Språk Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Inst. för IT/MDI Språkets natur Språk bygger inte på associationer Språk är organiserat i strukturer Språk är inte så olika: Ord och satser för att uttrycka idéer Liknande idéer, samma verklighet och behov Kreativt Uttryck och förståelse genom satser och meningar som man aldrig hört förut. T ex i engelskan finns det 10 30 tjugoordssatser och under en sekel hinner man endast lära sig en bråkdel (1/sec i 3x10 9 sec) Oändliga uttryck från ett begränsat antal ord
Strukturerat Grammatiken är språkets struktur Inga oändliga möjligheter Ingen anarki eller frihet beroende på associationer Preskriptiva och deskriptiva (strukturella) principer Meningsfullt och referentiellt Språket överför mening och betydelse genom kombinationer av ord Språket beskriver, refererar till, verkliga saker och händelser, men språket uttrycker framför allt våra mentala tillstånd Interpersonellt Nödvändigt att talare och lyssnare tar hänsyn till varandra och till situationen Samtalsprinciper: Lämpliga sätt att använda språket under omväxlande förhållanden
Språkets hierarkiska struktur Fonem: Talets perceptuella enheter Från 200 möjliga till egna språkets 40 Inte alla kombinationer möjliga Vi förstår 16 per sekund Morfem: Minsta enheter som har mening Innehålls- och funktionsmorfem Vi lär oss 80.000 morfem Ord, fraser och satser: Ord består av morfem. Vi förstår 250 ord per minut. De organiseras i meningsfulla grupper i satser genom syntax (ytoch djupstruktur), men betydelsen kan vara osäker Ordens mening Referensteorin: Meningen finns i det som ordet eller frasen refererar till t ex namn, men det finns problem med abstrakta eller imaginära ord. Definitionsteorin: Ord uttrycker en samling kännetecken eller attribut, men vissa är mer representativa. Prototypteorin: När vi tänker på ett exemplar av en kategori. Familjelikhetsstrukturen: Ingen har alla kännetecken. Men vi har svårt att ställa de atypiska exemplaren under samma kategori. Definition och prototyp: Kombination av prototypiska attribut med definitionsegenskaper. Ytstruktur Ytstruktur: Stora skillnader mellan satser av samma innehåll Stöd från minnestest: a. Yig wur vum rix hum im jag miv b. The yigs wur vumly rixing hum im jagest miv Memoreringen av b var lättare. Funktionsmorfemen underlättade konstruktionen av satsstrukturen
Djupstruktur Djupstruktur: Ingen skillnad mellan fenomenologiskt olika satser Stöd från minnestest och tvetydighet a. Vi minns den underliggande strukturen (1) He sent a letter about it to Galileo (2) Galileo sent a letter about it to him (3) A letter about it was sent to Galileo by him b. Tvetydighet finns i djupstrukturen T ex Visiting relatives can be boring Förståelse av satser Stark förväntan om vilken slags sats vi kommer att höra a. Passiva satser kräver längre tid b. Komplicerade satser ännu längre tid Semantiska faktorer påverkar denna effekt, t ex passiva satser som är omöjliga i aktiv form Språkutveckling Ingen förstärkning: T ex föräldrar rättar fel i innehållet och inte i formen 2-årig: Mamma inte pojke, han flicka. Mamma: Ja det är rätt! Det primära är att kommunicera rätt. Språkets sociala ursprung: Vygotskij och Piaget. Inte egocentrism utan inre tyst tal, som tas in från de vuxna.
Upptäcka språkformer Fonemdiskriminering: Upp till 12 månader kan barn skilja mellan alla fonem. Satsigenkänning: 7-månaders barn föredrar tal där pauser sammanföll med minskad tonläge. Steg i språkutveckling 5-8 månader 2 år: Objekt och inte funktionsord Under- och övergeneralisering Förstår syntax 2 år: Flera hundra ord men inga funktionsord Senare använder barn alla satsdelar, men tenderar att göra allmänna regler på allt Kritiska perioder 0-7 år, senare blir det svårt.