera kurser. Syftet med detta uppges vara att förstärka utbildningens fokus på konstnärliga ide er och uttryck, men även att betona gestaltningsfrågor och skapa en progression genom programmet kring gestaltningsproblematik. Man pekar på en övning som ett exempel på det arbetssätt kring gestaltning som nu utvecklats inom masterprogrammet med tydligt fokus på samtida konstnärliga ide er och uttryck samt en koppling mellan gestaltning och utforskandet av en specifik problematik som i detta exempel begreppet rumslighet. Bedömarna ser positivt på att externa personer med förankring i det konstnärliga området engageras, men anser att det angivna exemplet visar på att det arbetssätt kring gestaltning som utvecklats ligger på en basal nivå som inte hör hemma på en masterutbildning. Bedömarna anser att flera positiva ansatser finns, till exempel att ett kompetensprogram har tagits fram som ska utveckla institutionens samlade kunskap om designens absoluta framkant, samt att man i större utsträckning anlitar externa handledare med förankring i yrket. - Programmets gestaltningsmoment examineras på grundval av både gestaltningsövningar och en reflekterande och kontextualiserande text, vilket knyter programmets gestaltningsmoment till dess teoriprogression. Samtliga kursplaner har i omgångar utvärderats och reviderats. Fokus i det arbetet har varit att koppla konstnärlig gestaltning tydligare till utbildningens utforskande moment och dess teoretiska progression. Därför har utbildningens gestaltningsmoment i nuvarande kursplaner kopplats till en tematik och getts en konceptuell och kritisk förankring. Bedömarna vill understryka att det aktuella examensmålet betonar det gestaltningsmässiga arbetet och det konstnärliga kunskapsområdet. Om gestaltningsmomenten inte är förankrade i en i egen konstnärligt gestaltande praktik utan i en konceptuell kritisk diskurs finns en uppenbar risk för att det konstnärligt gestaltningsmässiga arbetets inneboende kunskapspotential undermineras. - Laborationer och workshops i konstnärlig gestaltning med fokus på utvecklingen av det egna uttrycket och förverkligandet av konstnärliga ide er har som målsättning att studenten efter avklarad kurs ska kunna redogöra för relationen mellan människa, kropp och rumslighet betraktat utifrån ett bredare perspektiv med fokus på hållbarhet. - Andra kurser som består av workshops och laborationer i gestaltningsprocesser med fokus på utvecklingen av egna konstnärliga, konceptuella och kritiska uttryck och förhållningssätt har målsättningen att studenten efter avklarad kurs ska kunna formulera och utforska en komplex frågeställning om normer och normkritik med fokus på klass och etnicitet samt på genus och sexualitet. - Lärosätet framhåller även att programmets mer praktiska och gestaltande moment ska examineras på grundval av en skriftlig inlämningsuppgift. Detta anses knyta utbildningens gestaltningsprogression till dess tematik samt till utvecklandet av studentens förmåga att kritiskt reflektera kring gestaltning och designprocesser. Bedömarna anser att arbetet med gestaltningsmässiga problem förefaller ha förskjutits mot det
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 7(8) kritiskt textuella planet och att det finns risk att de förmågor som hör till examensmålet inte tränas i tillräckligt stor utsträckning. De nationella examensmålen är skrivna med utgångspunkten att studenter på konstnärligt baserade utbildningar primärt arbetar med att utveckla egna konstnärliga utryckssätt. Bedömarna finner att de analyserande, debatterande momenten i det aktuella utbildningsprogrammet har fått en dominerande ställning i förhållande till de praktiskt gestaltande momenten. Bedömarna noterar att det dels finns en allmän förskjutning mot teoretiska undervisningsmoment, dels en förskjutning inom de konstnärliga momenten från gestaltande till diskursiva moment, vilket delvis förlägger fokus utanför det aktuella examensmålet. Lärosätet anser generellt att den tidigare versionen av utbildningsprogrammet har haft en övergripande brist på teoretiska och kritiska perspektiv. Bedömarna befarar att man nu har betonat dessa aspekter för starkt på bekostnad av de gestaltande. Givet den låga nivån på de utvärderade examensarbetena finner bedömarna inte övertygande belägg för att lärosätet i något av underlagen har presenterat ett tillfredsställande åtgärdsprogram för att utbildningsprogrammet i förhållande till det aktuella målet ska kunna uppnå en relevant konstnärlig nivå. Bedömarna håller för troligt att de åtgärder som vidtagits för utbildningen torde vara relevanta för en masterexamen på vetenskaplig grund. Men lärosätet visar genomgående i sin åtgärdsredovisning, sina kompletteringar och vid intervjun att man valt att anlägga ett teoretiskt perspektiv som åsidosätter stora delar av kraven för en masterutbildning på konstnärlig grund. Bedömarna finner sammantaget att de vidtagna åtgärderna är otillräckliga för att lärosätet ska kunna säkerställa att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Lärosätet har fått ta del av bedömningen och getts tillfälle att yttra sig över den. I yttrandet, som inkom till UKÄ den 7 december 2015, gör lärosätet följande påpekanden. Lärosätet menar att de har en bredare tolkning av begreppet konstnärlig som används för examensmålen och att förordningstexten inte ger företräde för en bestämd konstsyn. Lärosätet har arbetat i linje med en bred rörelse i samtidskonsten och på de akademiska konstnärliga fälten. De påpekar att de medvetet arbetar på ett nytt gränsöverskridande sätt men väl i linje med de mer konceptuella arbetssätt som samtidskonsten också erkänner och utvecklar internationellt. Dessa påpekanden och lärosätets yttrande i övrigt föranleder dock inte bedömarna att ändra den samlade bedömningen. Bedömarna instämmer i lärosätets synpunkt att förordningstexten inte ger företräde för en bestämd konstsyn. Men oavsett konstsyn ska de nationella examensmålen nås vilket varit utgångspunkten i bedömargruppens arbete. De åtgärder som lärosätet presenterat har inte varit tillräckligt tydligt inriktade mot att avhjälpa de brister som framkom i den ursprungliga utvärderingen och i lärosätets efterföljande analys. Bedömarnas uppfattning är att de teoretiska och kritiska undervisningsmomenten i det aktuella utbildningsprogrammet har stärkts. Utbildningen ska dock i alla delar hålla en hög kvalitet. Brister kvarstår och utbildningen som helhet når därmed inte upp till kraven för en masterutbildning på konstnärlig grund. Mål: För konstnärlig masterexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av konsthantverk och design (se Universitetskanslersämbetets beslut 27 maj 2014, reg.nr 411-553-13) framgår följande av bedömargruppens yttrande: De självständiga arbetena visar på bristande måluppfyllelse. I de arbeten som har bedömts ha brister finns svagheter såväl avseende förmågan att göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga aspekter som samhälleliga och etiska aspekter. Självvärderingen visar att studenterna i kurser under termin ett, tre och fyra tillägnar sig insikt och förmåga att göra bedömningar med hänsyn till samhälleliga och etiska aspekter. För bedömargruppen framstår det dock som att studenternas förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter inte övas i tillräcklig omfattning eftersom brister finns i flera av de självständiga arbetena. Vid intervjun med utbildningsföreträdarna framgick
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 8(8) att man anser att lärarkåren för närvarande är otillräcklig men att man, efter den planerade omstruktureringen, kommer att öka antalet lärare vilket kan förväntas stärka utbildningen. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat - att utbildningens förankring i en teoretisk och kritisk grund med fokus på kontextuella perspektiv och hänsyn till samhälleliga och etiska frågor kring hållbar utveckling varit bristande, - att det inte funnits en genomgående och tydlig progression i utbildningen avseende teoretiska moment, - att kopplingen mellan teoretisk och kritisk reflektion och utbildningens praktiska moment varit bristande, samt att det saknas en emfas, genom hela utbildningen, på vikten av kritiska och kontextuella perspektiv inom designpraktik. Lärosätet menar i sin analys att den i programmet övergripande bristen på teoretiska och kritiska perspektiv även ligger till grund för den bristfälliga förmågan att sätta designpraktik i bredare konstnärliga, samhälleliga och etiska kontexter. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De generella åtgärder som lärosätet vidtagit för utbildningen i stort har redan redovisats ovan under det första examensmålet i detta yttrande. De specifika åtgärder som lärosätet vidtagit med anledning av bristerna för det aktuella målet omfattar bland annat - att kursplanerna har reviderats och större vikt läggs på: förankring i samhälleliga och etiska frågor; deltagande, samarbete och samverkan; programmets kritiska och teoretiska moment; kopplingen mellan konstnärliga uttryck och samhälleliga och etiska frågeställningar, - att utbildningen har fått ett tydligare kontextuellt fokus och förankrar de konstnärliga och praktiska momenten i en kritisk och ifrågasättande inriktning, - att externa lärare och gästföreläsare kommer att bjudas in för att belysa kopplingen mellan design och samhälleliga frågor. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Det finns dock en tyngdpunkt i åtgärdsredovisningen på att stärka studenternas förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga och etiska aspekterna. Bedömarna vill understryka vikten av att studenterna även får träning i att göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga aspekter. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna tillräckliga för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.