Utredning om sammanslagning i Östra

Utredning om sammanslagning i Östra ä Nyland 2013-2015 ä Tvåspråkig Mäntsälä Pukkila Mörskom Lappträsk ä ö Träskända Tusby Borgnäs Askola Lovisa Lovisa Ca 100 000 invånare ä Kervo Borgå Vanda Sibbo ca 2 800 km² å Helsingfors ö Skärgård och havsområden

Mellanrapportsfas I detta skede av utredningen har nuläget i kommunerna granskats utifrån kommande utmaningar Utgångspunkten i kommunerna har varit att det ska göras en grundlig utredning som också kan användas till annat än enbart med tanke på en eventuell sammanslagning informationen kommer i vilket fall som helst att gynna alla Kommunerna ger sina utlåtanden om mellanrapporten under mars april 2014 ä ä ä ö å ä

Process Fas I Mellanrapportsfas - pågår Arbetsgruppernas mellanrapporter Kommunernas utlåtanden Fas II Slutrapportsfasen - Mars 2014-> Beredning av sammanslagningsavtal - Mars 2014-> Slutrapporten Utkast till sammanslagningsavtal Kommunernas beslut KS KF

Vad kommer att förändras? I kraft 2015?

Tidtabell Februari 2014 April 2014 Arbetsgruppernas mellanrapporter klara Kommunerna ger utlåtanden om mellanrapporten ä ä April juni 2014 Juli 2014 Framtidsarbete och förberedelser för sammanslagning Semesterpaus Augusti september 2014 Oktober 2014 Framtidsarbete och förberedelser för sammanslagning Slutrapporten klar yrskylä ö Oktober november 2014 Förhandlingar om sammanslagningsavtal, eventuella folkomröstningar ä December 2014 Januari 2015 Behandling av utkast till sammanslagningsframställning och -avtal (KS) 30 dagar för anmärkningar från kommuninvånarna å Februari 2015 Behandling av utkast till sammanslagningsframställning och -avtal (KF)

EKONOMI ä ä Lägesrapport: de enskilda kommunerna historia och nuläge Presentationsmaterial om Mörskom kommun FöD Eero Laesterä yrskylä ö å ä

Skattesatser 2002 2013 23 2002 23 2013 22 22 21 21 20 20 19 19 18 18 17 17 16 I diagrammen visas skattesatserna för alla kommuner i Finland under åren 2002 och 2013. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014 16

Veroprosentin muutos, verotasapaino 40 35 30 25 20 15 34,5 33,5 32,5 31,5 30,5 29,5 28,5 27,5 26,5 25,5 24,5 23,5 19,8 19,8 19,8 19,8 19,8 20,3 21,0 21,5 22,5 21,8 20,6 21,3 22,0 22,5 23,0 23,2 23,7 24,1 24,7 25,2 25,8 26,3 26,9 19,7 19,8 19,9 17,9 17,9 18,0 18,1 18,4 18,9 15,0 15,0 15,5 15,0 16,0 16,5 16,5 16,5 16,5 16,5 16,5 16,5 16,5 16,5 16,5 16,8 16,8 17,0 17,3 17,3 17,5 17,8 10 5 0 1997 1998 1999 2000 2002 2006 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Maksimi Keskiarvo Minimi I diagrammet visas trycken på kommunernas skattesatser i hela landet. Kalkylen har gjorts så att varje kommun har balanserats årligen med maximalt en procentenhets förändring. ->skillnaderna mellan de kommunala skattesatserna verkar öka betydligt 8

Befolkning Asukasluku Mediaani ikä Muutos Sij. Ikäänt. 2012 2040 Muutos Muutos/v. 2012 2040 (v) Muutos Askola 4988 6157 23,4 % 0,8 % 40 47 7 3 6 Lapinjärvi 2829 2893 2,3 % 0,1 % 49 52 3 7 1 Loviisa 15519 16036 3,3 % 0,1 % 48 52 4 6 2 Myrskylä 1992 2080 4,4 % 0,2 % 47 51 4 5 2 Pornainen 5137 6497 26,5 % 0,8 % 38 45 7 2 6 Porvoo 49028 55640 13,5 % 0,5 % 42 46 4 4 2 Sipoo 18739 25110 34,0 % 1,1 % 41 45 4 1 2 Uusi kunta 98232 114413 16,5 % 0,5 % 43 47 4 Koko maa 46,7 50 3 Åldersstrukturen är nu och framöver gynnsammare än genomsnittet i landet (Statistikcentralen), och Alla kommuner har befolkningstillväxt alla har positiv prognos. Förändringen i invånarantalet beaktas inte i poängsättningen, eftersom den är positiv i alla kommuner, och inte över ± 1,5%/år Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014 9

Försörjningskvot 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 Huoltosuhde 50 2012 2014 2016 2018 2020 2025 2030 2035 2040 Askola Lapinjärvi Loviisa Myrskylä Pornainen Porvoo Sipoo Uusi kunta Den demografiska försörjningskvoten jämför antalet personer 0 5 år och personer över 64 år med antalet personer 16 64 år.

Mörskom Kunnan nimi: Myrskylä KNO 504 Muutos 2011-2040 2011 Osuus 2020 Osuus 2030 Osuus 2040 Osuus kpl kpl/v. %:ia %:ia/v. Asukasluku 2 008 kaikista %:ia 1 992 kaikista %:ia 2 036 kaikista %:ia 2 080 kaikista %:ia 72 2 3,6 % 0,1 % 0 6 vuotiaat 138 6,9 % 125 6,3 % 120 5,9 % 119 5,7 % -19-1 -13,8 % -0,5 % 6 vuotiaat 22 1,1 % 20 1,0 % 19 0,9 % 18 0,9 % -4-0 -18,2 % -0,6 % Peruskoulu, 7 16 vuotiaat 237 11,8 % 222 11,1 % 214 10,5 % 210 10,1 % -27-1 -11,4 % -0,4 % Lukio, 17 19 vuotiaat 73 3,6 % 60 3,0 % 65 3,2 % 66 3,2 % -7-0 -9,6 % -0,3 % Työikäiset, 20 64 vuotiaat 1 103 54,9 % 1 020 51,2 % 1 000 49,1 % 1 019 49,0 % -84-3 -7,6 % -0,3 % 75 84 vuotiaat 145 7,2 % 180 9,0 % 251 12,3 % 242 11,6 % 97 3 66,9 % 2,3 % Yli 84 vuotiaat 64 3,2 % 68 3,4 % 96 4,7 % 148 7,1 % 84 3 131,3 % 4,5 % Eläkeikä, Yli 64 vuotiaat 457 22,8 % 565 28,4 % 637 31,3 % 666 32,0 % 209 7 45,7 % 1,6 % Mediaani 47,0 49,0 50,0 51,0 Painotettu keskiarv o 44,6 46,5 48,1 49,0 Den förutspådda befolkningsökningen i Mörskom gäller främst de äldre > ett stort tryck riktas mot servicestrukturen för äldre Antalet barn, skolelever och personer i arbetsför ålder förutspås sjunka. Medianåldern ökar betydligt under granskningsperioden och hålls över genomsnittet i landet. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

Exempel på åldrandet, hela regionen 800 700 600 500 400 300 200 100 0 106 Kring år 2000 kom 150 200 nya personer över 75 år till regionen 684 661 Kring år 2013 kom cirka 400, men 634 åren efter 2020 cirka 1300. 581 Ökningen sjunker inte till den 532 nuvarande 508 nivån på 25 år. 482 53 70 195 Yli 75 vuotiaiden vuotuinen muutos edelliseen vuoteen nähden 122 173175 77 141 128113 136 207 243 155 382 167 243 325 459 409 426 395 360 339 340 306 290 297 271249 266 265 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014 2036 2037 2038 2039 2040 Diagrammet visar den årliga förändringen i antalet personer över 75 år i hela regionen. Det verkliga trycket av åldrande uppstår först 2021->

Skattetryck till följd av åldrande, hela regionen Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

Kostnader för åldrandet Yli 75 vuotiaat, palvelurakennekustannus keskim. 2012 2025 2012...15 2016...20 2021...25 Keskiarvo Sij. Askola 0,13 0,27 0,69 0,37 7 Lapinjärvi 0,00 0,22 0,51 0,24 1 Loviisa 0,08 0,23 0,53 0,28 3 Myrskylä 0,15 0,24 0,47 0,29 4 Pornainen 0,09 0,33 0,57 0,33 6 Porvoo 0,18 0,29 0,52 0,33 5 Sipoo 0,17 0,24 0,39 0,27 2 Uusi kunta 0,14 0,25 0,47 0,29 Åldrandet ökningen av antalet personer över 75 år och denna sammanfattad som tryck på höjd skattesats / år Variationsbredden enligt kommun motsvarar 0,24 0,37 procentenheter per år. Under det snabbaste åldrandet 2012 2025 motsvarar det årliga trycket på skattesatsen 0,39 0,69 procentenheter. Effekterna av åldrandet i minskningen av beskattningsbar inkomst beaktas inte de är mycket stora redan nu. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

Effekterna av åldrandet, Mörskom Åldrandet i Mörskom är som kraftigast 2020 2025 De kumulativa kostnaderna för servicestrukturen är stora. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

Förmånliga servicestrukturkostnader, nettoutgifter eur/inv 2012 Kaikki Sij 2012 Perusturva Sij 2012 Opetus Sij 2012 Tekniikka Sij 2012 Yleishallinto Sij Vähäkyrö 4 121 1 Oulunsalo 2 714 1 Marttila 781 1 Vähäkyrö 960 1 Joutsa 65 1 Rusko 4 214 2 Taipalsaari 2 718 2 Taivassalo 800 2 Muurame 198 2 Ruovesi 2 2 Kontiolahti 4 451 3 Kontiolahti 2 723 3 Hailuoto 828 3 Punkaharju 149 3 Loviisa 1 3 Kiiminki 4 474 4 Rusko 2 734 4 Varkaus 838 4 Kiiminki 15 4 Tyrnävä 7 4 Kempele 4 480 5 Pornainen 2 764 5 Imatra 856 5 Kerimäki 19 5 Hausjärvi 23 5 Muurame 4 488 6 Kiiminki 2 769 6 Kemi 864 6 Karkkila 22 6 Lohja 25 6 Pornainen 4 503 7 Kempele 2 806 7 Kihniö 864 6 Kuopio 30 7 Akaa 31 7 Pirkkala 4 512 8 Muurame 2 830 8 Heinola 876 8 Lieto 31 8 Lapinlahti 35 8 Lieto 4 515 9 Luoto 2 840 9 Pieksämäki 885 9 Siuntio 33 9 Nurmijärvi 40 9 Hattula 4 522 10 Hattula 2 858 10 Harjavalta 895 10 Vehmaa 34 10 Kalajoki 41 10 Askola 4 668 24 Askola 2 965 18 Myrskylä 1109 131 Pornainen 128 29 Porvoo 82 28 Sipoo 5 130 87 Sipoo 3 085 37 Loviisa 1130 152 Sipoo 148 38 Askola 111 66 Porvoo 5 168 91 Porvoo 3 220 59 Askola 1193 200 Lapinjärvi 201 58 Pornainen 182 168 Myrskylä 5 180 97 Myrskylä 3 284 69 Lapinjärvi 1212 212 Askola 261 87 Sipoo 190 183 Lapinjärvi 5 269 114 Lapinjärvi 3 432 105 Porvoo 1 260 239 Myrskylä 310 134 Lapinjärvi 206 206 Loviisa 5 661 193 Loviisa 3 634 157 Pornainen 1 301 256 Porvoo 377 195 Myrskylä 337 296 Sipoo 1 416 282 Loviisa 590 285 Servicestrukturerna i Borgnäs och Askola är redan nu mycket tunna. Den dyraste, Lovisa, har inte lyckats komprimera de tunga servicestrukturer som sammanslagningen förde med sig för staden. Alla de övrigas servicestrukturer ligger nära den förmånligaste tredjedelen. Granskningen beaktar inte olika sätt att organisera serviceproduktionen och inte heller skillnaderna i serviceproduktionens kvalitet. Vad det betyder kommunen måste använda till buds stående möjligheter till anpassning; kommunerna bör använda en gemensam anpassningsmöjlighet Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

Servicestrukturen i Mörskom Myrskylä Luvut indeksissä per 2012 Väli eur/as Väli Koko maa 1000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Oma Koko maa 06/12/v. 06/12/v. Yleishallinto 571 677 699 542 560 507 671 58 56 2,73 % 6,05 % Muut palvelut 547 584 527 645 681 617 618 44 81 2,06 % 5,79 % Liikenneväylät 92 109 125 148 148 152 217 64 18 15,40 % 2,79 % Palo ja pelastus 194 184 213 215 228 214 210 11 4 1,32 % 1,47 % Toimitila ja vuokraus -146-105 -216-106 -16-23 -34 54 16-21,55 % -10,03 % Liiketoiminnan luonteiset 88 76 36 6 17-41 -61-74 29 12,28 % Vesihuolto 91 78 46 13 47 29-2 -45 6-37,82 % Energiahuolto 0 0 0 0 0 0 0 0-1 4,59 % Opetus ja kulttuuri 2 159 2 241 2 194 2 193 3 050 2 871 3 051 478 94 5,93 % 1,35 % Lasten päivähoito 586 668 655 635 580 585 564-3 64-0,63 % 2,94 % Lasten päiväkotihoito 150 161 199 198 181 198 240 47 76 8,09 % 5,45 % Lasten perhepäivähoito 263 295 307 306 279 289 211-22 -14-3,61 % -2,54 % Esiopetus, yhteensä 90 92 85 95 106 111 89 1 5-0,11 % 1,93 % Perusopetus 1 144 1 155 1 112 1 109 2 103 1 930 2 103 498 59 10,68 % 1,71 % Lukio 0 0 0 0 0 0 0 0-4 -0,11 % Ammatillinen koulutus 1 2 2 0 1 2 4 1-2 23,12 % -0,18 % Kansalaisopistot 18 6 11 10 6 9 13-2 1-5,61 % 0,87 % Kirjastot 95 85 96 82 83 80 89-2 1-1,14 % 0,90 % Liikunta ja ulkoilu 68 74 61 67 60 75 63-1 8-1,21 % 2,04 % Nuorisotoimi 23 22 37 43 41 40 64 21 3 18,62 % 2,17 % Museot, teatterit jne. 1 2 1 3 0 1 5 2 4 27,78 % 2,11 % Yleinen kulttuuritoimi 8 10 15 12 29 8 26 9-1 21,61 % -0,06 % Sosiaali- ja terveys yhteensä 5 040 5 491 5 517 5 833 5 025 5 577 5 978 542 483 2,89 % 3,53 % Sosiaalitoimi 2 340 2 454 2 632 2 599 2 142 2 388 2 683 206 286 2,31 % 5,12 % Sosiaali- ja terveys, hallinto 115 174 19 220 228 236 241 65-11 13,15 % -4,28 % Lastensuojelu, laitos ja perhehoito 292 291 454 392 239 279 285 1 32-0,39 % 5,82 % Muut lasten ja perheiden palvelut 80 226 181 135 61 52 107 14 4 4,88 % 1,38 % Vanhusten laitospalvelut 912 130 1 102 817 739 693 893 3-15 -0,35 % -1,33 % Vammaishuollon laitospalvelut 1 69 0 22 6 4 0-1 -5-100,00 % -1,72 % Vammaisten työllistämistoiminnan sekä 411 992 312 443 342 368 495 48 196 3,14 % 9,54 % Kotipalvelut 495 226 383 412 417 407 422-30 18-2,63 % 3,19 % Terveydenhuolto 2 700 3 038 2 885 3 235 2 883 3 188 3 295 337 197 3,37 % 2,51 % Perusterveydenhuolto pl hammashuolto 562 639 784 891 837 887 818 137 50 6,47 % 2,87 % Vuodeosasto 301 406 200 229 203 197 390 49 4 4,42 % 0,80 % Hammashuolto 154 175 165 246 209 172 185 18 9 3,11 % 2,65 % Erikoissairaanhoito 1 668 1 818 1 697 1 826 1 587 1 884 1 851 116 134 1,75 % 2,77 % Ympäristöterveydenhuolto 16 0 39 43 47 48 51 18 0 21,21 % 0,29 % Kaikki yhteensä 8 317 8 993 8 936 9 213 9 316 9 571 10 318 1 123 714 3,66 % 2,93 % Verotettava tulo 23 600 24 242 24 547 25 737 23 881 24 028 25 385 1 231 585 1,22 % 1,09 % Valtionosuudet 3 170 3 106 3 386 3 591 4 565 4 711 4 406 665 290 5,64 % 4,17 % Toimintakate -7 988-8 768-8 603-8 900-9 129-9 356-9 977-1 112-696 3,77 % 3,09 % I tabellen granskas kostnaderna för servicestrukturen i Mörskom 2006-2012. Siffrorna har höjts till levnadskostnadsind ex för att dämpa effekterna av inflationen I servicestrukturen i Mörskom verkar kostnaderna ha ökat mest i bildnings- och kulturväsendet, där förändringen är klart högre även än genomsnittet i landet.

Den inbördes ekonomin ett vägt sammandrag Tasepohja Järjestys Tulos ja muut Balansräkning: Mörskom (försämras), Sibbo, Borgå Resultat: Borgå, Sibbo Framtiden: Inte ännu kalkylerad Totalt (nu): Borgå, Sibbo Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014 Järjestys Kaikki yhteensä Järjestys Askola 5,27 7 4,85 5 10,12 7 Lapinjärvi 4,27 6 5,42 7 9,69 6 Loviisa 4,26 5 3,72 4 7,98 5 Myrskylä 2,96 1 4,90 6 7,86 4 Pornainen 3,98 4 3,64 3 7,62 3 Porvoo 3,68 3 2,44 1 6,12 1 Sipoo 3,43 2 3,10 2 6,53 2

Kommunerna mätta med krismätare Tämä yksin Nämä yhdessä Kumulatiivinen yli/alijäämä 1000 euroa Vuosikate puhdistettuna Taseen Veroprosentti Lainakanta Omavaraisuus alijäämä Suhteellinen velkaantuneisuus 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Askola 7 106 974 60 19,0 20,0 34 529 2 727 2 581 37 36 63 59 Lapinjärvi 410 772 176 1 328 19,0 20,5 1 167 2 185 1 614 1 800 57 58 29 32 Loviisa 255 342 8 063 5 544 19,8 19,8 3 966 5 304 1 283 1 056 65 66 27 26 Myrskylä 1 017 1 007 1 082 300 20,0 20,0 2 043 2 005 248 234 79 77 20 24 Pornainen 1 243 1 110 2 681 698 19,5 19,5 6 368 5 701 1 988 1 902 53 53 47 51 Porvoo 1 222 1 107 31 456 17 507 19,3 19,3 59 654 54 250 2 756 2 664 49 47 56 59 Sipoo 624 669 4 309 6 592 19,3 19,3 11 552 12 528 2 995 2 724 47 81 68 66 Ingen hotas ännu av fulla krismätare. I Askola är läget sämst. Mätt med krismätare är läget i Lovisa starkt, likaså i Borgnäs. Krismätarna mäter samma slags saker, och ska inte ges större betydelse än sitt informationsvärde. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

Krismätare i Mörskom Myrskylä Kumulat. yli/alijäämä 1000 euroa 2 043 2 005 Yli/alijäämä euroa/asukas 1 017 1 007 Alijäämä/ylijäämäkriteeri euroa/asukas -500-1 000 Täyttyykö alijäämäkriteeri Ei täyty Ei täyty Alijäämä ei laukaise selvitysehtoa 2011 2012 Vuosikate puhdistettuna harkinnanvaraisesta 1 082 300 Ei täyty Ei täyty Ei täyty 2011 2012 Veroprosentti 20,00 20,00 Oma veroprosentti./.. Maan keskimääräinen vero-% 0,83 0,75 Jos oma vero-% on 0,5% > keskim., ehto täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Taseen alijäämä 2011 2012 Täyttyy, jos taseessa on alijäämää 2 043 2 005 Ei täyty Ei täyty Ei täyty 2011 2012 Lainakanta euroa/asukas, oma 248 234 Lainakanta, keskimäärin euroa/asukas 1 824 2 068 Oma lainakanta eur/asukas / Keskim. lainakanta 0,14 0,11 Jos oma lainakanta/keskim. lainakanta >1,5, ehto täyttyy Ei täyty Ei täyty Ei täyty 2011 2012 Omavaraisuus 79,11 76,82 Täyttyy, jos omavaraisuus on alle 50% Ei täyty Ei täyty Ei täyty 2011 2012 Suhteellinen velkaantuneisuus 20,25 24,44 Täyttyy, jos suhteellinen velkaantuneisuus on yli 50% Ei täyty Ei täyty Ei täyty Läget i Mörskom 2012 var mätt med krismätare ganska gott. Balansräkningen uppvisade ett kumulativt överskott och lånestocken var mycket liten. Skattesatsen kan dock inte höjas ytterligare. Täyttävätkö muut kriteerit selvitysehdon? Muut kriteerit eivät täytä selvitysehtoa Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

Minskning av den beskattningsbara inkomsten (grov uppskattning) %:ia/v eur/as Askola 1,1 159 Lapinjärvi 0,8 100 Loviisa 1,5 216 Myrskylä 0,8 102 Pornainen 1,5 233 Porvoo 1,5 274 Sipoo 0,9 179 Den beskattningsbara inkomsten ökade mycket 1998 2008. Denna ökning var även grunden för en utgiftsökning. Från år 2008 till år 2012 kollapsade ökningen av den beskattningsbara inkomsten, men utgifterna kvarstod oförändrade. Nivån innebär enligt kommun ett belopp som motsvarar CIRKA 0,8-1,5 procentenheter per år. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä Värdet för Sibbo baserar sig delvis på uppskattning (partiell kommunsammanslagning) 2014

Inkomst- och utgiftsutvecklingen i Mörskom Myrskylä -0,06 % 0,04 % -0,48 % 1998...2008 2000 2008 2009 2012 Myrskylä Sama kasvu Koko maa Myrskylä Sama kasvu Koko maa Myrskylä Sama kasvu Koko maa Toimintakate 6,11 % 5,24 % 4,92 % 6,46 % 5,76 % 5,39 % 6,48 % 4,61 % 4,66 % Verotettava tulo 4,54 % 4,00 % 3,66 % 5,60 % 5,25 % 4,95 % 2,03 % 0,81 % 0,91 % Veroprosentti 0,150 0,132 0,132 0,188 0,135 0,137 0,000 0,198 0,198 Yhteisöverot -8,14 % -4,09 % -4,57 % -8,05 % -6,00 % -6,29 % -3,94 % -2,29 % -2,01 % Kiinteistöverot 4,79 % 7,76 % 7,52 % 6,25 % 6,61 % 6,37 % 7,37 % 9,38 % 9,55 % Valtionosuudet 8,87 % 4,78 % 5,25 % 9,15 % -1,97 % -3,63 % 9,73 % 4,59 % 4,36 % Poistot 0,33 % 3,36 % 2,92 % 0,75 % 3,31 % 2,76 % 5,12 % 4,60 % 4,63 % Bruttoinv. eur/as 268 462 451 285 471 458 405 659 666 I tabellen jämförs den årliga tillväxten före och efter recessionen. Man kan observera en stor förändring i tillväxtkoefficienterna för beskattningsbar inkomst efter år 2009. Statsandelarna har fortsatt att öka betydligt snabbare än genomsnittet i landet. Den beskattningsbara inkomsten har ökat mindre än verksamhetsbidraget. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

Statsandelsnedskärningar / kommun 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 e/as 202 Askola 0,8 0,9 1,4 1,6 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 257 Lapinjärvi 0,9 1,1 1,6 1,9 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 257 Loviisa 0,8 1,0 1,4 1,6 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 257 Myrskylä 0,9 1,1 1,6 1,9 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 257 Pornainen 0,8 0,9 1,4 1,6 1,6 1,7 1,7 1,7 1,7 257 Porvoo 0,7 0,8 1,2 1,4 1,4 1,5 1,5 1,5 1,5 257 Sipoo 0,6 0,7 1,1 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 257 När trycket ökar måste man beakta de planerade statsandelsnedskärningarna som fortgår fram till år 2017. Nivån, 257 euro/invånare, innebär ett belopp som motsvarar 1,3 2,0 procentenheter per kommun. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

Statsandelsnedskärning i Mörskom Valtionosuusleikkaus 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Leikkaus 1000 eur 631 000 000 756 000 000 1 118 000 000 1 306 000 000 1 346 000 000 1 396 000 000 6 553 000 000 Lisäleikkaus eur/as 116 23 67 35 7 9 Leikkaus suhteessa vuoteen 2011 1 387 000 000 2 505 000 000 3 811 000 000 5 157 000 000 6 553 000 000 Saamatta jäänyt valtionosuus 631 000 000 1 387 000 000 2 505 000 000 3 811 000 000 5 157 000 000 6 553 000 000 Myrskylä 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Tason lasku 2011 2017 Asukasluku 1 992 1 992 1 992 1 992 1 992 1 992 Yhden veroprosenttiyksikön tuotto 253 850 253 850 253 850 253 850 253 850 253 850 Lisäleikkaus eur 231 199 45 816 133 464 69 720 13 944 17 928 512 071 Lisäleikkaus eur/as 116,06 23,00 67,00 35,00 7,00 9,00 257,06 Saamatta jäänyt valtionosuus eur 235 056 515 928 930 264 1 414 320 1 912 320 2 428 248 Leikkaus %:ia 0,91 1,11 1,63 1,91 1,96 2,03 2,03 Leikkaus suhteessa vuoteen 2011 Saamatta jäänyt valtionosuus Paine veroprosenttin 2012 2013 2014 2015 2016 2017 600000 3000000 2,50 Leikkaus suhteessa vuoteen 2011 231199 277015 410479 480199 494143 512071 Saamatta 500000 jäänyt valtionosuus 235056 2500000 515928 930264 1414320 1912320 2428248 2,00 Paine veroprosenttin 0,91 1,11 1,63 1,91 1,96 2,03 400000 2000000 1,50 300000 1500000 1,00 200000 1000000 100000 500000 0,50 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0,00 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Förändring i statsandelen / kommun 2015 2016 2017 2018 2019 2020 e/as 2020 Askola 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 17 Lapinjärvi 0,4 0,4 0,6 0,6 0,9 1,2 152 Loviisa 0,3 0,3 0,5 0,5 0,8 0,9 135 Myrskylä 0,4 0,4 0,6 0,6 0,9 1,1 138 Pornainen 0,3 0,3 0,5 0,5 0,8 1,0 155 Porvoo 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 49 Sipoo 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 37 De föreslagna förändringarna i statsandelen har beaktats i det ökande trycket. Deras inverkan varierar väldigt mycket i regionen alltifrån en ödesdiger nedskärning i Lappträsk (1,2 procentenheter) till en stor ökning i Borgnäs (1,0 procentenheter) Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

Förändring i skattefinansieringen / kommun 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Askola 1,1 1,1 1,1 1,8 2,0 2,4 2,6 2,6 2,7 2,7 2,7 2,7 Lapinjärvi 0,8 0,8 0,8 1,7 1,9 2,4 3,1 3,1 3,4 3,4 3,7 4,4 Loviisa 1,5 1,5 1,5 2,2 2,4 2,9 3,4 3,5 3,7 3,7 4,0 4,2 Myrskylä 0,8 0,8 0,8 1,7 1,9 2,5 3,1 3,2 3,5 3,5 3,7 3,7 Pornainen 1,5 1,5 1,5 2,3 2,4 2,9 2,8 2,8 2,7 2,7 2,4 2,0 Porvoo 1,5 1,5 1,5 2,2 2,3 2,7 3,1 3,1 3,2 3,2 3,2 3,2 Sipoo 0,9 0,9 0,9 1,5 1,6 2,0 2,2 2,2 2,3 2,3 2,3 2,3 Enbart förändringen i skattefinansieringen innebär i Lappträsk år 2020 ett tryck på 4,4 procentenheter jämfört med år 2011. Även för Lovisa är förändringen som är oberoende av staden 4,2. Statsandelstillägget för Borgnäs leder i detta skede till det minsta trycket. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

Förändringen av skattefinansieringen i Mörskom och åldrandet Myrskylä 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 e/as 2020 Verotulot 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81 103 VOS leikkaus 0,91 1,11 1,63 1,91 1,96 2,03 2,03 2,03 2,03 257 VOS muutos 0,39 0,39 0,63 0,63 0,94 1,08 138 Veroprosentti 2013 20,00 Kaikki yhteensä 0,81 0,81 0,81 1,72 1,91 2,44 3,11 3,16 3,47 3,47 3,78 3,92 498 Ikääntyminen, paineen muutos veroprosenttiyksikköinä 0,13 0,00 0,26 0,04 0,26 0,99 Edelliset yhteensä 2,98 3,16 3,21 3,42 4,04 4,91 Statsandelsnedskärningen görs enligt principen /inv, och effekten av detta omvandlad till procentenheter är stor i Mörskom Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

Den ekonomiska utvecklingen i självständiga kommuner Anpassad trend: Baserar sig på den vägda tidigare ökningen i verksamhetsbidraget. Kommunernas egna kalkyler över förändringarna i verksamhetsbidraget 2014 2016 utelämnades, eftersom kommunerna, med undantag för Askola och Lovisa, inte har något berett och politiskt godkänt åtgärdsprogram. Skattesatserna under budgetåret 2014 Trots ansträngningar har man inte lyckats hitta en metod för att skilja åt ökningen av invånarantalet och den allmänna tillväxten. De kända statsandelsnedskärningarna beaktas. Statsandelsförändringar känd tidpunkt 1.2 Åldrandet beaktas nettoutgiften per kommun eur/ person över 75 år, förändring per kommun. Förändringen i den beskattningsbara inkomsten vid pensioneringar beaktas inte. Förändringarna i skatteinkomsterna enligt Kommunförbundets prognosram. Räntenivå är räntenivån i kommunerna 2013 Inte en prognos Bedömning av tryckökningen Som skattesats och nettoskuld På motsvarande vis bedöms hur stort anpassningsbehovet är kommunvis Skapas ett underlag med hjälp av vilket man kan bedöma verksamhetsförutsättningarna för en ny stad och möjligheten/behovet att öka/minska de inkomster och utgifter som påverkar verksamhetsbidraget. Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

Mörskom skuldbalans Myrskylä TP 2011 TP 2012 Tpe 2013 TA 2014 TASU 2015 TASU 2016 TE 2017 TE 2018 TE 2019 TE 2020 Asukasluku 2 008 1 992 1 994 1 990 1 986 1 983 1 984 1 986 1 988 1 992 Verotettava tulo 23 370 25 385 25 193 25 321 26 044 26 850 27 646 28 465 29 309 30 178 Muutos % 8,62 % -0,76 % 0,51 % 2,86 % 3,09 % 2,96 % 2,96 % 2,96 % 2,96 % Veroprosentti 20,00 20,00 20,00 21,00 21,00 21,00 21,00 21,00 21,00 21,00 Toimintakate -9 100-9 977-10 515-10 558-10 604-10 652-11 285-11 953-12 660-13 406 Muutos 9,64 % 5,39 % 0,41 % 0,43 % 0,45 % 5,94 % 5,93 % 5,91 % 5,89 % Sopeutus 0-550 -550-550 0 0 0 0 Verotulot 5 327 5 616 5 620 5 963 6 140 6 262 6 448 6 639 6 835 7 038 Valtionosuudet 4 582 4 406 4 440 4 514 4 586 5 005 5 294 5 780 6 154 6 598 Rahoitustuotot ja kulut 273 255 339 224 211 226 242 222 201 178 Vuosikate 1 082 300-116 143 334 841 699 687 531 408 Poistot 282 338 355 398 354 362 375 376 378 380 Ylijäämä/alijäämä 732-38 -471-254 -20 479 324 311 153 28 Kumulatiivinen ylij/alij. 2 043 2 005 1 534 1 279 1 259 1 738 2 062 2 373 2 525 2 554 Kumulatiivinen ylij/alij./as 1 017 1 007 769 643 634 876 1 039 1 195 1 270 1 282 Nettoinvestoinnit 853 1 171 2 391 1 365 1 416 805 435 435 436 437 Lainakanta 1000 eur 495 464 651 823 1 375 0 512 1 072 1 683 2 348 Nettolaina 1000 eur -2 225-1 688-231 -59 493-73 -337-589 -684-655 Nettolaina eur/as -1 108-847 -116-30 248-37 -170-297 -344-329 Nettolaina veroprosenttia -9,52-6,65-0,92-0,23 1,89-0,27-1,22-2,07-2,33-2,17

Förändringar i verksamhetsbidraget och anpassningsbehov Käytetty 2012 lukuja nimittäjinä Sopeutustarve meur TA 2014 TASU 201 TASU 201 Yhteensä eur/as vero % Askola 1,1 1,1 1,1 3,2 641 4,28 Lapinjärvi 0,6 0,6 0,6 1,7 579 4,52 Loviisa 3,5 3,5 3,5 10,5 675 4,55 Myrskylä 0,6 0,6 0,6 1,7 822 6,50 Porvoo 8,0 8,0 8,0 24,0 491 2,77 Pornainen 1,1 1,1 1,1 3,3 644 4,22 Sipoo 5,1 5,1 5,1 15,3 826 4,26 Yhdistelmä 19,9 19,9 19,9 59,6 609 3,56 Skattesatsen standardiserad på 2014 års nivå. När trenden beräknas med tidigare ökningar och kända förändringar märker man att behovet av balansering är stort utan överenskomna anpassningsmetoder. Om t.ex. Mörskom vill fortsätta med nuvarande skattesats, måste kommunen anpassa sin ekonomi med ett belopp som motsvarar 822 euro/invånare under de tre första granskningsåren. Det minsta relativa anpassningsbehovet har Borgå.

Trycket på skattesatsen Veroprosentti TP 2011 TP 2012 Tpe 2013 TA 2014 TASU 201 TASU 201 TE 2017 TE 2018 TE 2019 TE 2020 Askola 19,00 20,00 20,25 20,25 21,25 22,25 23,25 24,25 24,25 24,25 Lapinjärvi 19,00 20,50 20,50 20,50 21,50 22,50 23,50 24,50 25,25 25,25 Loviisa 19,75 19,75 19,75 19,75 20,75 21,75 22,75 23,75 24,75 24,75 Myrskylä 20,00 20,00 20,00 21,00 22,00 23,00 24,00 25,00 26,00 27,00 Porvoo 19,25 19,25 19,25 19,25 20,25 21,25 22,00 22,00 22,00 22,00 Pornainen 19,50 19,50 19,50 20,00 21,00 22,00 23,00 24,00 24,00 24,00 Sipoo 19,25 19,25 19,25 19,25 20,25 21,25 22,25 22,75 23,25 23,25 Yhdistelmä 19,33 19,40 19,41 19,45 20,45 21,45 22,45 22,45 22,70 22,95 28,00 27,00 26,00 25,00 24,00 23,00 22,00 21,00 20,00 19,00 18,00 TP 2011 TP 2012 Tpe 2013 TA 2014 TASU 2015 TASU 2016 TE 2017 TE 2018 TE 2019 TE 2020 Askola Lapinjärvi Loviisa Myrskylä Porvoo Pornainen Sipoo Yhdistelmä Antagande: ingen anpassning i verksamheten. Med ovan nämnda höjningar av skattesatsen uppnås balans år 2020.

En ny kommun mekaniskt sammanslagen, skuldanpassning Yhdistelmä TP 2011 TP 2012 Tpe 2013 TA 2014 TASU 2015 TASU 2016 TE 2017 TE 2018 TE 2019 TE 2020 Asukasluku 97 800 98 232 99 028 99 645 100 273 100 922 101 592 102 274 102 960 103 655 Verotettava tulo 1 646 239 1 670 669 1 766 186 1 779 346 1 835 915 1 906 393 1 986 019 2 068 972 2 155 389 2 245 415 Muutos % 1,48 % 5,72 % 0,75 % 3,18 % 3,84 % 4,18 % 4,18 % 4,18 % 4,18 % Veroprosentti 19,33 19,40 19,41 19,45 19,45 19,45 19,45 19,45 19,45 19,45 Toimintakate -442 157-467 811-487 228-491 953-496 917-502 132-526 408-551 857-578 537-606 507 Muutos 5,80 % 4,15 % 0,97 % 1,01 % 1,05 % 4,83 % 4,83 % 4,83 % 4,83 % 2 678 2 678 2 678 2 678 Sopeutus 0-19 850-19 850-19 850 0 0 0 0 Verotulot 375 954 381 119 402 980 408 213 422 216 431 991 449 657 468 088 487 301 507 329 Valtionosuudet 113 674 118 943 119 275 113 334 110 268 121 244 128 123 136 152 141 558 144 312 Yhdistymisavustus 4 000 3 000 3 000 Rahoitustuotot ja kulut -1 030 428 1 242-111 -389-643 -505-201 90 296 Vuosikate 46 441 32 679 36 269 29 483 35 179 50 461 50 867 52 182 50 412 45 430 Poistot 39 637 39 415 36 099 36 713 37 736 38 522 38 832 38 624 38 444 38 290 Ylijäämä/alijäämä 2 567-3 193 597-5 660-988 13 509 12 035 13 558 11 968 7 140 Kumulatiivinen ylij/alij. 84 716 81 444 82 041 76 381 75 394 88 902 100 937 114 496 126 464 133 604 Kumulatiivinen ylij/alij./as 866 829 828 767 752 881 994 1 119 1 228 1 289 Nettoinvestoinnit 35 846 1 734 43 772 39 128 48 287 43 450 35 519 35 758 35 998 36 241 Lainakanta 1000 eur 238 688 226 237 234 376 244 657 266 186 266 805 254 177 240 528 228 948 222 656 Nettolaina 1000 eur 195 634 189 703 193 751 204 109 225 716 226 412 213 860 200 288 188 786 182 570 Nettolaina eur/as 2 000 1 931 1 957 2 048 2 251 2 243 2 105 1 958 1 834 1 761 Nettolaina veroprosenttia 11,88 11,35 10,97 11,47 12,29 11,88 10,77 9,68 8,76 8,13 Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

Vad har gjorts, vad blir nästa steg? Sammanslagning av kommunerna Sammanslagningsunderstöd (10 milj. euro) Förändring i statsandelen (pga sammanslagning, pga förändring i systemet) Harmoniseringar (löner, avgifter och taxor, skatter, avskrivningar osv.) Vilka kriterier måste uppfyllas? Fördelarna och nackdelarna med en kommunsammanslagning möjligheten i servicestrukturen omvandlas till euro. Framtiden för en ny kommun vs framtiden för de enskilda kommunerna Vad räcker det till? Blir nyttan större av en sammanslagning än av den sammanlagda anpassningen i de enskilda kommunerna? Copyright Perlacon Oy / FöD Eero Laesterä 2014

SOCIAL- OCH ä ä HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER ä ö ä å

Kostnader per kommun och sjukfrekvens Dia s. 24

Kostnadsökningen i kommunerna Bild, dia 19:

Sjukfrekvensen i kommunerna minskat jämfört med landet i övrigt Dia 23

Försörjningskvoten i kommunerna sämre än genomsnittet 39

Andelen personer över 75 år lägre i Östra Nyland än i landet i övrigt Dia 37

Andelen barnfamiljer större än i landet i övrigt Dia 85

Styrkor Servicestrukturen redan lättats upp, inom både anstaltsvården och öppenvården och antalet servicepunkter reducerats Låga kostnader per invånare Sjukfrekvensen i regionen lägre än genomsnittet Tillgången på tjänster, mångsidig service och nära klienterna Tvåspråkigheten Invånarantalet i kommunerna ökar, befolkningen förmögnare än i landet i övrigt ä ä ä ö å ä

Svagheter Delvis fortfarande en tung servicestruktur Höga kostnader i förhållande till sjukfrekvensen Ineffektivitet, personer i arbetsför ålder anlitar mycket service Överlappande förvaltning Tillgängligheten ökar kostnaderna Ojämlik service Försörjningskvoten i regionen Stora skillnader i servicestruktur och serviceanvändning mellan kommunerna ä ä ä ö å ä

Möjligheter Gemensamma konkurrensutsättningar Tillgången på arbetskraft Mångsidigare serviceutbud, bättre kvalitet och ökad effektivitet och produktivitet, bättre fungerande förfaranden i en ny kommun Regional samordning av utvecklingsarbetet och specialarbetstagare Storleksfördel, särskilt den specialiserade sjukvården, avdelningsrehabilitering och tjänster för de klienter som använder mest (rusvård och mentalvård, handikappservice, barnskydd), servicestyrning, regionalt ordnande av specialiserad service. ä ä ä ö å ä

Hot Samarbetet fungerar inte Det tar åratal att skapa en ny verksamhetskultur Serviceproduktionen splittras för mycket och kostnaderna växer i takt med harmoniseringen (servicenivån och personalens löner) Serviceutbudet krymper (regional utjämning) Förvaltningen fungerar inte ä ä ä ö å ä

Principerna för anordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna i en eventuell ny kommun Tjänsterna och den personal som behövs till dem kan finansieras med kommunens inkomster Tjänsterna utvecklas ur kommuninvånarnas och serviceanvändarnas synvinkel Tjänsterna främjar kommuninvånarnas hälsa och välbefinnande, och de genomförs tillsammans med övriga kommunala aktörer, tredje sektorn och kommuninvånarna Elektroniska, mobila och rörliga tjänster utvecklas, för att servicen ska vara närmare kommuninvånarna, tillgängligare, verkningsfullare och kostnadseffektivare ä ä ä ö å ä

BILDNINGS- OCH UNDERVISNINGSTJÄNSTER, SMÅBARNSFOSTRAN, KULTUR-, IDROTTS- OCH FRITIDSTJÄNSTER ä ä ä ö ä å

Nyckeltal Till produktionen av bildningstjänster för invånarna i hela regionen cirka 210 miljoner euro Tjänster produceras av nästan 3000 arbetstagare För administreringen av tjänsterna svarar sammanlagt 19 olika nämnder eller deras sektioner Dessutom till ungdomsstadiet inom yrkesutbildningen och vuxenutbildningen i regionen nästan 90 miljoner euro årligen ä ä ä ö å ä

Läget i Östra Nyland 2012 11 200 elever 3640 dagisbarn 71 grundskolor 17,5 genomsnittlig gruppstorlek i 1 6- skolan. 16,9 genomsnittlig gruppstorlek i 7 9- skolan.

Underhållskostnaderna för skolfastigheterna Granskningsåret 2012 Kostnaderna kommunvis /brm² Lappträsk 111,7 Sibbo 82,2 Mörskom 81,3 Lovisa 72,8 Borgå 60,3 Askola 51,3 Borgnäs 45,1 Skolorna i genomsnitt 66,34 Koulut keskimäärin Pornainen Askola Porvoo Loviisa Myrskylä Sipoo Lapinjärvi 0 20 40 60 80 100 120

Fastighetsmassa, skolor 25000 Kiinteistömassan kehitys Koulut 1900n1900ral 1900n1900ral 20000 Kiinteistömassan kasvu % Koulurakennukset 1900n1900ral 1900n1900ral 15000 1900n1900ral 10000 % osuus 1900n1900ral 1900n1900ral 1900n1900ral 5000 1900n1900ral 1900n1900ral 0 1900n1900ral Vuosi

Underhållskostnaderna för daghemsfastigheterna Granskningsåret 2012 Rakennukset keskimäärin Kostnader enligt byggnadstyp /brm²? Lovisa 123,3 Lappträsk 84,8 Borgå 81,4 Sibbo 79,9 Askola 74,9 Borgnäs 68,6 Mörskom 53,0 Byggnaderna i genomsnitt 84,66 Myrskylä Pornainen Askola Sipoo Porvoo Lapinjärvi Loviisa 0 20 40 60 80 100 120 140

Fastighetsmassa, daghem 1910n1910ral 1909n1909ral 1908n1908ral Kiinteistömassan kasvu % Päiväkodit Kiinteistömassan kehitys Päiväkodit 1900n1900ral 1900n1900ral 1900n1900ral 1900n1900ral 1906n1906ral 1900n1900ral 1905n1905ral % osuus 1900n1900ral 1904n1904ral 1900n1900ral 1900n1900ral 1902n1902ral 1900n1900ral 1901n1901ral 1900n1900ral 1900n1900ral 1900n1900ral Vuosi

Svårt att bedöma nuläget och framtiden a) Planerade statsandelsförändringar De kalkylmässiga kostnaderna för biblioteken försvinner Bestämningsgrunderna för grundläggande konstundervisning och kulturverksamhet försvinner Höjningen för 13 15-åringar försvinner Ändringar i priserna per enhet och finansieringssystemet på andra stadiet b) Åtgärder som orsakas av regeringens strukturpolitiska program Förskoleundervisning för alla Förlängd läroplikt Förnyelse av nätverket av utbildningsanordnare och finansieringssystemet på andra stadiet Minskad finansiering för fritt bildningsarbete Större undervisningsgrupper i religion och livsåskådning Skolgångsbiträden med i förhållandet lärare-elev Gemensam anskaffning och digitalisering av läromedel Effektivare kollektivtrafik och persontransporter c) Åtgärderna i anslutning till kommunernas servicenät är i väldigt olika skeden i regionen Gör det svårare att gestalta helheten d) Hur stor del av de cirka 60 miljoner euro som behövs till allmän anpassning gäller bildningstjänsterna? Kostnadsstrukturerna i kommunerna i regionen till exempel när det gäller interna poster beräknas på olika sätt och befolkningens åldersstruktur är olika i kommunerna i regionen e) Projektfinansiering I regionen många olika projektfinansieringar som är beroende av regeringsprogrammet Osäkerhet om fortsatt finansiering f) Nätverket av anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet Mycket splittrat Kommunernas regioner är ägare i flera olika utbildningsanordnare Den nuvarande modellen för med sig flera överlappande funktioner och att montera ner och modernisera dem är en långsam process vars förlopp är svårt att förutse

Anmärkningar och slutsatser om bildningstjänsterna i regionen I Tjänster för småbarnsfostran Ordnas av bildningstjänster i huvudsak som kommunal service Ordnas antingen i daghem på barnens modersmål eller i tvåspråkiga daghem på barnens eget modersmål Förskoleundervisningstjänster Hör i alla kommuner i regionen under bildningstjänsterna Servicen ordnas nästan uteslutande som egen produktion Ordnas alltid på barnets modersmål Grundläggande utbildningstjänster Spridningen av läroanstaltskostnaderna i och mellan kommunerna är stor Inte heller alla stora skolor används effektivt och vid en granskning av kostnaderna per elev kan man också se att små skolor är dyra De svenskspråkigas andel av alla elever är i Lovisa cirka 50 %, i Sibbo cirka 40 %, i Borgå 32 %, i Lappträsk 30 %, i Borgnäs 2 % och i Askola 1 %. Alla svenskspråkiga elever i den grundläggande undervisningen i Askola, Mörskom och Borgnäs och de svenskspråkiga eleverna i 7 9-skolan i Lappträsk får grundläggande utbildning i grannkommunerna.

Anmärkningar och slutsatser om bildningstjänsterna i regionen II Elev- och studerandevårdstjänster Assistenttjänsterna är en del av utbildningstjänsterna och skolhälsovården en del av hälsovårdsservicen Kurators- och psykologtjänster har getts antingen som en del av hälsovårdstjänsterna eller utbildningstjänsterna. Alla elevvårdstjänster ordnas på barnets eget modersmål Gymnasieutbildning Finskspråkig i Borgå, Askola, Sibbo, Lovisa och Lappträsk Svenskspråkig i Borgå, Lovisa och Sibbo Mörskomeleverna går i Lappträsk och Orimattila, medan Borgnäseleverna i huvudsak går i gymnasium i Träskända Yrkesutbildningstjänster på andra stadiet Ordnas gemensamt av flera aktörer antingen i samkommuner eller i aktiebolagsform Splittrade och kommunerna i regionen är med i flera olika utbildningsanordnare Här kan märkas en sparpotential som kan utnyttjas genom att en stark aktör byggs, varvid en fortsatt utbildning tryggas med beaktande av de lokala behoven inom utbildning, näringsliv och arbetskraft I granskningen hela utbildningen på andra stadiet som helhet och sörjs lokalt för utbildningsbehoven på andra stadiet för båda språkgrupperna Övriga utbildningstjänster Två yrkeshögskoleenheter inte universitetsutbildning som egen enhet

Anmärkningar och slutsatser om bildningstjänsterna i regionen III Bibliotek 18 olika filialer och tre biblioteksbussar biblioteksnätverk et Porsse Kulturtjänster Få egna kulturinrättningar Tjänsterna förverkligas i huvudsak med bidrag och i samarbete med tredje sektorn Museiverksamhet och ordnande av olika evenemang stöds med bidrag. Ungdomstjänster Sammanlagt 15 ungdomslokaler Uppsökande ungdomsarbete med hjälp av projektfinansiering Regionalt samarbete Tjänster inom fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning Fyra olika medborgarinstitut, musikinstitut, bildkonstskola och privata serviceproducenter Det regionala serviceutbudet över kommungränserna är omfattande och avancerat Idrottstjänster Produktion av idrottstjänster och drift av idrottsanläggningar och inrättningar Driften av idrottsanläggningar sköts delvis av tekniska centraler och en del av idrottsanläggningarna sköts av tredje sektorn. Idrottstjänsterna produceras antingen som eget arbete eller med bidrag. I regionen verkar sammanlagt cirka 170 föreningar som får bidrag. Samarbete med tredje sektorn Mycket viktig arbetsform i bildningstjänsterna Samarbete och kommuninvånarnas möjlighet att delta viktigt med tanke på det förebyggande arbetet Kommunerna i regionen understöder årligen verksamheten i tredje sektorn med nästan 2 miljoner euro Med bidragen producerar föreningar, sammanslutningar eller organisationer till exempel museitjänster, kultur-, idrotts-, konst-, musik- eller ungdomsevenemang, ordnar eftermiddagsverksamhet och engagerar kommuninvånarna i förenings- och organisationsverksamhet

Utreds vidare med tanke på bildningstjänsterna i regionen Definition och organisering av bildningstjänsterna i framtiden Produktion av högklassiga tjänster Organisation, nya modeller, samarbete och kommunens ansvar för tjänsterna Bemötande av tilläggsförpliktelser på grund av ändringar i lagstiftningen Utbildningsgaranti, elevvård, läroplikt Utveckling av kvaliteten på tjänsterna Bemötande av ekonomiska utmaningar Samarbete och nya arbetssätt Noggrannare observering av kostnadsstrukturer Tillgången på kompetent personal Beslut om riktlinjer för servicenätet Hur ska servicenätet byggas, vilka tjänster ska vara nära, hur utnyttjas digitala tjänster Tryggande av utbildning på andra stadiet genom regionalt beslut om riktlinjer Avgöranden och helhetsgranskning för andra stadiet ä ä ä ö å ä

MARKANVÄNDNING, BOENDE, TRAFIK, MILJÖ, ä ä NÄRINGSGRENAR OCH TEKNIK ä ö ä å

Arbetsplatser Stad/Kommun Arbetsplatser 2012 (2011), st Självförsörjningsgrad 2011, % Askola 1 400 60,1 Lappträsk 970 Lovisa 5 666 87,0 Mörskom 530 64,5 Borgnäs 1 031 43,0 Borgå 20 312 93,0 Sibbo 5 500 57,0 KA? 5 058 67,4 KA Sipoo Porvoo Pornainen Myrskylä Loviisa Lapinjärvi Askola Självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser 2011, % 0 20 40 60 80 100 ä ä ä ö å ä

Bostäder Stad/Kommun Hyresbostäder, st ARA-objekt /år, st ä ä Askola 128 3 Lappträsk 30 0 Lovisa 537 0 Mörskom 112 0 ä ö Borgnäs 59 0 Borgå 2 252 45 ä Sibbo 424 0 MV 506 6,9 å Endast Borgå och Askola har byggt ARA-objekt under de senaste 5 åren!

Planläggning och jordegendom Stad/ Kommun Detaljplaner / år, km2 Reserver av egnahemshustomer, Tomtförsäljningsinkomster, st euro Askola 13 600 15 280 000 Lappträsk 22 250 000 Lovisa 46 400 160 110 000 Mörskom 4 990 47 30 000 Borgnäs 28 500 90 350 000 Borgå 120 000 70 5 370 000 Sibbo 153 500 73 10 870 000 MV 61 165 68,1 2 465 714 Inte alla egnahemshustomter i Sibbo har kommunalteknik. I inkomsterna av tomtförsäljning undantagsvis en 30 milj. affär, tomtförsäljningsinkomsterna annars 2 5 milj. /år. Detaljplanerna och tomtförsäljningsinkomsterna är medeltvärden för fem år. Reserven av egnahemshustomter beskriver nuläget. ä ä ä ö å ä

FÖRVALTNING, PERSONAL ä ä OCH STÖDTJÄNSTER ä ö ä å

Förtroendevalda Den nuvarande politiska fördelningen och antalet fullmäktigledamöter i sammanslagningsregionen ä ä (fullmäktigeperioden 2013-2016) Svenska folkpartiet 69 27,7 % Socialdemokraterna 48 19,3 % Samlingspartiet 44 17,7 % Centern 37 14,9 % Sannfinländarna 24 9,6 % ä ö Gröna förbundet 12 4,8 % Vänsterförbundet 6 2,4 % Vårt gemensamma Sibbo 5 2,0 % ä Kristdemokraterna 3 1,2 % Obundna 1 0,4 % Sammanlagt 249 å De totala kostnaderna cirka 1 milj. per år.

Antalet anställda Invånare Arbetstagare Arbetstag./ 1000 inv. Invånare/ arbetstagare Askola 4988 298 59,7 16,7 Lappträsk 2829 194 68,6 14,6 Lovisa 15519 1192 77,9 12,8 Mörskom 1992 50 25,1 39,8 Borgnäs 5137 133 25,9 38,6 Borgå 49028 3546 72,3 13,8 Sibbo 18739 1209 64,5 15,5 Totalt 98232 6622 67,4 14,8 Antalet invånare och arbetstagare i kommunerna (i huvudsyssla) 31.12.2012

Personalkostnader, andelen löner och köpta tjänster NYCKELTAL FÖR PERSONALEN 31.12.2012 Antalet anställda sammanlagt Personalkostnader (löner och bikostnader) milj. Personalkostnader 1000 /invånare Andelen personalkostnader (%) av verksamhetskostnaderna Köpta tjänster 1000 /invånare Personalkostnader och köpta tjänster 1000 /invånare Askola Lappträsk Lovisa Mörskom Borgnäs Borgå Sibbo Totalt 298 194 1209 50 133 3696 1209 6789 12,5 8,5 45,5 2,1 6,9 134.7 48,5 259 2,51 3,0 2,93 1,06 1,34 2,75 2,59-47,9 37,2 42,1 19 21,4 42 35,8-2,05 3,77 2,89 4,12 2,76 1,3 3,19-4,56 6,77 5,82 5,18 4,1 4,05 5,78 -

Pensionsprognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Totalt Askola 9 7 9 5 12 5 7 14 9 77 Lappträsk 6 8 8 4 7 11 4 5 4 57 Lovisa 46 44 37 38 47 40 33 40 38 363 Mörskom 0 2 2 0 2 4 1 1 0 12 Borgnäs 4 5 4 5 5 3 3 5 2 36 Borgå 121 115 113 105 116 103 110 108 93 984 Sibbo 32 31 40 29 33 34 44 33 32 308 Totalt 218 212 213 186 222 200 202 206 178 1837 KEVA:s kommunvisa pensionsprognoser för åren 2013 2022 (inkl. personer som går i ålders- och invalidpension)

ICT-miljö Mörskom ICT-personal: 0 Personal: 50 ICT-budget 0,1 milj. Lappträsk ICT-personal: 1 Personal: 194 ICT-budget: 0,2 milj. Askola ICT-personal: 0 Personal: 298 ICT-budget: 0,4 milj. Mörskom Askola Borgnäs Borgå Lappträsk Lovisa Lovisa ICT-personal: 8 Personal: 1209 ICT-budget 1,4 milj. Borgnäs ICT-personal: 0 Personal: 133 ICT-budget: 0,2 mijl. Sibbo Borgå ICT-personal: 12 Personal: 3546 ICT-budget: 4,6 milj. Sibbo ICT-personal: 8 Personal: 1209 ICT-budget 2,4 milj. Totalt ICT personal: 29 Personal: 6693 ICT-budget 9,2 milj.

ICT-kostnader kommunvis 140 120 100 80 60 40 20 0 93 ICT kostnader / Invånare 89 94 71 57 40 41 128 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2 339 Telekommunikationskostnader / kommun 1 564 1 178 2 508 710 891 3 558 1 497 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ICT kostnadernas fördelning enligt verksamhetsområde och kommun Hallinto ja talous Sosiaali ja terveydenhuolto Sivistystoimi Tekninen ja ympäristötoimi Pelastus Jakamattomat Kaikki Askola Lapinjärvi Loviisa Myrskylä Pornainen Porvoo Sipoo

Nuläget i förvaltningen Fördelar: flexibel, god lokal- och historiekännedom, lätt att uträtta ärenden Nackdelar: sårbar, många köpta tjänster, belastande, specialkompetens behövs sporadiskt Möjligheter: bättre samordning av förvaltning och stödtjänster, utvidning av det kommunala samarbetet Hot: Tillgången på personal, upprätthållandet av kompetensen, kostnadstryck Samma slags problem i lika stora kommuner Utmaningar: ekonomin, vikariat, pensioneringar Förvaltningen kostar i genomsnitt 155 /invånare (=knappt 1 procentenhet av kommunalskatten) ä ä ä ö å ä

Förvaltningen och eventuell kommunsammanslagning I Ur förvaltningens synvinkel innebär en eventuell sammanslagning inte något stort problem, den största utmaningen är att få servicenätet kostnadseffektivt och så att det betjänar kommuninvånarna För att den ska lyckas krävs att förvaltningen inte görs för tung och att man noga tänker igenom uppgifter och arbetsbeskrivningar. Förtroendemanna- och tjänstemannaorganisationen görs ändamålsenlig ä ä ä ö En löneharmonisering orsakar i det inledande skedet en stor kostnadsökning, uppskattningsvis hela 6 miljoner euro. Genom att utnyttja pensionsavgång och göra serviceutbudet förnuftigare kan stora besparingar uppnås. å ä

Harmonisering av lönerna Ingen av kommunerna i utredningsområdet är s.a.s. löneledande. Löneskillnader har dock observerats i flera jämförelsevis stora yrkesgrupper och bör harmoniseras inom en tidsram. Enligt en grov uppskattning uppgår kostnaderna för en löneharmonisering till cirka 6-7 miljoner euro eller cirka 2,5 % av de sammanlagda löneutgifterna i kommunerna i utredningsområdet. Organisationen i en ny kommun skulle vara en annan än i de nuvarande kommunerna och mångas uppgiftsbeskrivning och lön skulle omdefinieras. Genom preciserade uppgiftsbeskrivningar och genom att ordna förvaltningen ändamålsenligt kan man även påverka behovet av löneharmonisering. En sammanslagning skulle minska den lönekonkurrens mellan kommunerna som hotar när behovet av arbetskraft ökar. ä ä ä ö å ä

Förvaltningen och eventuell kommunsammanslagning II Ny kommun, val av modell: traditionell silo - förvaltning, livscykelmodell eller beställarproducent-modell? Styrkor: yrkesmässig specialisering, bredare ekonomiska axlar, större tyngd i intressebevakningen, homogen kulturbakgrund Svagheter: tidskrävande att köra in nya arbetssätt, förvaltningen och ledningen långt borta, geografisk vidsträckthet Möjligheter: utveckling av kompetensen, effektivare organisation, hanteringen av personalresurserna, delegering Hot: minskad lokalkännedom, tung förvaltning, kostnadsföljder av löneharmonisering, förstelnade arbetsbeskrivningar ä ä ä ö å ä

En eventuell sammanslagning ur personalens synvinkel Personalen, ekonomin och stödtjänsterna skulle kunna ordnas effektivare än nu. Sparpotentialen i förvaltningskostnaderna är hela 2,8 milj. när överlappningar åtgärdas och arbetssätt utvecklas. Användningen av pensionsavgång som anpassningsmetod effektivare i en stor kommun. Möjlighet till specialisering och fördjupning av kompetensen samt bättre möjligheter till arbetsrotation och karriärutveckling. Bättre resurser för utveckling av personalledningen och kompetensen. För många specialsektorer bättre förutsättningar att ordna tjänster på finska och svenska ä ä ä ö å ä

Personalens deltagande Personalens representanter har varit med i alla arbetsgrupper. Kommentarer och utlåtanden om mellanrapporten begärs såväl direkt från personalen som även från fackförbunden. Innan beslut om kommunsammanslagning fattas hålls samarbetsförhandlingar i alla kommuner. För dem görs ett enhetligt material och föredragningslistor. Effekten av en eventuell sammanslagning för personalen klarnar vartefter sammanslagningsutredningen framskrider. Personalen informeras och diskussioner förs regelbundet. ä ä ä ö å ä

ä ä AKTUELLT ä ö ä å

Beredning av lagstiftningen Metropolförvaltningen Mellanrapport från arbetsgruppen för metropollagstiftningen 31.3.2014; förvaltningsmodell, uppgifter och finansiering för metropolförvaltningen Arbetsgruppens mandatperiod går ut 15.9.2014 Regeringsproposition i början av vårsessionen 2015 Lagstiftningen i kraft så, att den nya förvaltningsstrukturen tas i bruk i början av 2017 ä ä ä ö Sote-reformen Lagförslaget sändes på remiss till kommunerna 2.1.2014 Efter utlåtandena regeringsproposition till riksdagen våren 2014 Lag om ordnandet av social- och hälsovården i kraft 1.1.2015 Sote-områdena, områdena på basnivå och specialupptagningsområdena inleder sin verksamhet senast 1.1.2017 å ä

Tidtabellen för övriga utredningar Utredning om sammanslagning av kommunerna i Mellersta Nyland Borgnäs och Sibbo med Slutrapport i juni 2014 Beslut före årets slut Särskild kommunindelningsutredning som bestäms av finansministeriet. (Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt, Sibbo, Tusby, Vanda ja Vichtis) Slutrapport i oktober 2014 Beslut i början av år 2015 Utredningen Orimattila-Pukkila-Mörskom Har inte ännu inletts Utredningen Lovisa-Lappträsk Inleddes i februari Tidtabellen den samma som för ÖN-utredningen ä ä ä ö å ä

Fortsättning på ÖN-utredningen Mellanrapporten behandlas av styrgruppen 18.3.2014 och sänds på remiss till kommunerna efter godkännande ä ä Mellanrapporten presenteras för fullmäktige och medierna 27.3 kl 18 i auditoriet i Linnankosken lukio, Biskopsgatan 24-26, Borgå Fas II i utredningsprocessen inleds Slutrapporten blir preliminärt klar i oktober 2014 Tidtabellen för eventuella riktgivande folkomröstningar beror på tidtabellen för de övriga utredningarna ä ö ä Slutrapporten och utkastet till sammanslagningsavtal sänds tillsammans med bilagor preliminärt på remiss till kommunerna i december 2014 Beslut av stads- och kommunfullmäktige preliminärt i februari 2015 å

Delaktighet och möjligheter till påverkan Informations- och diskussionsmöten för fullmäktigeledamöterna och personalen i mars och oktober Öppna informations- och diskussionsmöten i de städer och kommuner som deltar i utredningen i april maj samt november Arbetsgrupperna involverar olika intressentgrupp under vårens lopp Eventuellt en enkät på våren till invånarna och aktörerna i regionen om frågor i anslutning till utredningen Städerna och kommunerna beslutar själva om att ordna en eventuell riktgivande folkomröstning I januari har kommuninvånarna 30 dagar på sig att framställa anmärkningar www.önutredning.fi ä ä ä ö å ä