GIFTINFORMATIONSCENTRALEN. en enhet inom Läkemedelsverket

GIFTINFORMATIONSCENTRALEN en enhet inom Läkemedelsverket Årsrapport 2013

Innehåll 2013 i korthet 3 Historik 4 Förgiftningar i Sverige 4 Personal 4 Telefonrådgivning 5 Telefonförfrågningar 5 Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud hos människor 8 Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud hos djur 20 Informationsbanken 21 Uppföljningar och projekt 22 Uppdrag 25 Föreläsningar och kurser 27 Publikationer 28 Vetenskapliga möten 29 Remissvar, rapporter 30

2013 i korthet Under 2013 besvarade Giftinformationscentralen (GIC) 82 170 förfrågningar, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Andelen samtal som kommer ifrån sjukvården ökar, vilket särskilt märks när det gäller läkemedelsförgiftningar. Sjukhussamtalen är relativt jämt fördelade över dygnet, till skillnad från allmänhetens frågor som har störst volym under dagtid för att sedan bli väsentligt färre under nattens timmar. Syntetiska och växtbaserade missbruksdroger som beställs över internet är ett ökande problem. GIC fortsätter därför samarbetet med akutsjukhusen och Karolinska Universitetslaboratoriet i det s.k. STRIDA*-projektet som kommer att utvärderas under 2014 (se Projekt ). Förutom internetdroger har ett antal förgiftningsmedel eller intoxikationstillstånd varit föremål för specifika uppföljningar under året. Förgiftningar i barngruppen, injektion av uppslammade tabletter i missbrukssyfte, paracetamol, etylenglykol (kylarvätska), och frätande propplösare, hör till de uppföljningar som under 2013 ägnats mycket uppmärksamhet. Informationsspridning och prevention utgör också viktiga delar av verksamheten, inte minst när det gäller tillbud med barn, och nytt för året är att GIC tagit klivet in i sociala medier, genom Facebook- och Twitterkonton. Försöket, som innebär att korta preventiva budskap läggs ut och sprids, utvärderades vid årets slut, och bedömdes positivt. GIC hade också en välbesökt monter vid Stockholms årliga Barnmässa. GIC-medarbetare har under 2013 hållit ett betydande antal föredrag och utbildningar. Den enskilt största är den årligen återkommande, mycket uppskattade specialistkompetenskursen för läkare Akuta förgiftningar och metabola syndrom, som i år hade utökats till 73 deltagare. Elva vetenskapliga arbeten där GIC medverkat presenterades under den internationella europeiska kongressen i klinisk toxikologi i Köpenhamn. Medarbetare från GIC är fortsatt tongivande inom European Association of Poisons Centres and Clinical Toxicologists (EAPCCT) och det internationella samarbetet med andra giftinformationscentraler är omfattande. Stockholm i januari 2014 Maja Marklund Verksamhetschef/Enhetschef Mark Personne Medicinsk Chef * Samverkansprojekt kring Toxicitetsutredning och Riskbedömning av Internet-Droger baserat på laboratorieanalyser 3

Historik Den svenska Giftinformationscentralen (GIC) startade år 1960 vid Karolinska sjukhuset som en av de första i Europa och är den enda i landet. Efter att ha haft flera olika huvudmän drivs GIC sedan den 1 november 2009 som en enhet inom Läkemedelsverket. Verksamheten är sedan början av 1970-talet lokaliserad till Eugeniahemmet på Karolinska sjukhuset. Förgiftningar i Sverige Cirka 13 000 personer läggs varje år in på sjukhus på grund av akut förgiftning. Majoriteten av dessa har överdoserat läkemedel. Dödligheten i akuta förgiftningar uppgår till ca 900 personer årligen, och därutöver tillkommer ett antal missbruksrelaterade dödsfall. De flesta av alla dessa dödsfall sker utanför sjukhus. Endast cirka 0,5% av de patienter som vårdas på sjukhus på grund av förgiftning avlider, vilket i absoluta tal blir 70-80 personer. Ett flertal av dessa har vid ankomst till sjukhus sådana skador att botande terapi inte är möjlig. När det gäller småbarn vårdas cirka 500 barn under 10 år på sjukhus årligen p.g.a. förgiftning. Endast ett fåtal av dessa utvecklar allvarliga förgiftningssymtom. Dödligheten i småbarnsgruppen är i det närmaste obefintlig och antalet som behöver sjukhusvård har minskat med två tredjedelar sedan 1990. Växt- och svampförgiftningar har inte förorsakat något dödsfall bland barn på mer än ett halvt sekel. Personal GIC har 37 anställda medarbetare: 6 läkare, 26 apotekare, 3 administratörer, 1 systemadministratör, och 1 verksamhetschef. Läkarna är specialister inom intensivvård. De ingår i ett bakjourssystem med tillgänglighet dygnet runt. Läkarna har även möjlighet till sex veckors klinisk tjänstgöring per år vid en intensivvårdsavdelning. Apotekarnas viktigaste uppgift är telefonrådgivning, men en stor del av arbetstiden ägnas också åt utarbetande av behandlingsdokument, sammanställande av epikriser och profylaktiskt material samt riskbedömning av produkter. En internutbildning på cirka sex månader krävs innan en apotekare får besvara telefonförfrågningar självständigt. 4

Telefonrådgivning GIC:s huvuduppgift är att per telefon informera om risker, symtom och behandling vid olika typer av akut förgiftning. Telefonrådgivningen är tillgänglig dygnet runt alla dagar på året för allmänhet och sjukvårdsinstanser. Under kontorstid svarar tre apotekare i telefon. Vid behov finns ytterligare apotekare tillgängliga. Kvällar, helger och nätter är bemanningen lägre. En läkare är ständigt tillgänglig som bakjour. GIC:s telefonstatistik för 2013 visar att ca 72% av inkommande samtal besvarades omedelbart, medan drygt 4% av samtalen lade på innan svar. Den genomsnittliga väntetiden ligger strax under 1 minut, men samtalsbelastningen över dygnet är ojämn och oförutsägbar vilket leder till att kötiderna ibland blir längre, framför allt under nätter och helger då centralen har lägre bemanning. Dessa siffror har i stort sett varit oförändrade sedan GIC började föra noggrann samtalsstatistik, år 2007. All redovisad statistik nedan baseras på antalet besvarade samtal. En tunnelbrand i Stockholm innebar att GICs telefoni, inklusive reservlösning, slogs ut under två veckor i september-oktober. Jourservicen fick hanteras via mobil telefoni till dess att IP-telefoni hade installerats på andra dygnet, och under dessa dygn var det ett okänt antal samtal som inte kunde nå GIC. Under tvåveckorsperioden kunde samtalen till telefonjouren inte spelas in, och eventuella samtal i kö kunde inte prioriteras så som normalt sker. TELEFONFÖRFRÅGNINGAR Antalet besvarade förfrågningar till GIC uppgick 2013 till 82 170. Utvecklingen av antalet frågor under perioden 1961-2013 framgår av figur 1. Figur 1. Antal frågor till GIC. Utveckling under åren 1961-2013 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 5

I genomsnitt besvarades 225 samtal per dygn med flest samtal mellan kl 16 och 20, men även på förmiddagarna mellan kl 10 och 12 sågs en topp. Variationen under dygnets timmar framgår av figur 2. Figur 2. Dygnsvariation, antal samtal per timme 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 00-01 02-03 04-05 06-07 08-09 10-11 12-13 14-15 16-17 18-19 20-21 22-23 GIC har sin högsäsong under sommarmånaderna och tidig höst. Många rör sig utomhus under den tid på året och exponeras då även för det som finns i naturen (bl.a. bär, svamp, getingar och huggormar). Genomsnittet samtal per dygn under majseptember var 241 st. Säsongsvariationen kan utläsas i figur 3. Figur 3. Säsongsvariation, antal samtal per månad 8 000 7 500 7 000 6 500 6 000 5 500 5 000 6

Av de totalt 82 170 frågor som centralen mottog år 2013 gällde 72 712 människor och 2 626 djur, resterande 6 832 var frågor av allmän karaktär. Frågornas fördelning framgår av figur 4. Figur 4. Fördelning av antalet frågor (n=82 170) Djur 3% Allmänna frågor 8% Barn <10 år 36% Vuxna 45% Ungdomar 10-19 år 7% 7

AKUTA FÖRGIFTNINGAR/FÖRGIFTNINGSTILLBUD HOS MÄNNISKOR Av de 72 712 frågor som gällde förgiftningar/tillbud hos människor kom majoriteten från allmänheten. Sjukvården svarade för 29% och endast ett par procent utgjordes av övriga frågeställare (figur 5). Drygt hälften av frågorna rörde vuxna, 41% barn under 10 år och 8% rörde ungdomar 10-19 år. Då förgiftningsmönstret skiljer sig väsentligt mellan dessa grupper redovisas de var för sig nedan. Figur 5. Frågeställare vid förgiftning/tillbud, människa (n=72 712) Sjukvård 29% Övriga 2% Allmänhet 68% 8

Överdosering med vissa receptfria, smärtstillande läkemedel vuxna och ungdomar >10 år GIC har genom åren följt utvecklingen av antalet överdoseringsfall med de receptfria, smärtstillande läkemedlen paracetamol och ibuprofen, vilka är de två läkemedel i denna kategori som GIC får flest frågor om (figur 6). Sedan den 1 november 2009 får vissa receptfria läkemedel försäljas i dagligvaruhandeln. En oro för att en ökad tillgänglighet skulle leda till en kraftig ökning av antalet överdoseringsfall fanns när reformen genomfördes. Första året efter reformen syntes ingen stor ökning, men 2013 hade antalet frågor gällande paracetamol ökat med 63%, jämfört med år 2009 och antalet frågor om ibuprofen hade under samma period ökat med 29%. Jämfört med år 2012 har ökningen varit 16% för paracetamol och 8 % för ibuprofen. Under 2013 stod sjukvården för 67% av frågorna gällande paracetamol och för 45% gällande ibuprofen. GIC fortsätter att noggrant följa förfrågningsutvecklingen gällande dessa läkemedel, och samverkar inom Läkemedelsverket i en projektgrupp som utvärderar all tillgänglig data, och arbetar fram förslag till åtgärder. Figur 6. Antal förfrågningar om paracetamol och ibuprofen under åren 2000-2013 vuxna och ungdomar >10 år 2 600 2 400 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Paracetamol Ibuprofen 9

Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud - barn <10 år GIC tog emot 29 848 frågor som gällde barn <10 år. Av dessa var drygt 75% barn i åldersgruppen 1-4 år och gällde något oftare pojkar än flickor (figur 7). Olycksfall i hemmiljö, samt feldosering eller förväxling av läkemedel, var vanligast. Majoriteten av frågorna (88%) gällde förtäring. Figur 7. Fördelning ålder/kön (%), barn <10 år (n=29 848) 45 40 35 30 34 40 25 20 15 Flickor Pojkar Okänt 10 5 0 6 7 4 5 3 1 0-1 år 1-4 år 5-9 år 0 Nästan hälften av frågorna gällde barn som smakat på kemikalier/kemiska produkter eller kosmetika/hygienprodukter, och knappt 30% av frågorna gällde barn som fått i sig läkemedel. Växter utgjorde 11% av frågorna medan resterande rörde hälsokostpreparat, tobak, svampar, insekter, ormar m m (figur 8). Figur 8. Förgiftningsmedel (%), barn <10 år (n=29 848) 45 40 35 42 30 28 25 20 15 11 10 8 5 0 Kemiska produkter Läkemedel Växter Kosmetika/ hygienprodukter 4 2 2 Tobak Svamp Hälsokost, naturmedel 1 Insekt, orm mm 2 Övriga 10

De vanligaste kemikalierna/kemiska produkterna involverade i förgiftningar/tillbud bland barn <10 år (% av totala antalet frågor gällande kemiska produkter inom parentes) Rengöringsmedel (44%) (t ex maskindiskmedel (10%), handdiskmedel (6%), tvättmedel, toalettrent/wc-block, allrengöring). Bekämpningsmedel (5%) (t ex med insektsmedel). Desinfektionsmedel (5%) (t ex med etanol/isopropanol). Färger (4%) (t ex vattenbaserad inomhusfärg). Skriv/ritmaterial (3%) (t ex bläck, tusch, konstnärsfärger och barnfärger) Bland hygienprodukterna gällde de vanligaste tillbuden hudvårdsprodukter, nagelvårdsprodukter med aceton/acetat, tandvårdsprodukter med fluor samt flytande tvål/schampo. Av de 14 825 barntillbuden med kemikalier/kemiska eller kosmetika/hygienprodukter bedömdes förgiftningsrisken som relativt liten i 90% av fallen och enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig. För resterande 10% rekommenderades sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. I 44 % av de förgiftningstillbud som föranledde sjukhusvård hade barnet smakat på en produkt som medför risk för frätskada (t ex propplösare, 24%-ig hushållsättika, vårtmedel, alkaliska rengöringsmedel) eller en produkt innehållande petroleumdestillat (t ex tändvätska, lampolja, bensin, lacknafta, vissa möbelpolishprodukter) som kan ge kemisk lunginflammation om de kommer ner i luftvägarna. De vanligaste kemiska produkterna där tillbuden bedömdes innebära förgiftningsrisk presenteras i figur 9. Figur 9. Vanligaste kemikalier/kemiska eller kosmetika/hygienprodukter som föranledde sjukvård (% av totala antalet kemiska produkter som föranledde sjukvård), barn <10 år (n=1 440) Tändvätska, lampolja mm Hushållsättika 6,1% 6,5% Batteri (ej bilbatteri) 5,4% Aavloppsrengöring/propplösare, NaOH 3,8% Bordssalt (NaCl) Blek/rengöringsmedel, hypoklorit Vårtmedel Ugns/grillrengöring, NaOH 3,1% 3,1% 2,7% 2,6% 0.0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 11

De vanligaste läkemedlen, inkl hälsokost- och naturmedelspreparat, involverade i förgiftningar/tillbud bland barn <10 år (% av totala antalet frågor om läkemedel inom parentes) Analgetika, inkl antiinflammatoriska och antireumatiska medel (24%) (t ex paracetamol (13%), ibuprofen (7%), diklofenak) Hostmedel (8%) (t ex etylmorfin komb, bromhexin) Hälsokost, naturmedel (6%) Läkemedel för utvärtes bruk (6%) (t ex kortisonsalvor) Vitaminer (5%) (t ex vitamin D) Antihistaminer för systemiskt bruk (5%) (t ex desloratadin, loratadin) Förgiftningsrisken bedömdes som relativt liten i 88% av de 8 917 tillbuden med läkemedel eller hälsokostpreparat. Vanliga tillbud som i princip är ofarliga gäller vitaminer, p-piller och när barn smakar på kortisonsalvor. I 12% av fallen rekommenderades sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. De vanligaste läkemedlen där tillbuden bedömdes innebära förgiftningsrisk presenteras i figur 10. Andra läkemedel som innebär stor förgiftningsrisk, t ex malariapreparat, hjärt- och blodtrycksmediciner och receptbelagda smärtstillande läkemedel framgår inte av tabellen då det totala antalet förgiftningstillbud med dem var litet. Figur 10. Vanligaste läkemedel som föranledde sjukvård (%), barn <10 år (n=1 043) Analgetika, inkl antiinflammatoriska och antireumatiska medel 18,9% Psykoanaleptika, inkl ADHD-läkemedel, antidepressiva 11,1% Antihistaminer för systemiskt bruk Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel Hostmedel Medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar Antikoagulantia Antiepileptika 6,6% 6,3% 5,6% 4,7% 3,2% 2,7% 0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 1.2 1.4 1.6 1.8 2.0 12

Barntillbud med växter Barntillbud med växter är ofta ofarliga och endast 3% av de 3 406 frågorna som rörde växttillbud rekommenderades att uppsöka sjukvård eller befann sig redan på sjukvårdsinrättning. De vanligaste tillbuden som bedömdes innebära risk hade inträffat med giftiga växter som t ex liljekonvalj, idegran, gullregn, änglatrumpet och fingerborgsblomma. Andra tillbud som gav upphov till symtom var fall där barn ätit av växter som inte är giftiga men har starkt irriterande växtsaft (t ex garderobsblomma) eller fått sådan växtsaft i ögonen. 13

Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud ungdomar 10-19 år Det totala antalet frågor till GIC år 2013, som gällde ungdomar i åldersgruppen 10-19 år, var 5 677. Närmare 40% av dessa gällde intag, framförallt av läkemedel, i självdestruktivt syfte. I ytterligare 16% av fallen hade överdosen skett avsiktligt, men syftet med överdosen var oklart. Nästan en fjärdedel av tillbuden berodde på olycksfall och 6% på missbruk. I figur 11 visas fördelningen mellan de olika orsakerna till av förgiftningen. Figur 11. Orsak till förgiftning (%), ungdomar 10-19 år (n=5 677) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 39 Självdestruktiv handling 22 Olycksfall 16 Avsiktlig överdos, oklart syfte 14 6 Feldos Missbruk Övrigt 3 I ungdomsgruppen var förgiftningar/tillbud med läkemedel vanligast och uppgick till nästan två tredjedelar av frågorna. Kemikalier/kemiska produkter utgjorde 17% medan övriga förgiftningsmedel svarade för en mindre andel (figur 12). Figur 12. Förgiftningsmedel (%), ungdomar 10-19 år (n=5 677) 70 60 64 50 40 30 20 17 10 6 3 2 2 2 5 0 Läkemedel Kemikalier/ kemiska produkter Illegal narkotika, internetdroger Kosmetika/ hygienprodukter Växter Insekt, orm mm Hälsokost, naturmedel Övriga 14

De vanligaste läkemedlen, inkl hälsokost- och naturmedelspreparat, involverade i förgiftningar/tillbud bland ungdomar 10-19 år (% av totala antalet frågor om läkemedel inom parentes) Analgetika inkl antiinflammatoriska och antireumatiska medel (32%), (t ex paracetamol (18%), ibuprofen (6%), kodein komb) Psykoanaleptika inkl ADHD-läkemedel, antidepressiva medel (24%) (t ex metylfenidat (9%), sertralin (6%), fluoxetin, atomoxetin) Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel (17%) (t ex hydroxizin, propiomazin, zopiklon) Antihistaminer för systemiskt bruk (8%) (t ex prometazin, alimemazin) Antiepileptika (4%) (t ex lamotrigin, pregabalin) Av de totalt 3 657 frågorna om ungdomar som överdoserat läkemedel eller hälsokost/naturmedelspreparat rekommenderades 64% att söka sjukvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. För resterande 36% bedömdes förgiftningsrisken som relativt liten. De läkemedel som presenterats ovan var också de som oftast föranledde sjukhusvård. Antalet frågor om illegal narkotika och internetdroger bland ungdomar 10-19 år uppgick till 320. Av dem rekommenderades 80% sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. De vanligaste kemikalierna/kemiska produkterna involverade i förgiftningar /tillbud bland ungdomar 10-19 år (% av totala antalet frågor gällande kemiska produkter/kemikalier inom parentes) Rengöringsmedel (26%) (t ex handdiskmedel, allrengöring, maskindiskmedel) Bränsle (10%) (t ex bensin (7%), tändvätska/lampolja) Gaser (9%) (t ex brandgaser, kolmonoxid/avgaser), Desinfektionsmedel (t ex med etanol/isopropanol) Bland kosmetika/hygienprodukter var frågor gällande nagelvårdsprodukter, parfym, hud- och hårvård vanligast. Dessa tillbud är oftast harmlösa, men t ex hårfärgningsmedel i ögat kan eventuellt innebära en risk. Av de totalt 1 149 tillbuden med kemikalier/kemiska produkter eller kosmetika/hygienprodukter bedömdes förgiftningsrisken som relativt liten i 66% av fallen och en enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig. För resterande 34% rekommenderades sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. De kemikalier som oftast föranledde sjukhusvård i ungdomsgruppen var bensin (som bl.a. kan ge kemisk lunginflammation om det kommer ner i luftvägarna eller kan innebära risk vid sniffning), produkter med risk 15

för frätskada (t ex 24%-ig hushållsättika, propplösare, rengörings-/blekmedel med hypoklorit) samt gaser (t ex brandgaser, kolmonoxid/avgaser). Allra vanligast var olyckstillbud där man råkat få i sig av en kemisk produkt /kemikalie. Det var även relativt vanligt med ögonexponering eller inandning. I 5% av fallen intogs en kemisk produkt i självdestruktivt syfte. 16

Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud - vuxna Bland vuxna utgjorde olika typer av olycksfall, inklusive olycksfall på arbetet och tillbud vid kemikalieanvändning i hemmiljö, en dryg tredjedel av de totalt 37 187 frågorna (figur 13). Det är dock bland de avsiktliga förgiftningarna (inkl självdestruktiv handling), en dryg tredjedel av frågorna, som de allvarligaste förgiftningsfallen fanns. Dessa förgiftningar orsakades huvudsakligen av läkemedel eller illegal narkotika/internetdroger. Feldosering/förväxling av framförallt läkemedel stod för 20% av frågorna. Majoriteten av dessa frågor kom från privatpersoner som oavsiktligt tagit t ex dubbel dos av ett läkemedel, vilket sällan innebär någon förgiftningsrisk. Figur 13. Orsak till förgiftning (%), vuxna (n=37 187) 40 35 34 30 25 20 26 20 15 10 11 6 5 0 Olycksfall Självdestruktiv handling Feldos, förväxling Avsiktlig överdos, oklart syfte Missbruk 17

Förgiftningar/tillbud med läkemedel var vanligast och svarade för drygt hälften av frågorna. Kemikalier/kemiska produkter stod för knappt 30% medan illegal narkotika/ internetdroger, växter, kosmetika/hygienprodukter, insekt, orm och svamp utgjorde en mindre andel (figur 14). Figur 14. Förgiftningsmedel (%), vuxna (n=37 187) 60 55 50 40 30 29 20 10 4 2 2 2 1 4 0 Läkemedel Kemiska produkter Illegal narkotika, internetdroger Växter Kosmetika/ hygienprodukter Insekt, orm mm Svamp Övriga De vanligaste läkemedlen, inkl hälsokost- och naturmedelspreparat, involverade i förgiftningar/tillbud bland vuxna (% av totala antalet frågor om läkemedel inom parentes) Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel (24%) (t ex zopiklon, propiomazin, zolpidem, oxazepam) Analgetika inkl antiinflammatoriska och antireumatiska medel (21%) (t ex paracetamol (9%), tramadol, ibuprofen) Psykoanaleptika inkl ADHD-läkemedel, antidepressiva medel (12%) (t ex sertralin, metylfenidat, quetiapin) Antiepileptika (6%) (t ex pregabalin, lamotrigin) Antihistaminer för systemiskt bruk (t ex prometazin, alimemazin) Av de totalt 20 510 förfrågningarna om vuxna som intagit läkemedel eller hälsokostpreparat rekommenderades 59% att söka sjukvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. Här fanns många allvarliga överdoseringar. För resterande 41% bedömdes förgiftningsrisken som relativt liten. Många av de ofarliga tillbuden gällde personer som oavsiktligt tagit dubbel dos av ett läkemedel. 18

Antalet frågor om illegal narkotika och internetdroger bland vuxna uppgick till 1 654. Av dem rekommenderades 84% sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. De vanligaste kemikalierna/kemiska produkterna involverade i förgiftningar /tillbud bland vuxna (% av totala antalet frågor gällande kemiska produkter inom parentes) Rengöringsmedel (28%) (t ex handdiskmedel, rengörings-/blekmedel med hypoklorit, avkalkningsmedel, maskindiskmedel) Gaser (13%) (t ex brandgaser, kolmonoxid/avgaser, ammoniak) Bilprodukter (8%) (t ex kylar-/bromsvätska, smörjmedel) Bränsle (8%) (t ex bensin, tändvätska/lampolja) Desinfektionsmedel (7%) (t ex med etanol/isopropanol) Bland kosmetika/hygienprodukter var frågor gällande hårfärgningsmedel, nagelvårdsprodukter, hud- och hårvård vanligast. Dessa tillbud är oftast harmlösa, men att t ex få hårfärgningsmedel eller vissa nagelvårdsprodukter i ögat kan eventuellt innebära en risk. Av de totalt 11 711 tillbuden med kemikalier/kemiska produkter eller kosmetika/hygienprodukter bedömdes förgiftningsrisken som relativt liten i 64% av fallen och en enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig. För resterande 36% rekommenderades sjukvård eller gavs behandlingsråd till sjukvårdspersonal som behandlade patienten. De kemikalier/kemiska produkter som oftast föranledde sjukhusvård var produkter innehållande etanol/isopropanol (t ex desinfektionsmedel, teknisk sprit), gaser (t ex brandgaser, kolmonoxid /avgaser, retande gaser), produkter med risk för frätskada (t ex rengörings-/blekmedel med hypoklorit, propplösare, avkalkningsmedel, alkaliska grovrengöringsmedel) samt kylarvätska innehållande etylenglykol. Vid förtäring av desinfektionsmedel, teknisk sprit och kylarvätska som föranledde sjukhusvård var orsaken i majoriteten av fallen att produkterna förtärdes istället för alkohol (för konsumtion). I drygt hälften av fallen skedde exponeringen genom inandning eller stänk i ögat. Det var också vanligt att man av misstag råkat få i sig av en kemikalie/kemisk produkt. 19

AKUTA FÖRGIFTNINGAR/FÖRGIFTNINGSTILLBUD HOS DJUR GIC svarar även på frågor om förgiftningar som gäller djur i mån av tid och informationstillgång (humanfallen prioriteras alltid). Öppethållandet för förfrågningar om djur är dock begränsat p.g.a. tidigare års snabba ökning av djurfrågor, vilket inkräktade på GIC:s möjlighet att snabbt ge svar på frågor om akuta förgiftningar hos människa. Av de 2 626 djurfrågorna, gällde 82% hundar, 16% katter och 2% övriga djurslag. En knapp majoritet av djurfrågorna gällde kemikalier/kemiska produkter (framförallt bekämpningsmedel), tätt följt av läkemedel och 17% gällde växter (figur 15). Förgiftningsrisken bedömdes som relativt liten och en enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig i 70% av fallen. För resterande 30% rekommenderades veterinärkontakt eller gavs behandlingsråd till veterinär. Av dessa hade 19% av djuren fått i sig bekämpningsmedel, framför allt råttgift, 10% var hundar som ätit choklad och 6% var hundar eller katter som fått i sig antiinflammatoriska och antireumatiska medel. Figur 15. Förgiftningsmedel, djur (n=2 626) Övriga 21% Kemiska produkter 32% Växter 17% Läkemedel 31% 20

INFORMATIONSBANKEN GIC:s uppgift är att informera allmänhet, läkare och annan sjukvårdspersonal om risker, symtom och behandling vid akut förgiftning. Toxikologiska och medicinska data samlas in från olika källor, utvärderas och bearbetas för att kunna användas i rådgivningsverksamheten. GIC bevakar också kontinuerligt vilka nya läkemedel som registreras och uppgifterna förs in i databasen. Förgiftningsmedel och förgiftningsmönster förändras och behandlingsmetoderna utvecklas. Det är därför viktigt att följa utvecklingen så att den information som ges är aktuell. SUBSTANSDOKUMENT Centralen har en ambition att det ska finnas uppdaterade, kvalitetssäkrade behandlingsdokument på alla läkemedel, kemiska ämnen och biologiska toxiner (växter, svampar, djur) som ofta förekommer i samband med förgiftningar. För detta ändamål sker bl.a. en kontinuerlig bevakning av artiklar i medicinska tidskrifter. Informationen används som underlag för substansdokument som fokuserar på risker, symtom och behandling vid förgiftningar. EPIKRISER Ett viktigt underlag för GIC:s rådgivning är de epikriskopior (kopior av journalsammanfattningar) på förgiftningsfall som landets sjukhus på frivillig basis skickar till centralen varje år. Särskilt betydelsefull är informationen om förgiftningar med läkemedel och kemikalier som är nya på marknaden. Av de epikriser som inkom till GIC under 2013 gällde 80% läkemedel och resterande 20% kemikalier och biologiska toxiner (växter, svampar, djur). Epikrisinflödet uppskattas motsvara knappt hälften av landets sjukhusvårdade förgiftningsfall. Centralen gör även fortlöpande telefonuppföljningar av intressanta förgiftningstillbud där sjukhusvård ej bedömts vara nödvändig. PRODUKTDEKLARATIONER Olyckstillbud med kemiska produkter är relativt vanliga. GIC utsågs i våras formellt till den instans som, enligt EU-förordning 1272/2008 (CLP), ska ta emot uppgifter om innehåll i kemiska produkter att användas för att utarbeta förebyggande och terapeutiska åtgärder, i synnerhet i nödsituationer. För att, i varje enskilt tillbud med en kemisk produkt, kunna göra en så korrekt bedömning som möjligt och ge adekvata råd behöver GIC ha detaljerad information om innehållet i kemiska produkter. Läkemedelsverket har i regleringsbrevet för budgetåret 2013 fått i uppdrag att tillsammans med Kemikalieinspektionen utreda möjligheterna att förenkla arbetet för de företag som i dag lämnar uppgifter både till Giftinformationscentralen och till Kemikalieinspektionens produktregister. GIC deltar aktivt i detta utredningsarbete som kommer att fortlöpa även under 2014. 21

Uppföljningar och projekt UPPFÖLJNINGAR Förgiftningar med nyregistrerade läkemedel och nya kemiska produkter, eller speciella fall/tillstånd dokumenteras rutinmässigt och fallen följs upp. Speciellt intresse har under året ägnats åt: e-cigaretter etylenglykol (se Projekt ) extravasal injektion och feldosering i.v. glykoletrar (se Projekt ) huggorm serumfall, speciellt fall där dosen serum upprepats injektion av tabletter internetdroger nya missbruksmedel (se Projekt ) lutinnehållande propplösare. (se Projekt ) läkemedel köpt på internet maskindiskmedel (hushållsprodukt) - ögon metrotrexat naturläkemedel nya läkemedel paracetamol depot/injektion serotonergt syndrom ventrikelsköljningsprojekt vårtmedel innehållande myrsyra eller triklorättiksyra 22

PROJEKT Projekt Svampidentifiering: För att tillmötesgå det ökande antal frågor, från allmänheten och sjukvården, om att få svampbilder identifierade via mail och SMS, inleddes ett projekt i samarbete med en svampexpert. Projekt Frysskydd med etylenglykol ett projekt tillsammans med KemI i syfte att begränsa dessa mycket giftiga produkter på marknaden. Propplösarprojekt ett projekt tillsammans med KemI för att minska antalet olyckor med alkaliska avloppsrensningsmedel. Broschyr med information om frätande avloppsrensningsmedel har tagits fram under 2013. Seminarium med inbjudna företag och branschorganisationer har genomförts tillsammans med KemI under hösten 2013 för att informera om problemen med frätande avloppsrensningsmedel. Projektet löper vidare under 2014. Pilotprojekt Sociala medier Giftinformationscentralen finns från juni 2013 på Facebook och på Twitter där vi tipsar om farligt och ofarligt. Projektet utvärderades vid årets slut, bedömdes positivt och löper vidare under 2014. Ventrikelsköljningsprojekt Studerar svårigheter med att ventrikelskölja efter intag av stora depåtabletter. Resultatet kommer att presenteras vid internationell kongress i Bryssel under 2014 UnderBARA Barn mässan GIC deltog med en monter för att nå ut med informationsmaterial till småbarnsföräldrar som är en grupp som ofta ringer till GIC. Epikrisprojekt 2010 Projektet går ut på att kartlägga förgiftningspanoramat under år 2010. Alla inkomna epikriser under år 2010 sparas och förgiftningens svårighetsgrad bedöms enligt IPCS/EC/EAPCCT:s Poisoning Severity Score (PSS). Resultatet ska sedan jämföras med motsvarande panorama för 10 och 20 år sedan. Materialet kommer också att vara underlag för att belysa vissa typer av förgiftningar mer ingående. Projektet kommer att avrapporteras under 2014. 23

Nyregistrerade läkemedel överdosering Förgiftningsfall med läkemedel som registrerats under de senaste fem åren står under särskild bevakning. Epikriser som kommer in bedöms och de som är särskilt intressanta sammanfattas. Från detta material har läkemedelsföretagen möjlighet att erhålla de fallbeskrivningar som rör företagens egna preparat. Nordiskt glykoleterprojekt Syftet med projektet är att förbättra rådgivningen och behandlingen av patienter förgiftade med glykoletrar eller produkter innehållande glykoletrar. Projektet är ett samarbete, mellan giftinformationscentralerna i Norge, Finland och Sverige och har pågått sedan februari 2009. I projektet inkluderades alla produkter med höga halter glykoletrar t ex bromsvätskor, skrivarbläck, klotterborttagning samt förgiftningstillbud där större mängd förtärts av produkter med låga halter ( 10%) glykoletrar. Samverkansprojekt avseende Toxicitetsutredning och Riskbedömning av Internet- Droger baserat på laboratorieanalyser (STRIDA) Ett växande problem är att många syntetiska preparat eller växtprodukter med psykoaktiva effekter saluförs öppet på olika Internetsidor (s.k. Internetdroger). Utbudet av droger förändras snabbt samtidigt som informationen om deras skadeeffekter är ytterst begränsad. Antalet kontakter till GIC gällande Internetdroger har ökat dramatiskt under senare år och GIC har därför tillsammans med Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetslaboratoriet tagit initiativ till projektet STRIDA som startade år 2010. Syftet med projektet är att bevaka, kartlägga och karaktärisera förgiftningsmönstret samt att få kunskap om den kliniska förgiftningsbilden och därmed kunna ge bättre råd vid förgiftningar med dessa substanser. Ändamålet med STRIDA är även att tillhandahålla underlag för beslutande kontrollmyndighet så att en snabb klassificering av substanserna som narkotika eller hälsofarlig vara kan ske. Under 2013 har närmare 500 patientprover analyserats inom STRIDA. Leonardo da Vinci För att skapa möjlighet till utbildning och informationsutbyte med andra giftinformationscentraler i Europa besökte två medarbetare från GIC giftinformationscentralen i Bergamo, Italien. Detta gjordes som en del i ett samarbetsprojekt inom EU (Leonardo da Vinci). Centralen har även erhållit pengar för ytterligare 5 utbyten under 2014 och 2015. 24

Förtroendeuppdrag Medarbetare vid GIC har representerat centralen i ett antal nationella och internationella organisationer och dessutom innehaft olika förtroendeuppdrag. NATIONELLA UPPDRAG Regeringsuppdraget om Förenkling av uppgiftslämnande om innehåll i kemiska produkter i samarbete med Kemikalieinspektionen Ledamot av Läkemedelsnämnden Betygnämndsledamot vid halvtidskontroll, IMM, KI (Mia Johansson), 29 november, 2013. Referee uppdrag Läkartidningen Medicinsk expertgrupp för C-Stridsmedel och Kemikalier (C-MeG). Socialstyrelsen. SK-kurs (Akuta förgiftningar och metabola syndrom) har genomförts vid GIC, v 47, 2013 på uppdrag av Socialstyrelsen Socialstyrelsens Expert och forskningsråd för bedömning av forskningsprojekt för vilka olika kunskapscentra äskat finansiellt stöd Nätverket för den aktuella drogsituationen i Skandinavien (NADIS). Statens Folkhälsoinstitut Granskning av SPC-texter rörande överdosering av läkemedel. Läkemedelsverket/Läkemedelsindustrin 112-rådet. SOS Alarm Grupp med ansvar för Nationell försörjning av vissa vacciner och antidoter på apoteket CW Scheele med representanter från Apoteket AB, GIC och Socialstyrelsen Granskning av Svenska Brandskyddsföreningens (SBF) skyddsblad 25

Kemiakuten Sedan 1995 finns Kemiakuten på GIC. Detta är en speciell telefonlinje som räddningstjänst och andra inblandade kan utnyttja i en akut situation vid kemikalieolyckor. GIC ger där, förutom information om kemikaliers akuta hälsorisker och råd om första hjälpen, även uppgifter om kemikaliers miljörisker, sanering, rekommenderade brandsläckningsåtgärder mm. Dessa uppgifter förmedlas från produkternas säkerhetsdatablad, vilka de medverkande företagen tillställer GIC. Frågeställaren hänvisas vid behov vidare till expertis inom kemiindustrin för ytterligare information. Verksamheten finansieras av kemiindustrins branschorganisation IKEM (Innovations och kemiindustrierna i Sverige) och drivs i nära samarbete med dem och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Sjukvårdsinformationen i RIB (SiRIB) Sjukvårdsinformationen i RIB (SiRIB) är en databas hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) avsedd att användas av räddningstjänst, ambulanspersonal och polis. Informationen är framtagen i samverkan mellan Socialstyrelsen; MSB och Giftinformationscentralen och beskriver symtom och åtgärder vid första hjälpen. Databasen uppdateras och kompletteras årligen med nya kemikalier (nya UN nummer). INTERNATIONELLA UPPDRAG Ordförande, Nordic Association of Poisons Centres (NAPC) General Secretary i European Association of Poisons Centres and Clinical Toxicologists (EAPCCT) Evaluator of Feasibility Study for a Sub-regional Poisons Centre in Africa. Representant i EAPCCT working group, i arbetet med att harmonisera vissa delar av den europeiska kemikalielagstiftningen (CLP), i samarbete med EUkommissionen Medlem i Editorial board vid tidskriften Clinical Toxicology Referee uppdrag åt Clinical Toxicology. EU-kommissionens expertgrupp om den nya kosmetikaförordningen CPNP working group (Cosmetics Notification Portal) Medlem i CEFIC. ICE Integration Group Föreläsning vid International Workshop for Clinical Toxicology Update, Taiwan. 26

Föreläsningar och kurser Efterfrågan på föreläsningar från GIC är stor. Centralens medverkan i olika utbildningsaktiviteter är därför omfattande. Prioriterade grupper är läkare i grund-, specialist- och efterutbildning, toxikologer samt personal som utbildas i katastrofmedicin. Nedanstående förteckning över föreläsningsverksamheten har indelats efter målgrupp. Sjukvårdspersonal grundutbildning 11 tim specialistutbildning 48 tim efterutbildning 14.5 tim Övriga högskoleutbildning 17 tim annan utbildning 35 tim Summa 125.5 tim SK-kurs Akuta förgiftningar och metabola syndrom Under hösten 2013 (18-22 november) arrangerade GIC en specialistkompetenskurs (SK-kurs) i Stockholm för Socialstyrelsens räkning. Kursen "Akuta förgiftningar och metabola syndrom" vände sig till blivande specialister i invärtesmedicin och anestesi/intensivvård. Intresset för kursen var mycket stort i hela landet. Kursutvärderingen bland de 73 deltagarna var mycket positiv. 27

Publicerade artiklar Höjer J, Westerbergh J, Edfeldt-Ugarph M, Johansson Å. Metylenblått hävde metforminassocierad laktacidos. Gav dramatiskt positiv effekt vid samtidig vasodilatorisk chock. Läkartidningen 2013;110:1865-1866. Höjer J, Karlson-Stiber C, Landgren A, Olsson E, Personne M, Persson H. Paracetamolförgiftningar allt vanligare. Giftinformationscentralen slår larm hög tid för motåtgärder. Läkartidningen 2013;110:1870-1871. Höjer J, Troutman WG, Hoppu K, Erdman A, Benson BE, Megarbane B, Thanacoody R, Bedry R, Caravati EM. Position paper update: Ipecac syrup for gastrointestinal decontamination. Clin Toxicol 2013;51:134-139. Benson BE, Hoppu K, Troutman WG, Bedry R, Erdman A, Höjer J, Megarbane B, Thanacoody R, Caravati EM. Position paper update: gastric lavage for gastrointestinal decontamination. Clin Toxicol 2013;51:140-146. Höjer J. QT-förlängning på EKG vanligt vid akut tablettintoxikation Giftinformationscentralens råd om handläggning. Läkartidningen 2013;110:846-848. Helander A, Beck O, Hägerkvist R, Hultén P. Identification of novel psychoactive drug use in Sweden based on laboratory analysis - initial experiences from the STRIDA project. Scand. J. Clin. Lab. Invest. 2013;73(5):400-406. P. Brekelmans, R. De Groot, H. Desel, M. Mostin, K. Feychting and J. Meulenbelt. Harmonisation of product notification to Poisons Centres in EU Member States. Clin toxicol 2013;51(2):65-9. Publikationer, övrigt Sjöberg G, Överdoseringskapitlet i FASS för förskrivare. Personne M. Akuta förgiftningar, Läkemedelsboken 28

Vetenskapliga möten publicerade abstracts EAPCCT 2013, XXXIII International Congress of the European Association of Poisons Centres and Clinical Toxicologists. Copenhagen, Denmark. Westerbergh J, Höjer J. Metformin-induced refractory vasodilatory shock successfully treated with methylene blue. Poster. Clin Toxicol 2013;51:364-5 Höjer J. Prophylactic Management of QTc-prolongation in Drug-poisoning New Guidelines from the Swedish Poison Centre. Poster at the XXXIII Congress of EAPCCT, Copenhagen, Denmark, May 2013. Clin Toxicol 2013;51:288. Östberg L, Al-Saffar Y, Hultén P. Methoxetamine A case series of analytically confirmed cases. Clin Toxicol 2013; 51(4):257-258 Lindeman E, Hultén P, Carlvik B, Ström S, Enlund M, Al-Saffar Y, Helander A. The impact of an MDPV-epidemic on a medium sized Swedish city. Clin Toxicol 2013; 51(4):257 Olsson E, Lemberg M. Severe Paracetamol Poisoning with Methemoglobinemia. Poster at the XXXIII Congress of EAPCCT, Copenhagen, Denmark, May 2013. Clin Toxicol 2013;51:269-70. Franzén L, Tusic M, Beck O, Hultén P. Accuracy of on-site urine drug tests an experimental study. Clin Toxicol 2013;51(4):348 Hultén P. "Herbal legal highs" purchased on the Internet. Oral presentation at the XXXIII Congress of EAPCCT, Copenhagen, Denmark, May 2013. Olsson E, Didner C. Management of Intravenous Paracetamol Overdose. Poster at the XXXIII Congress of EAPCCT, Copenhagen, Denmark, May 2013. Clin Toxicol 2013;51:270. Good AMG, Hultén P, Thomas SHL. EAPCCT survey of European poisons centres: Services provided. Clin Toxicol 2013; 51(4):302 Good AMG, Hultén P, Thomas SHL. EAPCCT survey of European poisons centres: Staff profile. Clin Toxicol 2013; 51(4):309 Bäckberg M, Westerbergh J, Al-Saffar Y, Lindeman, Helander Anders. Trends in intoxications of novel psychoactive substances in Sweden during 2012. Oral presentation at the XXXIII Congress of EAPCCT, Copenhagen, Denmark, May 2013. 29

Föredrag vid NAPC 2013. XXXIII Nordic Association of Poisons Centres. Annual Meeting. Oslo, Norway. Personne M. Hydrogen Sulphide poisoning. General aspects and conclusions regarding a hospital incident at Bornholm 2012. Jonsson B, Case reports of dinitrophenol intoxication with fatal outcome. Bäckberg M, Statistics regarding the existence of new recreational drugs on the Swedish market. Lindberg H, Da Vinci project an opportunity to increase collaboration between European Poisons Information Centres. Feychting K, Survey from Sweden: Poisons information to the health care how detailed information are we supposed to give? Annas A, How effective is gastric lavage on slow release preparations? A newly started project at the Swedish PC. Remissvar, rapporter Expertmöten kring akuta risker med kemikalier Expertsvar till olika myndigheter (bl.a. åklagar- och polismyndigheter) Granskning av externt material rörande akuta förgiftning 30

GIFTINFORMATIONSCENTRALEN Besöksadress: Eugeniahemmet, Karolinska sjukhuset Postadress: 171 76 STOCKHOLM Telefon: 08-610 05 00 (administration) Fax: 08-32 75 84 E-mail: giftinformation@gic.se Hemsida: www.giftinformation.se