Utbildningsnämnden kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 14.

KALLELSE Utbildningsnämnden 2016-02-02 Utbildningsnämnden kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 14. Tid och plats Onsdagen den 3 februari 2016 kl. 14:00 i A-salen. På ordförandens vägnar, Carl O Mattsson förvaltningssekreterare Ledamöter Anna Tenje (M), Ordförande Malin Lauber (S), 1:e vice ordförande Stefan Bergström (L), 2:e vice ordförande Lars Alm (M) Pernilla Tornéus (M) Jakob Steinstö (M) Neira Kahrimanovic (MP) Olle Sandahl (KD) Henrietta Serrate (S) Johan Eckerström (S) Bahtije Breznica (S) Hugo Hermansson (S) Romeo Pettersson (SD) Margareta Jonsson (C) Robert Armblad (V) Ersättare Thomas Nordahl (M) Marianne Nordin (S) Sture Andersson (C) Sonia Karmelin-Hjelm (M) Mikael Virdelo (M) Mimmi Rito (C) Darmin Zdenac (S) Per Stille (MP) Maja Storbjörk (S) Camilla Albinsson (KD) Gisele Iskandar (S) Lars-Ove Hedman (S) Ulla Svensson (M) Mimmo Bercsényi (SD) Elisabeth Risedal (V) Informationsärenden Organisationsförändring förvaltningskontoret Förvaltningsuppdatering Återrapportering av pågående städupphandling Skolinspektionens beslut Arbetsmiljöverket 1 (2)

KALLELSE Utbildningsnämnden 2016-02-02 Förteckning över Utbildningsnämndens ärenden 1. Val av justerare 2. Fastställande av dagordning 3. Allmänhetens frågestund 4. Information från ledamöterna och förvaltningen 5. Svar till kommunrevisionen: Växjö kommuns mellanhavande med friskolorna 6. Årsrapport 2015 7. RIG-ansökan 8. Ombyggnad till förskola/skola på Sjöborgsvägen i Braås - fortsatt projektering 9. Uppmärksammande av 250-årsjubileum för Sveriges första tryckfrihetsförordning 10. Protokoll och handlingar för kännedom februari 11. Redovisning av delegationsbeslut - februari 2016 12. Elevärenden - februari 2016 13. Avstängningsärende 14. Övriga frågor 2 (2)

Uppföljningsbesök i kommunala grundgrundsärskolor 2015

Innehåll Uppföljningsbesök i kommunala grund- grundsärskolor 2015... 1 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Frågeställningar... 3 Metod och material... 3 Resultat och analys... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 2.5 Övergång och samverkan... 8 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Kunskaper... 5 Extra anpassningar och särskilt stöd... 6 2.3 Elevernas Ansvar och inflytande... 7 2.6 Skola omvärlden... 8 2.7 Bedömning och betyg... 9 Slutsats och identifierade utvecklingsområde... 10 Bilaga 1... 11 Frågor till eleverna (45 min)... 11 Bilaga 2... 12 Frågor till rektor (60 min)... 12

INLEDNING Bakgrund En del i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete har varit att under april 2015 genomföra uppföljningsbesök på alla grund- och grundsärskolor. Syftet har varit att följa upp och analysera om enheternas arbete överensstämmer med de övergripande målen och riktlinjerna i kapitel 2 i LGR 11, för att utifrån den informationen kunna vidta åtgärder för förändring och förbättring. Uppföljningsbesöken har genomförts på 34 stycken enheter under april av en områdeschef och en verksamhetsutvecklare. För att samtalen skulle bli likvärdiga har sex områdeschefer och tre verksamhetsutvecklare använts sig av en samtalsguide med fokusfrågor. Efter varje besök har kortfattade noteringar skrivits och kommunicerats med berörd rektor. Syfte Genom dialog med rektorer och elever följa upp och analysera resultaten i relation till kraven på måluppfyllelse i de nationella styrdokumenten. Samla in och sammanställa resultaten för alla verksamheter i grund och grundsärskolan på enhetsnivå för att man på huvudmannanivån ska få en förståelse för situationen i de olika verksamheterna inför prioriteringen av utvecklingsområden. Frågeställningar Se bilaga 1 och 2 METOD OCH MATERIAL Varje enhet har besökts och vid besöket har samtal förts med rektor och en elevgrupp från skolan. Samtalen har berört områdena: Systematiskt kvalitetsarbete (endast rektor) 2.1 Normer och värden 2.2 Kunskaper Extra anpassningar och särskilt stöd 2.3 Elevernas ansvar och inflytande 2.5 Övergång och samverkan (endast rektor) 2.6 Skolan och omvärlden 2.7 Bedömning och betyg Frågeställningarna (se bilaga 1 och 2) och underlag som använts vid samtalen är framtagna utifrån följande bakgrundsmaterial: Läroplanens centrala mål, LGR 11 kap 2, Skolverket Kolla din skola, Skolinspektionen Skolenkäten till elever inför skolinspektionens besök, Skolinspektionen Utgångspunkten vid uppföljningssamtalet har varit enhetens systematiska kvalitetsarbete. Rektorerna förberedde sitt samtal genom att göra självskattningen Kolla din skola http://www.kolladinskola.se/. Resultatet av självskattningen skickades till områdets OC och verksamhetsutvecklare för att utgöra underlag vid samtalet.

Elevgruppen på varje enhet bestod av sex elever, tre pojkar och tre flickor, som är representativa för enheten. Deltagarna i elevgruppen togs fram av rektor. För att besöket skulle bli så effektivt som möjligt fick eleverna se frågorna innan samtalet. Avsatt tid för samtalen har varit ca 1 timme för både elever och rektorer och fokus har varit på planering, uppföljning och utveckling av de sju områdena ovan. RESULTAT OCH ANALYS Systematiskt kvalitetsarbete Resultat rektor Uppföljningen visar att en tredjedel av rektorerna redogör och visar upp dokumenterade strukturer och rutiner för enhetens systematiska kvalitetsarbete. De olika faserna planering, uppföljning och utveckling finns dokumenterade och är underlag för enhetens identifierade utvecklingsområde. En tredjedel av rektorerna berättar om det systematiska kvalitetsarbetet där de tre faserna ingår men visar inget dokumenterat underlag vid uppföljningsbesöket. Resterande tredjedel uppger att det helt eller delvis inte finns några strukturer och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Den metod som rektor oftast nämner för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet är att upprätta mötesstrukturer med operativa- och behovsmöten som möjliggör att kontinuerligt följa upp och utveckla. Ett antal rektorer uppger att det i verksamheten finns ett behov av att utveckla förmågan att analysera. Analys Alla rektorer har inte tillräcklig kompetens om olika former för uppföljning och utvärdering som är anpassade till enheternas förutsättningar och behov. Avsaknad av strukturer och rutiner har gjort att det inte finns ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. Huvudmannen behöver göra ytterligare uppföljning för att identifiera vilket behov som respektive rektor har för att skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten. Fasen att analysera har framkommit som ett behov att kompetensutveckla hos rektorerna för att göra analyser både kontinuerligt i det dagliga arbetet och inför beslut om utvecklingsinsatser. 2.1 Normer och värden Resultat elev Huvudelen av eleverna uppger att de känner sig trygga på skolan och att man respekterar varandra för den man är. Eleverna berättar om olika värdegrundsarbeten som pågår på skolorna. Metoder som nämns för ökad trygghet är organiserad rastaktivitet varje rast, hög vuxennärvaro utanför lektionstid och att personalen ingriper när otrygghet uppstår. Vid de tillfällen som otrygghet uppstår uppger eleverna att det finns en brist på vuxennärvaro utanför lektionstid. Platser som eleverna nämner där de känner sig otrygga är på fotbollsplanen, annan skola och sociala medier. Eleverna anser att det oftast är studiero på lektionerna men att det i stor grad beror på vilken lärare som ansvarar för undervisningen, vilket ämne som äger rum och hur undervisningen är organiserad. Bristande studiero på lektionerna upplever eleverna också när klassen har vikarie eller när läraren lämnar klassrummet.

Övervägande del av eleverna känner till ordningsreglerna som finns på skolorna och upplever att de fått vara med och ta fram dem genom klass- och elevråd. Samtidigt uppger eleverna att alla inte följer de framtagna ordningsreglerna. De regler som oftast inte följs är snöbollskastning och regler kring mobiltelefoner. Resultat rektor Uppföljningen visar att i princip alla rektorer har uppföljningsmetoder för att säkerställa att alla elever upplever trygghet och studiero på enheterna. De metoder som är vanligast förekommande är brukarenkät och samtal med elever i olika forum. Några rektorer säkerställer också genom kontinuerlig rapportering från arbetslagen. En tredjedel av rektorerna beskriver att de säkerställer trygghet och studiero inom ramen för enhetens likabehandlingsarbete. En vanlig metod för det arbetet är trygghetvandring. Analys Rektorerna har strukturer och rutiner för ett aktivt och medvetet arbete kring trygghet och studiero vilket eleverna som intervjuats bekräftar. När vikarier ansvarar för undervisningen och när det är en avsaknad av vuxennärvaro uppstår otrygghet och minskad studiero. Det kan bero på att de gemensamma regler som finns i gruppen för arbetet och samvaron inte verkar gälla/följas. Det är därför av yttersta vikt att de vuxna som ansvarar för undervisningen eller som finns i elevernas närhet utanför lektionstiden har kunskap om de gemensamma regler som finns i gruppen och på enheten. Rektor och arbetslag behöver därför hittar former för att undervisningen alltid bedrivs av för eleven kända pedagoger som vet om de gemensamma reglerna. Detta kan även vara ett sätt att säkerställa likvärdigheten inom arbetslagen. 2.2 Kunskaper Resultat elev Eleverna uppger att de blir nyfikna och får lust att lära sig mer när undervisningen är varierande och när läraren har ett positivt, engagerande och stimulerande förhållningssätt. Eleverna uppger att det beror på vilken lärare som ansvarar för undervisningen. Arbetsmetoder som eleverna säger gör dem nyfikna är: att titta på film arbeta med teman arbeta praktisk och laborativt när undervisningen kopplas till verkligheten att arbeta i grupp Inflytandet över lärprocessen och möjligheten att redovisa för någon utanför gruppen säger eleverna också ökar lusten att lära sig mer. Undervisningen i ämnet matematik lyfts fram som ett gott exempel. Eleverna säger att undervisningen gör dem minst nyfikna i de ämnen där man arbetar mycket i läroböckerna. Eleverna säger att man oftast kan få utmanande och svårare uppgifter om man behöver men inte i alla ämnen och oftast i matematikundervisningen där EPA-metoden nämns. Många elever berättar att de måste be om mer utmanande uppgifter. Utmaningarna ges vanligtvis i form av extra uppgifter efter man är färdig med huvuduppgiften.

Resultat rektor Rektorerna uppger att de säkerställer att undervisningen leder fram till att eleverna når de nationella målen genom att följa upp pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen som lärarna ska upprätta samt klassrumsbesök. De uppger också att man tillsammans på enheten analyserar betyg, resultatinmatning och nationella ämnesprov vid ett eller två tillfällen per läsår. Det förs även diskussioner i arbetslagen och vid klasskonferenser för att identifiera vilka elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Rektorerna uppger att de genom dessa metoder identifierar utvecklingsområden och förbättringsinsatser. Några av rektorerna uppger att de i dagsläget inte kan säkerställa om undervisningen leder fram till att eleverna når de nationella målen. Uppföljningen visar att fler elever skulle kunna nå längre i sin kunskapsutveckling och att elevernas motivation skulle öka genom förändrade undervisningsmetoder och förhållningssätt. De metoderna som nämns är att öka elevernas delaktighet i undervisningen och att eleverna i större grad interagera med omvärlden i undervisningen. Rektorerna säger att det är en utmaning att uppmärksamma och stödja de elever som har kommit långt i sin kunskapsutveckling. Rektorerna säger att utvecklingsarbetet kring entreprenöriellt lärande och målgemenskap bidrar till en utveckling av undervisningen. Analys Rektorerna säger att fler elever skulle kunna nå längre i sin kunskapsutveckling och få ökad motivation genom förändrade undervisningsmetoder. De metoder som eleverna nämner borde ligga till grund för förändrade undervisningsmetoder. Det vill säga mindre undervisning där läroböcker styr och mer tematisk och praktisk/laborativ verklighetskopplad undervisning i grupp. För att säkerställa att undervisningen leder fram till att eleverna når de nationella målen bör effekten av undervisningen följas upp kontinuerligt under läsåret istället för vid enstaka tillfälle. Extra anpassningar och särskilt stöd Resultat elev I princip alla elever anser att de får det stöd som de behöver för att nå kunskapskraven. Den arbetsmetod som eleverna oftast nämner är att skolan organiserat så att det finns tillgång till extra stöd i form av speciallärare och/eller extra lärare. Ungefär hälften berättar att detta stöd sker genom att någon eller några elever lämnar klassrummet. Det finns också flera exempel på när det finns mer än en pedagog i klassrummet. Andra exempel som eleverna nämner är: använda Ipad anpassade uppgifter praktiskt material läxhjälp/studietimme De vanligaste metoderna som eleverna själva använder för att få hjälp i undervisningen är att räcka upp handen eller fråga en kompis. Eleverna säger att de vanligaste arbetssätten som läraren använder sig av för att förklara så att det förstår är: rita på tavlan förklara igen förklara på ett annat sätt

Resultat rektor I princip alla rektorer redogör för strukturer och rutiner för hur kvalitetsarbetet kring arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd bedrivas på skolenheten. Rektorerna berättar att läraren tillsammans med elevhälsoteam, specialpedagog och speciallärare har ett uttalat ansvar för hur arbetet med elever som riskerar att inte nå kunskapskraven ska ske. Modeller och planer med en tydlig arbetsgång och ansvarsfördelning beskriver hur arbetet ska genomföras. Flertalet rektorer uppger att de har eller vill utveckla ett inkluderande arbetssätt. Rektorerna säger också att det är en utmaning att ge de elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås den ledning och stimulans som de behöver för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Analys Uppföljningen visar att både rektorer och elever anser att de strukturer och rutiner som finns leder till att eleverna får den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Detta resultat måste ställas i relation till statistiken för våren 2014 som säger att 15,9 % - 24,6 % av eleverna (åk 3, 6, 9) inte når kunskapskraven i alla ämnen. Anledningen till de olika resultaten kan vara att elevrepresentanterna som deltog i samtalen i hög grad når kunskapskraven. Utifrån de exempel som nämns av eleverna i uppföljningen uppstår en fundering kring om stödinsatserna är extra anpassningar eller särskilt stöd. Detta kan utvecklas genom kompetenshöjning kring de allmänna råden Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram och ett förtydligande vid implementeringen av nya riktlinjer för barn och elevhälsa. Utmaningen som både elever och rektorer nämner är att de elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås får den ledning och stimulans som de behöver för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Resultat elev De flesta av eleverna uppger att dem inte får vara med och påverka på vilket sätt de ska arbeta med sina skoluppgifter. De säger att det är sällan eleverna får ha inflytande över innehåll och arbetsformer av själva genomförandet men man får vara med och påverka hur kunskaperna ska redovisas. De uppger samtidigt att de skulle vilja vara med och påverka innehåll och arbetsformer i större grad och hur mycket man får vara med och påverka beror på undervisande lärare. Vid de tillfällen som eleverna säger att de fått vara med och påverka undervisningen handlar det i hög grad om att de får önska eller rösta om vad de ska göra. I stor utstäckning framför eleverna att de har inflytande genom att de kan ge synpunkter via olika formella forum exempelvis klass-/elevråd. De upplever att det är sällan som deras synpunkter visar sig i verkligheten. Resultat rektor Hälften av alla rektorer uppger att området Elevernas ansvar och inflytande är ett utvecklingsområde när det gäller det reella inflytandet. Den form av inflytande som oftast nämns är det formella inflytandet i form av elevråd, klassråd och matråd. En tredjedel av rektorerna berättar eller redogör för strukturer och rutiner för att säkerställa att eleverna är delaktiga i planeringen av undervisningen. Det gäller i både arbetsform och innehåll utifrån ramarna i kurs-och läroplaner. Säkerställandet uppges ske främst genom samtal med lärarna vid medarbetarsamtalen. Rektorerna uppger att eleverna framförallt har möjlighet att påverka

i vilken form de ska redovisa sina kunskaper. De uppger också att elevernas delaktighet i planeringen av undervisningen i stor grad beror på undervisande lärare. Analys Elever och rektorer har en samsyn kring att eleverna sällan har inflytande över utbildningen. Enligt elever och rektorer beror graden på inflytande i stor utsträckning på undervisande lärare. Området Elevernas ansvar och inflytande är ett utvecklingsområde. 2.5 Övergång och samverkan Resultat rektor Uppföljningen visar att det pågår olika arbeten för lärare att lära av varandra. Däremot beskriver ingen rektor på vilket sätt det stödjer elevernas utveckling och lärande utan mer hur det bidrar till ett mer tillåtande klimat mellan lärarna. Metoder som rektorerna uppger bidrar till att lärarna lär av varandra är: deltagande i Matematiklyftet bedömningsdialoger på enheten eller i nätverk lektionsobservationer auskultationer Övervägande del av rektorerna uppger att det finns strukturer och rutiner för övergångar inom enheten. Samtidigt uppger flertalet rektorer att övergången mellan främst årskurs sex till sju är ett utvecklingsområde. Vid samtalen framkommer också att den pedagogiska samsynen 1 hos samtliga pedagoger oavsett skolform behöver utvecklas. Analys Huvudmannen bedömer utifrån uppföljningen att det finns samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem för en trygg övergång mellan de olika verksamheterna och uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Den pedagogiska samsynen som ska stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv behöver utvecklas både inom och mellan verksamheterna. Uppföljningen visar att det pågår olika arbeten för lärare att lära av varandra. Det lärande som sker lärarna emellan måste på ett tydligare sätt visa hur det stödjer elevens utveckling och lärande. 2.6 Skola omvärlden Resultat elev Eleverna säger att det vanligaste sättet att möta omvärlden i undervisningen är genom prao, studiebesök och besök utifrån (föräldrar som berättar om sina yrken). Några elever berättar att man kopplar stora vardagshändelser till undervisningen och att dem samarbetar med företag. Andra exempel som eleverna också nämner är: söka fakta på nätet undervisning på annan skola nutidsfrågor 1 Skolinspektionen Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

fadderverksamhet friluftsdagar Eleverna önskar att undervisningen i högre grad ska kopplas med omvärlden. Eleverna vill också få redovisa för varandra eller någon utanför klassrummet då de upplever att både den som redovisar och lyssnar lär sig då. Resultat rektor Övervägande del av rektorerna uppger att elevernas möjlighet att interagera med omvärlden i lärprocessen sker i liten omfattning i dagsläget och är ett utvecklingsområde. De vanligaste arbetsmetoderna som rektorerna kopplar till området är elevernas prao och studiebesök. Några andra metoder som nämns är samarbete med företag, närsamhället och möjlighet till digitala verktyg. Analys Uppföljningen visar att eleverna får information om omvärlden men i liten utsträckning interagerar med omvärlden i lärprocessen. Den metod som elever och rektor oftast lyfter fram är möjligheten till prao. Uppföljningen visar att prao görs på olika sätt, olika omfattning och är i olika grad kopplad till lärprocessen. Området Skolan och omvärlden är ett utvecklingsområde. 2.7 Bedömning och betyg Resultat elev Eleverna berättar att de främst får information om vad de behöver utveckla i respektive ämne vid utvecklingssamtalen. En liten mängd elever säger att de får kontinuerlig återkoppling på vad de behöver utveckla under pågående arbete. Många elever uppger att de endast får återkoppling på vad de behöver utveckla efter genomförda prov och i samband med betygsättning. Eleverna uppger att hur tydlig återkopplingen är, oavsett form, beror på vilken lärare man har. Resultat rektor Uppföljningen visar att rektorerna säkerställer att alla elever är informerade om på vilka grunder bedömningen sker genom pedagogiska planeringar som är tillgängliga för eller har kommunicerats med eleverna. Information ges också vid utvecklingssamtal utifrån IUP-mall. Det framkommer att flertalet rektorer inte kan säkerställa att alla elever är informerade på grund av att inga uppföljningar är gjorda. Många rektorer uppger också att det finns en variation mellan lärarna hur väl detta görs och att det är ett utvecklingsområde. Analys Både elever och rektorer har en samsyn kring att eleverna främst får information om hur eleven ska utveckla sitt fortsatta lärande i de olika ämnena genom utvecklingssamtalet. Eleverna beskriver samtidigt att det finns en brist kring den kontinuerliga återkopplingen och vägledningen kring vad eleven ska utveckla vidare och hur man tillsammans ska ta sig dit för att skapa goda förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. Rektorerna bekräftar att det finns en variation mellan lärarna hur kontinuerligt detta görs och att det är ett utvecklingsområde.

SLUTSATS OCH IDENTIFIERADE UTVECKLINGSOMRÅDE Uppföljningen visar att det finns ett medvetet arbete kring trygghet och studiero på enheterna men eleverna upplever att det brister när vikarier används i undervisningen. Det finns också strukturer och rutiner för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd men arbetet bör vidareutvecklas då statistiken för våren 2014 visar att ¼ av eleverna inte når kunskapskraven i alla ämnen.. Ett sätt kan vara genom en kompetenshöjning kring de allmänna råden Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram och ett förtydligande vid implementeringen av nya riktlinjer för barn och elevhälsa. Ytterligare en utmaning är att ge eleverna som lätt når kunskapskraven ledning och stimulans. Eleverna får framförallt information om hur de ska utveckla sitt fortsatta lärande i de olika ämnena genom utvecklingssamtalet. Det finns en brist i den kontinuerliga bedömningen då läraren ska ge snabb återkoppling på elevens insatser, och elevens återkoppling ger läraren möjlighet att utveckla sin undervisning. Genom att eleven vet var den står och vart den ska, kan eleven även ta större ansvar för det egna lärandet. Alla rektorer gör inte tillräckliga insatser för att följa upp, analysera och vidta åtgärder som leder till att undervisningen utvecklas. Detta bekräftar rektorer och elever genom att de är överens om att eleverna skulle kunna nå längre i sin kunskapsutveckling och få ökad motivation genom förändrade undervisningsmetoder. Områdena Elevernas ansvar och inflytande och Skolan och omvärlden är också ett utvecklingsområde. Huvudmannens mål är att dessa områden ska fortsätta vidareutvecklas och i större grad beröra eleverna genom det pågående utvecklingsarbetet kring entreprenöriellt lärande och målgemenskap. Avslutningsvis kan huvudmannen konstatera att resultatet och analysen av uppföljningen stämmer väl överens med ett av Skolverkets utvecklingsområde En undervisning som möter varje elev i sin lägesbedömning för 2015. Motivation, ansträngning och delaktighet är viktiga faktorer för att elever ska lyckas i skolan. Engagerade lärare med höga förväntningar på alla elever spelar en avgörande roll. Skolan måste bli bättre på att ge elever stöd och stimulans. Skolan behöver också göra mer för att säkerställa trygghet och studiero. Skolverkets lägesbedömning 2015, rapport 421, s.32

BILAGA 1 Frågor till eleverna (45 min) 2.1 Normer och värden 1. Har du studiero på lektionerna? 2. Känner du dig trygg på skolan? 3. Känner du till de ordningsregler som finns och har ni elever varit med och ta fram dem? 4. Följer eleverna på skolan de ordningsregler som finns? 5. Upplever du att man respekterar varandra på er skola? Beskriv. 2.2 Kunskaper 6. Hur gör skolarbetet dig så nyfiken att du får lust att lära dig mer? 7. Kan du få svårare/utmanande uppgifter om du vill? Extra anpassningar och särskilt stöd 8. Hur förklarar lärarna vad du ska göra i skolarbetet så att du förstår? 9. Får du det stöd du behöver för att nå kunskapskraven? 2.3 Elevernas ansvar och inflytande 10. Hur är du med och påverkar på vilket sätt ni ska arbeta med olika skoluppgifter? 2.6 Skola omvärlden 11. På vilket sätt får du i undervisningen arbeta med/möta omvärlden utanför skolan? 2.7 Bedömning och betyg 12. Vet du hur du kan utveckla ditt fortsatta lärande i de olika ämnena? Beskriv.

BILAGA 2 Frågor till rektor (60 min) Systematiskt kvalitetsarbete Redogör för hur skolans rutiner och strukturer för det systematiska kvalitetsarbetet ser ut vad gäller: planering, följa upp och utveckla 1 kap 4, 4 kap 4-7, 5 kap Skollagen, LGR 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar 2.1 Normer och värden 1. Hur säkerställer ni att alla elever upplever trygghet och studiero? 6 kap 6-10 Skollagen, LGR 11, 2.1 2. Hur säkerställer skolan målen om att elever ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar? 2.2 Kunskaper 3. Hur säkerställer ni att undervisningen leder fram till att eleverna når de nationella målen? 4. Skulle fler elever i er skolan kunna nå längre i sin kunskapsutveckling om ni gjorde annorlunda i undervisningen? 5. Hur arbetar ni för att öka elevernas motivation? 1 kap 4, 3 kap 3 Skollagen, 5 kap 2 Skolförordningen, LGR11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, 2 Övergripande mål och riktlinjer 2.2 Kunskaper Extra anpassningar och särskilt stöd 6. Hur säkerställer ni att extra anpassningar till elever som riskerar att inte nå kunskapskraven är anpassade? 3 kap 5a och 7-9 Skollagen 2.3 Elevernas Ansvar och inflytande 7. Hur säkerställer ni att eleverna är delaktiga i planeringen av undervisningen i både arbetsformer och innehåll utifrån ramarna i kurs-och läroplaner? LGR11 kap 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.3 elevernas ansvar och inflytande Övergång och samverkan 8. Vilka möjligheter finns det för lärare att lära av varandra för att vara ett stöd för elevers utveckling och lärande? LGR 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper 2.6 Skola och omvärlden 9. Hur säkerställer skolan att alla elever får möjlighet att interagera med omvärlden i lärprocessen? 2 kap 29 Skollagen, LGR 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer 2.7 Bedömning och betyg 10. Hur säkerställer skolan att alla elever är informerade om på vilka grunder bedömningen sker? 3 kap 15 Skollagen, LGR11, 2.7 Bedömning och betyg LGR 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, God miljö för utveckling och lärande, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Normer och värden

ÄRENDE Dnr UTBN 2016-00025 2016-02-02 Carl O Mattsson förvaltningssekreterare Tel. 0470-79 64 17 Utbildningsnämnden Svar till kommunrevisionen: Växjö kommuns mellanhavande med friskolorna Förslag till beslut Med anledning av kommunrevisionens skrivelse daterad den 12 januari 2016 ger utbildningsnämnden nedanstående svar. Inledningsvis, vilket också förtydligas i svaren nedan, är det viktigt att framhålla att det inte är fråga om civilrättsliga krav som har framställts till nämnden utan begäran om att tidigare fattade beslut ska ändras på visst sätt. Det är också av största vikt för nämnden att framhålla att samtliga beslut som fattats av den nya utbildningsnämnden har haft syfte att skapa transparens och att tolka lagen om bidrag på lika villkor rättssäkert. Friskolornas begäran rör således ersättning för året 2010-2013. 1. Vilka krav från friskolor som kommunen hittills har tillgodosett och med vilka belopp? Nämnden har inte tillgodosett några krav från friskolorna. Nämnden har tidigare genom självrättelse beslutat att utge retroaktiv ersättning avseende mervärdesskatt för de friskolor som inte fått enligt gällande lag. Detta skedde alltså utan att krav framställdes. 2. Vilka krav som hittills framförts av friskolorna i form av överklagande av kommunens bidragsbeslut och som inte har avgjorts ännu? Bidragsbesluten avseende år 2014 och 2015 är överklagade. Överklaganden av den karaktär det nu är fråga om innehåller inga belopp utan begäran om att ett beslut ska ändras genom att fler eller färre faktorer ska beaktas vid beräkning av grundbelopp etc. Nämnden har därför ingen uppgift att lämna i begärt avseende. 3. Vilka krav som i annan ordning har framförts till kommunen med anledning av bidragsbeslut avseende friskolor? Om kommunens revisorer med krav i annan ordning avser begäran om omprövning och retroaktiv ersättning avseende lokalbidrag så har fram till dagens datum 15 sådana ansökningar inkommit. Totalt begär de ca 12,5 miljoner kronor. 4. Redogör för nämndens bedömning av relevansen i de hittills framförda kraven som inte ännu har reglerats och vilka Utbildningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-41994 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post carl.mattsson@vaxjo.se www.vaxjo.se

ÄRENDE Dnr UTBN 2016-00025 2016-01-19 kostnader de kan åsamka kommunen. De ansökningar som omnämns i (iii) har inkommit under mitten av december 2015 och början av januari 2016. Det är inte fråga om några civilrättsliga krav utan begäran om att beslut ska rättas. Då detta är myndighetsutövning så uttalar sig nämnden i beslut och inte genom att på förhand uttala sig om en begäran eller ansökan helt eller delvis ska bifallas eller avslås. 5. Redogör för nämndens uppfattning om risken för att ytterligare krav om ekonomisk ersättning kan riktas mot kommunen. Ett förvaltningsbeslut vinner sällan vad som kallas negativ rättskraft. Det innebär att beslut kan omprövas eller ansökningar kompletteras även om ett beslut har vunnit laga kraft. I de allra flesta fall står sig beslut som har vunnit laga kraft men är beslutet felaktigt genom oriktig tillämpning av lag, eller för den delen att högre instanser ändrar praxis på området, så kan förutsättningar finnas för att besluten ska rättas. Om nämnden helt eller delvis bifaller ansökningarna som omnämns i (iii) ter det sig naturligt att ytterligare friskolor beviljas ytterligare ersättning. Vad det kan röra sig om belopp kan nämnden för närvarande inte uttala sig om. 6. Redogör för hur nämnden avser att hantera eventuella kostnader avseende kraven i årsbokslutet för 2015. Beslut om hur kravet ska hanteras i årsbokslutet är inte fattat. Enligt försiktighetsprincipen är utbildningsförvaltningens förslag att 70 % av den begärda summan bokas upp. Bakgrund Kommunrevisionen har i skrivelse daterad 2016-01-12 begärt en skriftlig redogörelse avseende ett antal punkter. Punkterna behandlar ett antal fristående skolors uppfattning i frågan om kommunens bidrag till desamma. Nämnden ska svara kommunrevisionen. Beslutet skickas till Kommunrevisionen Camilla Holmqvist förvaltningschef Carl O Mattsson förvaltningssekreterare 2 (2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-01-20 7 Dnr 2016-00025 Svar till kommunrevisionen: Växjö kommuns mellanhavande med friskolorna Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Nämnden föreslår att kommunfullmäktige svarar kommunrevisionen enligt nedan. Yttrandet översänds till kommunstyrelsen för beredning. Med anledning av er skrivelse daterad den 12 januari 2016 ger utbildningsnämnden nedanstående svar. Inledningsvis, vilket också förtydligas i svaren nedan, är det viktigt att framhålla att det inte är fråga om civilrättsliga krav som har framställts till nämnden utan begäran om att tidigare fattade beslut ska ändras på visst sätt. Det är också av största vikt för nämnden att framhålla att samtliga beslut som fattats av den nya utbildningsnämnden har haft syfte att skapa transparens och att tolka lagen om bidrag på lika villkor rättssäkert. Friskolornas begäran rör således ersättning för året 2010-2013. Vilka krav från friskolor som kommunen hittills har tillgodosett och med vilka belopp? Nämnden har inte tillgodosett några krav från friskolorna. Nämnden har tidigare genom självrättelse beslutat att utge retroaktiv ersättning avseende mervärdesskatt för de friskolor som inte fått enligt gällande lag. Detta skedde alltså utan att krav framställdes. Vilka krav som hittills framförts av friskolorna i form av överklagande av kommunens bidragsbeslut och som inte har avgjorts ännu? Bidragsbesluten avseende år 2014 och 2015 är överklagade. Överklaganden av den karaktär det nu är fråga om innehåller inga belopp utan begäran om att ett beslut ska ändras genom att fler eller färre faktorer ska beaktas vid beräkning av grundbelopp etc. Nämnden har därför ingen uppgift att lämna i begärt avseende. Vilka krav som i annan ordning har framförts till kommunen med anledning av bidragsbeslut avseende friskolor? Sida 1/3 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-01-20 Om kommunens revisorer med krav i annan ordning avser begäran om omprövning och retroaktiv ersättning avseende lokalbidrag så har fram till dagens datum 15 sådana ansökningar inkommit. Totalt begär de ca 12,5 miljoner kronor. Redogör för nämndens bedömning av relevansen i de hittills framförda kraven som inte ännu har reglerats och vilka kostnader de kan åsamka kommunen. De ansökningar som omnämns i (iii) har inkommit under mitten av december 2015 och början av januari 2016. Det är inte fråga om några civilrättsliga krav utan begäran om att beslut ska rättas. Då detta är myndighetsutövning så uttalar sig nämnden i beslut och inte genom att på förhand uttala sig om en begäran eller ansökan helt eller delvis ska bifallas eller avslås. Redogör för nämndens uppfattning om risken för att ytterligare krav om ekonomisk ersättning kan riktas mot kommunen. Ett förvaltningsbeslut vinner sällan vad som kallas negativ rättskraft. Det innebär att beslut kan omprövas eller ansökningar kompletteras även om ett beslut har vunnit laga kraft. I de allra flesta fall står sig beslut som har vunnit laga kraft men är beslutet felaktigt genom oriktig tillämpning av lag, eller för den delen att högre instanser ändrar praxis på området, så kan förutsättningar finnas för att besluten ska rättas. Om nämnden helt eller delvis bifaller ansökningarna som omnämns i (iii) ter det sig naturligt att ytterligare friskolor beviljas ytterligare ersättning. Vad det kan röra sig om belopp kan nämnden för närvarande inte uttala sig om. Redogör för hur nämnden avser att hantera eventuella kostnader avseende kraven i årsbokslutet för 2015. Beslut om hur kravet ska hanteras i årsbokslutet är inte fattat. Enligt försiktighetsprincipen är utbildningsförvaltningens förslag att 70 % av den begärda summan bokas upp. Bakgrund Kommunrevisionen har i skrivelse daterad 2016-01-12 begärt en skriftlig redogörelse avseende ett antal punkter. Punkterna behandlar ett antal fristående skolors uppfattning i frågan om kommunens bidrag till desamma. Camilla Holmqvist, förvaltningschef, redogör för ärendet. Beslutsunderlag Kommunrevisionen: Växjö kommuns mellanhavande med friskolorna Tjänsteskrivelse Sida 2/3 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-01-20 Yrkanden Ordförande yrkar att arbetsutskottet antar tjänsteskrivelsens förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande frågar om dennes yrkande kan antas och konstaterar att nämnden beslutar enligt yrkandet. Sida 3/3 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

ÄRENDE Dnr UTBN 2016-00015 2016-01-14 Marcus Johansson verksamhetscontroller Tel. 0470-437 29 Utbildningsnämnden Årsrapport 2015 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner årsrapporten för 2015 och översänder den till kommunstyrelsen. 2. Ingående balanser i resultatregleringen till och med årsbokslut 2014 ska nollställas gentemot nämndens egna kapital utifrån tidigare principer. Fristående grundskolor och gymnasieskolor ska kompenseras för regleringarna. 3. Hantering av över- och underskott ska börja gälla från och med bokslut 2015 enligt nämndens nya principer som beslutades 2015 efter bildandet av utbildningsnämnden. Bakgrund Samtliga nämnder ska enligt riktlinjer från kommunfullmäktige upprätta en årsrapport innehållande ekonomiskt resultat samt uppföljning av nämndens verksamhetsmål och uppdrag. Nämnden har upprättat anvisningar för intern överföring av över- respektive underskott vid årsskiftena i internbudget 2015. Ärendet Förvaltningen har upprättat förslag till årsrapport för 2015 utifrån kommunledningens anvisningar inkl. resultatreglering. Sammanslagning till en utbildningsnämnd med nya resultatområden genomfördes vid årsskiftet 2014/15. Tidigare nämnder har haft olika principer för resultatreglering. Förvaltningen förespråkar att ingående balanser utifrån dessa tidigare principer nollställs. I nämndens delårsrapport var årsprognosen ett ekonomiskt underskott på 26,0 mkr. Efter detta har nämnden erhållit 21,0 mkr av äldre schablonersättning för flyktingar. Vidare erhölls statsbidrag i form av lågstadiesatsningen 9,0 mkr för höstterminen och för att minska barngruppernas storlek 2,8 mkr för höstterminen. Statsbidragen är specialdestinerade och kräver en motprestation vilket innebär att utbildningsnämnden måste visa på höjd lärartäthet och minskade barngrupper vid redovisning av statsbidragen för att inte bli återbetalningsskyldig. Tillskotten ovan medför att nämnden uppnår en budget i balans 2015. Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning är uppfyllt gällande budget i balans och effektivitet.

Nämnden har även under 2015 år bibehållet sitt fokus mot ökade resultat för eleverna. Måluppfyllelsen för gymnasiebehörighet sjunker dessvärre men följer resultatutvecklingen såväl i riket som i jämförelsekommuner. Flickorna har generellt inom grund- och gymnasieskolan, en högre måluppfyllelse i Växjö kommun liksom i genomsnittet för jämförelsekommunerna och riket. Gymnasieelever boende i kommunen ska uppnå goda resultat. Detta mäts genom andel som slutför gymnasieskolan inom 4 år. Mätningen sker enbart i SCB:s regi och resultatet redovisas per hemkommun av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). För tillfället väntar utbildningsförvaltningen på besked angående kvalitetssäkring av resultaten per hemkommun. Med anledning av det redovisas resultatet senare för utbildningsnämnden efter besked från RKA. Utöver barns och elever förmågor samt dokumenterat analysarbete omfattar nämndens verksamhetsmål barns och elevers trygghet och trivsel, stöd och stimulans samt kreativitet, engagemang och nyfikenhet. Måluppfyllelsen bedöms som god och slutsatsen bygger på en samlad bedömning av verksamhetsmålets fem delar. Utbildningsnämnden har en hög måluppfyllelse vad gäller medarbetarengagemang i form av HME-index i senaste medarbetarenkäten. Rekrytering och kompetensförsörjning är ett prioriterat område både på kort och lång sikt då det är brist på behörig personal och chefer såväl för tillsvidareanställningar och korttidsvikariat. Det påverkar långtidssjukfrånvaron som har ökat. Kommunens demografiska utveckling med befolkningstillväxt och ökat flyktingmottagande ställer krav på nämndens lokalförsörjning samt rekrytering och kompetensförsörjning för att klara en ökad måluppfyllelse. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen För kännedom Ekonomikontoret Camilla Holmqvist Förvaltningschef Sofie Thor avdelningschef

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-01-20 3 Dnr 2016-00015 Årsrapport 2015 Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner årsrapporten för 2015 och översänder den till kommunstyrelsen. 2. Ingående balanser i resultatregleringen till och med årsbokslut 2014 ska nollställas gentemot nämndens egna kapital utifrån tidigare principer. Fristående grundskolor och gymnasieskolor ska kompenseras för regleringarna. 3. Hantering av över- och underskott ska börja gälla från och med bokslut 2015 enligt nämndens nya principer som beslutades 2015 efter bildandet av utbildningsnämnden. Bakgrund Samtliga nämnder ska enligt riktlinjer från kommunfullmäktige upprätta en årsrapport innehållande ekonomiskt resultat samt uppföljning av nämndens verksamhetsmål och uppdrag. Nämnden har upprättat anvisningar för intern överföring av över- respektive underskott vid årsskiftena i internbudget 2015. Ärendet Förvaltningen har upprättat förslag till årsrapport för 2015 utifrån kommunledningens anvisningar inkl. resultatreglering. Sammanslagning till en utbildningsnämnd med nya resultatområden genomfördes vid årsskiftet 2014/15. Tidigare nämnder har haft olika principer för resultatreglering. Förvaltningen förespråkar att ingående balanser utifrån dessa tidigare principer nollställs. I nämndens delårsrapport var årsprognosen ett ekonomiskt underskott på 26,0 mkr. Efter detta har nämnden erhållit 21,0 mkr av äldre schablonersättning för flyktingar. Vidare erhölls statsbidrag i form av lågstadiesatsningen 9,0 mkr för höstterminen och för att minska barngruppernas storlek 2,8 mkr för höstterminen. Statsbidragen är specialdestinerade och Sida 1/3 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-01-20 kräver en motprestation vilket innebär att utbildningsnämnden måste visa på höjd lärartäthet och minskade barngrupper vid redovisning av statsbidragen för att inte bli återbetalningsskyldig. Tillskotten ovan medför att nämnden uppnår en budget i balans 2015. Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning är uppfyllt gällande budget i balans och effektivitet. Nämnden har även under 2015 år bibehållet sitt fokus mot ökade resultat för eleverna. Måluppfyllelsen för gymnasiebehörighet sjunker dessvärre men följer resultatutvecklingen såväl i riket som i jämförelsekommuner. Flickorna har generellt inom grund- och gymnasieskolan, en högre måluppfyllelse i Växjö kommun liksom i genomsnittet för jämförelsekommunerna och riket. Gymnasieelever boende i kommunen ska uppnå goda resultat. Detta mäts genom andel som slutför gymnasieskolan inom 4 år. Mätningen sker enbart i SCB:s regi och resultatet redovisas per hemkommun av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). För tillfället väntar utbildningsförvaltningen på besked angående kvalitetssäkring av resultaten per hemkommun. Med anledning av det redovisas resultatet senare för utbildningsnämnden efter besked från RKA. Utöver barns och elever förmågor samt dokumenterat analysarbete omfattar nämndens verksamhetsmål barns och elevers trygghet och trivsel, stöd och stimulans samt kreativitet, engagemang och nyfikenhet. Måluppfyllelsen bedöms som god och slutsatsen bygger på en samlad bedömning av verksamhetsmålets fem delar. Utbildningsnämnden har en hög måluppfyllelse vad gäller medarbetarengagemang i form av HME-index i senaste medarbetarenkäten. Rekrytering och kompetensförsörjning är ett prioriterat område både på kort och lång sikt då det är brist på behörig personal och chefer såväl för tillsvidareanställningar och korttidsvikariat. Det påverkar långtidssjukfrånvaron som har ökat. Kommunens demografiska utveckling med befolkningstillväxt och ökat flyktingmottagande ställer krav på nämndens lokalförsörjning samt rekrytering och kompetensförsörjning för att klara en ökad måluppfyllelse. Camilla Holmqvist, förvaltningschef, redogör för ärendet. Sida 2/3 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-01-20 Beslutsunderlag Årsrapport 2015 Tjänsteskrivelse årsrapport 2015 Yrkanden Ordförande yrkar att arbetsutskottet antar tjänsteskrivelsens förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande frågar om dennes yrkande kan antas och konstaterar att nämnden beslutar enligt yrkandet. Sida 3/3 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

ÅRSRAPPORT 2015 för utbildningsnämnden 2015

Årsrapport 2015 utbildningsnämnden Innehåll 1. Sammanfattning... 3 Bedömning av måluppfyllelse... 5 2. Ekonomisk redovisning... 6 3. Personalredovisning... 13 4. Arbete och företag... 17 5. Barn och utbildning... 20 6. Bygga och bo... 39 7. Demokrati och mångfald... 41 8. Miljö, energi och trafik... 43 9. Stöd och omsorg... 45 10. Trygghet och säkerhet... 47 11. Uppleva och göra... 49 Bilaga 1: Intern kontroll... 51 Bilaga 2: Hyres- och leasingavtal... 52 Bilaga 3: Inventarieförteckning... 54 Bilaga 4: Återrapportering beslut i KF... 55 Bilaga 5: Sammanställning mellanhavanden inom kommunkoncernen... 57

1. Sammanfattning Det första året för utbildningsnämnden har präglats av ett omfattande omställningsarbete i en ny organisation. Den nya utbildningsnämnden ska bidra till att stärka Växjö som utbildningsstad. Ett 1-20 årsperspektiv ska säkra bättre övergångar inom och mellan skolformer, leda till ökad måluppfyllelse samt ökad likvärdighet för barn och elever oavsett driftsform. Utbildningsnämndens verksamhet ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet utifrån verksamheternas uppdrag. Effektiviseringskravet på 10,0 mkr för 2015 har uppnåtts genom sammanslagningen av båda tidigare skolnämnderna. Samordning och effektivisering av administration fortsätter för att uppnå ett totalt effektiviseringskrav på 15,0 mkr vid utgången av 2016. I och med bildandet av en utbildningsnämnd omfattar verksamhetsmålet för målområdet barn och utbildning all verksamhet i utbildningsnämndens regi vilket innebär målgemenskap i ett 1-20 årsperspektiv. Verksamhetsmålet består av flera delar och måluppfyllelsen bedöms som god. Sammantaget börjar nya organisationen få effekt på de övergripande kvalitativa delarna av verksamhetsmålet men ännu inte på elevernas måluppfyllelse i form av betygsresultat. Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning gäller gymnasiebehörighet i årskurs 9 och genomströmning i gymnasieskolan. Måluppfyllelsen för gymnasiebehörighet sjunker och följer resultatutvecklingen såväl i riket som i jämförelsekommuner. Mätning av genomströmning i gymnasieskolan sker enbart i SCB:s regi. Utbildningsförvaltningen väntar på besked angående kvalitetssäkring av resultaten per hemkommun. Resultatet redovisas senare för utbildningsnämnden efter besked. I delårsrapport augusti var prognosen ett ekonomiskt underskott på 26,0 mkr. Efter detta har nämnden erhållit 21,0 mkr av äldre schablonersättning för flyktingar. Vidare erhölls specialdestinerade statsbidrag i form av lågstadiesatsningen 8,9 mkr för höstterminen och för att minska barngruppernas storlek 2,8 mkr för höstterminen. Statsbidragen kräver en motprestation från utbildningsnämnden som måste visa på höjd lärartäthet och minskade barngrupper för att inte bli återbetalningsskyldig. Tillskotten medför att utbildningsnämnden har budget i balans 2015. Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning uppfylls då utbildningsnämnden över en femårsperiod uppvisar ett överskott högre än 0,5 procent av budgetomslutningen. Förskolan redovisar ett mindre överskott medan grundskolan redovisar ett underskott främst till följd av obalans i centrumområdets ekonomi och retroaktiv utbetalning till fristående. Gymnasieskolan redovisar ett överskott på grund av ökade marknadsandelar och ökat elevtal. Fem av sju områden (6 områden och Katedralskolans intraprenad) genererar ett överskott 2015. Nämnden har 2015 beslutat nya övergripande ekonomi- och resursfördelningsprinciper. Syftet är att fastställa hur de ekonomiska ramarna ska fördelas och vilka principer som ska gälla för hantering av över- och underskott. Ekonomistyrningen skärps för att få transparens och träffsäkerhet i hur pengarna fördelas utifrån uppställda mål, för att säkerställa bidrag på lika villkor och för att uppfylla det kompensatoriska uppdraget som ger förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Styrningen innebär tydligare uppföljning och ökad disciplin, det vill säga hur pengarna har använts för de syften de varit avsedda för. Utbildningsnämnden har mycket god måluppfyllelse vad gäller medarbetarengagemang i form av att HME-index har ökat i senaste medarbetarenkäten. Rekrytering och kompetensförsörjning är ett prioriterat område både på kort och lång sikt då det är brist på behörig personal och chefer såväl för tillsvidareanställningar och korttidsvikariat. Det påverkar långtidssjukfrånvaron som har ökat.

Kommunens demografiska utveckling med befolkningstillväxt och ökat flyktingmottagande ställer krav på utbildningsnämndens lokalförsörjning samt rekrytering och kompetensförsörjning för att klara en ökad måluppfyllelse. ------------------------------------------- Undertecknande av förvaltningschef

Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av måluppfyllelse gällande verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning och utbildningsnämndens verksamhetsmål redovisas genom symbolerna nedan. Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. (Målet är uppfyllt) Måluppfyllelsen bedöms som god. (Målet är delvis uppfyllt) Måluppfyllelsen bedöms som oförändrad. Symbolen används när det anges måluppfyllelsen ska öka jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen bedöms som ej godtagbar. (Målet är ej uppfyllt).

2. Ekonomisk redovisning Övergripande mål Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 0,5 procent av summan av skatteintäkter och utjämning. Utbildningsnämndens verksamhetsmål för målområdet Ekonomi och effektivitet Utbildningsnämnden bedriver verksamheten inom tilldelad budgetram Utbildningsnämnden bedriver verksamheten effektivt. Effektiviteten bedöms mot målen för verksamheten, det vill säga graden av måluppfyllelse i relation till det ekonomiska utrymmet. 2.1 MÅLUPPFÖLJNING Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 0,5 procent av summan av skatteintäkter och utjämning. Utfall, nyckeltal Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning uppfylls då utbildningsnämnden över en rullande femårsperiod uppvisar ett överskott högre än 0,5 procent av budgetomslutningen. Slutsats Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning bedöms som uppfyllt enligt utfall ovan. Utbildningsnämndens verksamhetsmål för målområdet Ekonomi och effektivitet Utbildningsnämnden bedriver verksamheten inom tilldelad budgetram Utfall, nyckeltal Utbildningsnämnden genererar ett överskott i budget 2015. Eget kapital har inte förbrukats. Målet är uppfyllt. Slutsats Vid delårsuppföljningen var prognosen ett underskott på 26,0 mkr. Efter detta har utbildningsnämnden erhållit 21,0 mkr av äldre schablonersättning för flyktingar. Vidare erhölls statsbidrag i form av lågstadiesatsningen 8,9 mkr för höstterminen och för att minska barngruppernas storlek 2,8 mkr för höstterminen. Detta medförde att utbildningsnämnden uppvisar en budget i balans.

Utbildningsnämndens verksamhetsmål för målområdet Ekonomi och effektivitet Utbildningsnämnden bedriver verksamheten effektivt. Effektiviteten bedöms mot målen för verksamheten, det vill säga graden av måluppfyllelse i relation till det ekonomiska utrymmet. Utfall, nyckeltal Kostnaderna per inskrivet barn i förskolan och per elev i grund- och gymnasieskolan är låga i förhållande till kommungruppen och samtliga kommuner (Skolverkets kommunblad). SKL:s effektivitetstal inom grundskolan. Växjö kommun placerar sig som nummer 35 av 290 kommuner. Slutsats Effektivitetstal finns för grundskolan som utgörs av samtliga resultatindikatorer inklusive kostnadsindikatorn i SKL:s Öppna Jämförelser. Växjö kommun placerar sig som nummer 35 av 290 kommuner och nummer 3 av 30 i kommungruppen större städer. Växjö kommun har lämnat för höga kostnader i räkenskapssammandraget till SCB vilket innebär att utbildningsnämnden har en högre effektivitet än vad som anges ovan. Förskoleverksamheten är kostnadseffektiv i Växjö kommun. Kostnad för förskola per inskrivet barn är nummer 5 av 30 större kommuner. Ekonomi- och resursfördelningsprinciper Utbildningsnämnden har fastställt övergripande ekonomi- och resursfördelningsprinciper inför 2016. Syftet är att fastställa hur de ekonomiska ramarna fördelas och vilka principer som ska gälla för hantering av enheternas över- och underskott. Ekonomistyrningen skärps för att få transparens och träffsäkerhet i hur pengarna fördelas utifrån uppställda mål. Styrningen innebär även tydligare uppföljning av hur pengarna har använts för de syften de varit avsedda för. Ramavtalstrohet I samband med införande av ett nytt ekonomisystem berörs även inköpsstödet. Målsättningen är att de ekonomiska processerna från beställning till betalning ska effektiviseras. I samband med kompetensutveckling för det nya systemet kommer kommunens upphandlings- och inköpspolicy att behandlas. Uppföljning gällande inköp av läromedel, böcker och undervisningsmaterial visar att ramavtalstroheten ska förbättras. Konkurrensutsättning Utbildningsnämnden har beslutat genomföra ny och utökad upphandling av lokalvård inför hösten 2016. Servicedelen (städ, vaktmästeri och cafeteria) inom gymnasieskolorna kommer att övergå till intraprenad. För att öka konkurrensutsättningen kommer nya förskolelokaler som byggs att erbjudas till fristående verksamhet. Fristående skolor kan även satsa på utbildning för nyanlända (förberedelseklasser). Gymnasieskola med idrottsinriktning planeras i Arenastaden. Marknadsandelar redovisas i nedanstående tabell per verksamhet.

LEAN administration Arbetet fortsätter med att effektivisera administrationen i samband med sammanslagningen till en nämnd för att uppnå kommunfullmäktiges effektiviseringskrav. En översyn av pågående projekt görs i syfte att säkerställa att de leder till förväntad effekt och berör utbildningsnämndens verksamhetsområden. Lokaloptimering Kommunövergripande lokalsamordning säkerställer ett ökat resurs- och lokalutnyttjande. Förvaltningen är en aktiv part i detta arbete tillsammans med fastighetsbolagen. Samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen har genomförts för att öka tillgängligheten och användningen av sporthallar. Måltidsenheten kommer att ta över budgetansvaret för skolornas lokalhyror gällande kök. Gränsvärden har utarbetats för förskolorna. Motsvarande arbete för grundskolorna påbörjas i samarbete med lokalförsörjningsgruppen. Antal resultatenheter i balans 5 av 7 resultatområden Andel inköp av läromedel utanför ramavtal 58 % Marknadsandel inom kärnverksamheten - förskola 79,6 % - grundskola 90,3 % - gymnasieskola 71,0 % Kostnad utbildningsverksamhet per invånare 15 310 kr/inv. Andel enheter med gränsvärden - förskola 100 % - grundskola - - gymnasieskola - Budgetavvikelse Balans

2.2 ANALYS AV UTFALL 201512 Driftredovisning, mkr Verksamhet Budget 2015 Utfall 201512 Netto Intäkt Kostnad Netto Budget avvikelse 2015 Budget avvikelse 2014 Politisk verksamhet 1,8 0,0 1,8 1,8 0,0 0,4 Kulturskolan 15,9 8,4 24,5 16,1-0,2-0,1 Fritidsgårdsverksamhet 13,7 1,1 14,9 13,8-0,1 0,0 Förvaltningskontoret 40,3 1,2 38,3 37,1 3,2-0,4 Förskoleverksamhet 460,1 89,4 539,7 450,3 9,8-11,9 Grundskola F-9, fritidshem 839,8 94,6 961,5 866,9-27,1-15,8 Grundsärskola 24,6 1,4 26,2 24,8-0,2 4,2 Gymnasieskola 277,4 136,8 401,2 264,4 13,0 9,8 Gymnasiesärskola 13,3 8,1 19,6 11,5 1,8 0,1 Summa 1 686,9 341,0 2 027,7 1 686,70 0,2-13,7 Investeringsredovisning, tkr Projekt (större) Budget 2015 Netto Utfall 201512 Inkomst Utgift Netto Budget avvikelse 2015 Budget avvikelse 2014 Inventarier 8,0 0,0 6,2 6,2 1,8-0,8 Summa 8,0 0,0 6,2 6,2 1,8-0,8 Politisk verksamhet Sammanslagning till en politisk nämnd har genomförts från årsskiftet. I räkenskaperna redovisas kostnader för arvoden, sammanträden, stipendier, kursavgifter med mera. Utbildningsnämnden redovisar en budget i balans. Under 2015 genomförde utbildningsnämnden elva sammanträden. Förvaltningskontoret Administrationen och den politiska verksamheten erhöll budgetanpassningar på 10,0 mkr för 2015 och ytterligare 5,0 mkr för år 2016 i kommunens budget. Genomlysning av administrativa processer har fortgått under året inom förvaltningen och på gymnasieskolorna. Anpassningarna inför 2016 har redan påbörjats vilket medfört ett större överskott inom förvaltningskontoret. Fritidsgårdsverksamhet Verksamheten redovisar en budget i balans för 2015. Översyn har gjorts gällande fördelning av personalkostnader mellan olika verksamhetsformer. Fritidsgårdsverksamheten är organiserad under en verksamhetsledare inom Västra området. Omfattande sommar- och lovverksamhet har genomförts och redovisats för utbildningsnämnden. Kulturskolan Kulturskolans bruttokostnader uppgår till 24,5 mkr. Utöver kommunbidrag finansieras verksamheten av inkomsterna från försäljning av tjänster internt inom kommunen men även externt till andra kommuner samt elevavgifter. Av kommunens budget framgår att kulturskolans verksamhet ska utökas så att fler elever har möjlighet att delta. Budgetförstärkningarna har tidigare riktats för bland annat populära ämnen och integration.

Förskoleverksamhet I budget 2015 beslutade utbildningsnämnden att permanenta resursförstärkning till förskoleverksamheterna med 20,0 mkr från budgetåret 2014 då förstärkningen finansierades med det egna kapitalet. Statsbidrag motsvarande 6,0 mkr (årsbasis) har tillskjutits för att minska barngrupperna i förskolan. Tre av fem resultatområden genererar överskott i bokslutet. Som framkommit i tidigare delårsuppföljningar står Centrumområdet för den största negativa avvikelsen. Åtgärdsplan har utarbetats för att erhålla en budget i balans. Antalet barn i förskoleålder fortsätter att öka, dock i något lägre takt än de senaste åren. Utbildningsnämnden budgeterade att i genomsnitt 5 200 barn kommer att ha plats i förskola eller pedagogisk omsorg under året. Demografiavstämning kommer att göras med kommunledningen och ramjustering görs om nämnden blivit överkompenserad. Det är 181 familjer som har erhållit vårdnadsbidrag under 2014, jämfört med 199 för år 2014. Förvaltningen har förbrukat 3,2 mkr, vilket medför ett underskott motsvarande 0,2 mkr jämfört med budget. Både renoverade och nyproducerade lokaler har bidragit till fler barnomsorgsplatser. Före detta Bokelundskolan har blivit förskolan Paletten, förskolan Vikaholm invigdes i början av året, en lokaloptimering ska genomföras i Rottne, Lillestadskolan renoveras och får samtidigt nya förskoleavdelningar och beslut om förskola i Försvarsgården och inom kvarteret Saga i södra stadsdelen har tagits i nämnden. Paviljonger har tillskapats i Lammhult. Full behovstäckning av förskoleplatser råder. Grundskola F-9, fritidshem Inom budgetramen har nämnden hanterat retroaktiv utbetalning av bidrag till fristående verksamhet och ökade kostnader för nyanlända och flerspråkighet samt intäktskraven på specialdestinerade statsbidrag. Som framkommit i tidigare delårsuppföljningar står Centrumskolan, Fagrabäckskolan och Bergundaskolan för de största negativa avvikelsen. Åtgärdsplan har utarbetats för att erhålla en budget i balans. Antalet elever/barn prognostiseras under året att öka med 4,0 % i grundskola och med 7,5 % i fritidshem. Under året beräknas antalet elever i förskoleklass, grundskola och särskola uppgå till cirka 10 000, vilket är en ökning med cirka 400 elever jämfört med 2014. Antalet barn i fritidshem fortsätter att öka och beräknas under året uppgå till cirka 3 500. Detta är en ökning med cirka 250 barn jämfört med föregående år. Utbyggnadstakten i Växjö kräver nya lokaler för skolor. Aktuella projekt är bland annat nya skolor på Storgatan 50-52 (Elin Wägner) och Bredvik (Per Lagerkvist skola), lokaloptimering av Söraby skola, renovering av Lillestadskolan, renovering av Tävelsås skola samt sektionsbyggnader på Östra Lugnets skola och Sandsbro skola.

Gymnasieskola Inom verksamhetsområdet gymnasieskola redovisas ett mindre överskott gentemot budget. Anledningen till detta är att de kommunala gymnasieskolorna under 2015 ökar sina marknadsandelar bland eleverna i regionen och har fler elever än vad som prognostiserades för året. Detta har medfört att kostnader för externa utbildningsplatser är betydligt lägre än budgeterat samt att de interkommunala intäkterna för elever från annan kommun överstiger kalkylerad och budgeterad nivå för året. Till stor del beror överskottet på att de kommunala gymnasieskolornas nuvarande elevtal och marknadsandelar är kostnadseffektiva lokalmässigt sett. Kostnadseffektiviteten förändras kontinuerligt, exempelvis vid minskade eller ökade elevtal och marknadsandelar samt vid om- och nybyggnation. Hantering av över- respektive underskott Utbildningsnämnden redovisar det sammanlagda över- och underskottet för sina verksamheter till fullmäktige i samband med årsbokslutet varje år. Fullmäktige beslutar sedan om balansering av årets resultat för samtliga nämnder. Eventuella underskott skall täckas med motsvarande överskott de tre kommande åren. Inom utbildningsnämndens eget ansvarsområde beslutar utbildningsnämnden om överföring av över- respektive underskott för varje enhet i samband med bokslutet. Följande regler för hantering av över- respektive underskott gäller inom utbildningsnämnden: Över- respektive underskott överförs med 100 %. Återbetalning av underskott och användning av överskott kan ske på max tre år. 2.2.1 Osäkra fordringar och tvister Utbildningsnämnden har fem överklaganden hos förvaltningsrätten avseende beslut om bidragsnivåer för 2014 och 2015 från fristående skolor och en fristående förskola. Vidare har retroaktiv framställan inkommit för ökat lokalhyresbidrag. Statsbidragen är specialdestinerade och utbildningsnämnden kan bli återbetalningsskyldig vid utebliven motprestation. 2.2 KOMMUNAL SÄLJVERKSAMHET Marknad/verksamhet Omfattning 2015, tkr Kommentar Kulturskolan, musiklärare 445 Tkr Universitetet Restaurang- och livsmedelsprogrammet 900 Tkr Kungsmadskolan Hantverksprogrammet 200 Tkr Kungsmadskolan Bygg- och anläggningsprogrammet 280 Tkr Kungsmadskolan Cafeteriaverksamhet 1 300 Tkr Uthyrning av lokaler 150 Tkr Katedralskolan 2.3 FRAMTID Kommunens ekonomiska prognos för de kommande åren under planperioden är negativ med minskade skatteintäkter. Inte minst därför är det angeläget att skapa en hållbar budget. Anpass-

ningar genomförs inom organisationen för att uppnå kommunfullmäktiges effektiviseringskrav och utbildningsnämndens budgetanpassningar. Utbildningsnämnden har beslutat om nya resursfördelnings- och ekonomistyrningsprinciper för att skapa bättre förutsättningar för enheterna att hålla sina budgetar. Under de kommande åren kommer antalet barn i förskolan och skolan att öka. Den utvecklingen blir viktig att följa både vad gäller behov av lokaler, resurser och personal. Utbildningsförvaltningen följer regeringens reformpaket gällande statsbidrag och möjligheten att söka dessa under nästa år. Flera olika statsbidrag har erhållits. Bland annat har specialdestinerade statsbidrag erhållits inom ramen för lågstadiesatsningen F-3 och minskade barngrupper i förskolan. Statsbidragen kräver en motprestation från utbildningsnämnden som måste visa på höjd lärartäthet och minskade barngrupper för att inte bli återbetalningsskyldig. Poster i underskottet som kan definieras som engångsinsatser kan hanteras gentemot utbildningsnämndens positiva egna kapital.

3. Personalredovisning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare i regionen med en kvalitetssäkrad rekrytering, utvecklade karriärvägar och god ledarförsörjning. Växjö kommun ska ha en samlad personalpolitik som med mångfaldsperspektiv främjar delaktighet och hälsa. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha friska medarbetare, långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Växjö kommun ska uppvisa ett ökat hållbart medarbetarengagemang (HME). Den interna rörligheten hos chefer och medarbetare ska öka. Lönegapet mellan män och kvinnor i Växjö kommun ska minska. Utbildningsnämndens verksamhetsmål för målområdet Personalredovisning Utbildningsnämndens personalpolitiska arbete bidrar till att främja en god kompetensförsörjning med adekvat kompetens samt bidrar till medarbetarnas personliga utveckling, kreativitet och engagemang. Utbildningsnämnden verkar för ett hållbart arbetsliv med friska medarbetare. 3.1 MÅLUPPFÖLJNING Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha friska medarbetare, långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Utfall, nyckeltal Långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid var i genomsnitt 51,3 % 2015. Slutsats Analys och kommentar: Måluppfyllelsen bedöms som ej godtagbar då sjukfrånvaron har ökat 2015, liksom i kommunen och i riket. För utbildningsnämndens del handlar det till största delen om långtidssjukfrånvaro. Under perioden januari till och med oktober hade 208 medarbetare varit långtidssjukfrånvarande. Det finns brist på vikarier och bristen på behörig personal såväl nationellt som lokalt ställer höga krav och ger en större arbetsbelastning på befintlig personal. Andra faktorer som möjligen också kan påverka är sammanslagningen till en utbildningsförvaltning och andra omorganisationer inom förvaltningen såsom elevhälsan, nyanlända och flerspråkighet samt områdesindelning. Utbildningsförvaltningen har haft ett flertal chefsbyten och svårt att rekrytera erfarna chefer.

Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska uppvisa ett ökat hållbart medarbetarengagemang (HME). Utfall, nyckeltal HME för utbildningsnämnden 2015 är 78. En sammanslagning av gymnasienämndens och skol- och barnomsorgsnämndens resultat för 2014 gav ett HME på 77. Slutsats Analys och kommentar: Måluppfyllelsen bedöms som mycket god då utbildningsnämnden har uppfyllt målet med en ökning av HME. Utbildningsnämnden har ett bättre resultat än kommunen som helhet. Medarbetarna har ett stort engagemang för sitt arbete och cheferna gör ett bra arbete. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Den interna rörligheten hos chefer och medarbetare ska öka. Utfall, nyckeltal Nyckeltal saknas. Se bedömning av måluppfyllelse nedan. Slutsats Analys och kommentar: Det saknas nyckeltal för verksamhetsmålet. I rekryteringsarbetet framgår att rörligheten bland medarbetarna har ökat både externt och internt till följd av bristen på behörig personal. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Utbildningsnämndens personalpolitiska arbete bidrar till att främja en god kompetensförsörjning med adekvat kompetens samt bidrar till medarbetarnas personliga utveckling, kreativitet och engagemang. Inom ramen för den statliga satsningen på karriärtjänster har utbildningsnämnden: 117 förstelärare 1 lektor Analys och kommentar: Måluppfyllelsen bedöms som god. För att nå verksamhetsmålet har tre strategier använts. Den första anger att utbildningsnämnden ska verka för ökad lönespridning och individuell lönesättning. En stor del av detta arbete genomfördes under våren i samband med löneöversynen. Huvudprincipen för årets löneöversyn var individuell lönesättning. Personalkontoret har tagit fram en ny riktlinje för lönebildning och lönesättning som stödjer detta arbete. Implementeringen av riktlinjerna i utbildningsförvaltningen påbörjas under 2016. Den andra strategin handlar om att tydliggöra insatser för kompetensförsörjning och rekrytering. Ett stöd i detta arbete är den framtagna kompetensförsörjningsstrategin. Processen för kompetensförsörjning och rekrytering har utvecklats. Den tredje strategin innebär att erbjuda kompetensutveckling och möjligheter till utmaning/avancemang utifrån verksamhetens behov av skickliga medarbetare och chefer. Arbetet planeras ske genom insatser inom enheten eller området. Under våren genomfördes även en utbildning för alla arbetslagsledare. Utbildningsförvaltningen arbetar även med matematiklyftet och NT-utvecklare (naturvetenskap och teknik). Växjö kommun deltar

tillsammans med ett antal övriga kommuner i regionen i Linneuniversitetets följeforskning och tillsättning och implementering av förstelärare. Det finns svårigheter med att rekrytera rektorer och förskolechefer. Därför pågår under hösten 2015 och våren 2016 en intern förberedande skolledarutbildning där 16 medarbetare deltar. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Utbildningsnämnden verkar för ett hållbart arbetsliv med friska medarbetare. HME totalindex 78 Sjukfrånvaro se tabell nedan. Långtidssjukfrånvaro i % av arbetad tid 51,3 %. Analys och kommentar: Måluppfyllelsen bedöms som god. Tre strategier har använts för att uppnå verksamhetsmålet. Den första strategin innebär att medarbetare och chefer är aktiva i och tar ansvar för arbetet att skapa en god arbetsmiljö. Utbildningsförvaltningen arbetar tillsammans med de fackliga organisationerna för att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dels har en översyn av fördelningar av arbetsmiljöarbetsuppgifter skett och dels har informations- och utbildningsinsatser genomförts. Arbetet fortgår under 2016. I verksamheten prioriteras strategier för att hantera stress och skapa tid för återhämtning och reflektion. Resultatet av medarbetarenkäten 2015 verifierar att arbetet måste fortgå. Den andra strategin handlar om att personaltätheten i förskola och grundskola ska öka liksom den lärarledda undervisningstiden. Utbildningsnämnden har beviljats statsbidrag för att höja personaltätheten i för- och grundskola. En tredje strategi är att semesteranställningar ska införas på fler skolenheter och alltid på nya skolenheter. För införande av semesteranställningar krävs ett lokalt kollektivavtal. I dagsläget finns inte detta. Utbildningsförvaltningen arbetar vidare i frågan under 2016 tillsammans med personalkontoret och de fackliga organisationerna. 3.2 MEDARBETARENKÄTEN Medarbetarenkäten 2014 visade att återhämtning efter perioder av stress på jobbet behövde prioriteras. Handlingsplanens åtgärder handlar om organisationen i form av genomlysning av administrativa processer, kartläggning av ledningsorganisation och arbete med modell för styrning och ledning. Vidare finns åtgärder för att stötta cheferna i att kunna hantera frågor kring stress. Exempel på detta är skapandet av en bättre struktur för elevhälsan, översyn av schemaläggning, hantering av planeringstiden i förskola och fritidshem samt rekrytering och vikarieanskaffning. Det finns också åtgärder kring att skapa goda förutsättningar i samband med rättning av de nationella proven. 3.3 FRAMTID Att trygga kompetensförsörjningen är en stor utmaning för utbildningsnämnden då det råder brist i landet på medarbetare i utbildningsförvaltningens olika yrkesgrupper. Bristen gäller både tillsvidareanställningar och visstidsanställningar. Därför krävs ett arbete som bidra till att goda medarbetare väljer att stanna kvar i verksamheten samtidigt som nya medarbetare rekryteras.

Utbildningsförvaltningen har tagit fram en kompetensförsörjningsstrategi med tillhörande insatser. De områden som berörs är att använda kompetens rätt, bredda rekryteringen, låt fler jobba mer, förläng arbetslivet, visa karriärmöjligheter, skapa engagemang, utnyttja tekniken, marknadsför jobben, underlätta lönekarriär och hållbart arbetsliv. För att lyckas krävs ett engagemang från alla medarbetare i organisationen och samverkan med övriga förvaltningar i kommunen. 3.4 NYCKELTAL Totalt 2015 Kvinnor 2015 Män 15 Nyckeltal 1 Anställda Tillsvidareanställda 2 572 2 051 521 omräknade heltider 2 447 1 945 502 Nyckeltal 2 Sysselsättningsgrad Andel 100% 80,8% 79,1% 87,7% Genomsnittlig ssgr 95,1% 94,8% 96,3% Nyckeltal 3 Åldersstruktur -29 182 155 27 30-39 561 435 126 40-49 794 636 158 50-59 690 569 121 60-345 256 89 Medelålder 46,3 46,2 46,6 Nyckeltal 4 Personalomsättning Personalomsättning 6,1% 5,5% 9,2% Nyckeltal 5 Sjukfrånvaro -14 dgr 11 104 9 475 1 630-59 dgr 5 093 4 389 704 60- dgr 31 065 24 580 6 485 Totalt antal dagar 47 262 38 444 8 818 Sjukdagar/snittanställd 18,8 19,1 17,7 Ej sjukfrånvarande 39,7% 37,2% 49,2% Nyckeltal 6 Övertid Timmar 14 663 12 499 2 164 Belopp 1 733 592 1 169 305 564 287 Figur 1. Utbildningsnämndens nyckeltal för målområdet Växjö kommun som arbetsgivare. Jämförelse med tidigare år är ej möjlig i och med sammanslagningen till en utbildningsförvaltning.

4. Arbete och företag Övergripande mål Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Utbildningsnämndens verksamhetsmål för målområdet Arbete och företag Utbildningsnämnden har en myndighetsutövning av hög kvalitet Utbildningsnämnden samverkar med arbetslivet och närsamhället i övrigt 4.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Utbildningsnämnden har en myndighetsutövning av hög kvalitet Nyckeltal saknas. Utbildningsnämnden har under 2015 prioriterat utveckling av myndighetsutövningen med insatser enligt nedan. Analys och kommentar: Verksamhetsmålet saknar nyckeltal men under 2015 har flera olika insatser gjorts för att utveckla utbildningsnämndens myndighetsutövning vad avser bland annat skolskjutsbeslut, barn- och elevplacering och tillsyn av fristående förskolor och fritidshem. Avdelningen likvärdighet och analys ska utifrån ett objektivt och neutralt förhållningssätt bistå nämnd/förvaltningschef i att utifrån lagstiftning säkerställa att samtliga barn och elever som är folkbokförda eller har sin skolgång i Växjö kommun ges en likvärdig utbildning. Utbildningsnämnden arbetar med att göra beslut på bidragsbelopp till fristående verksamheter mer transparenta. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för verksamhetsmålet vara god. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Utbildningsnämnden samverkar med arbetslivet och närsamhället i övrigt Nyckeltal saknas. Utbildningsnämnden har under 2015 utvecklat samverkan med arbetslivet och närsamhället med insatser enligt nedan Analys och kommentar: Verksamhetsmålet bedöms vara god då utbildningsnämnden samverkar med arbetslivet och närsamhället på en rad olika sätt. I grundskolans samverkan med arbetslivet och närsamhället sker en fortsatt utveckling av samverka.nu samt kvalitetsförbättringar av prao. Grundskolorna

har en varierad samverkan med företag, föreningar och organisationer. Satsningen på entreprenöriellt lärande har utvecklats så långt att verksamheterna vänder sig ut mot det omgivande samhället för att möta behovet av samverkan. Utbildningsnämnden är en aktiv part i att presentera utvecklingsarbetet såväl lokalt, regionalt och nationellt. Utbildningsnämnden har bidragit till att forma en 7,5 poängskurs på Linnéuniversitetet i entreprenöriellt lärande. Gymnasieskolornas samverkan med arbetslivet och närsamhället sker på en rad olika sätt. Teknikprogrammet, industritekniska programmet samt el- och energiprogrammet inriktning automation ingår i Teknikcollege. Dessa program ingår i Go Tech som i hög grad samarbetar med Teknikcollege Kronoberg. Vård- och omsorgsprogrammet ingår i Vård- och omsorgscollege Kronoberg som är ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och utbildare som ska öka intresset för utbildningar och yrken inom vård och omsorg. Beslut har under våren tagits tillsammans med Linnéuniversitet och teknikföretagen att bygga Teknikens hus som kommer att bli en samverkande nod för att öka barns och ungdomars teknikintresse. Projektet Mot nya höjder var en samverkan i hela regionen kring besök av 100 astronauter under 2015. Cirka 3000 elever har anmält sitt intresse och deltar i de utmaningar som släpps månadsvis under projekttiden. Syftet är ökat intresse för teknik och naturvetenskap samt kollegial samverkan via de klassbloggar där arbetet beskrivs. Samverkan sker mellan utbildningsförvaltningen, Länsstyrelsen, LNU, Regionförbundet, Näringslivet och regionens kommuner och skolor 4.2 ENTREPRENADER OCH KONKURRENSUTSÄTTNING Verksamhet 2015 2014 Fristående förskolor/pedagogisk omsorg 112,0 99,0 Fristående förskoleklass och fritidshem 6,2 5,4 Fristående skolor/specialskolor 77,2 67,6 Fristående gymnasieskolor 83,0 81,0 Interkommunal ersättning fsk, grsk, GY, sär 12,9 12,5 Städ- och matentreprenad 24,3 23,4 Skolskjuts och transporter 41,5 40,7 Regionförbundet/AV-media 4,4 3,7 Skolpsykolog/skolläkare/tolkarvoden 1,5 1,7 Summa 363,0 335,0 4.3 FRAMTID En viktig del i att utveckla utbildningsnämndens myndighetsutövning är en utökad och utvecklad modell för intern styrning och kontroll. Den interna styrningen och kontrollen kommer att fokusera mera på risk- och väsentlighetsanalys för att säkerställa måluppfyllelsen för utbildningsnämndens verksamhetsmål och följsamhet gentemot lagar och regler. I början av 2016 kommer Skolinspektionens beslut gällande den regelbundna tillsyn som har skett hösten 2015 på huvudmannanivå (beslut angående den regelbundna tillsynen på enhetsnivå

har lämnats succesivt). Beslutet kan komma att föranleda åtgärder som är kopplade till utbildningsnämndens myndighetsutövning. Kopplingen mellan prao, vägledning, temaarbeten och arbetslivsorientering har utvecklats på flera skolor. Planering av prao, arbetslivsorientering samt kontakter med näringslivet föreslås ske inom den pedagogiska planeringen för hela läsåret. Fler ämnen och lärare bör också involveras i arbetslagen. www.samverka.nu skulle kunna användas i klassrummet för att exempelvis skriva artiklar, söka information, skriva praktikrapporter som ska bedömas och för att söka kontakter för studiebesök eller andra besök som skolan planerar att göra. För att öka likvärdigheten för kommunens elever skulle resorna kunna bekostas av gemensamma medel för skolor med längre avstånd än cykelavstånd till besöksmålen.

5. Barn och utbildning Övergripande mål Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling Relevanta verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning (kommunfullmäktige) Andelen elever som går ut grundskolan (kommunala skolor) med behörighet till gymnasiet ska öka. Gymnasieelever boende i kommunen, ska uppnå goda resultat (andel som fullföljer gymnasieskolan inom 4 år). Utbildningsnämndens verksamhetsmål för målområdet Barn och utbildning Barn och elever i våra verksamheter känner trygghet och trivsel. De får det stöd och den stimulans som krävs så att de kan utveckla sina förmågor så långt det är möjligt och så att deras engagemang, kreativitet och nyfikenhet förstärks och utvecklas. Ett fördjupat och dokumenterat analysarbete på alla nivåer leder till slutsatser som ligger till grund för att uppnå detta. 5.1 MÅLUPPFÖLJNING Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka. Utfall, nyckeltal Utfall för gymnasiebehörighet i de kommunala grundskolornas årskurs 9 läsåret 2014-2015: Totalt 83 % Flickor 85,2 % Pojkar 80,7 % Slutsats Analys och kommentar: Måluppfyllelsen bedöms som ej godtagbar. Verksamhetsmålet för god ekonomisk hushållning som gäller gymnasiebehörighet avser behörighet till yrkesprogram där kravet är minst betyget E (godkänt) i ämnena engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen. Andelen behöriga i de kommunala grundskolornas årskurs 9 minskade år 2014 och

fortsätter att minska år 2015. Nedgången är i linje med resultat för kommunala skolor på riksnivå och i relevanta jämförelsekommuner. Figur 2. Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Såväl flickors som pojkars behörighet minskar men den könsmässiga skillnaden i behörighet är någorlunda konstant över tid. Figur 3. Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, kommunala skolor könsuppdelat, andel (%) Nedgång för båda könen på Växjö kommuns grundskolor överensstämmer med de trender på nationell nivå som Skolverket har presenterat i promemorian Slutbetyg i grundskolan våren 2015. Skolverket har redovisat ett antal olika förklaringar till nedgången i gymnasiebehörighet på nationell nivå. Sammanfattningsvis förklaras resultaten av att det finns en ökad spridning i elevernas måluppfyllelse, andelen som klarar minst betyget E (godkänd) i alla ämnen sjunker marginellt, elever med utländsk bakgrund har svårare att klara gymnasiebehörighet och andelen som klarar kunskapskraven i matematik och svenska som andraspråk minskar. Resultaten för Växjö kommuns kommunala grundskolor i relation till Skolverkets förklaringar redovisas nedan mer detaljerat. Den ökade spridningen i elevernas måluppfyllelse (i det här fallet slutbetyg) visar sig såväl på nationell nivå som för Växjö kommuns grundskolor, genom att andelen elever med betygen streck och F samt betygen B och A har ökat något i de flesta ämnena medan andelen elever med

betygen E, D och C har minskat i de flesta ämnen. I Växjö kommuns kommunala skolor har andelen elever med betygen A och B samt streck och F ökat under åren 2013-2015. Det finns även en tydlig könsskillnad då betydligt fler A-betyg ges till flickor och fler F-betyg till pojkar. Pojkarnas betyg är förskjutna mot de lägre betygsstegen i högre utsträckning än flickornas och profilen för betygsfördelningen ser olika ut könsvis. Flickornas betyg är fördelade över de olika betygsstegen i en större utsträckning. Betygsfördelning flickor 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% A B C D E F - 2013 2014 2015 Figur 4. Betygsfördelning (slutbetyg) flickor kommunala skolor samtliga ämnen åk 9 2013-2015 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% Betygsfördelning pojkar 0,0% A B C D E F - 2013 2014 2015 Figur 5. Betygsfördelning (slutbetyg) pojkar kommunala skolor samtliga ämnen åk 9 2013-2015 Under rubriken 5.2.4 Förmågor, redovisas ett diagram som beskriver resultatutvecklingen gällande nyckeltalet andelen elever som klarar kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9. Såsom framgår av diagrammet sjunker inte andelen i samma takt som andelen behöriga till gymnasiet. Det stärker analysen kring ökade kunskapsskillnader eleverna emellan. Andelen som inte klarar kunskapskraven i alla ämnen är i stort konstant jämfört med 2014 men bland dem som inte klarar kunskapskraven i alla ämnen ökar således andelen elever som inte klarar gymnasiebehörighet. Skolverket anger att eleverna har olika förutsättningar att uppnå behörighet, bland annat beroende på hur många år de har gått i svensk grundskola. Skolverket redovisar statistik där eleverna i årskurs 9 delas in i de tre grupperna svensk bakgrund, utländsk bakgrund födda i Sverige och utländsk bakgrund födda utomlands. Andelen elever som uppnår behörighet till gymnasieskolan är betydligt lägre bland de elever som har invandrat efter ordinarie skolstart än bland övriga elever. Vidare har elever som har invandrat under årskurs 1-5 på nationell nivå, väsentligt högre gymnasiebehörighet än elever som har invandrat under årskurs 6-9. Resultatet för Växjö kommuns grundskolor stämmer väl in i det mönstret då det för åren 2013-2015 kan konstateras att:

samtliga tre gruppers behörighet till gymnasiet minskar den största minskningen sker i gruppen utländsk bakgrund födda i Sverige gruppen utländsk bakgrund födda utomlands har lägst resultat Skolverket konstaterar att en av förklaringarna till den sjunkande gymnasiebehörigheten är försämrad måluppfyllelse i vissa ämnen. På nationell nivå ökar måluppfyllelsen i ämnena moderna språk och kemi jämfört med föregående år. Ämnena matematik och svenska som andraspråk sticker ut som förklaringar till den sjunkande gymnasiebehörigheten. Den kraftigaste minskningen sker i de två ämnena som har lägst andel som uppnår kunskapskraven. För Växjö kommuns grundskolor sker en nedgång i andelen elever som uppnår kunskapskraven i matematik och svenska som andraspråk vilket har betydande påverkan på andelen behöriga till gymnasiet. Skälet är att betyget E som lägst i de ämnena, är ett absolut krav för gymnasiebehörighet. Mindre nedgångar i Växjö kommuns kommunala skolor har skett över tid i svenska och engelska men framförallt har en nedgång skett i matematik och svenska som andraspråk. Figur 6. Andelen elever som inte har klarat minst kunskapskraven för betyget godkänd i matematik, kommunala skolor i Växjö kommun 2006-2015. Den heldragna linjen avser Växjö kommun och den streckade linjen avser riksgenomsnittet.

Figur 7. Andelen elever som inte har klarat minst kunskapskraven för betyget godkänd i svenska som andraspråk, kommunala skolor i Växjö kommun 2006-2015. Den heldragna linjen avser Växjö kommun och den streckade linjen avser riksgenomsnittet. Utifrån ett likvärdighetsperspektiv bör analysen av gymnasiebehörigheten även ta upp skolenheternas måluppfyllelse över tid. Åren 2013-2015 har skillnaderna mellan de kommunala skolenheterna ökat något vad gäller gymnasiebehörighet och andelen elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen. Skillnaden mellan skolenheterna är stor vad gäller gymnasiebehörighet men samtidigt behöver analysen även ta fasta på vilka förutsättningar respektive skolenhet har. Skolverket använder SALSA-modellen där skolenheternas resultat sätts i relation till föräldrars utbildningsnivå, utländsk bakgrund och kön. Varje skolenhet har ett modellberäknat värde. För 2014 års avvikelse i förhållande till modellberäknat värde kan exempelvis nämnas att Lammhults skola haft en positiv avvikelse såväl 2013 som 2014. Skolverket publicerar avvikelse från modellberäknat värde för 2015 under våren 2016. Det genomsnittliga meritvärdet för de olika skolenheterna har ett mer samlat utfall. För de elever som har svårast att klara grundskolans kunskapskrav har skillnaderna mellan skolenheterna således blivit större de under de tre senaste åren. Det genomsnittliga meritvärdet däremot visar inte i samma utsträckning på en differentiering i resultatutvecklingen skolenheterna emellan. En förklaring till detta kan vara att andelen elever som får höga betyg ökar vilket i det genomsnittliga meritvärdet kompenserar för det ökade antal som får betyget F eller streck. Kunskapsskillnaderna inom och mellan skolenheterna har således ökat.

Braås skola 77,8% Teleborg centrum 80,5% Lammhults skola 73,1% Norregårdskolan 79,2% Bergunda - skolan 81,4% Fagrabäckskolan 89% Ringsbergskolan 100% Figur 8. Kommunala grundskolor i Växjö kommun. Åk 9 behörighet till yrkesprogram per skolenhet 2015. Varje stapel representerar en kommunal skola i Sverige. Utbildningsnämnden har enligt skollagen ett ansvar för att alla barn och elever i Växjö kommun har en skolgång. Därför redovisas gymnasiebehörigheten även utifrån hemkommun och då ingår slutbetyg för elever i årskurs 9 som är folkbokförda i Växjö kommun oavsett huvudman. Trenden för Växjö kommun som hemkommun är i det fallet detsamma som för de kommunala skolorna i förhållande till utvecklingen på nationell nivå. Gymnasiebehörigheten sjunker även för Växjö kommuns jämförelsekommuner och riskgenomsnittet när indelningen hemkommun avses. Figur 9. Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) I Växjö kommun är skillnaderna mindre än i riket när det gäller andelen elever med gymnasiebehörighet i de kommunala respektive fristående skolorna. De kommunala skolorna ligger närmare det kommunala riksgenomsnittet än vad de fristående skolorna gör i förhållande till sitt riksgenomsnitt. Dock bör det betonas att de fristående skolorna generellt har högre gymnasiebehörighet och att det i Växjö kommun finns en stor variation även mellan de

fristående skolornas gymnasiebehörighet. På såväl Kronoberg skola som Växjö Internationella grundskola var 100 % av eleverna i årskurs 9 år 2015, behöriga till yrkesprogram medan motsvarande andel för Karl-Oskarskolan var 80,8%. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Gymnasieelever boende i kommunen, ska uppnå goda resultat (andel som slutför gymnasieskolan inom 4 år). Utfall, nyckeltal Se nedan Slutsats Analys och kommentar: Bedömning av slutsats kring måluppfyllelse är inte möjlig att göra pga. osäkerheter kring nyckeltalets mätning och redovisning. Orsaker till detta framgår nedan. Verksamhetsmålet för god ekonomisk hushållning avser andelen folkbokförda elever i Växjö kommun (hemkommun) oavsett om eleverna går på en kommunal eller fristående gymnasieskola i Växjö eller någon annan kommun. Målet mäter andelen elever som har slutfört gymnasieskolan inom 4 år, så kallad genomströmning, bland de elever som påbörjade sina gymnasiestudier läsåret 2011-2012. 1 Mätningen av genomströmning i gymnasieskolan sker enbart i SCB:s regi därför att registreringen av elevers resultat över kommungränser inte kan göras av enskild kommun. 2015 är första året när slutförande av gymnasiestudier kan mätas över 4 år under läroplanen Gy11. Därför kan inte jämförelser över tid göras och dagens gymnasieexamen kräver dessutom mer av eleverna än vad som krävdes för att få ett slutbetyg under läroplanen Lpf94. Det är även viktigt att notera att verksamhetsmålet för god ekonomisk hushållning som gäller genomströmning på 4 år ska särskiljas från gymnasieskolans övriga nyckeltal i den här årsrapporten (se 5.2.4 Förmågor) eftersom de nyckeltalen avser avgångselever 2015 varav de flesta påbörjade sina studier hösten 2012. 1 Att slutföra gymnasieskolan innebär att eleverna har läst ett fullständigt nationellt program om 2500 poäng och därefter fått examen (högskoleförberedande examen eller yrkesexamen) eller studiebevis med minst 2500 betygsatta kurspoäng samt fått diplom från Internationell Baccalaureate (IB). Målet avser 4 år då elever som byter utbildning, gör studieuppehåll eller börjar på ett introduktionsprogram kan behöva ett fjärde studieår eller ytterligare tid för att slutföra sina studier. Därutöver finns det elever som behöver längre tid på sig att slutföra gymnasieutbildningen av andra orsaker.

Figur 10. Andel elever som påbörjade gymnasieskolan höstterminen 2011 och som har tagit examen eller studiebevis inom 4 år. Källa Kolada. Det finns en rad osäkerhetsfaktorer kring nyckeltalets mätning och redovisning. RKA anger att registreringen av andelen elever på introduktionsprogrammet år 2011 och 2012 bör beaktas med försiktighet då det inte avser andel av alla gymnasieelever i gymnasieskolan dessa år. Andelen elever som fullföljer gymnasieskolan kan därför bli missvisande. Vidare redovisar Skolverket och RKA olika utfall på samma nyckeltal. Måluppfyllelsen för Växjö som hemkommun är därför inte bedömd med någon symbol enligt ovan. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Barn och elever i våra verksamheter känner trygghet och trivsel. De får det stöd och den stimulans som krävs så att de kan utveckla sina förmågor så långt det är möjligt och så att deras engagemang, kreativitet och nyfikenhet förstärks och utvecklas. Ett fördjupat och dokumenterat analysarbete på alla nivåer leder till slutsatser som ligger till grund för att uppnå detta. Se vidare nedan i avsnitt 5.2 Verksamhetsuppföljning för bedömning av måluppfyllelse för verksamhetsmålet Slutsatsen god måluppfyllelse bygger på en samlad bedömning av måluppfyllelsen för verksamhetsmålets fem delar (se fetstilade områden ovan) i kommunal verksamhet. Betygsresultat för Växjö kommun som hemkommun utifrån utbildningsnämndens dubbla uppdrag redovisas nedan men ingår inte i den samlade bedömningen av verksamhetsmålet. Verksamhetsmålets delar som handlar om barns och elevers trygghet och trivsel, stöd och stimulans samt kreativitet, engagemang och nyfikenhet visar på god måluppfyllelse. Det systematiska och dokumenterade analysarbetet behöver stärkas för att en större likvärdighet enheterna emellan ska nås. När det gäller området förmågor sker en nedgång i huvuddelen av grundskolans nyckeltal som är kopplade till betyg och bedömning. För gymnasieskolan sker en

uppgång vad gäller nyckeltalen gymnasieexamen och grundläggande behörighet till högskola och universitet. 5.2 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING Uppföljningen av delarna i utbildningsnämndens verksamhetsmål sker per verksamhetsform nedan och då ingår förskoleklass och fritidshem i grundskolan. Redovisningen och analyserna i verksamhetsuppföljningen grundas på ett stort underlag, bland annat uppföljningar, intern kontroll, brukarenkäter i grund- och gymnasieskolan samt statistik från utbildningsförvaltningens verksamhetssystem samt nationell statistik från SCB, Skolverket och RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Därutöver har uppföljningsbesök genomförts på alla kommunala skolenheter i grund- och grundsärskolan samt gymnasie- och gymnasiesärskolan. Skolinspektionen har under hösten 2015 genomfört regelbunden tillsyn på Växjö kommun som huvudman och på utvalda förskole- och skolenheter. Skolinspektionens beslut angående tillsynen av Växjö kommun som huvudman har ännu inte redovisats. Inför urvalet av skolenheter som får tillsynsbesök av Skolinspektionen genomförs skolenkäten som besvaras av: Alla elever i årskurs 5, årskurs 9 och år 2 på gymnasiet All pedagogisk personal inom grundskolan och gymnasiet Alla vårdnadshavare till barn i förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan. Antal enheter Antal barn/elever Verksamheter i Växjö kommun Kommunal regi Fristående regi Kommunal regi Fristående regi Pedagogisk omsorg Förskola Fristående fritidshem Grundskola (inklusive förskoleklass och fritidshem) Grundsärskola (inklusive fritidshem) 4 25 64 27 4013 920 2 27 35 5 9149 1034 3 87 Gymnasieskola Gymnasiesärskola Fritidsgårdar 3 (12 skolenheter) 7 3262 679 1 57 Kulturskola 1 1600 8 Figur 11. Faktaruta för verksamheter i Växjö kommun inom utbildningsnämndens område december 2015. Utbildningsnämnden har sökt och erhållit flera olika statsbidrag under 2015, bland annat i form av lågstadiesatsningen 9,0 mkr för höstterminen 2015 och lika mycket för vårterminen 2016. Statsbidraget används till att öka personaltätheten och den lärarledda undervisningstiden i grundskolan. Vidare har utbildningsnämnden erhållit statsbidrag på 2,8 mkr för höstterminen 2015 och lika mycket för vårterminen 2016 gällande barngruppernas storlek i förskolan. Medlen är fördelade till områdescheferna och ska disponeras utifrån statsbidragets principer om att minska storleken på barngrupperna i förskolan. Statsbidragen är specialdestinerade och kräver

en motprestation vilket innebär att utbildningsnämnden måste visa på höjd lärartäthet och minskade barngrupper vid redovisning av statsbidragen för att inte bli återbetalningsskyldig. 5.2.1 Trygghet och trivsel En viktig del i analysen av trygghet och trivsel utgörs av statistik från utbildningsnämndens klagomålshantering. Huvuddelen av klagomålen handlar om bemötande och information/kommunikation i nämndens olika verksamheter. 25 20 15 10 5 0 Antal klagomål per klagomålsbakgrund 2015 Figur 12. Antal klagomål per klagomålsbakgrund för samtliga verksamhetsformer i kommunal regi 2015. Antal klagomål 2015 25 20 15 10 5 0 Förskola Grundskola Gymnasiet Fristående verksamheter Figur 13. Antal klagomål per verksamhetsform i kommunal regi 2015. Förskola Enligt senaste brukarenkäten på huvudmannanivå känner en stor andel av barnen i förskolan trygghet och trivsel. I internkontrollen uppger huvuddelen av enheterna att en årlig plan för kränkning och diskriminering (likabehandlingsplan) finns. På enhetsnivå finns underlag för att

bedöma måluppfyllelsen i form av exempelvis observationer, brukarenkäter, trygghetsvandringar och intervjuer. Sammantaget visar dessa på en god måluppfyllelse gällande trygghet och trivsel. Grundskola och grundsärskola I rapporten för uppföljningsbesöken i grund- och grundsärskolan framgår att huvuddelen av eleverna känner trygghet och respekterar varandra. Rektorerna har strukturer och rutiner för ett aktivt och medvetet arbete kring trygghet och studiero. Resultatet på de frågor i Skolinspektionens skolenkäter som rör trygghet och trivsel uppvisar ett positivt resultat i synnerhet vad gäller grundsärskolan. Generellt ligger resultatet för Växjö kommun som huvudman över rikssnittet. På enhetsnivå kommer det dock finnas enheter som utifrån Skolinspektionens tillsynsbeslut behöver vidta åtgärder för att åtgärda brister som rör trygghet och trivsel. Enligt internkontrollen har alla svarande skolenheter fungerande rutiner för att årligen upprätta planer mot planer mot kränkning och diskriminering som är kommunicerade. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Vid uppföljningsbesöken framgår att rektorer och elever uttrycker att det finns trygghet och trivsel på skolenheterna. Samtliga rektorer använder sig av enkät i årskurs 2 för att följa elevernas upplevelse av trygghet och studiero. Resultatet är 4,5 på skalan 1-6 både 2014 och 2015 vilket är högre än det genomsnittliga resultatet för all frågor. Resultatet på Skolinspektionens skolenkäter i frågor som rör trygghet och trivsel är något lägre än rikssnittet både för elev- och personalenkäten. Enligt utbildningsnämndens internkontroll har alla 13 skolenheter fungerande rutiner för att årligen upprätta planer mot planer mot kränkning och diskriminering som är kommunicerade. Skolorna har de senaste åren fokuserat på arbetet med trygghet för att skapa en god lärmiljö. Till grund för uppföljning av arbetet finns en brukarenkät vars resultat följs över tid och ligger till grund för beslut om insatser. 5.2.2 Stöd och stimulans Förskola Förskolecheferna ser rekrytering av utbildad personal och vikarieanskaffning som avgörande för kvalitén i förskolans verksamhet. Grundskola och grundsärskola Rektorerna uppger att fler elever skulle nå längre i sin kunskapsutveckling och få ökad motivation genom förändrade undervisningsmetoder. Både rektorer och elever anser att det finns strukturer och rutiner som leder till att eleverna får den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Det är motsägelsefullt i förhållande till resultaten för gymnasiebehörighet och andelen elever i årskurserna 3, 6 och 9 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen. I internbudget 2016 finns strategier för att erbjuda studier i högre undervisningstempo och i särskilda miljöer för de elever som enkelt klarar kunskapskraven. Exempelvis erbjuder utbildningsnämnden utbildningen International Baccalaureate (IB) i såväl grund- som gymnasieskolan. Antalet studerande på IB ökar. På Katedralskolan har IB:s elevtal ökat något under 2015 och på Teleborg centrum är innevarande läsår det första då det finns IBelever i såväl årskurs 7,8 som 9. Utbildningsnämnden arbetar aktivt för att barn, elever och vårdnadshavare ska ha en god valfrihet och mångfald vad gäller exempelvis driftsform vid skol-

och gymnasieval. Utbildningsnämnden utvecklar kontinuerligt samverkan med fristående verksamheter. Den bild som eleverna gav under uppföljningsbesöken bekräftas till stor del av Skolinspektionens skolenkät där resultatet på såväl elevernas, personalens som vårdnadshavarnas enkäter ligger över rikssnittet generellt i de frågor som rör stöd och stimulans. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Eleverna och rektorerna har en samstämmighet kring vilka insatser som görs gällande extra anpassningar och särskilt stöd. I den brukarenkät som genomfördes i årskurs 2 är resultat på den fråga som avser om eleverna har fått tillräckligt stöd genomsnittligt. Däremot har den fråga som rör stimulans ett lägre resultat. Det högre resultatet för stöd och det lägre resultatet för stimulans stämmer väl överens med resultatet i Skolinspektionens skolenkäter för såväl elever som personal i gymnasieskolan. Efter Skolinspektionens tillsyn hösten 2015 har ett antal skolenheter i gymnasieskolan förelagts att vidta åtgärder som ska leda till att elever som enkelt klarar kunskapskraven ska ges vidare stimulans. I internbudget 2016 finns strategier för att erbjuda studier i högre undervisningstempo och i särskilda miljöer för de elever som enkelt klarar kunskapskraven. Under höstterminen har område gymnasium inlett en kompetensutvecklingsinsats för all lärarpersonal och skolledare i bedömning för lärande. 5.2.3 Kreativitet, engagemang och nyfikenhet Målgemenskap och entreprenöriellt lärande är en prioriterad kompetensutvecklingsinsats från huvudmannen. Kompetensutvecklingsinsatsen befinner sig nu i del 3 då utbildningsförvaltningen har beviljats 250 Tkr som ska redovisas i oktober 2016. Från och med del 3 ingår Kungsmadskolan och Teknikum genom att rektorerna får utbildning. Katedralskolan har valt att inte delta. Det resultat som redovisas nedan är hämtat från rapporten Uppföljning av Skolverksprojektet Målgemenskap och entreprenöriellt lärande 2014-2015 som lämnades till Skolverket som utvärdering av del 2 våren 2015. Förskola Förskolorna arbetar med KENT men har kommit olika långt. Upplevelsen hos större delen av deltagarna i kompetensutvecklingsinsatsen är att utbildningen har bidragit till en målgemenskap. Den självskattning som förskolecheferna har genomfört visar att övervägande delen har en utarbetad målbild, mötesstrukturer och en kompetens för arbetet mot verksamhetsmålet. Grundskola och grundsärskola Upplevelsen hos större delen av deltagarna i kompetensutvecklingsinsatsen är att utbildningen har bidragit till en målgemenskap. Den självskattning som rektorerna har genomfört visar att övervägande delen har en utarbetad målbild, mötesstrukturer och en kompetens för arbetet mot verksamhetsmålet. Arbetslagen har mål och strategier för att arbeta med KENT. Skolors organisation och struktur har förändrats för att kunna arbeta mot att KENT ska synliggöras i lärandet. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Ett långsiktigt arbete med Ung Företagsamhet (UF) har fått genomslag. Kungsmadskolan blev utsedd till årets UF-skola i Kronobergs län och antalet elever som har startat UF-företag har ökat

markant och fått spridning till de flesta program. Kompetensutvecklingsinsatsen för målgemenskap är påbörjad (se mer under rubriken 5.2.3 Kreativitet, engagemang och nyfikenhet). 5.2.4 Förmågor Förskola Förskolecheferna anger att barnets erfarenhet och intressen bidrar till att påverka innehållet i förskolans dagliga verksamhet. Det innebär bland annat att förskolan bidrar till att utveckla barnens förmåga att utöva inflytande och delaktighet. Grundskola och grundsärskola Andelen elever i årskurs tre som har uppnått kunskapskraven ökar något i matematik och naturorienterande ämnen och en marginell nedgång sker i samhällsorienterande ämnen jämfört med 2014. I svenska och svenska som andraspråk saknas kvalitetssäkrade underlag. I matematik är måluppfyllelsen klart lägre än i de natur- och samhällsorienterande ämnena. Det faktum att eleverna i årskurs 3 presterar sämre i matematik än i de andra ämnena visar att långsiktiga insatser för ökad måluppfyllelse behöver vidtas. I årskurs 6 (med undantag av modersmålsundervisning) och 9 har ämnena svenska som andraspråk och matematik lägst måluppfyllelse. Nyckeltal Bokslut 2015 Bokslut 2014 Bokslut 2013 POJKAR FLICKOR TOTAL POJKAR FLICKOR TOTAL POJKAR FLICKOR TOTAL Andelen elever som har uppnått kunskapskraven i svenska som andraspråk i åk 3 Andelen elever som har uppnått kunskapskraven i svenska i åk 3 Andelen elever som har uppnått kunskapskraven i matematik i åk 3 i.u i.u i.u 45,9% 60,8% 54,5% 75% 91,4% 83,6% i.u i.u i.u 89,5% 95,4% 92,2% 89,4% 94,5% 91,9% 90,2% 91,1% 90,6% 91,5% 89,4% 90,5% 91,7% 89,7% 90,7% Andelen elever som har uppnått kunskapskraven i naturorienterande ämnen i åk 3 Andelen elever som har uppnått kunskapskraven i samhällsorienterande ämnen i åk 3 96,3% 97,9% 97,1% 96,9% 96,4% 96,6% 99% 98,8% 98,9% 95,3% 97,5% 96,4% 96,9% 96,4% 96,6% 98,4% 98,6% 98,5% Andelen elever som har uppnått minst kunskapskraven för betyget E i samtliga ämnen i åk 6 80,2% 85,1% 82,5% i.u i.u 84,4% 73,1% 80,5% 76,8% Andelen elever som har uppnått minst kunskapskraven för betyget E i samtliga ämnen i åk 9 70,8% 78,4% 74,6% 72% 78% 75% 75% 82% 78,5% Genomsnittlig meritvärdespoäng åk 9 (16 ämnen 2013 och 2014, 17 ämnen 200,1 233,2 216,7 198,7p 221,3p 209,9p 194,2p 223p 208,6p 2015) Figur 14. Nyckeltal gällande kunskapskrav och betyg i grundskolan 2015.

Nedan redovisas nyckeltal för grundskolans årskurs 9 gällande andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen samt meritvärde. Det genomsnittliga meritvärdet från och med 2015 avser 17 ämnen till skillnad från tidigare då det avsåg 16 ämnen 2. Se vidare analys av meritvärdet under rubriken Måluppföljning 5.1. 300,0 250,0 200,0 Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 150,0 2012-2013 (16 ämnen) 2013-2014 (16 ämnen) 2014-2015 (17 ämnen) Arabyskolan Bergundaskolan Braås skola Fagrabäckskolan Lammhults skola Norregårdskolan Ringsbergsskolan Teleborg Centrum Figur 15. Genomsnittligt meritvärde för årskurs 9 i Växjö kommuns kommunala skolor 2013-2015. Såsom framgår av diagrammet nedan minskar andelen elever som inte har klarat kunskapskraven marginellt mellan 2014 och 2015. Minskningen sker inte i samma utsträckning som för andelen behöriga till gymnasieskolan. Se vidare analys under rubriken Måluppföljning 5.1. Figur 16. Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) (Värde) Gymnasieskola och gymnasiesärskola För gymnasieskolans del finns nyckeltalen gymnasieexamen, genomsnittlig betygspoäng och grundläggande behörighet till högskola och universitet. Nyckeltalens resultatutveckling, såväl för Växjös kommuns gymnasieskolor som för Växjö kommun som hemkommun, följer väl de nationella trender som Skolverket redovisar i Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015. En tydlig trend är att andelen elever som klarar att ta examen inom tre år har ökat 2015 för både högskoleförberedande program och yrkesprogram. Både för Växjös kommunala gymnasieskolor och Växjö kommun som hemkommun har resultatet förbättrats och detta i större 2 Från och med läsåret 2014-2015 kan den elev som läst ett modernt språk i grundskolan tillgodoräkna sig det betygsvärdet utöver värdet av de 16 bästa betygen vid antagning till gymnasieskolan. Moderna språk omfattar alla språk utom svenska, svenska som andraspråk, engelska, klassisk grekiska, latin och teckenspråk.

utsträckning än i riket. Flickor har generellt sett en högre andel som klarar av att ta examen inom 3 år än vad pojkar har, både för hemkommunen och i de kommunala gymnasieskolorna. Flickornas och pojkarnas resultat är förbättrade jämfört med 2014. Alla resultat som avser gymnasieexamen måste följas över tid då det endast finns resultat för 2014 och 2015 hittills. Figur 17. Gymnasielever med examen inom 3 år, hemkommun, andel (%) Figur 18. Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) De kommunala gymnasieskolorna har en högre andel elever som har tagit examen inom 3 år än om man mäter totalt per hemkommun. Det är främst yrkesprogrammen på de kommunala gymnasieskolorna som gör den skillnaden. Generellt har de högskoleförberedande programmen en högre andel elever som klarar att ta examen inom 3 år såväl på de kommunala som fristående gymnasieskolorna. I de kommunala gymnasieskolorna ligger alla yrkesprogram över det kommunala riksgenomsnittet förutom på el- och energiprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet. Samtliga högskoleförberedande program förutom teknikprogrammet ligger över det kommunala riksgenomsnittet programvis. De kommunala gymnasieskolorna har under de senaste åren haft ett tydligare fokus på att få fler elever att klara av att ta examen. Likaså har resurser och

organisation fokuserats till att öka måluppfyllelsen i matematik vilket är en viktig förklaring till de höjda resultaten i matematik 1 (a, b och c). För de fristående gymnasieskolorna i Växjö kommun, ligger samtliga högskoleförberedande program över de fristående skolornas riksgenomsnitt medan hälften av yrkesprogrammen ligger över respektive under riksgenomsnittet programvis. På nationell nivå finns ett samband mellan elevers studieresultat och föräldrarnas utbildningsnivå. Bland elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning uppnår högst andel examen inom tre år. Därefter följer gruppen med elever vars föräldrar har gymnasial utbildning och lägst andel har gruppen elever vars föräldrar har förgymnasial utbildning. I den offentliga statistiken finns inte statistik att tillgå på kommunnivå. I samband med den utredning av socioekonomisk ersättning i gymnasieskolan som ska genomföras av utbildningsförvaltningen under 2016 kommer sådan statistik att beställas av SCB. I analysen av förklaringar till den generellt ökade andelen elever som klarar av att ta examen inom 3 år, har Skolverket analyserat kursbetyg för de kurser som krävs för en gymnasieexamen. Främst på yrkesprogram men även på högskoleförberedande program har fler avgångselever klarat matematik 1 (a, b eller c) 2015 jämfört med år 2014. Samma sak har skett på de kommunala gymnasieskolorna i Växjö men däremot inte på de fristående skolorna där resultaten har gått ned något för både yrkes- och högskoleförberedande program. Kraven för att få grundläggande behörighet är högre för elever som lämnar Gy11 jämfört med Lpf94. Elever med examen från högskoleförberedande program får per automatik grundläggande behörighet att söka till högskola och universitet. Elever med examen från ett yrkesprogram kan inom ramen för yrkesprogrammen läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet. Därför går det endast att jämföra resultaten för 2014 och 2015 men inte längre tillbaka i tid. För Växjö kommuns del ökar andelen med grundläggande behörighet såväl räknat för hemkommun (dock med en mindre nedgång på yrkesprogram) som räknat på de kommunala gymnasieskolorna. Figur 19. Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till högskola och universitet inom 3 år, hemkommun, andel (%)

Figur 20. Gymnasieelever som uppnår grundläggande behörighet till högskola och universitet inom 3 år kommunala skolor, andel (%). Det finns stora skillnader mellan andelen elever med grundläggande behörighet till högskola och universitet sett till elevernas yrkesprogram såväl på nationell nivå som i Växjö kommun. Den inbördes ordningen har förändrats något mellan åren 2014 och 2015. Förklaringar till de kommunala skolornas höjning finns bland annat i ett förändrat arbetssätt. Gymnasieskolorna har ökat informationen om rättigheten för elever på yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet. Därutöver har skolorna arbetat med att i sin schemaläggning underlätta för elever på yrkesprogram som vill läsa in grundläggande behörighet. Den genomsnittliga betygspoängen redovisas inte per hemkommun i den nationella statistiken. På nationell nivå är förändringen i genomsnittlig betygspoäng marginell såväl totalt som för högskoleförberedande program och yrkesprogram för sig. Växjö kommuns kommunala gymnasieskolor sjunker något enligt nedan samtidigt som fler avgångselever klarar examen. Tabell 1. Genomsnittlig betygspoäng för avgångselever (examen eller studiebevis) på Växjö kommuns kommunala gymnasieskolor jämfört med kommunala skolor i riket. Genomsnittlig betygspoäng Växjö 2015 Riket 2015 Växjö 2014 Riket 2014 Totalt 13,6 13,9 13,8 14,0 Högskoleförberedande program 14,2 14,5 14,4 14,6 Yrkesprogram 12,9 12,9 12,9 12,9 När det gäller genomsnittlig betygspoäng har Skolverket redovisat sambanden mellan bakgrund och måluppfyllelse. På nationell nivå har elever med svensk bakgrund högre genomsnittlig betygspoäng än elever med utländsk bakgrund. Kvinnor med svensk bakgrund har högst genomsnittlig betygspoäng följt av kvinnor med utländsk bakgrund och män med svensk bakgrund. Lägst betygspoäng har män med utländsk bakgrund. Motsvarande uppföljning på kommunnivå är inte möjlig att göra i nuläget men kommer att göras i samband med utredning av socioekonomisk ersättning även i gymnasieskolan (se mer ovan). 5.2.5 Fördjupat och dokumenterat analysarbete Förskola De flesta förskolorna har ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete med en omfattande dokumentation och stödmaterial. Internkontrollen visar att det inom förskolan finns ett behov av

att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet avseende övergångar mellan förskola och förskoleklass samt rutiner för placeringsscheman. Grundskola och grundsärskola I kompetensutvecklingsinsatsen för målgemenskap ingår utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet i hela styrkedjan. Skolledare och arbetslagsledare har genomgått fortbildning inom ramen för arbetslagsledarutbildningen. För att säkerställa en större likvärdighet i skolenheternas systematiska kvalitetsarbete behöver huvudmannen ytterligare följa upp respektive skolenhets behov av rutiner för systematiskt kvalitetsarbete. Uppföljningsbesöken i grund- och grundsärskolan visar att det finns en stor skillnad mellan innehåll och omfattning av det systematiska kvalitetsarbetet. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Alla skolenheter har strukturer och rutiner för systematiskt kvalitetsarbete men likvärdigheten behöver förstärkas då det systematiska kvalitetsarbetet varierar i omfattning och dokumentation. 5.3 FRAMTID I internbudgeten 2016 ingår såväl påbörjade som nya beslutade strategier kopplade till insatser som ska vidareutveckla delarna med god måluppfyllelse. Det gäller framförallt kompetensutvecklingsinsatsen för entreprenöriellt lärande och målgemenskap som står i fokus och ska vidareutvecklas. Strategierna och insatserna i internbudget ska långsiktigt höja elevernas måluppfyllelse, exempelvis avseende verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning. Tidiga insatser och systematiskt arbete är grunden för detta. I internbudget 2016 tillförs förskolan och framförallt grundskolan mer resurser. Vidare har utbildningsnämnden under 2015 beslutat om en stärkt ekonomistyrning som innehåller nya resursfördelningsprinciper där den socioekonomiska ersättningen riktas tydligare i förskolan och grundskolan. Resursfördelningsprinciperna har tagits fram med stöd i forskning och beprövad erfarenhet och ska säkerställa det kompensatoriska uppdraget utifrån elevgruppernas sammansättning. I för- och grundskolan ska storleken på grupperna minska i syfte att höja kvalitén och för att ge varje pedagog mer tid för varje barn och elev. Eleverna ska innan årskurs 3 är slut kunna läsa, räkna och skriva vilket ökar måluppfyllelsen i elevens fortsatta skolgång. Den internkontroll som har genomförts 2015 visar på ett behov av att utveckla övergångarna mellan verksamhetsformerna och i det kan exempelvis informationsöverföring som leder till att adekvat stöd/tidiga insatser sätts in snabbare för att inte elever ska halka efter i sin kunskapsutveckling. Vad gäller stöd och särskilt stöd till barn och elever ska förvaltningen utifrån internbudget 2016 anställa fler speciallärare vilket kan innebära att redan anställd personal stimuleras att läsa vidare till speciallärare. För barn- och elevhälsan har nya riktlinjer och ny organisation beslutats och som kommer att effektueras under 2016. Utifrån kommunfullmäktiges budget och utbildningsnämndens internbudget kommer utbildningsinsatser som ska tillgodose tillräcklig kompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att genomföras under 2016. Internbudget 2016 inrymmer ett återinförande av projektet Resultat i fokus i årskurs 7-9 som syftar till utveckla metodiken i att mer systematiskt kartlägga och ge stöd till elever för att höja måluppfyllelsen. Vid slutet av höstterminen 2015 var 77 % av eleverna i de kommunala grundskolorna behöriga till ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Under vårterminen i årskurs 9 brukar elevernas resultat höjas och då är projektet Resultat i fokus en viktig del.

Det är centralt att öka måluppfyllelsen i specifika ämnen, i synnerhet i matematik och svenska som andraspråk. Matematiklärarna i grundskolan och gymnasieskolan har genomfört Skolverkets fortbildning Matematiklyftet. Utöver satsningar på utökade resurser, metodik och kompetensutveckling är strategin för rekrytering och kompetensförsörjning i internbudget 2016 viktig för att öka elevernas måluppfyllelse. Det gäller i synnerhet för svenska som andraspråk med bakgrund i ämnets sjunkande resultat och ett ökat flyktingmottagande. Nya riktlinjer för nyanlända och flerspråkighet antogs under 2015 och ska stärka kvalitén gällande exempelvis svenska som andraspråk och modersmålsundervisning. De insatserna syftar också till att öka genomströmningen i gymnasieskolans språkintroduktion. Tillgång på behöriga och kompetenta lärare är en avgörande förutsättning för att nå bra resultat och därför är kompetensförsörjningsstrategin i internbudget 2016 prioriterad. Utbildningsnämnden har 2015 beslutat om nya riktlinjer för nyanlända och flerspråkighet och eleverna ska utifrån internbudget 2016 få ökad undervisning i svenska som andraspråk.

6. Bygga och bo Övergripande mål Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. Det ska finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjorna. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på 1100 personer. Utbildningsnämndens verksamhetsmål för målområdet Bygga och bo Miljöprogrammet styr arbetet med hållbar utveckling. Under 2015 och de närmaste åren fokuserar nämnden särskilt på flera områden i arbetet för hållbar utveckling. Utbildningsnämnden har god framförhållning för att möta upp det lokalbehov som uppstår i takt med befolkningstillväxten. 6.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Miljöprogrammet styr arbetet med hållbar utveckling. Under 2015 och de närmaste åren fokuserar utbildningsnämnden särskilt på flera områden i arbetet för hållbar utveckling. Nyckeltal saknas. Utbildningsnämnden har under 2015 genomfört insatser enligt nedan. Analys och kommentar: Utbildningsnämnden samverkar med de kommunala fastighetsbolagen (främst VÖFAB) för att effektivisera energiförbrukning. Genom effektiviserad energiförbrukning frigörs medel som de kommunala fastighetsbolagen återinvesterar. Under 2015 genomförs projekt med energiförbrukningseffektivisering på Björkens förskola, Katedralskolan, Ljungfälleskolan, Östregårdskolan och kulturskolan. Fastighetsbolagen har utvecklat och effektiviserat fastigheternas energianvändning genom att exempelvis optimera ventilation, tilläggsisolera och byta fönster. Tidigare år har andra enheter effektiviserats vad gäller energiförbrukning och samverkan mellan utbildningsnämnden och de kommunala fastighetsbolagen fortsätter i syfte att effektivisera energiförbrukningen. Solenergi används för elproduktion. Inom utbildningsförvaltningens område finns solenergi på Kungsmadskolan, Östra Lugnets skola, Centrumskolan och Norregårdskolan samt på Teleborg Centrums skola och förskolan Vikaholm. Dessutom fungerar Östra Lugnets skola och förskolan Kometen som lågenergihus. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen som god.

Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Utbildningsnämnden har god framförhållning för att möta upp det lokalbehov som uppstår i takt med befolkningstillväxten. I förskolan finns full behovstäckning vad gäller behov av förskoleplatser, dock inte fullt ut i respektive område. I grundskolan tillgodoses plats på respektive elevs hänvisningsskola. För de kommunala gymnasieskolorna pågår en lokalutredning som syftar till att kunna möta upp kommande års ökande elevtal. Analys och kommentar: Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för verksamhetsmålet som god. I utbildningsnämndens internbudget 2015 anges i strategi 2.1 att utbildningsnämnden utvecklar rutiner och strukturer för planering av nya förskolor och skolor. Detta fullgörs genom samverkan med kommunledningsförvaltningens lokalförsörjningsgrupp. Kommunstyrelsen antog i juni ett nytt lokalförsörjningsprogram som beskriver lokalbehov på kortare och längre sikt kopplat till den demografiska utvecklingen. Utbildningsnämnden kan idag tillgodose lokalbehov i förskola och skola, men under de närmaste föregående åren har behovet av förskoleplatser varit stort. I utbildningsnämndens internbudget för 2015 anges i strategi 2.2 i målområdet Bygga och bo att landsbygdsskolorna ska behållas och utvecklas så länge det finns ett relevant underlag. För att möta demografiska förändringar och för att lokaloptimera skapas också pedagogiska samordningsvinster. Utbildningsnämnden har under 2015 beslutat om ombyggnad och förhyrning av ny lokal vid Tävelsås skola för att möta det ökande elevantalet. Utbildningsnämnden har också beslutat om att genomföra en lokaloptimering vid Söraby skola. Vid Lammhults och Braås skolor genomför en extern konsult en genomlysning av framtida lokalbehov. För de kommunala gymnasieskolorna pågår en lokalutredning som syftar till att kunna möta kommande års ökande elevtal. Utbildningsnämnden står inför utmaningen att klara behovstäckning vad gäller förberedelseklasser och språkintroduktion i befintliga lokaler. Det pågår en översyn av Landningsbanans verksamhet. 6.2 FRAMTID En av de största utmaningarna pedagogiskt samt lokal- och rekryteringsmässigt för utbildningsnämnden är att ständigt kunna möta upp befolkningstillväxten, ett ökat flyktingmottagande och ökade marknadsandelar (gymnasieskolan). De närmast kommande åren kommer en stor ökning av elevantalet i grundskolan att ske. Läsåret 2016-2017 sker en ökning med cirka 350-400 elever och enligt den demografiska prognosen i planperioden för de närmaste tre åren sker motsvarande ökning varje år. I den prognosen är inte ökat flyktingmottande beaktat.

7. Demokrati och mångfald Övergripande mål Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Utbildningsnämndens verksamhetsmål för målområdet Demokrati och mångfald Utbildningsnämnden har välkomnande verksamheter där alla människors lika värde respekteras. Barn, elever och vårdnadshavare är välkomna och har insyn och inflytande i nämndens alla verksamheter. 7.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Utbildningsnämnden har välkomnande verksamheter där alla människors lika värde respekteras. Barn, elever och vårdnadshavare är välkomna och har insyn och inflytande i utbildningsnämndens alla verksamheter. Se bedömning av måluppfyllelse gällande trygghet och trivsel i målområdet Barn och utbildning. Analys och kommentar: En stor del av målområdet Demokrati och mångfald omfattas av de delar som rör trygghet och trivsel i utbildningsnämndens verksamhetsmål. Se mer under rubrik 5.2. Barns, elevers och vårdnadshavares inflytande i undervisningen har kartlagts i form av en skolenkät för elever i grund- och gymnasieskolan, brukarenkät som genomfördes i årskurs två i de kommunala gymnasieskolorna och rapporterna från uppföljningsbesöken i grund- och gymnasieskolan. Skolenkäterna visar att elevernas inflytande behöver förstärkas då resultaten är låga, liksom riksgenomsnittet, jämfört med övriga områden i skolenkäten. Rapporterna från de uppföljningsbesök som genomfördes på samtliga kommunala grund- och grundsärskolor samt gymnasie- och gymnasiesärskolor bekräftar bilden av att elevinflytandet behöver prioriteras och utvecklas. Detsamma gäller resultatet på vårdnadshavarnas skolenkät gällande grundskolan och brukarenkäten för gymnasieskolans årskurs två. Den första delen av verksamhetsmålet som avser att människors lika värde ska respekteras uppvisar ett något bättre resultat än den andra delen som avser insyn och inflytande. I resultatet

för grundskolans årskurs nio i Skolinspektionens skolenkät visar resultatet att respekten för varandras olikheter och respekten mellan lärare och elever behöver stärkas. Resultatet är bättre för grundskolans årskurs 5 och vårdnadshavare, gymnasieskolans årskurs två samt både grundskolans och gymnasieskolans pedagogiska personal. Generellt i skolenkäterna har frågor som rör trygghet och förhindrande av kränkningar ett högre resultat än frågor som rör grundläggande värden såsom respekt för varandras olikheter. Bilden bekräftas av rapporterna för de uppföljningsbesök i grund- och grundsärskolan samt gymnasie- och gymnasiesärskola som har genomförts under 2015. 7.2 FRAMTID Underlagen ovan visar att elevinflytandet behöver stärkas i grund- och gymnasieskolan. I förskolan visar underlagen att barnens intressen och erfarenheter är en viktig utgångspunkt i planeringen av verksamheten.

8. Miljö, energi och trafik Övergripande mål Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Utbildningsnämndens verksamhetsmål för målområdet Miljö, energi och trafik Nämnden avvecklar användningen av fossila bränslen vid transporter och uppvärmning. Nämnden köper inte produkter/tjänster innehållande kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler. Nämnden skapar en giftfri vardag i förskolorna genom att ta bort leksaker och utrustning med farliga kemikalier. 8.1 MÅLUPPFÖLJNING Utifrån Växjö kommuns miljöprogram har de tre verksamhetsmålen för målområdet miljö, energi och trafik prioriterats i utbildningsnämndens budget för 2015. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Utbildningsnämnden avvecklar användningen av fossila bränslen vid transporter och uppvärmning. Antal mil i tjänsten med utbildningsförvaltningens egna fordon uppgår till 19 200 mil. Fordon har avvecklats under 2015. Analys och kommentar: Vid skolskjutsupphandlingar finns mål om successiv övergång till alternativa drivmedel. När förvaltningen gör nya inköp av fordon prövas alltid möjligheten till alternativa drivmedel. Noteras kan att skolskjutsarnas utsläpp historiskt sett, har räknats för högt. Referensåret är därför justerat medan budget 2014 och 2015 följer tidigare beslut. Utbildningsnämnden har ett målvärde på utsläpp av maximalt antal ton enligt miljöprogrammet. Redovisning av utfallet sker i kommunens årsredovisning för 2015.

Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Utbildningsnämnden köper inte produkter/tjänster innehållande kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler. Nyckeltal saknas. Utbildningsnämnden har under 2015 genomfört insatser enligt nedan. Analys och kommentar: Måluppfyllelsen för verksamhetsmålet bedöms vara oförändrad. Inköp i utbildningsnämndens verksamheter styrs av befintliga avtal mellan kommun och leverantör. En kommunövergripande projektgrupp har under 2015 arbetat fram en kommunal kemikalieplan. Kommunfullmäktige planeras fastställa denna plan kring årsskiftet 2015/16. Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Utbildningsnämnden skapar en giftfri vardag i förskolorna genom att ta bort leksaker och utrustning med farliga kemikalier. Nyckeltal saknas. Utbildningsnämnden har under 2015 genomfört insatser enligt nedan. Analys och kommentar: Måluppfyllelsen för verksamhetsmålet bedöms vara oförändrad. Flera förskolor har under en längre tid arbetet med att ta bort de leksaker och material i barnens miljö som är olämpliga ur ett kemikalieperspektiv. Det finns ännu ingen samlad systematik och kontinuitet i detta arbete även om förskolorna har kommit en bit i denna process. Växjö kommun har som krav att VKAB:s alla bolag ska projektera nya byggnader enligt kraven för Miljöbyggnad Silver. Miljöbyggnadssystemet är en kvalitetssäkring avseende energiförbrukning, inomhusklimat och material. Materialen som används i nyproduktion i bolagens fastigheter innehåller inte kemikalier som kan påverka människors hälsa. 8.2 FRAMTID Hållbar utveckling är en viktig del i alla skolors undervisning utifrån läroplanen. Exempelvis delfinansieras under läsåret 2015-16 projektet Hållbara kliv tematisk miljöundervisning med studiebesök av medel från klimatkontot. I enlighet med den kemikalieplan för Växjö kommun som Kommunfullmäktige beslutar om kring årsskiftet 2015/16, finns däri uppdraget att en handlingsplan för en kemikaliesmart förskola ska skrivas fram. Denna handlingsplan ska vara klar under 2016. I förskolans verksamhet finns det en medvetenhet och därigenom ett ökat behov av utbildning, systematik och kontinuitet för att öka antalet avvecklingsplaner på enhetsnivå.

9. Stöd och omsorg Övergripande mål I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Utbildningsnämndens verksamhetsmål för målområdet Stöd och omsorg Utbildningsnämnden arbetar strategiskt förebyggande och övergripande för att barn och elever ska känna trygghet och trivsel, får rätt stöd och hjälp så att de utvecklar sin förmågor och kunskaper. 9.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Utbildningsnämnden arbetar strategiskt förebyggande och övergripande för att barn och elever ska känna trygghet och trivsel, får rätt stöd och hjälp så att de utvecklar sin förmågor och kunskaper. Utbildningsnämnden har under 2015 med pedagogiska och sociala insatser med utfall enligt nedan Analys och kommentar: Måluppfyllelsen bedöms som oförändrad. Barns och elevers trygghet och trivsel samt stöd och stimulans är centrala delar av verksamhetsmålet för målområdet barn och utbildning. Utöver det stöd och särskilt stöd som sker genom pedagogisk personal och elevhälsopersonal (se målområdet barn och utbildning) ger utbildningsnämnden stöd till barn, elever och vårdnadshavare i ett vidare perspektiv och som redovisas i det här målområdet. Verksamhetsmålet för målområdet stöd och omsorg går inte att särskilja från verksamhetsmålet för barn och utbildning som därmed också ingår i bedömningen av måluppfyllelsen ovan. Exempel på insatser som pågår och utvecklas är projektet brobyggarna, riktad föräldrautbildning, polisfadderprojekt och rastfadderverksamhet. 9.2 FRAMTID Projektet tidiga insatser avslutas 2015/16 men ska implementeras i riktlinjerna för barn-och elevhälsa som börjar gälla läsåret 2016. Arbetsmetoden riktar sig i första hand till de yngre åldrarna men förhållningssättet gäller i hela 1-20-årsperspektivet. Utbildningsnämnden fortsätter att utveckla samverkan med exempelvis BRÅ, ungdomskontoret och den så kallade tisdagsgruppen (samverkan med polis och andra lokala myndigheter utifrån social oro). Arbetet

handlar till stor del om att samla information om nuläget kring social oro och de behov som finns i verksamheten. Då den sociala oron har ökat det senaste året behöver samverkan med andra förvaltningar utökas.

10. Trygghet och säkerhet Övergripande mål Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker Säkerhets- och trygghetsaspekter är prioriterat i Växjö kommuns verksamheter Nämndens verksamhetsmål för målområdet Trygghet och säkerhet Barn och elever i nämndens verksamheter vistas i en trygg och säker miljö. 10.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Barn och elever i nämndens verksamheter vistas i en trygg och säker miljö. Nyckeltal saknas. Utbildningsnämnden genomför insatser kontinuerligt för en trygg och säker miljö för barn och elever Analys och kommentar: Ett prioriterat område i utbildningsnämndens internbudget för 2015 är att alla områden ska ha uppdaterade och fungerande säkerhetsrutiner. De ska bland annat omfatta krisstöd, systematiskt brandskyddsarbete och rutiner för hantering av brandfarlig vara med mera. Alla områden har inte fullt ut uppdaterade och fungerande säkerhetsrutiner vid utgången av 2015. Områdeschefer och säkerhetssamordnare har gjort en gemensam plan för säkerhetsarbetet. Utifrån den ska varje område ha ovanstående säkerhetsrutiner från och med 2016. Under 2015 har många olika insatser inom ramen för utbildningsförvaltningens säkerhetsarbete genomförts. Exempel på insatser är utbildning i systematiskt brandskyddsarbete för nya chefer och brandskyddsombud, ny organisation för systematiskt brandskyddsarbete samt uppdatering av förvaltningsgemensamma akutpärmen. Förvaltningsledningens krisorganisation har prövats i skarpt läge. Efter utvärderingen förändrades några rutiner. I det systematiska arbetsmiljöarbetet på huvudmannanivå 2015 har utbildningsförvaltningen upprättat en handlingsplan som svar på Arbetsmiljöverkets inspektionsmeddelande efter inspektionen av de kommunala förskolorna 2014. Flertalet av åtgärderna är klara och några kommer att fortsätta under 2016 och ska kontrolleras av Arbetsmiljöverket hösten 2016. Motsvarande arbete kommer att genomföras utifrån den inspektionen som Arbetsmiljöverket har genomfört i de kommunala skolorna. Arbetsmiljöverket bedömer att utbildningsförvaltningen har god översyn på vilka åtgärder som behöver vidtas. Inspektionsmeddelande är lämnat till respektive skola och inspektionsmeddelandet för huvudmannen lämnas i januari. Det finns en stor variation i mängden och innehållet i åtgärder som ska vidtas på respektive enhet. Utbildningsnämnden ska upprätta

På uppdrag av utbildningsnämnden och tekniska nämnden utfördes en enkät ställd till alla chefer med lokalansvar om trafiksituationen i anslutning till förskole- och skolenheter i Växjö kommun. Enkätens resultat visar att de flesta trafikproblemen uppstår i samband med hämtning, lämning samt skolskjuts. På flera enheter finns behov av fler parkeringsplatser, bättre markeringar och skyltning. Hastigheter utanför förskolor och skolor behöver sänkas. Åtgärder kommer att vidtas under 2016 utifrån den nyss genomförda enkäten. 10.3 SÄKERHETSÅTGÄRDER UNDER ÅRET Utbildningsnämndens investeringsbudget uppgår till 8,0 Mkr, varav cirka 2,0 Mkr avsätts för säkerhetsåtgärder. I samarbete med kommunens lokalförsörjningsgrupp utarbetas prioriteringslista över enheter som är i behov av nya lås- och larmsystem. Åtgärd Budget (Kr) Utfall (Kr) Vederslöv skola, passage och larmsystem 375 000 339 250 Uråsa skola, passage och larmsystem 625 000 603 750 Furuby skola, passage och larmsystem 520 000 511 750 Öjaby förskola, passage och larmsystem 120 000 111 147 Ängslyckans förskola, passage och larmsystem 120 000 103 327 Ingelstad förskola, Parkgatan, passage 110 000 99 302 Helenetorps förskola passage och larmsystem 120 000 105 627 Kungsmadskolan, skyltar 60 000 60 400 Braås förskola, staket 105 000 Summa 2 050 000 2 039 553 10.4 FRAMTID Under 2016 ska säkerställande ske av att alla områden har uppdaterade och fungerande säkerhetsrutiner. Arbetet med informationssäkerhet är i Växjö kommuns budget år 2016 ett särskilt uppdrag för alla nämnder och bolag. I arbetet ingår bland annat att säkerställa rutiner för utbildning som ska genomföras samt säkerhetskrav på informationssystem. Utbildningsförvaltningen påbörjade arbetet i slutet av 2015 och utbildning är planerad att genomföras i hela utbildningsförvaltningen.

11. Uppleva och göra Övergripande mål Växjö kommun ska vara en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av upplevelser, aktiviteter och kultur. Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och möjligheten att utöva idrott på olika nivåer. Nämndens verksamhetsmål för målområdet Uppleva och göra Barn och elever får i olika sammanhang möjlighet att uppleva, prova och utveckla sin förmåga att skapa och kommunicera genom olika uttrycksformer. 11.1 MÅLUPPFÖLJNING Nämndens verksamhetsmål Utfall, nyckeltal Slutsats Barn och elever får i olika sammanhang möjlighet att uppleva, prova och utveckla sin förmåga att skapa och kommunicera genom olika uttrycksformer. Antalet evenemang och antal besök/deltagande i fritidsgårdarnas verksamhet har ökat men då är sommarverksamheten inräknad till skillnad mot tidigare. Antalet elever som mött professionell konst och kultur genom Skapande skola har ökat. Antal barn och elever som varit inskrivna i Kulturskolans verksamhet är konstant. Analys och kommentar: Måluppfyllelsen för utbildningsnämndens verksamhetsmål bedöms som god. Måluppfyllelsen för fritidsgårdsverksamheten ligger på en hög nivå då fritidsgårdsverksamheten erbjuder omfattande öppen verksamhet och stort antal arrangemang samtidigt som antalet elever som möte professionell konst och kultur genom skapande skola har ökat under 2015. Kulturskolan har ett högt söktryck och behöver ta in fler elever. Nyckeltalet som avser antal barn och elever som är inskrivna i kulturskolans verksamhet innefattar inte andelen sökande till kulturskolans verksamhet som inte fick plats inför läsåret. Cirka 1600 inskrivna barn och elever är ett maxantal utifrån nuvarande förutsättningar. Se mer nedan angående särskilt uppdrag enligt kommunfullmäktiges budget för 2016. Den öppna fritidsgårdsverksamheten har ökat antalet besökare men i redovisningen för 2015 ingår besöksstatistiken för sommarverksamheten. En utmaning är att öka antalet besökande flickor i den öppna verksamheten där flickorna har utgjort cirka 33 % av besökande under 2015, vilket är nära riksgenomsnittet på cirka 30 %. Fritidsgårdsverksamheten har under 2015 erbjudit

ett stort antal kommunövergripande arrangemang fördelade över året. Exempel på arrangemang är Kulturnatten, WeX3m (LAN), Lisebergsresor, skolavslutningsarrangemanget Summer Take Off och TC-discon. Samtliga arrangemang har haft en ung arrangörsgrupp knuten till sig som har fungerat som ambassadörer för arrangemanget och kommit med nya tankar kring utveckling. Kulturrådet fördelar årligen bidrag till grundskolan för att öka elevernas möjligheter att möta professionell konst och kultur genom projektet Skapande skola. Statsbidraget har funnits sedan 2008 och har successivt utökats till att omfatta grundskolans alla årskurser samt förskoleklass. Antalet elever i de kommunala grundskolorna som omfattas av Skapande skola har ökat under 2015. Utöver Skapande skola har utbildningsförvaltningen i samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen ansvarat för filmfestival, utbudsdag där lärare och elever har mött professionella kulturaktörer samt scenkonst med 120 förställningar för drygt fyra tusen barn och elever under år 2015. Tabell 2. Nyckeltal för Kulturskolans och fritidsgårdsverksamheten. I nyckeltalet som avser antal besök/deltagande i fritidsgårdarnas verksamhet ingår inte sommarverksamheten i redovisningen för 2013 och 2014 men däremot för 2015. Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Antal barn och elever som är inskrivna i kulturskolans verksamhet Bokslut 2015 Delårs Bokslut 201508 Bokslut 2014 Bokslut 2013 1600 1650 1600 1600 Antal evenemang som erbjudits barn och elever 11 11 12 12 Antal besök/deltagande i fritidsgårdarnas öppna verksamhet 21 673 16 798 17 223 16 645 11.2 FRAMTID Utifrån Växjö kommuns budget och utbildningsnämndens internbudget för 2016 har Kulturskolan ett särskilt uppdrag vad gäller att bredda och utveckla utbudet samt att stärka kvaliteten. Fler elever ska ha möjlighet att delta i Kulturskolans verksamhet Utbildningsförvaltningen ska utveckla samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen och förvaltningen för arbete och välfärd, för att ge Växjös ungdomar bästa möjliga upplevelse oavsett om det handlar om kultur, idrott eller e-sport. Resurser behöver samlas för att fortsatt kunna erbjuda hög kvalitet. Fritidsgårdsverksamheten planerar under år 2016 att arbeta mer med mindre arrangemang där unga och ledare tillsammans lär sig i ett Do-it-your-self- tänk. Fler ungdomar från andra kommuner söker sig till Växjö. För att skapa förutsättningar för bra nätverkande och utvecklande fritid för Växjös ungdomar, arbetar utbildningsförvaltningen närmare fritidsledare och fältgrupp i närliggande kommuner. Under 2016 kommer uppföljning av såväl Kulturskolan som fritidsgårdsverksamheten genomföras med fokus på uppdrag och innehåll.

Bilaga 1: Intern kontroll Intern kontroll har under 2015 genomförts enligt utbildningsnämndens beslut om interna kontrollplaner. Den interna kontrollen omfattar: Övergripande intern kontrollplan 2015 (bilaga i internbudget 2015) Övergripande intern kontrollplan ekonomiska transaktioner 2015 (bilaga i internbudget 2015) Utbildningsnämndens interna kontrollplan inklusive uppföljningsplan beslutad av nämnden 2015-03-18 (nämndens egna kontrollområden) Vad gäller utbildningsnämndens egna kontrollområden har den interna kontrollplanen fokus på verksamhetsfrågor inom barn och utbildning. Internkontrollen har för våren 2015 avsett verksamhetsformerna förskola, fritidshemmet och pedagogisk omsorg. Under hösten 2015 har interkontroll genomförts för verksamheterna förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Internkontrollen har omfattat frånvarohantering, garanterad undervisningstid och plan för kränkning och diskriminering (likabehandlingsplan). Uppföljning av ekonomiska transaktioner har genomförts under våren 2015. Granskning av nämndens styrning, uppföljning och kontroll har även genomförts av revisionsbyrån PWC på uppdrag av kommunens revisorer under hösten 2015. Nedan redovisas de områden där internkontrollen funnit avvikelser som innebär att åtgärder ska vidtas. Kontrollområde Resultat Förslag till åtgärder Kränkning och diskriminering samtliga verksamhetsformer Gällande pedagogisk omsorg och förskolan behöver arbetet med plan för kränkning och diskriminering (likabehandlingsplan) systematiseras så att alla enheter upprättar planerna årligen. Övriga verksamhetsformer hade goda resultat. Systematiken i att utarbeta årliga planer mot kränkning och diskriminering är prioriterat i målområdet barn och utbildning i internbudget 2016. Övergångar mellan verksamhetsformer Rutiner för placeringsscheman i pedagogisk omsorg, förskola och fritidshem Frånvarohantering i Dexter förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Rutiner för övergångar behöver utvecklas mellan samtliga verksamhetsformer. Det gäller framförallt övergångar mellan förskola och förskoleklass samt mellan grundskola och gymnasium I förskolan anger cirka en fjärdedel av enheterna att det saknas fungerande rutiner. I förskoleklass och grundskola/grundsärskola finns ett tydligt behov enligt internkontrollen vad gäller att ha rutiner för frånvarohantering som möjliggör en samlad bild för huvudmannen. I gymnasieskolan finns Systematiken i att utveckla rutiner för övergångar är prioriterat i målområdet barn och utbildning i internbudget 2016. Några enheter i förskolan behöver skapa/förtydliga rutiner för hur vårdnadshavarnas placeringsscheman ska lämnas in. Gällande förskoleklass och grundskolan måste rutiner för frånvarohantering i Dexter etableras på f-6-skolorna.

Garanterad undervisningstid grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Kontroll att rätt kostnadskonto används vid kontering, att ingående moms bokförs korrekt, att syfte med representation framgår samt vilka personer som har deltagit. De personer som har rätt att lägga upp behörigheter och göra ändringar i system för fakturahantering och attest ska dokumenteras. fungerande rutiner. En stor andel av f-6-skolornas rektorer anger i internkontrollen svarar nej på frågan: Finns det system som används av alla lärare på enheten gällande frånvarohantering och som därmed möjliggör för huvudmannen att få en samlad bild av detta. I skolledarnas svar framgår att det finns olika system för frånvarohantering på enheterna. Det innebär i och för sig inte att lagkravet på frånvarohantering åsidosätts men huvudmannens samlade bild försvåras. Det framkommer i skolledarnas svar att den centrala administrationen av frånvarohanteringen innehåller brister, särskilt i början av höstterminen. Inom främst grundskolan, men även gymnasieskolan, behöver rutiner för övergångar inom kommunen och mellan kommuner säkerställas för att eleven ska få får sin garanterade undervisningstid. De granskade fakturorna visar att en av fyra ovanstående moment (konto, moms, syfte eller personer) i genomsnitt saknas. De behöriga personerna ska godkännas av kommunens ekonomichef. Rutiner behöver utarbetas. Information om gällande rutiner. I samband med ny organisation och nytt ekonomisystem ska dokumenten uppdateras. Bilaga 2: Hyres- och leasingavtal

Operationell leasing - hyresavtal Minimileaseavgifter: Operationellt leasingavtal Med förfall inom 1 år Med förfall inom 1-5 år Med förfall senare än 5 år Totalt 32 908 723 Totalt 42 106 534 Totalt 141 583 600 Finansiell leasing leasingbilar Förvaltningen har nio leasingbilar i verksamheten under räkenskapsåret.

Bilaga 3: Inventarieförteckning Enligt anvisningarna ska varje förvaltning upprätta en förteckning över de inventarier som har ett anskaffningsvärde över 2 000 kr samt en varaktighet på minst 3 år. Förteckningen ska avse förhållanden 31 december och rapporteras till respektive nämnd. Kontroll av inventarieförteckningar på enheterna har görs i samband med förvaltningens internkontroll på resultatområdena. Enheterna har inventarieförteckningar men behöver uppdateras i flertalet fall.

Bilaga 4: Återrapportering beslut i KF Lydelse Uppdragsgivare Ankomstdatum Behandlat av nämnd Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnder och styrelser att fortsätta arbetet med utbildningsstaden Växjö Växjö kommuns mångfaldsprogram 2015-2025 Revidering av Växjö kommuns alkohol- och drogpolicy Plan för hantering av kriser och extraordinära händelser Medborgarförslag utökat samarbetsavtal med Sveriges Elevkårer Skolinspektionens remiss Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola Växjö Fria Fordonsgymnasium Remiss på måltidsprogram för Växjö kommun Organisationsförändring kommunens samverkan med handikapporganisationerna Skrivelse Förskolebussar stärker mångfalden & vår gröna profil Skrivelse Schemalagd studie och yrkesvägledning Utmaning av vikarieförmedlingstjänster Skrivelse från Socialdemokraterna om stopp av försök med betyg i årskurs 4 i Växjö Kommentar Kommunfullmäktige 2001-15 år sedan, finns det fortfarande en poäng i att rapportera denna? Kommunstyrelsen 2015-09-15 2015-10- 07 Kommunstyrelsen 2014-12-02 2015-01- 07 Kommunfullmäktige 2011-05-02 2015-02- 18 Kommunfullmäktige 2014 256 2015-02- 18 Skolinspektionen 2015-02-12 2015-04- 08 Ny behövde antas i o m sammanslagningen Kommunstyrelsen 2015-03-30 2015-04- 08 Kommunfullmäktige 2015-10-20 - Framgent: Samtliga nämnder ska årligen hantera och följa upp tillgänglighetsarbetet inom det egna verksamhetsområdet. Blågröna 2015-09-04 Anna Tenje 2015-11-24 2015-12- 16 Fröken Fredrik - 2015-03- 18 Socialdemokraterna 2015-02-11 2015-04- 08 Skrivelse om läshundar Anna Tenje 2015-03-30 2015-05- 13 Skrivelse från Socialdemokraterna om klädbytarskåp på Växjös förskolor Socialdemokraterna 2015-04-01 2015-05- 13 Medborgarförslag Matsal Lammhult skola Kommunfullmäktige 2014 2015-05- 13 SoB och GN hade fattat olika beslut i frågan, varför nytt beslut behövdes vid sammanslagningen Kommunfullmäktige överlämnade beslutsrätten till skol- och barnomsorgsnämnden

Skrivelse gällande utebliven barnpeng Remiss från kommunstyrelsen av motion om högskolebehörighet som standard på Växjös kommunala gymnasieskolor Åsa Karlsson Björkmarker (S) Remiss av förslag till köksstruktur inom måltidsorganisationen Promemoria Förslag till utbildningsgaranti i gymnasieskolan Förskolechef Ekorrbarnens förskola 2015-10-27 2015-11-11 Kommunstyrelsen 2015-11-02 2015-12-16 KSOP 2015-10-16 2015-11-11 Kommunstyrelsen 2015-06-29 2015-08-28 Skrivelse översänd från Camilla Holmqvist enligt delegationsbeslut Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Kommunfullmäktige 2015-06-03 KS beslut punkt 4: Kommunfullmäktige ger samtliga nämnder och styrelser i uppdrag att senast 2016 anta krishanteringsplaner för sina verksamhetsområden Motion om ett aktivt arbete för att höja pojkars skolresultat Carin Högstedt (V) Motion om att införa dataslöjd i kommunens skolor Johanna Martin (C) och Neira Kahrimanovic (MP) Medborgarförslag om namn på skolan på Storgatan 50 i Växjö Medborgarförslag om att tilldela Bredvikskolan i Bergunda namnet Lagerkvistskolan Skrivelse från Socialdemokraterna om utökad modersmålsundervisning Stereotypisering i kommunikation mot vårdnadshavare (FP) Hemställan om att uppmärksamma 250-årsjubileum frö Sveriges första tryckfrihetsordning och offentlighetsprincip (FP) Kommunstyrelsen 2015-05-28 2015-09-02 Kommunstyrelsen 2015-03-11 2015-04-09 Kommunfullmäktige 2015-02-27 2015-03-18 Kommunfullmäktige 2015-02-27 2015-03-18 Socialdemokraterna 2015-11-11 2015-12-16 KSOP 2015-11-30 2015-12-16 Kommunstyrelsen 2015-11-30 Skrivelse klar för eventuell behandling 3 februari 2016

Bilaga 5: Sammanställning mellanhavanden inom kommunkoncernen Det finns inte några aktuella mellanhavanden för utbildningsnämndens del.

ÄRENDE Dnr UTBN 2016-00022 2016-01-14 Carl O Mattsson förvaltningssekreterare Tel. 0470-79 64 17 Utbildningsnämnden Godkännande av RIG-ansökan Förslag till beslut Ansökan till Svenska friidrottsförbundet angående förlängning av riksidrottsgymnasium inom friidrott för perioden 2017-2020 godkänns. Bakgrund Växjö kommun är huvudman för friidrottsgymnasiet som är en riksrekryterande gymnasieutbildning som kombinerar gymnasiestudier med elitsatsning i friidrott. I dag utgörs utbildningen av 25 platser vars elever studerar på något av de 19 program kommunens tre gymnasieskolor tillhandahåller. Friidrottsgymnasiets huvudsakliga tillhåll för träning är den 2012 invigda Telekonsult Arena med fokus på friidrott, samt Arenastadens övriga anläggningar. Friidrottsgymnasiets antagningstillstånd löper ut inför läsåret 2017/2018. Ärendet Växjö kommun ansöker om att även fortsättningsvis få tillhandhålla riksidrottsgymnasium inom friidrott perioden 2017-2020. Huvudman, utbildningsnämnden, behöver tillstyrka ansökan. Camilla Holmqvist förvaltningschef Carl O Mattsson förvaltningssekreterare Utbildningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-41994 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post carl.mattsson@vaxjo.se www.vaxjo.se

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-01-20 6 Dnr 2016-00022 RIG-ansökan Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Ansökan till Svenska friidrottsförbundet angående förlängning av riksidrottsgymnasium inom friidrott för perioden 2017-2020 godkänns. Bakgrund Växjö kommun är huvudman för friidrottsgymnasiet som är en riksrekryterande gymnasieutbildning som kombinerar gymnasiestudier med elitsatsning i friidrott. I dag utgörs utbildningen av 25 platser vars elever studerar på något av de 19 program kommunens tre gymnasieskolor tillhandahåller. Friidrottsgymnasiets huvudsakliga tillhåll för träning är den 2012 invigda Telekonsult Arena med fokus på friidrott, samt Arenastadens övriga anläggningar. Friidrottsgymnasiets antagningstillstånd löper ut inför läsåret 2017/2018. Ärendet Växjö kommun ansöker om att även fortsättningsvis få tillhandhålla riksidrottsgymnasium inom friidrott perioden 2017-2020. Huvudman, utbildningsnämnden, behöver tillstyrka ansökan. Anders Elingfors, verksamhetschef, redogör för ärendet. Beslutsunderlag Ansökan till Svenska idrottsförbundet angående förlängning av riksidrottsgymnasium inom friidrott med Växjö kommun som huvudman Tjänsteskrivelse Yrkanden Ordförande yrkar att arbetsutskottet antar tjänsteskrivelsens förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande frågar om dennes yrkande kan antas och konstaterar att nämnden beslutar enligt yrkandet. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 1/1

Ansökan till Svenska friidrottsförbundet angående förlängning av riksidrottsgymnasium inom friidrott med Växjö Kommun som huvudman gällande perioden 2017-2020 Växjö Kommun ansöker härmed om förlängning av tillstånd att anordna riksidrottsgymnasium inom friidrott under perioden 2017-2020. Växjö Kommun har idag 25 platser och vill fortsätta med motsvarande dimensionering. Nedan följer Växjö Kommuns beskrivning av de punkter som riksidrottsförbundet önskar svar på: 1. Vilka är de grundläggande motiven för att bli en huvudman för RIG? Växjö kommun har under flera decennier varit huvudman för RIG i friidrott. Det är något som tillför kommunen, friidrottsklubbarna i regionen och gymnasieskolan mycket. Växjö kommun vill ge regionens elever med potential att utvecklas till nationell och internationell elit en möjlighet att bedriva högkvalitativ friidrottsträning i kombination med högkvalitativ utbildning. 2. Redogör för huvudmannens geografiska läge, storlek, näringsliv, transporter, service och fritidsutbud. Välkommen till Växjö - Europas grönaste stad med över 85 000 invånare. I Växjö finner du en spännande kombination av småstadsidyll, universitetsstad och nöjesmetropol. Det finns en stolt idrottstradition att värna och utveckla och maten har en alldeles särskild plats i Växjös hjärta. Här kan du leva gott med minimal miljöpåverkan. City bjuder på spännande shopping, mysiga kaféer och andra intressanta mötesplatser. Mitt i staden ligger Växjösjön omgiven av lummig grönska. Ett stenkast därifrån finns det världsunika Emigrantinstitutet och Smålands Museum Sveriges Glasmuseum. Strax utanför centrum finns flera köpcentra. Få städer i Växjös storlek har ett lika omfattande kultur- och nöjesutbud. Växjö konserthus är till exempel ett av landets största, där Musica Vitae, Sveriges vassaste stråkar, bjuder på kammarmusik i världsklass. Regionteatern Blekinge Kronoberg är en av landets största och mest aktiva inom nyskapande barnoch ungdomsteater. Näringslivet är rikt och mångfacetterat, 7 000 företag i en dynamisk blandning av storlekar och branscher. Glastillverkningen i Glasriket ger eko världen över. Här finns de små studiohyttorna, fristående glasbruk och den internationella storkoncernen.

Möbelrikets hjärta ligger i Lammhult. Här förenas lång tradition och djupt kunnande inom möbelhantverk med klassisk och nyskapande design. Bostadsbyggandet i Växjö omfattar alla former av boende från villor till såväl privata som kommunala hyres- och bostadsrätter. Dessutom byggs det fler och fler studentbostäder på Campus. 3. Redogör för den idrottsliga traditionen i kommunen (klubbar, anläggningar, tränare etc.) IFK Växjö är kommunens dominerande förening för friidrott. IFK som bildades 1919, är och har länge varit en av Sveriges bästa föreningar. Mängder av landslagsmän/kvinnor, svenska mästare på såväl senior som junior-och ungdomsnivå, har fostrats i IFK Växjö. Bland de mest kända namnen är Carolina Klüft, Ove Jonsson och Peter Widen. Vårt huvudsakliga tillhåll för träning är Arenastaden, som tillhandahåller fullvärdiga anläggningar för friidrott både utom- och inomhus. Utomhusanläggningen är uppfräschad med ny beläggning och utökad till 8 banor runt hela varvet. Inom områden finns också en särskild anläggning för kastgrenarna. Här kan tränas i flera olika kastriktningar samtidigt. En av kastringarna är eluppvärmd och har dessutom tak, allt för att kunna utnyttjas året runt. I oktober 2012 invigdes den nya inomhushallen(telekonsult Arena), som är Sveriges modernaste inomhushall för friidrott. Hallen är unik med 6 banor på 200- meters varvet, 3 längd/trestegsgropar och dubbla höjd/stavhoppsgropar. I hallen finns dessutom ett mindre gym för lyftträning, samt några cyklar för konditionsträning. I Tipshallen finns en löpargång med möjlighet till 100 meters löpning på 6 banor. I Tipshallen finns också en fullskalig fotbollsplan med konstgräs. På denna plan har vi möjlighet att kasta spjut/diskus under hela vintern. Vi har också de allra förnämsta möjligheter till styrketräning i HPC:s(High Performance Center) lokaler. HPC innehåller oändligt med lyftflak, stänger, vikter, styrkemaskiner, cyklar, löpband samt all tänkbar övrig utrustning för träning. Här finns också förnämliga möjligheter till rehabträning. I samtliga av dessa anläggningar har vi tillgång till träningsutrustning av allra modernaste snitt. Till alla dessa anläggningar har vi full tillgång från tidig morgon till sen kväll. Samtliga elever är utrustade med personlig tagg för att kunna passera in och ut i anläggningarna. Under dag tid är vi i princip ensamma, i alla fall på friidrottsdelarna. Det finns många fina skogsområden, med märkta löpslingor varav flera är elljus. Dessa används i första hand av våra löpare, men under perioder även av andra elever. Vi har även tillgång till simhall med en fast tid/vecka. Samtliga tre gymnasieskolor har idrottshallar med handbollsmått och dessa kan vi använda till vår verksamhet. Även skolornas övriga lokaler är det fritt fram för oss att boka upp och nyttja i den utsträckning vi behöver för ex. teori eller samkväm. 4. På vilken beslutsnivå har ansökan om RIG-etablering tagits? Beslutet är fattat av förvaltningschef i samråd med utbildningsnämnden. 5. Redogör för det möjliga programutbudet för blivande RIG-elever. RIG eleverna har möjlighet att välja mellan 19 olika program, på kommunens tre gymnasieskolor. På många av dessa program finns det flera olika inriktningar. 6. Vilka resurser finns på skolan för att tillgodose ett RIG?

På skolan finns, förutom RIG-tränare och personal, en rektor som arbetar med RIG:et samt tid i tjänsten för en skoladministratör att arbeta med RIG. Förutom det finns det ett FIG-råd bestående av utvald personal från kommunens 3 gymnasieskolor (SYV, skolsköterska, kurator, servicechef) som arbetar med utveckling av verksamheten. Verksamheten är känt av skolornas personal och samarbete kring eleverna sker vid behov. 7. Ange RIG-lärartätheten i antal tränare/elever. Vi har idag 2,75 tränartjänster på 25 RIG-platser. 8. Redogör för flexibiliteten vid schemaläggningen för att tillgodose RIG: ets behov. Schemaläggaren har i förväg lagt ut några positioner för gemensam RIG-träning och teorilektioner. I övrigt vet schemaläggaren vilka klasser som innehåller RIG-elever och tar hänsyn till detta. All träning börjar innan kl 17:00. 9. Vilken samverkan finns mellan skolans personal och tränarna? FIG-personalen har regelbunden information till skolans personal om verksamheten. FIG-tränarna medverkar vid utvecklingssamtal och vid möten med elev och vårdnadshavare vid behov. 10. Hur ska skolan och specialidrottsförbundet samverka? Tanken är att fortsätta samverkan enligt nedan: Svenska Friidrottsförbundets styrelse(förbundsstyrelsen, FS) antog i september 1997 gällande policy för FIG-verksamheten. En översyn av densamma gjordes i september 2004 och av den centrala RIGgruppen 2007. FS utser efter varje årsmöte en ledamot med särskilt ansvar för elitidrott och studier. Styrelsen har elitidrott och studier på agendan ett flertal gånger varje år för att diskutera strategi och långsiktig inriktning. Svenska Friidrottsförbundet har på sitt kansli en anställd samordnare för RIG verksamheten. Vid vårt RIG finns en anställd samordnare som är Friidrottsförbundets förlängda arm. Han ingår också i förbundets centrala ledningsgrupp för RIG-verksamheten. Denna ledningsgrupp har någon form av möten/träffar en till två gånger per år. Då diskuteras gemensamma policyfrågor, t ex elevantagningar och uppföljning av kvalitetsarbetet. Var tredje år genomför förbundet en konferens med företrädare för RIG-orternas kommuner/politiker, skolledning och samordnare för RIG. Uppföljning av den gångna avtalsperioden och riktlinjer för den kommande diskuteras. Under varje verksamhetsår gör förbundets anställde samordnare besök på RIG. Då träffar han skolledning, tränare och elever. 11. Redogör för hur boende, måltider, vuxenkontakt, fritidsaktiviteter och familjekontakter ska organiseras. RIG står för lägenheter som eleverna i sin tur kan hyra in sig i. I dessa bor man 2, 3 eller 4 personer och matfrågan organiseras i resp.lägenhet. En del elever ordnar eget boende. Tränarna blir elevernas närmaste vuxenkontakt och fungerar i många fall som en extra förälder.

RIG bjuder in till föräldramöten varje läsår och skickar ut ett antal informationsmail till föräldrarna varje termin. Dessutom har resp. elevs ansvarstränare föräldra- och skolkontakt vid behov. 12. Hur ska transporterna mellan boendet, skolan och träningsanläggningar organiseras? Det sker med cykel. 13. Hur ska den medicinska supporten (fysisk som psykisk) avseende förebyggande, akuta resp. rehabiliterande insatser organiseras? RIG har en anställd sjukgymnast som är spindeln i nätet för medicinska frågor. Hon har i sin tur ett stort nätverk med övrig medicinsk expertis. Även inom skolans ram finns möjligheter till hjälp från sjuksystrar, läkare och kuratorer. 14. Vem ansvarar för elevernas sociala miljö? RIG-tränarna med hjälp av skolpersonal och föräldrar. 15. Beskriv tillgänglighet och lämplighet på de anläggningar/träningsområden som kan disponeras av RIG. Se svaret på fråga 3. 16. Vilka planerade förbättringar/utbyggnader finns? Stora utbyggnader förbättringar har gjorts de senaste åren, så just nu ligger inte någon större förändring i pipe-linen. 17. Redogör för hur verksamheten ska finansieras. Verksamheten finansieras av Växjö Kommun. RIG:et har en egen budget som inte är kopplad till någon skolas budget utan förfogas av RIG:et och ansvarig rektor. 18. Vilka eftergymnasiala utbildningsmöjligheter finns på orten? Se SFIFs svar nummer 1 i bifogade pdf fil. Växjö Camilla Holmqvist Förvaltningschef Utbildningsförvaltningen Anna Tenje Ordförande Utbildningsnämnden