Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 4 oktober/november 2009 Tema psykiatri ADHD-läkemedel förskrivs till allt fler vuxna SIDAN 3 FiF Information från Sydvästra Läkemedelskommittén Farmaka i Fokus Psykiatriska sjukdomar sjätte vanligaste diagnosgruppen i primärvården SIDAN 2 Koncentrationsbestämingar av psykofarmaka en pusselbit SIDAN 6 SIDAN 5 Foto:INGRAM
EMEA godkänner inte Lyrica för behandling av fib Den europiska läkemedelsmyndigheten, EMEA, har avslagit en ansökan från Pfizer om att få preparatet Lyrica godkänt på indikationen behandling av fibromyalgi. Pregabalin (Lyrica) är en analog till transmittorsubstansen GABA och har tre godkända indikationer: epilepsi, neuropatisk smärta och generaliserat ångestsyndrom. Företaget hade ansökt om att även få indikationen fibromyalgi godkänt, men fick alltså avslag. Pfizer hade inkommit med fem studier på sammanlagt 3000 fibromyalgipatienter. De flesta studierna var gjorda på patienter utanför EU. Fyra studier värderade effekten mot placebo under 8 14 veckor. En studie med 566 patienter pågick i sex månader. EMEA anser att företaget inte har visat några fördelar med Lyrica vid fibromyalgi. Det finns ingen tydlig eller relevant minskning av smärta eller andra symtom i korttidsstudierna. Inte heller är det visat att effekten är bestående efter sex månader i långtidsstudien. EMEA var också oroat av att säkerhet och effekt inte hade visats på patienter från EU. EMEA:s sammanfattande bedömning är därför att fördelarna med Lyrica inte överväger riskerna vid behandling av fibromyalgi. En likartad slutsats kom EMEA till även vid deras bedömning av den antidepressiva substansen duloxetin (Cymbalta) 2008, som också fick avslag på sin ansökan om godkänd indikation för fibromyalgi. Amitriptylin (Tryptizol) förstahandsval vid fibromyalgi enligt Läksak Läksaks expertgrupp för analgetika och reumatologiska sjukdomar rekommenderar lågdos amitriptylin (Tryptizol) som förstahandsmedel vid fibromyalgi. Rekommendationen får stöd i en färsk metaanalys av antidepressivas effekter vid fibromyalgi där lågdos tricykliska förefaller ha bäst effekt. Amitriptylin var här den bäst dokumenterade substansen sju randomiserade kontrollerade studier identifierades i metaanalysen. Samtliga var dock små. Inget företag har dock ansökt om att få fibromyalgi som godkänd indikation för tricykliska antidepressiva i EU och någon formell indikation finns därför inte. Neuropatisk smärta Lyrica inget förstahandsval, däremot Tryptizol Vid neuropatisk smärta rekommenderar expertgruppen också amitriptylin. Rekommendationen är i allt väsentligt i linje med Läkemedelsverkets rekommendationer från 2007. Här rekommenderas amitriptylin eller gabapentin som förstahandsmedel vid perifer neuropatisk smärta som polyneuropati eller postherpetisk neuralgi. Vid central neuropatisk smärta efter stroke rekommenderas också amitriptylin i första hand. Foto:BRUCE LAURANCE GETTYIMAGES Generaliserat ångestsyndrom sertralin/ citalopram förstahandsval Expertgruppen för psykiatriska sjukdomar rekommenderar sertralin och citalopram i första hand vid ångestsyndrom. Detta ansluter väl till Läkemedelsforts... Klokt Råd 2009 Använd i första hand amitriptylin vid farmakologisk behandling av generaliserade smärttillstånd som fibromyalgi 2
romyalgi Antal receptposter 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 jan-06 mar-06 forts... verkets rekommendationer från 2006 där KBT, SSRI och SNRI rekommenderas som förstahandsval utan att man anger rangordning eller specifika substanser. Det ansluter också väl till de preliminära nationella riktlinjerna för depression och ångest från Socialstyrelsen från 2009. Här rekommenderas att i första hand välja psykologisk behandling med KBT och i andra hand välja läkemedelsbehandling med SSRI (sertralin, paroxetin, escitalopram) vid generaliserat ångestsyndrom. Sammanfattningsvis är dokumentationen för pregabalin vid fibromyalgi så svag att EMEA inte godkänt indikationen. Substansen kan vara ett andra eller tredjehandsval vid neuropatisk smärta och generaliserat ångestsyndrom. t e x t: c h r i s t e r n o r m a n Ref. http://www.emea.europa.eu/humandocs/pdfs/epar/lyrica/ Lyrica_Q&A_46403309en.pdf Häuser W et.al. Treatment of Fibromyalgia Syndrome With Antidepressants: A Meta-analysis JAMA. 2009;301(2):198-209 Pregabalin - N03AX16 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06 jan-07 mar-07 maj-07 jul-07 sep-07 nov-07 jan-08 mar-08 maj-08 jul-08 sep-08 nov-08 jan-09 mar-09 maj-09 Antal expedierade recept per månad från alla vårdformer (slutenvård, primärvård m fl) i Sydvästra läkemedelskommitténs område. Förskrivningen av pregabalin (Lyrica) har ökat stadigt i sydvästra Stockholm de senaste åren. Enligt Läksaks expertgrupper bör pregabalin, oavsett indikation, ses som ett tredje-fjärdehandsalternativ. jul-09 Källa: Läkemedelsstatistik www.janusinfo.se Även vuxna kan ha nytta av läkemedelsbehandling vid ADHD Från och med december 2008 har läkare med specialistkompetens inom samtliga psykiatriska specialiteter rätt att förskriva centralstimulerande läkemedel för behandling av ADHD. De läkemedel som omfattas innehåller metylfenidat som finns i beredningsformer med varierande duration. Anledningen till utvidgningen av förskrivningsrätten, från att tidigare bara gällt specialister inom barn- och ungdomspsykiatri, var att Läkemedelsverket bedömde att även vuxna kan ha nytta av läkemedelsbehandling vid ADHD. Metylfenidat (Concerta, Ritalin med flera) och atomoxetin (Strattera) är de läkemedel som i Sverige finns godkända för behandling av ADHD hos barn och ungdomar men i praktiken sker en betydande förskrivning också till vuxna. Sedan 2006 har antalet expedierade recept av metylfenidat till personer över 18 år ökat 3,5 gånger i sydvästra Stockholm. Även förskrivningen av atomoxetin (Strattera) ökar (bild nästa sida). För vuxna, såväl som för barn, ska läkemedelsbehandling vid ADHD ses som en del av ett behandlingsprogram som kan omfatta psykoedukation, kognitiv beteendeterapi enskilt eller i grupp, färdighetsträning med mera. Metylfenidat centralstimulerande förstahandsval Psykiatri För korttidsbehandling av okomplicerad ADHD finns mest Sömnstörningar erfarenhet av metylfenidat, som betraktas som förstahandspreparat. Kort behandlingstid bör eftersträvas. I USA, där Intermittent metylfenidat behandling minskar är risken för toleransutveckling. Läkemedelsbehandling är ett komplement till även sömnträning. för vuxna, anges i produktinforma- godkänt tionen att den totala dygnsdosen inte bör överstiga zopiklon Zopiklon Merck NM/Mylan, Imovane, 72 mg per dag, men Zopiklon enstaka patienter kan behöva högre doser. I studier har doser på 10-80 mg/dag Vid beroenderisk propiomazin Propavan Olämpligt vid behandling av äldre p g a risk för kognitiva störningar forts. sid 4 Kloka och konfusion. Listan 2009 Specialiserad vård ADHD hos barn och ungdom Läkemedelsbehandling av ADHD ska ses som en del i ett behandlingsprogram, där även andra åtgärder ingår. Preparaten har olika effektduration vilket underlättar individanpassning. Patienter med komplicerande samsjuklighet, till exempel pågående missbruk, bipolär sjukdom, utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd bör behandlas av läkare med särskild erfarenhet av denna patientgrupp. Endast läkare med specialistkompetens inom psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, rättspsykiatri samt barn- och ungdomsneurologi med habilitering har förskrivningsrätt för narkotikaklassade läkemedel för behandling av ADHD. Läkemedelsbehandling av ADHD; www.lakemedelsverket.se Långverkande metylfenidat Medellångverkande metylfenidat Kortverkande metylfenidat Concerta Ritalin kapsel Ritalin tablett 3 Kan bli föremål för generisk substitution... Generika från olika företag 81
forts. från sid 3 använts. Metylfenidat finns i beredningsformer med varierande duration vilket möjliggör individanpassad dosering. Börja med en låg ingångsdos och trappa upp successivt till effektiv dos. Centralstimulantia har bland annat visats kunna öka ADHD-patientens förmåga att planera och organisera sin tillvaro, öka impulskontrollen och öka förmågan att slutföra en uppgift. De vanligaste biverkningarna är minskad aptit, sömnsvårigheter, huvudvärk, buksmärtor, muntorrhet och humörsvängningar. Blodtryck och puls ökar i genomsnitt med 3 4 mmhg respektive 6 slag/minut. Iaktta därför försiktighet hos patienter med hypertoni, och kontrollera blodtryck och puls regelbundet. På grund av metylfenidats påverkan på dopamin (återupptagshämmare) måste risken för missbruk värderas före och under behandling. Läkemedlet ges med försiktighet till patienter med missbruk av alkohol eller narkotika i anamnesen. Det är värt att notera att publicerade studier av behandling med metylfenidat för vuxna med missbruksproblem inte har påvisat något ökat missbruk under behandlingstiden, även om fler studier behövs för att säkerställa nytta och risker med sådan behandling för denna patientgrupp. Få studier på vuxna med atomoxetin Atomoxetin är en selektiv noradrenalinåterupptagshämmare som vid korttidsbehandling visats ge signifikant effekt på ADHD-symtom. Antalet studier där atomoxetin prövats på vuxna är få. Några direkta jämförande studier mellan atomoxetin och metylfenidat finns inte, men effekten tycks vara mindre uttalad för atomoxetin även om några säkra slutsatser inte kan dras från indirekta jämförelser. I den amerikanska produktresumén är måldosen för vuxna 80 mg per dag. I studierna gavs doser upp till 120 mg/dag. Dosen trappas upp successivt under ett par veckor. I analogi med andra serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare dröjer det 6 8 veckor tills full effekt kan utvärderas. De vanligaste biverkningarna av atomoxetin hos vuxna är illamående, huvudvärk, muntorrhet, sexuella biverkningar, förstoppning, insomningssvårigheter och miktionsbesvär. Liksom metylfenidat ökar atomoxetin blodtryck och puls varför motsvarande försiktighet hos patienter med hypertoni eller känd kardiovaskulär sjukdom ska iakttas. Atomoxetin metaboliseras via CYP2D6, som är ett enzym som uppvisar genetisk variation. Hos så kallade långsamma metaboliserare kan därför en lägre startdos och en långsammare upptitrering av dosen övervägas. Långtidsdata saknas, utvärdera och registrera i kvalitetsregister Det saknas långtidsstudier om ADHD-behandling för vuxna. Effekt- och säkerhetsdata är därför mindre övertygande och regelbunden utvärdering av läkemedelsbehandlingens effekter och eventuella biverkningar för den enskilda patienten är viktigt. Läkemedelsverket uppmanar behandlande läkare att registrera alla behandlingsinsatser i det nationella kvalitetsregistret BUSA (BehandlingsUppföljning av Säkerställd AD/HD), se www.kpvcentrum.se. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer vid ADHD återfinns i sin helhet på Läkemedelsverkets hemsida, www.lakemedelsverket.se t e x t: e m m a s v e n s s o n fa k t a g r a n s k a t av j o h a n f r a nc k, d o c e n t, ö l, o r d f ö r a n d e f ö r l ä k s a k s expertgrupp psykiatri Förskrivning av ADHD-läkemedel 2006-2008 till personer 18 år och äldre 16 14 Antal recept/1000 inv 12 10 8 6 4 2 0 2006 2007 2008 SVLK Metylfenidat (Concerta, Ritalin) SLL Metylfenidat (Concerta, Ritalin) SVLK Atomoxetin (Strattera) SLL Atomoxetin (Strattera) Källa: Xplain/Apoteket AB, SCB Förskrivningen av ADHD-läkemedel till personer över 18 år och äldre ökar kraftigt. Antalet expedierade recept per 1000 invånare 18 år var 2008 cirka 16 procent högre i landstinget som helhet jämfört med sydvästra Stockholm (alla vårdformer inkluderade). 4
Koncentrationsbestämningar av psykofarmaka ska inte övertolkas men kan ge värdefull kunskap om avvikande exponering i det enskilda fallet Foto:NICOLE HILL GETTYIMAGES För flertalet psykofarmaka finns det metoder för att mäta koncentrationen i plasma. En viktig orsak till att det kan behövas är att exponeringen inte enkelt går att förutsäga utifrån given dos. Det finns betydande variation mellan olika individer med avseende på vilken plasmanivå och klinisk effekt som erhålls vid samma dos, även vid fullgod compliance. Detta beror till stor del på varierande aktivitet i de enzymer som omsätter läkemedlen. Många psykofarmaka metaboliseras av leverenzymet CYP2D6, som har en betydande genetisk variation i aktivitet. Ett annat enzym som påverkar många läkemedel är CYP3A, som kan variera 10-faldigt mellan individer. Oftast kan dosen justeras utifrån det kliniska svaret, men i vissa fall får patienter misstänkta koncentrationsberoende biverkningar redan vid låga doser medan andra patienter inte svarar trots höga doser. Koncentrationsbestämningar kan då ge vägledning som underlättar dosjusteringar. Exempel på läkemedel som kan koncentrationsbestämmas Pris per analys Ungefärligt koncentrationsspann som kan förväntas vid viss dos Citalopram 530 (403) kr 20-615 nm Sertralin 515 (433) kr 12-120 nm Klomipramin 530 (403) kr 400-2100 nm (summa) Venlafaxin 515 (486) kr 750-1530 nm (summa) Risperidon 515 (403) kr 30-80 nm (summa) Perfenazin 600 (559) kr 2-18 nm Klozapin 390 (370) kr 1100-2100 nm Zuklopentixol 515 (486) kr 7-30 nm Vid misstanke om genetiskt orsakad avvikande metabolism kan även genotypning av polymorfa cytokrom 450 (CYP)-enzymer göras. Detta bör i regel föregås av koncentrationsbestämning. Användning av andra läkemedel kan också påverka exponeringen för psykofarmaka, genom att störa omsättningen eller distributionen i kroppen. För många psykofarmaka saknas ett strikt terapeutiskt målområde för plasmakoncentrationen, men ofta finns det klarlagt vilket koncentrationsspann som ungefär kan förväntas på en viss dos (se tabell). Neuroleptika har generellt sett bättre dokumenterade koncentrations-effekt-samband än antidepressiva läkemedel. En koncentrationsmätning är dock alltid att betrakta som en pusselbit bland andra och varje patient måste bedömas utifrån den kliniska bilden. En del patienter har en ökad känslighet för biverkningar. Till exempel hade en äldre kvinna med epilepsi som drabbades av pseudodemens på grund av valproatbehandling uppmätta koncentrationer inom det vanligen terapeutiska området. En faktor som kan ha stor betydelse är om graden av proteinbindning är påverkad och det finns möjlighet att mäta den fria, aktiva, fraktionen av flera antiepileptika. Proverna bedöms av en labläkare, som kommenterar det uppmätta värdet. Akutbeställningar är sällan motiverade, men kan vara aktuellt till exempel vid intoxikationsfrågeställningar. Labläkaren kan nås på telefon dagtid (08-585 816 60) och vanligen bör denne kontaktas för en diskussion innan en akut analys av psykofarmaka beställs. t e x t: e r i k s pa r v e o c h e r i k e l i a s s on, k l i n i s k f a r m a k o l o g i, k a rol i nsk a u n i v e r s i t e t s s j u k h u s e t Tabell Priser för externa beställare av icke-akuta analyser. Priser inom parantes är interna för Karolinska sjukhuset. Akutprover kostar dubbelt så mycket. Prover tas vanligen efter uppnådd jämvikt och strax före ny dos. Betydelsen av de olika koncentrationsintervallen skiljer sig mellan analyserna, tolkning medföljer svaret. I de fall en aktiv metabolit utgör en väsentlig del av effekten anges en summakoncentration. Provtagningsanvisningar finns på www.karolinska.se/provtagningsanvisningar 5
Vård och behandling av patienter med psykiska be kvalitetsdata från 24 vårdcentraler Psykiska besvär och sjukdomar (depression, ångestsjukdom, sömnstörning och stressreaktion) är relativt vanliga kontaktorsaker i sydvästra Stockholms primärvårdsområde. Enligt journaldata från 24 vårdcentraler i sydvästra Stockholm får i stort sett de flesta patienter medicinsk behandling som stämmer överens med rekommendationer, men de låga prevalenssiffrorna för depression och ångest kan indikera en viss underdiagnostik. Här följer en sammanställning av vad vi kan få fram för data ur våra kvalitetsregister över den vård och behandling som patienter med psykiska besvär möter i sydvästra Stockholm. De flesta patienter med psykiska besvär (depression, ångesttillstånd, sömnstörning, stressreaktion etc.) söker sig i första hand till primärvården. År 2008 ställdes någon diagnos ur gruppen psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F-gruppen enligt ICD-10) vid drygt sex procent av alla läkarbesök, motsvarande fem procent av listade patienter i sydvästra Stockholms primärvårdsområde. Det gör att psykiska sjukdomar var den sjätte vanligaste diagnosgruppen i primärvården i sydvästra Stockholm. Närmare sextio procent av besöken gjordes av kvinnor och fyrtio procent av män. Det saknas säkra uppgifter om hur många patienter som vårdas för ångest eller depression [1]. Ett flertal studier, bland annat nyligen gjorda PARTstudien i Stockholm, har bekräftat underdiagnostik och underbehandling av både depression och ångestsjukdomar. Enligt Socialstyrelsens senaste rapport om vård av patienter med depression och ångest var andelen personer som diagnostiserats med nedstämdhet och/eller oro i Region Skåne 3,3 procent, 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Depressiv episod 38% Ångesttillstånd 22% Sömnstörning 16% 16% Stressreaktion Skadligt bruk av tobak 3% 2% 1% 1% 0% 0% Demens Recidiverande depression Utmattningssyndrom Förstämningssyndrom Alkoholberoende i Norrbottens län (Kalix) 2,7 procent och i Östergötlands län 2,2 procent [1]. År 2008 hade cirka 1,7 procent av listade patienter på 24 vårdcentraler i sydvästra Stockholm diagnosen depression (F32-, F33-, F-39-P) och 1,1 procent ångestsjukdom (F419P, F410) enligt ICD-10 P. Storvretens vårdcentral i södra Botkyrka är en av vårdcentralerna med högst andel diagnossatta läkarbesök ur F-gruppen. Denna andel har flerfaldigats under de senaste åren och stigit från knappt 2 procent (1996) till drygt 10 procent (2005). Andel diagnossatta läkarbesök ur F-gruppen är olika på enskilda vårdcentraler och varierar mellan 3 10 procent. Denna variation följer i viss mån de socioekonomiska skillnaderna i området. De fyra största diagnoserna inom gruppen psykiska sjukdomar i sydvästra Stockholm är depression, ångesttillstånd, sömnstörning och stressreaktion vilka tillsammans står för nittiotvå procent av alla diagnossatta läkarbesök inom F-gruppen (figur 1). De flesta patienter med depression- och ångestsjukdom får farmakologisk behandling [1]. Vid sammanställning av apoteksdata för uthämtade läkemedel, förskrivna år 2008 på 24 vårdcentraler i sydvästra Stockholm, står citalopram och sertralin, båda SSRI-läkemedel, som första och andra vanligaste läkemedel inom gruppen psykoanaleptika (figur 2). 2008 citalopram sertralin mirtazapin amitriptylin venlafaxin donepezil paroxetin fluoxetin escitalopr duloxetin galantamin klomipramin rivastigmin memantin mianserin Öppenvårdsförskrivning Primärvård SVLK (24 VC). Period 423 616 929 824 1191 1176 2144 2029 2019 3094 3404 4514 0 2000 4000 6000 6255 Antal recept Figur 1 Depression är den vanligaste diagnosen inom gruppen psykiatriska diagnoser (ICD-10 F). Ravedata från datajournaler på 24 vårdcentraler i sydvästra Stockholm, 2008. Figur 2 De 15 vanligast förskrivna läkemedlen i gruppen Psykoan Antal recept uthämtade från apotek, förskrivna från 24 vårdcent 6
svär i sydvästra Stockholm FAKTA Snabbfakta från 24 vårdcentraler med Rave i sydvästra Stockholm 2008 Detta stämmer väl med rekommendationer vid behandling av lätta och medelsvåra depressioner samt många ångestsjukdomar vid vilka SSRI-läkemedel är förstahandsvalet. Observera att dessa apoteksdata över uthämtade läkemedel saknar koppling till diagnos. Man måste därför vara försiktig vid tolkning av data. Mirtazapin (alfa2-agonist), och venlafaxin (SNRI) som enligt rekommendationer [2,3] ska användas vid svårare depressiva tillstånd och ångestsjukdomar kommer på tredje och femte plats. Förskrivningen av läkemedel inom gruppen neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel, mätt i antal uthämtade läkemedel, följer i stort sett rekommendationerna. Listan leds av zopiklon med drygt 30 000 uthämtade recept år 2008 följt av zolpidem (figur 3). Från och med 2008 rekommenderas inte zolpidem på Kloka Listan på grund av kort halveringstid och rapporterade fall av psykiska biverkningar, till exempel amnesi. Tillsammans med propiomazin stod sömnmedel år 2008 för drygt 60 000 receptposter och volymen har stadigt ökat sedan flera år tillbaka. Oxazepam på tredje plats i listan är den vanligaste ångestdämpande läkemedel före hydroxizin (används ganska brett vid många olika indikationer) och diazepam. Vid 6 % av läkarbesöken ställdes någon diagnos ur F-gruppen (psykiska sjukdomar). Psykiska sjukdomar var den sjätte vanligaste diagnosgruppen. 1,7 procent av listade patienter hade diagnosen depression och 1,1 procent ångestsjukdom. Citalopram, sertralin och mirtazepin var de tre vanligast uthämtade läkemedlen i gruppen psykoanaleptika. De är alla preparat på Kloka Listan 2009. Bland neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel toppade zopiklon, zolpidem och oxazepam förskrivningsstatistiken. Zolpidem (Stilnoct) är inte med på Kloka Listan 2009. Referenser: 1. Vård av patienter med depression och ångest en nulägesrapport, socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/lists/ Artikelkatalog/Attachments/17724/2009-9-9.pdf 2. Farmakoterapi vid unipolär depression hos vuxna och äldre, Läkemedelsverket, Tryckt version: 2004:(15)5. http://www. lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/depressionvuxna.pdf 3. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar. ISBN 978-91-86301-09-5, Artikelnr 2009-126-85,Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2009, http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/ Attachments/8509/2009-126-85_200912685.pdf t e x t: r a m i n z a r r i n k o u b 2008. Urval N06 (psykoanaleptika) Öppenvårdsförskrivning 30-i-topp Primärvård SVLK (24 VC). Period 2008. Urval N05 (neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel) 7933 zopiklon 30285 zolpidem 19400 oxazepam 18775 propiomazin 11483 hydroxizin 9648 Grön = på Kloka Listan 2009 Röd = ej på Kloka Listan 2009 Källa: Xplain/Apoteket AB diazepam 5556 risperidon 4679 nitrazepam alprazolam levomepromazin flunitrazepam haloperidol klometiazol olanzapin 2020 1944 1462 1359 1081 959 821 zaleplon 809 Grön = på Kloka Listan 2009 382 Röd = ej på Kloka Listan 2009 melperon Källa: Xplain/Apoteket AB 8000 10000 12000 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 Antal recept aleptika (N06). raler i sydvästra Stockholm 2008. Figur 3 De 15 vanligast förskrivna neuroleptika, lugnande eller sömnmedel (N05). Antal recept uthämtade från apotek, förskrivna från 24 vårdcentraler i sydvästra Stockholm 2008. 7
Returadress vid okänd adressat, internpost: Läkemedelscentrum, Magnus Ladulåsgatan 63A Postadress: Box 17533, 118 91 Stockholm Adresskälla: Stockholms läns landsting Läkemedelsverket rekommenderar levodopa vid lindrig RLS Diagnosen Restless Legs Syndrome (RLS) har uppmärksammats allt mer på senare år. RLS kännetecknas av obehagskänsla/smärta ( myrkrypningar ) i benen (ibland även i armar) som lindras av rörelse. Besvären är kraftigare till natten och påverkar därmed sömnen negativt. 5 15 procent av den vuxna befolkningen i Sverige uppges lida av besvär, vanligare i högre åldrar och bland kvinnor. Läkemedelsverket har nyligen publicerat behandlingsrekommendationer för RLS. Först och främst åtgärdas/behandlas eventuella bakomliggande orsaker till sekundär RLS. RLS-symtom kan orsakas/förvärras av till exempel järnbrist med eller utan anemi, B12-brist, alkohol, rökning och koffein. Exempel på läkemedel som kan påverka symtomen negativt är neuroleptika, antidepressiva, antihistaminer och sömnmedlet propiomazin (Propavan). Om läkemedelsbehandling bedöms som nödvändig kan i första hand levodopa 50 200 mg vid behov, någon till några kvällar i veckan, provas. Observera risken för augmentation (förstärkning av symtomen) vid högre doser eller kontinuerlig behandling. Vid måttlig svår RLS (>10 poäng på en bedömningsskala) är Läkemedelsverkets rekommendation någon av dopaminagonisterna pramipexol (Sifrol), ropinirol (Requip) eller rotigotin (Neupro depotplåster). Effekten av långvarig användning är svårbedömd på grund av korta observationstider i studierna. I andra och tredje hand nämns vissa antiepileptika och opioider, men där är det vetenskapliga underlaget relativt svagt. På Läkemedelsverkets hemsida finns rekommendationerna att läsa i sin helhet. t e x t: e m m a s v e n s s o n Ansvarig utgivare: Jan Hasselström, ordförande i Sydvästra läkemedelskommittén. Redaktionskommitté: Ordförande Jan Hasselström, distriktsläkare Christer Norman, distriktsläkare Ramin Zarrinkoub, vetenskaplig sekreterare Erik Sparve, avdelning för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset, apotekare/informatör Emma Svensson. Artiklarna utarbetas i samråd med kliniker och experter inom relevanta terapiområden. Redigering/Layout: Anna-Lena Forssén Sydvästra läkemedelskommittén Alfred Nobels allé 8, plan 9 141 83 Huddinge Telefon: 08-524 889 22 E-post: sydvastra.lk@sll.se Du kan även läsa Farmaka i Fokus som pdf på: www.janusinfo.se. 8
Kurser och aktiviteter i Sydvästra läkemedelskommitténs regi: Update om läkemedel på Karolinska Huddinge Varje tisdag kl 12-13 Restaurang 61:an 3/11 Subventionerade läkemedel på vems ansvar? 10/11 Orphan drugs vad, varför och hur? 17/11 Infektionskontrollprogrammet och prevalensstudien Karolinska Läkemedelsinformation utan reklam på Södertälje sjukhus Onsdagar kl 12-13 Restaurang Kringelgumman 4/11 Läkemedelsbehandling vid status epilepticus 18/11 Behandling med systemiska antimykotika 2/12 Små piller kan ge STORA problem Fredagsutbildningar* En fredag i månaden kl 13.30-16.30 Huddinge Folkets Hus 13/11 Neurologi 18/12 Diabetes/endokrinologi Fortbildning för sjuksköterskor* Södertälje sjukhus och geriatrik 5/11 Fall hos äldre ibland ett läkemedelsrelaterat problem! Om läkemedel vid psykisk sjukdom* Psykiatricentrum Södertälje 24/11 Aktuell och evidensbaserad läkemedelsbehandling vid ångest Allergirond Onsdag eller torsdag en gång i månaden kl.15.00-16.45. Inbjudan till ronderna skickas ut till vårdcentralerna via e-post. Se även Allergicentrum Stockholms hemsida, www.allergicentrumstockholm.se Önskas besök på vårdcentral, kontakta informationsläkare Christer Norman, tel 0739-66 07 19, christer.norman@sll.se eller apotekare Emma Svensson, tel 0739-61 28 36, emma.svensson@sll.se Med reservation för ändringar i programmet! Se även www.janusinfo.se *Föranmälan sker via www.janusinfo.se/fortbildning Sök på Sydvästra läkemedelskommittén i fältet Arrangör