Trö,het hjärnans has;ghetsmätare Stress > störd sömn > trö,het > sjukfrånvaro (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsins;tutet, Torbjörn Åkerstedt Stockholms universitet Stockholm Stress Center (Universitetet och Karolinska Stressforskningsins;tutet, ins;tutet) Stockholms universitet Stockholm Stress Center
Varför tala om trö,het? Karaktärssymptom för en rad sjukdomar Depression, utma,ningssyndrom, kronisk trö,het, fibromyalgi, respiratorisk sjukdom, smärlllstånd, infek;oner, sköldkörtelproblem, kor;solunderfunk;on, hjärt- /kärlsjukdom Starkt kopplat ;ll lång;dsfrånvaro nästa år Trö,hetssjukdomar dominerar idag frånvaro- sta;s;ken (pågående dec 2010) F32 Depression 11000 F43 Anpassningsstörning och reak;on på svår stress 9000 M54 Ryggvärk - 5000
Andel trö,a 35 30 25 35% Percent 20 15 10 5 0 SBU Never sometimes often most of the time Always Åkerstedt et al in prep
Utvecklingen 1993-2006 Socialstyrelsen 2010
Vad är det?
En defini;on En stoppsignal, det går inte längre sluta med ak;viteten! (Meijman)
Flera sorter (o_a blandade) Fysisk trö,het mätbar som bränslenivå (ATP) eller mängd signalsubstans, eller muskespänningsmönster. Sömnighet mätbar som ;den det tar a, somna (med EEG, långa blinkningar. mfl) Emo;onell trö,het energilösheten inte biologisk mätbart; (i varje fall inte något allmänt accepterat må,)
Kanske blivande biologiska må,? Ak;verat immunsystem kanske EVGF, EGF? Dexamethasontest (svagt kor;solsvar på s;mulering deprimerade svarar kra_igt) Slöa serotoninreceptorer Jovanovich et al 2010
Orsaker - befolkningsnivå
SBU Sjukdomar Healthy Diabetes Respiratory dis Pain Depression Burnout 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 Fatigue (units)
Kön och ålder 1,5 Women Fatigue (0-4) 1 0,5 Men SBU 0 16-24 25-44 45-65 65+ Age groups
Sömnproblem i rela;on ;ll trö,het 5 4,5 4 3,5 Fatigue 3 2,5 2 1,5 1 No No problem Certain problem Very big problem Rather big problem
Trö,het som funk;on av sömnlängd 4 3,5 3 Fatigue 2,5 2 1,5 1 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Sleep duration h
Trö,het som funk;on av stress 3,5 3 Fatigue 2,5 2 1,5 Never 1-3 ti/month 1-2d/week Stress 3-5d/week Daily
Trö,het och upplevd ohälsa 5 4,5 r 4 Fatigue 3,5 3 r r 2,5 2 1,5 r r Very good Rather good Neither Rated health Rather poor Very poor
Hjärnan och sömnighet/trö,het
Sömnbrist och sänkt ämnesomsä,ning Balkin et al 2004 parietal thamalmic prefrontal occipital
Sömnighet och missade signaler EEG registrering av en lokförare under en dagtur och en nattur missad hastighets nedsättnin g missad signal i stopp (Torsvall & Åkerstedt, 1987) Nattur kl 22:33-03:24 Dagtur kl 07:22-11:16 sömnighets spektra 4-12 Hz (theta-alpha)
Hur är det med varia;onen över dagar En dålig na, à trö, nästa dag? 6 veckor
Trö,heten på kvällen vad har den föregå,s av? ß±se t p Intercept Sömnkvalitet 0.11±.02 7.1.0001 2.66±.15 Sömnlängd h 0.042±.01 4.6.0001 Stress samma dag - 0.09±.01 6.3.0001 Feber/förkylning samma dag 0.29±.02 12.2.0001 42 dagar
Sömnfysiologin speglar också kvällsstressen Sleep efficiency (%) 89 87 85 83 81 79 77 P<.01 Sleep eff WASO % of SPT 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 WASO% P<.05 75 0 40 35 N=30 SWS latency (min) 30 25 20 15 10 P<.01 5 0 Åkerstedt et al 2008
Kvällsstress och sömnlängd Stress/oro på kvällen minskar kvaliteten på e_erföljande sömn må,ligt, men tydligt Den minskar också sömnlängden med ca 35 minuter, framför allt vaknar man ;digare
Vad hänger ihop med varia;onen i daglig hälsoupplevelse? ß±se t p Intercept Feber/förkyln. 0.74±.07 10.1.000-5.27±.56 Illamående 0.64±.08 8.1.000 Smärta 0.17±.07 2.4.05 Trö,het/utma,n 0.72±.07 10.7.000
Fysiologisk sömn hos exponerade för långvarig stress (utma,ade)
Utma,ningssyndrom KSS, 1 very alert - 9 extremely sleepy 9 8 7 6 5 4 3 2 Burnout group Burnout Par;al recovery Healthy references Fatigue, 1 fresch - 9 exhausted 9 8 7 6 5 4 3 2 Burnout group Healthy references 1 aw 10 15 20 bt aw 10 15 20 bt 1 aw 10 15 20 bt aw 10 15 20 bt Time of day Time of Day
Sömn under långvarig stress och sömn (utma,ningssyndrom) Frisk 0 1 R R R R R 2 4 Utbrändhet Stress
Återhämtning 1-2 år senare 24 Arousals/h 35 30 Latency to St 1 (min) Arousals / h 20 16 12 J J patients J J Latency St 1 (min) 25 20 15 10 5 J J J J 8 Before After 0 Before After Ekstedt et al 2005, 2009
Minskning i arousals minskning av trö,het Fa;gue Fatigue units Index, a_er 1-6=low recovery 6 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Returning to work -20-15 -10-5 0 5 +5 Förändring arousals - 20 pre/post treatment # of arousals/h Ekstedt et al i2009
Sömnfysiologi och Trö,het 400 kvinnor (friska) Låg syrenivå Saturation Uppvaknanden / ;m Awakenings/h 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 OR: high fatigue Oddskvot hög trö,het Q Lindberg/Åkerstedt
Vad gör man?
Hur förbä,rar man sin sömn och reducerar sin trö,het? Eliminera stressen Vårda hälsan Kort föregående sömn för litet sömn ger mer djupsömn I nästa sömn Sov mellan 23 och 07 då den biologiska klockan sänkt ämnesomsä,ningen och bjuder in ;ll sömn. Mycket fysisk ak;vitet (hjärnavändning) Stress avverkad (hjärnanvändning) Mycket tänkande hjärnanvändning
En lä,sam altyd ;ll sömnbrist Regelbundna sov;der (då vet hjärnan när den skall sova och sänker ämnesomsä,ningen) Kallt i rummet (så centraltemperaturen sänks) Svart och tyst i rummet (eller bakgrundsbrus) Undvik koffein, alkohol, tobak (uppiggande / sömnstörande) Fredad zon för nedvarvning före sänggående
Hur mycket sömn behöver man för a, undvika trö,het? 7 ;m för medelpersonen 6,5 ;m för 60- åringen 8.5 ;m för 20- åringen Är man pigg får man vad man behöver 40 35 30 Work 25 6;m51 min Leisure TST% 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 TST hours
Sammanfa,ning Sömn Sjukdom Stress Trö,het Sjukdomsupplevelse