TSRT19 Reglerteknik: Välkomna!

Relevanta dokument
Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 5. Sammanfattning av föreläsning 4 Frekvensanalys Bodediagram

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

Laplacetransform, poler och nollställen

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 4. Sammanfattning av föreläsning 3 Rotort Mer specifikationer Nollställen (om vi hinner)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning

Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

Nyquistkriteriet, kretsformning

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

En allmän linjär återkoppling (Varför inför vi T (s)?)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Övning 3. Introduktion. Repetition

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Från tidigare: Systemets poler (rötterna till kar. ekv.) påverkar egenskaperna hos diffekvationens lösning.

Överföringsfunktion 21

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

Reglerteknik I: F6. Bodediagram, Nyquistkriteriet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 8. Inversa cirkelkriteriet. Föreläsning 9. Föreläsning 9: Cirkelkriteriet och beskrivande funktion

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

Cirkelkriteriet (12.3)

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

TENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

Reglerteknik, TSIU 61

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Industriell reglerteknik: Föreläsning 3

ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

REGLERTEKNIK Laboration 5

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

REGLERTEKNIK I BERÄKNINGSLABORATION 2

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

( ), så kan du lika gärna skriva H ( ω )! ( ) eftersom boken går igenom laplacetransformen före

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TSIU61: Reglerteknik. de(t) dt + K D. Sammanfattning från föreläsning 4 (2/3) Frekvensbeskrivning. ˆ Bodediagram. Proportionell }{{} Integrerande

Kompletterande material till föreläsning 5 TSDT08 Signaler och System I. Erik G. Larsson LiU/ISY/Kommunikationssystem

Reglerteknik, TSIU 61

Blandade A-uppgifter Matematisk analys

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

Transkript:

TSRT9 Reglerteknik: Välkomna! Föreläsning 6 Inger Erlander Klein

/ 25 Förra föreläsningen (föreläsning 5) Rotort plotta rötternas (polernas) läge som fnktion av någon parameter Bakhjlsstyrda cykeln (& nollställen)

2 / 25 Föreläsning 5: Bakhjlsstyrda cykeln Nollställen i höger halvplan: Kallas instabila nollställen System med instabila nollställen kallas icke-minfas system Stegsvaret går åt fel håll först (cykeln!) Det går inte alltid att tänka statiskt. Dynamiken spelar roll! Designen ger vissa fndamentala begränsningar Reglerteknikern arbetar tifrån given design (och därmed tifrån givna begränsningar)

3 / 25 Sammanfattning Svängighet Snabbhet Statisk nogrannhet di.ekv. Stegsvar Översläng M Stigtid T r e (lim t e(t)) Insvängningstid T S Överförings- Poler Kvot mellan Avstånd fnktion Im- och Re-del till origo

4 / 25 Dagens föreläsning (Föreläsning 6) Frekvensbeskrivning frekvenssvar frekvensfnktion bodediagram

4 / 25 Dagens föreläsning (Föreläsning 6) Frekvensbeskrivning frekvenssvar frekvensfnktion bodediagram Varför frekvensbeskrivning?

4 / 25 Dagens föreläsning (Föreläsning 6) Frekvensbeskrivning frekvenssvar frekvensfnktion bodediagram Varför frekvensbeskrivning? Frekvensbeskrivning är ett natrligt och ingenjörsmässigt sätt att beskriva signaler. Med hjälp av frekvensbeskrivningen kan vi Analysera system (Hr reagerar ett system på en viss frekvens? Stabilitet? Snabbhet? Oscillativt?) (Fö 6-8) Designa reglatorer (Fö 8-9) Analysera känslighet (mot störningar) & robsthet (mot modellfel) (Fö 9-)

5 / 25 Fyrkantvåg Fyrkantvåg Amplitd - - - 2 3 4 5

6 / 25 Fyrkantvåg: första termen i forierserien Första forierserietermen av en fyrkantvåg :a Amplitd - - - 2 3 4 5

7 / 25 Fyrkantvåg: två första termerna i forierserien Två första forierserietermerna av en fyrkantvåg :a+2:a Amplitd - - - 2 3 4 5

8 / 25 Fyrkantvåg: tre första termerna i forierserien Tre första forierserietermerna av en fyrkantvåg :a+2:a+3:e Amplitd - - - 2 3 4 5

9 / 25 Fyrkantvåg: tre första termerna i forierserien Forierserieteckling av en fyrkantvåg :a :a+2:a :a+2:a+3:e Amplitd - - - 2 3 4 5

/ 25 Forierserie En periodisk signal kan beskrivas som en smma av sins- och cosinsfnktioner med vinkelfrekvenserna nω där ω = 2π T (T periodtiden hos signalen) och n =,, 2,... Fyrkantvåg: (t) = b sin ω t + b 3 sin 3ω t + b 5 sin 5ω t + +b 7 sin 7ω t + b 9 sin 9ω t +... Vad händer om fyrkantvågen används som insignal till ett linjärt system?

/ 25 Servostyrning y(t) y = hjlens vinkling relativt bilen = styrsignal för servot ẏ(t)+γy(t) = (t) γ =

2 / 25 Sins in - sins t Dashed: (t)=sin(t), Solid: otpt when G(s)=/(s+).8.6.4.2 Amplitde.2.4.6.8 5 5 2 25 3 35 4 Time (sec)

3 / 25 Sins in - sins t Dashed: (t)=sin(t), Solid: otpt when G(s)=/(s+).8.6.4.2 Amplitde.2.4.6.8 5 5 2 25 3 35 4 Time (sec)

4 / 25 Servostyrning: (t) fyrkantvåg Fyrkantvåg Hjlvinkel då (t) fyrkantvåg Amplitd - Hjlvinkel (rad) - - - - 2 3 4 5-2 3 4 5

5 / 25 Servostyrning: första termen i forierserien Första forierserietermen av en fyrkantvåg :a Utsignal då (t) är första forierserietermen av en fyrkantvåg Amplitd - Hjlvinkel (rad) - - - - 2 3 4 5-2 3 4 5

6 / 25 Servostyrning: andra termen i forierserien Andra forierserietermen av en fyrkantvåg 2:a Utsignal då (t) är andra forierserietermen av en fyrkantvåg Amplitd - Hjlvinkel (rad) - - - - 2 3 4 5-2 3 4 5

7 / 25 Servostyrning: tredje termen i forierserien Tredje forierserietermen av en fyrkantvåg 3:e Utsignal då (t) är tredje forierserietermen av en fyrkantvåg Amplitd - Hjlvinkel (rad) - - - - 2 3 4 5-2 3 4 5

8 / 25 Servostyrning: första termen i forierserien Första forierserietermen av en fyrkantvåg :a Utsignal då (t) är första forierserietermen av en fyrkantvåg Amplitd - Hjlvinkel (rad) - - - - 2 3 4 5-2 3 4 5

9 / 25 Servostyrning: första två termerna i forierserien Två första forierserietermerna av en fyrkantvåg :a+2:a Utsignal då (t) är två första forierserietermerna av en fyrkantvåg Amplitd - Hjlvinkel (rad) - - - - 2 3 4 5-2 3 4 5

2 / 25 Servostyrning: första tre termerna i forierserien Tre första forierserietermerna av en fyrkantvåg :a+2:a+3:e Tre första forierserietermerna av en fyrkantvåg :a+2:a+3:e Amplitd Amplitd - - - - - 2 3 4 5-2 3 4 5

2 / 25 Servostyrning: forierserien Forierserieteckling av en fyrkantvåg :a :a+2:a :a+2:a+3:e Utsignal då (t) är tre förta termerna av en fyrkantvåg y :a :a+2:a :a+2:a+3:e Amplitd - Hjlvinkel (rad) - - - - 2 3 4 5-2 3 4 5

22 / 25 Komplexa tal Grndform: s = a + ib a = Re(s) realdel b = Im(s) imaginärdel Polär form: s = re iϕ r = s absoltbeloppet ϕ = arg s argmentet a = r cos ϕ, b = r sin ϕ Om a > så gäller arg s = arctan( b a ) Om a < så gäller arg s = π arctan( b a ) Räkneregler: s s 2 = s s 2 arg(s s 2 ) = arg(s ) + arg(s 2 ) arg( s s 2 ) = arg(s ) arg(s 2 )

23 / 25 Servostyrning y(t) y = hjlens vinkling relativt bilen = styrsignal för servot ẏ(t)+γy(t) = (t) γ =

G (s) = s+ (Servostyrning) 24 / 25 Bode Diagram 2 Magnitde (db) 3 4 5 6 7 8 G 45 Phase (deg) 9 35 8 2 2 3 Freqency (rad/sec)

25 / 25 Sins in - sins t Dashed: (t)=sin(t), Solid: otpt when G(s)=/(s+).8.6.4.2 Amplitde.2.4.6.8 5 5 2 25 3 35 4 Time (sec)

Inger Erlander Klein Avdelningen för Reglerteknik Instittionen för systemteknik Linköpings niversitet inger.erlander.klein@li.se Tel: 28665 Kontor: B-hset ingång 25-27 www.control.isy.li.se/stdent/tsrt9/vt/ www.li.se