Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :



Relevanta dokument
KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum

Regional rapport. Fokus Matglädje. Östermalms stadsdel Stockholms stad 2012

SKL:s arbete med skolan

Klicka här för att ändra format

Nu lyfter vi den offentliga måltiden! SNABBASTE VÄGEN TILL HÅLLBARA MÅLTIDER I

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun

Sprid skolmatsglädje med oss!

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Fördjupad Projektbeskrivning

KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Industriell plattform för leverantörer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN Beslutad av årsmötet 29 april 2012

Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

MINNESANTECKNINGAR. Sörmlands Folkhälsonätverk. Datum: 19 november 2013 Tid:

Kommunikationsstrategi Leader Höga Kusten

Folkhälsorådet Oskarshamns kommun

Grön Inspiration. 1. Inspiration för salladsbuffén

1(8) Verksamhetsplan Förslag till styrelsen januari 2016

Analys av Plattformens funktion

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun

Verksamhetsplan Beslutad av årsmötet 2015

Innehåll. Protokoll av 2

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

BUN - Uppföljning - Delårsrapport

Underlag för utformning av lokal digital plan

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Handling för tillväxt... 2

Verksamhetsberattelse ~ 2015

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick

VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO

Slutrapport: Act Art for Tourism

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Den stolta medarbetaren. Madelene Lagerlöf Fredrik Lundquist

Fokus Framtid. Projektrapport

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder

Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping

Kostplan Söderköpings kommun Antagen av Servicenämnden

Fackliga utbildningar För medlemmar i Kommunal Vänerväst

Utvärdering Bra mat i skolan

Vision och övergripande mål

VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO

Verksamhetsplan Bilaga 1

Sammanställning workshop Kalmar 12 oktober. Matkonsult Elisabet Svensson. Mindrematsvinn.nu

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Utva rdering Torget Du besta mmer!

VI FINNS DÄR DU FINNS FÖRETAGARNA ÖRNSKÖLDSVIK

Projektbeskrivning utveckling av Demokrati Dialog Delaktighet (3D) i Tingsryds Kommun Bakgrund - Markaryd Bakgrund - Tingsryd

Projektförslag. Preliminärt projektnamn: Pedagogik + Måltider = Bästa maten för barn och elever

FDIU är en liten organisation. Bara i samarbete med partners nationellt och regionalt kan de regionala och länkade konferenserna bli verklighet.

S-studenters långtidsplan fram till 2020

Hem Vad vi gör Vision och strategi Område FGS Bli medlem Medlemmar och samarbeten Kontakt

Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet

Verksamhetsberättelse BarnSam 2013

:1 Infogat rättningar från Jonas Appelberg Karin Jones :2 Infogat rättningar, budskapsformuleringar Sara Ekström

Rapport skolutveckling och digitalisering

IOGT-NTO är en stark folkrörelse

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

VERKSAMHETSPLAN ÅR

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Kostpolicy. Hå llbårt och hå lsosåmt

Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ

kostpolicy för botkyrka kommun

PitePanelen. Rapport 2. PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun

Socialt entreprenörskap i Tyresö kommun

Riktlinjer för arbete med sociala medier

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Beredningen för tillväxt och hälsa Nordvästra Skåne

Artister för miljön. Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus

Länsbygderådet Sjuhärad SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Arbetsutskott

Verksamhetsberättelse

Det här gör vi 2016 Bilaga till kommunikationsplan

Tillsammans får vi fler att välja Skellefteå!

Full fart mot Framtiden

Konceptbeskrivning Ungagemang

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

Likvärdig skola med hög kvalitet

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Verksamhetsberättelse Kommunikation 2015

En styrelse som gör skillnad

Skapa hållbara event!

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

STADGAR SEKE Civilingenjörerna Karlstad Karlstads Universitet

KOMMUNIKATIONSINSATSER KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun

X-MaTs populärversion av slutrapporten 2010

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Inspirationsseminarium med Bosse Rappne

VERKSAMHETSPLAN 2016 REGION VÄST

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Sammanställning av utbildningsdag Laholmen 15/ Bilaga 5. Uppgift nummer ett: SWOT-analys

Kostpolicy. Fastställd av kommunfullmäktige Tillägg fastställt av kommunfullmäktige

Transkript:

Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara matvanor, bidra till matglädje, verka för en positiv attityd till mat samt till kunskap om hur valet av livsmedel påverkar vår miljö. Skolmåltiden ger inte bara näring, utan genererar också matglädje, inspiration och avkoppling. Måltiderna som serveras på förskolor och skolor kan vara en kulturbärare, isbrytare och en socioekonomisk utjämnare. Den svenska modellen med kostnadsfria skolmåltider är ett viktigt verktyg för kommunernas arbete med jämlik hälsa och social hållbarhet. Vi vill också synliggöra förskole- och skolmåltidernas roll som pedagogiskt verktyg och medel för hållbart lärande. Undervisningen ska användas som en resurs för att göra den hållbara måltiden mer attraktiv. I förlängningen skapar detta ett intresse och mervärde runt skolmåltiden. Mat är ämnesövergripande och har en lika självklar roll i undervisningen som på tallriken. Visionen ska uppnås genom samverkan och erfarenhetsutbyte mellan kommuner och skolor i länet gällande skolmåltider. Skolmatsakademin ska i samverkan med deltagande kommuner aktivt arbeta för att engagera skolans verksamhet såväl som kostorganisation och kökspersonal i utvecklingen av skolmåltiden. 2. Mål & Målgrupp Skolmatsakademins övergripande mål är att uppnå en bra skolmåltidskvalitet i länets alla förskole- och skolrestauranger där vi värdesätter: Nöjda matgäster Miljömässigt hållbart producerade skolmåltider Politisk vilja och vision med skolmåltiderna Kunnig och engagerad personal Målgruppen för Skolmatsakademins insatser är både elever, föräldrar, måltidspersonal, måltidsorganisationer, pedagoger, rektorer och andra relevanta yrkesroller som kommer i kontakt med måltider och matvanor i förskola, grundskola och gymnasium. Målen för Skolmatsakademin 2016 är att: arbeta för ett ökat intresse för Skolmatsakademin hos ännu icke deltagande kommuner i Västra Götaland. uppdatera vår kommunikationsplan för att mer fokuserat kunna arbeta med att rikta information och aktiviteter till alla våra målgrupper; elever (matgäster), föräldrar, måltidsorganisationer inklusive kökspersonal och chefer, skolpedagoger, rektorer och andra relevanta yrkesroller i förskola, grundskola och gymnasium. engagera politiker i deltagande kommuner och stadsdelar och starta en politisk kontaktpersonsgrupp för ökad förankring i medlemskommunerna/stadsdelarna. 2

medlemskommunerna ska utvärdera sin skolmåltidskvalitet, däribland sin miljöpåverkan med ett webbaserat kvalitetsverktyg, exempelvis SkolmatSverige eller likvärdigt för att möjliggöra jämförelser och för att bevaka skolmåltidsutvecklingen i länet. Uppmärksamma och fira att nätverket funnits till och varit aktivt i 10 år. 3. Organisation Skolmatsakademin är en samverkan mellan idag 49 kommuner, stadsdelar och utbildningsaktörer i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Verksamheten har en värdorganisation hos SP Food and Bioscience i Göteborg där en verksamhetsledare är anställd. Skolmatsakademins uppdrag är att vara en samlande kraft för skolmatsfrågor i Västra Götaland och ska ses som en samordningsfunktion som arrangerar utbildningar och seminarier, delfinansierar läromedel och driver den gemensamma hemsidan som fungerar som medlemmarnas forum för nya metoder, material och aktiviteter. Skolmatsakademin driver även frågor och utveckling på regionalt och nationellt plan. Det är dock de deltagande kommunernas och stadsdelarnas ansvar att styra och genomföra arbetet samt bestämma vilka gemensamma satsningar som ska göras inom ramen för verksamheten. Skolmatsakademins medlemmar består av betalande och deltagande kommuner, stadsdelar och utbildningsaktörer i Västra Götaland. Skolmatsakademins arbetsgrupp utgörs av kontaktpersonerna i respektive deltagande stadsdel och kommun och styr arbetet i vårt nätverk. Alla aktiviteter i Skolmatsakademin görs i samråd med arbetsgruppen, som också bestämmer vilka områden vi ska satsa extra på, genom t.ex. utbildningar eller framtagande av pedagogiskt material. Kontaktpersonerna ansvarar för att samverkan inom området skolmåltider sker i respektive medlemskommun/stadsdel. Det lokala arbetet kan med fördel organiseras i lokala styrgrupper bestående av engagerad personal inom skola, måltid och elevhälsa/folkhälsa. Då måltiden är tvärvetenskaplig bör Skolmatsakademin sträva efter att ha olika yrkesroller representerade bland kontaktpersonerna. Skolmatsakademins styrgrupp består av representanter från arbetsgruppen samt från projektvärdarna och Västra Götalandsregionen. 3.1. Verksamhetsperiod Verksamhetsperioden löper i en två-årsperiod (2016-01-01 2017-12-31). Förfrågan om medlemskap går ut till alla kommuner och tidigare deltagare i Västra Götalandsregionen (49 stycken kommuner) innan verksamhetsperiodens start och vid positivt svar löper medlemskapet under hela två-årsperioden. 3

3.2. Mötestruktur För arbetsgruppens möten se Nätverksträffar under Aktivitetsplan. Önskvärt är att styrgruppen sammanträder minst 2 gånger per skoltermin. 4. Aktivitetsplan 4.1. Seminarier och utbildningar Skolmatsakademin ska hålla utbildningar inom relevanta områden för skolans och kostverksamhetens personal 4-5 ggr per halvår. Seminarierna kan vara heldagar eller halvdagar och hålls på varierande orter inom länet. Relevanta externa föreläsare bjuds in alternativt används den interna kunskapen i nätverket där goda exempel samt personer som gått i bräschen i olika utvecklingsfrågor kan lyftas fram. Deltagarantalet uppskattas till mellan 30-70 deltagare per tillfälle. Förslag på teman: Specialkost och matgäster med särskilda behov Klimatsmarta och hållbara måltider Klimatberäkningsverktyg för offentliga kök hur implementerar vi och följer upp informationen. Offentlig upphandling, vilken kvalitet vill vi ha på maten? (Lokalproducerad mat) Skolträdgårdar och ätbar odling Utomhusmatlagning & utflyktsmat Västra Götalands regionala Ekomatsliga hur ökar vi andelen ekologiska livsmedel i våra kök? Workshop kring kostpolitiska program Media & kommunikation Goda exempel ur arbetet med matsvinn Service & bemötande Livsmedelsverkets riktlinjer för hälsa och miljö När målet inte är huvudmålet - Frukost och mellanmål Pedagogiska metoder såsom Sapere & Måltidspedagogik En innovations dag nya möjligheter och utvecklingsområden 4.2. Nätverksträffar Två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten hålls Skolmatsakademins nätverksträffar som samlar nätverkets kontaktpersoner tillika arbetsgrupp. Nätverksträffarna har olika teman och även andra yrkesprofessioner från medlemskommunen/-stadsdelen bjuds in att delta utefter tema. Nätverksträffarna är ett forum för inspiration, erfarenhetsutbyte och fungerar även som Skolmatsakademins beslutande organ där beslut om kommande arbete och 4

fokusområden tas gemensamt. Deltagarantalet uppskattas till 35-70 deltagare per tillfälle. 4.3. Omvärldsbevakning Projektsamordnaren bedriver omvärldsbevakning på ämnet skolmåltider och relaterade ämnen/händelser regionalt, nationellt och internationellt. Kunskapen sprids till nätverket och till andra intressenter genom Skolmatsakademins olika kommunikationskanaler. Skolmatsakademin ska även, om möjligt delta i relevanta möten, mässor, seminarier och konferenser som en del av omvärldsbevakningen. 4.4. Fokusområden och andra aktuella frågor att driva Skolmatsakademins fokusområden är: Klimatsmart och hållbar mat. Nyckelord: helhetstänk, vegetariskt, öka andelen ekologiskt, minska matsvinn, minska klimatpåverkan och lokalproducerat. Att utöka samverkan och samarbete med skola (skolledare och pedagogisk personal). Att ta tillvara på den resurs som skolmåltiden är under hela grundutbildningstiden dvs. i förskola, grundskola och gymnasieskola. 5. Kommunikation Vid all kommunikation; exempelvis på hemsida, tryckt infomaterial, presentationer m.m. ska det framgå att Västra Götalandsregionen är medfinansiär till projektet. 5.1. Hemsida & Nyhetsbrev Skolmatsakademin ska ha en levande hemsida som uppdateras kontinuerligt. Här ska information finnas om kommande seminarier och utbildningar, reportage från deltagande medlemsskolor och köksverksamheter men även aktuella ämnen, forskningsrön etc. ska presenteras på hemsidan. Ett grafisk tilltalande nyhetsbrev ska komma ut en gång/månad i samband med att hemsidan uppdateras. 5.2. Sociala medier Skolmatsakademin ska finnas representerat på sociala medier, dels för att vara mer synligt men också för att ha ytterligare kanaler för kommunikation med medlemmar och andra intressenter. En blogg med reportage från studiebesök, referat från deltagande i seminarier och konferenser, intervjuer med intressanta och aktuella personer inom skolmåltider bl.a. ska uppdateras, önskvärt med 3-4 nya inlägg per månad. Där ska även finnas löpande information om arbetet som bedrivs i verksamheten och vilka mål som uppnås. Skolmatsakademin ska även ha en Facebook sida med information om kommande utbildningar och seminarier. Den ska innehålla länkar till aktuella ämnen och artiklar 5

knutna till skolmåltider samt ska vara ett sätt att skapa goda relationer till andra skolmatsaktörer. Facebook uppdateras 1-2 ggr per vecka och är en öppen sida som alla har tillträde till. Twitter används på samma sätt som Facebook men kan vara en bättre kommunikationskanal för att föra ut korta budskap till beslutsfattare och media. Uppdateras dagligen. 5.3. Mässor/Konferenser Vid utvalda och aktuella arrangemang kan finnas anledning för Skolmatsakademin att delta som föreläsare/uteställare alternativt som besökare för att knyta kontakter samt sprida det arbete som görs för skolmåltiderna i Västra Götaland. 6. Budget Ca. 1 100 000 sek/år Deltagande kommuner och stadsdelar deltar i finansieringen med 10 000 kr per medlemsår (2016 års medlemsavgift). För att säkerställa Skolmatsakademins fortsatta drift framöver och en övergång från projekt till verksamhet kommer nätverket under arbetsåret 2016 fortsätta arbeta med ett visionsarbete där en ekonomisk dialog med kommunerna även ingår. Målet är att formulera en långsiktig vision, både från regionen och från medlemmarnas håll, kring hur vi vill organisera och driva Skolmatsakademin i framtiden. 7. Övriga aktiviteter 7.1. Förtroendeuppdrag Skolmatsakademins eventuella förtroendeuppdrag gällande skolmåltider och andra offentliga måltider. Fylls i löpande under året. Verksamhetsledaren deltar som styrelseledamot i föreningen Nordic Taste and Flavour Center. Verksamhetsledaren deltar i juryarbetet inför SkolmatsGastro VM i skolmat 2016. 7.2. Samarrangemang med andra aktörer inom måltider, hälsa & miljö Fylls i löpande under året 8. Uppföljning & Utvärdering Anonyma enkäter för utvärdering och önskemål/förslag kommer att delas ut efter varje seminarium/utbildning. En större utvärdering bland nätverkets kontaktpersoner genomförs i slutet av en pågående projektperiod/inför ny projektperiod och utförs lämpligen av en extern resurs. Kostnader för uppföljning ingår i projektets totala budget. 6

7 Lämpligen används kvalitativa metoder (intervjuer) för att följa upp projektets olika delar. Det är svårt att mäta attitydförändringar, hur verksamheter utvecklats och om det är projektet som t.ex. påverkat inköpet av ekologiska produkter eller de ungas hälsa men kvalitativa intervjuer ger en känsla av hur medlemmarna uppfattar projektet och verksamheten. Kvantitativa metoder (statistik) kan användas som en kompletterande uppföljningsmetod.