Budget och Verksamhetsplan 2019 Helsingborgs lasarett
Inledning Region Skånes Vision Utgångspunkten för Helsingborgs Lasaretts uppdrag är Region Skånes vision: Livskvalitet i världsklass. Utifrån visionen styr Region Skåne budget och inriktning för våra olika verksamheter genom fyra övergripande mål: En serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet En drivande utvecklingsaktör Attraktiv arbetsgivare Långsiktigt stark ekonomi Budget och verksamhetsplan 2019 med plan för 2020 2021 Regionfullmäktiges beslut om Budget och verksamhetsplan 2019 med plan för 2020 2021 är styrande och ska omfatta all verksamhet och ska leda till nöjda medborgare. Uppdrag för hälso- och sjukvård 2019 För sjukvårdsverksamheter har Region Skåne beslutat ett samlat uppdrag för hälso- och sjukvård som beskriver mål och inriktning samt prioriterade områden och områden med behov av särskilda satsningar. Samtliga verksamheter finansierade av Region Skåne ska arbeta utifrån detta. I enlighet med Budget och verksamhetsplan 2019 ska hälso- och sjukvården i Region Skåne vara jämlik, hälsoinriktad, tillgänglig, kunskapsbaserad, personcentrerad, säker och effektiv. All verksamhet ska arbeta i enlighet med Hälso-och sjukvårdslagen. Målet är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Sjukhusens uppdrag 2019 Uppdraget till Helsingborgs lasarett är en nedbrytning av Region Skånes hälso- och sjukvårdsuppdrag och anger de ekonomiska förutsättningarna för Helsingborgs lasarett samt andra specifika förutsättningar. Uppdragen beskriver sjukhusens grunduppdrag och ger direktiv kring prioriterade områden. Utöver det som beskrivs i uppdraget gäller följsamhet mot regionövergripande riktlinjer, strategier och policyer. Helsingborgs lasarett har ett ansvar att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård utifrån beslutat uppdrag. Allmän beskrivning av uppdraget för Helsingborgs lasarett Sjukhuset ska bedriva fullvärdig akutsjukvård och planerad hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas i nära samverkan med Regionens övriga sjukhus samt med primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Verksamhetsplan 2019 Utifrån ovanstående styrande beslut och uppdrag, fastställer Helsingborgs sjukhusstyrelse en anpassad Verksamhetsplan. Planen definierar ekonomiska förutsättningar och särskilt prioriterade områden.
Sjukhusstyrelse Helsingborgs bedömning och beskrivning av situationen för verksamhetsåret 2019. Totalt kommer Helsingborgs Lasarett få 2 607,2 miljoner i regionbidrag för att klara sitt uppdrag såsom akutsjukhus i nordvästra Skåne. Detta är en uppräkning med 171,3 miljoner kronor från förra året vilket är en 7 % -ig ökning av budgeten från 2018. Trots detta kommer Sjukhusstyrelse Helsingborg under sitt första verksamhetsår ha en besvärlig uppgift att få internbudgeten i balans. Under 2019 kommer därför kostnadskontroll, uppföljning och genomförande av handlingsplaner såsom BRAVO 3.0-listan (Balanserat Resultat Alla VerksamhetsOmråden) vara prioriterade områden och särskilt redovisas vid varje styrelsemöte. Särskilt viktigt kommer personalfrågorna att bli under 2019 för Sjukhusstyrelse Helsingborg. Ett närvarande och synligt ledarskap kan tillsammans med engagerad personal och tydlig politisk styrning innebära att den negativa kostnadsutvecklingen med avseende sjukskrivningar och inhyrning av bemanningspersonal kan brytas. Trots regionövergripande beslut om stopp för inhyrning och mål om oberoende ifrån detta har Helsingborgs lasarett gått i motsats riktning under de senaste åren. Detta har komplicerat förutsättningar att komma i balans mellan intäkter och utgifter. Sjukskrivningstalen behöver analyseras i särskild ordning för att under 2019 och framöver minska. Genom att prioritera insatser för attraktiv arbetsmiljö, bättre kontinuitet för verksamheterna och fokus på kompetensförsörjningsplaner med tydlig inriktning på att behålla perspektivet kommer det att skapas förutsättningar för ökad kvalitet och säkerhet för patienterna. Dialogen med medborgare, kommunerna i närområdet och övriga intressenter kommer att under hanteras vidare inom ramen för styrelsens arbete. Redan nu har ett inledande arbete startas med avseende på budget och ekonomiska förutsättningar och möjligheter inför 2020. Vid oktober månads styrelsemöte kommer internbudget och verksamhetsplan för 2020 beslutas, vilket ger hela styrelsen större och bättre förutsättningar att genomlysa ekonomi och realistiska målsättningar för innevarande mandatperiod och framöver.
Ekonomiska förutsättningar 2019 Intäkter: Intäktsökningen i årets budget beror på framförallt kraftig ökning av regionbidraget och i synnerhet överskottstäckningen på 81,1 Mkr. Årets uppräckning på 2,8 %, hyrestäckningen på 5 Mkr samt återstående finansiering för ryggkirurgin i Ängelholm gav ytterligare tillskott i årets budget på 88 Mkr. Övriga intäktsökningar är mer av en redovisningsmässig karaktär och kopplade till omorganisationen och upphörande av förvaltning Sund. Exempel på dessa ökade intäkter är försäljning av diagnostik till Landskrona och Trelleborg då tidigare förvaltningsinterna intäkter blir externa eller överföring av FoU-intäkter och AT-bidraget från Sund. Vårdvalsintäkterna för Ögon- och Hudverksamheten räknas uppnå nivån som motsvarar totala kostnader för dessa verksamheter och därmed ett balanserat resultat. Intäkterna inom vårdvalen är direkt kopplade till läkarbemanningen och därmed planeras att utöka läkarstaberna under året. Kostnader: Årets kostnadsbudget bygger på återhållsamhet, vidare optimering och effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser samt eliminera dyra lösningar kring framförallt bemanningen. De största fokusområden som särskilt lyfts i årets budget och verksamhetsplan är:
- Bemanning - Omkostnader med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen - Ombyggnationen och konsekvenserna av denna. Brist på personal och framförallt sjuksköterskor har under längre tid belastat sjukhusets verksamhet och ekonomi. Dyra lösningar i form av bemanningspersonal och höga övertidskostnader har bidragit till negativ ekonomisk utveckling och försämrad arbetsmiljö. I budgeten planeras utökat bemanning med ordinarie personal och kraftig minskning och i förlängningen även avveckling av bemanningspersonal. Ett paket med åtgärder som har utarbetats av strategigruppen bemanning samt dagliga aktiviteter på ledningsnivå är en del i den processen. Även effektiviseringar när det gäller bemanning av administrativa funktioner i samband med upplösningen av Sund förvaltningen ses som en väsentlig möjlighet att reducera personalkostnaderna. Övriga verksamhetsanknutna kostnader i form av läkemedel, laboratorietjänster, diagnostik, material, teknik och IT är stora poster i sjukhuset resultaträkning. Den tekniska utvecklingen och nya rön som underlättar för patienter och möjliggör behandling av fler patienter och sjukdomar resulterar till höga kostnadsutvecklingar inom dessa områden. Möjligheterna som erbjuds av ny teknik, nya läkemedel, bättre diagnostik kommer även framöver att utnyttjas och tillämpas i vår verksamhet med ökad kostnadsmedvetenhet och granskning. Den stora ombyggnationen av Helsingborgs lasarett innebär stora utmaningar för verksamheten och även ekonomi. Att bedriva full, kvalitativ och verksamhet med hög tillgänglighet under lång period har och kommer att vara ett av de största fokusområdena för ledningen och verksamheten under de kommande åren. Även ekonomiskt måste nybygget hanteras och räknas med i planeringen för årets budget. Hyresökningen på 27 % (27 Mkr) påverkar förra årets kostnadsutveckling och resultat negativt och trots hyreskompensationen på 5 Mkr 2019 kommer hyreseffekten på totala kostnaden att vara väsentligt, hyran beräknas öka med 12 Mkr. Avslutningsvis innehåller årets budget utökat finansiering med förbättrade förutsättningar för fortsatt hög patientsäker vård samt att uppnå en långsiktig stabil ekonomi. Detta innebär aktivt arbete med handlingsplaner enligt den sk BRAVO 3.0-listan (Balanserat Resultat Alla VerksamhetsOmråden). Inriktning och uppföljning Inriktningen i skånsk hälso- och sjukvård är God vård. God vård är ett samlingsbegrepp som innefattar områden som är viktiga förutsättningar för kvalitet i hälso- och sjukvården. De är även vägledande avseende mål och uppföljning av hälso- och sjukvården. God vård innebär att den skånska hälso- och sjukvården ska vara jämlik, hälsoinriktad, personcentrerad, säker, tillgänglig, kunskapsbaserad och effektiv. Utöver de av budgetfullmäktige fastställda prioriteringar inom Hälso- och sjukvård, innehåller Verksamhetsplan Helsingborgs lasarett 2019, prioriteringar av särskilda områden inom Region Skånes respektive övergripande mål, där särskilda åtgärder vidtas. Regions Skånes värdegrund är vägledande i det dagliga arbetet och förvaltningen ska genomföra kommunikativa insatser och utbildningar som syftar till en mer integrerad patientinformation för att öka tydligheten för patienten, göra vården mer jämställd och spara tid till verksamheten.
Omställning till framtidens sjukvård Omfattande byggprojekt pågår vid Helsingborgs lasarett (NSH) vilket ställer höga krav på långsiktigplaneringsarbete, engagemang och arbetsinsats för att möta de nya krav som kommer ställas på framtidens sjukvård. Moderna lokaler och nya digitala lösningarna förväntas ge bra förutsättningar för en god, personcentrerad och effektiv vård. Projektperioden är dock utmanande då verksamheterna ska tillgodose behoven av hälso- och sjukvård samtidigt som pågående projekt kan komma att försvåra förutsättningarna för att producera vård. För att klara omställningen och utvecklingen framöver krävs systematisk och målinriktad verksamhetsutveckling och koordinering av de många projekt och insatser som pågår. Förändringsledning och förbättringskunskap samt kunskap om hållbar förändring och framtidsvisioner är viktiga framgångsfaktorer Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Tillgänglighet och effektivitet Övergripande mål: God tillgänglighet till primärvård och specialiserad vård Hälso- och sjukvården ska vara lätt att nå, såväl via telefon och besök som via digitala kanaler. Utvecklingen av nya digitala tjänster är grundläggande för att öka tillgängligheten i vården och för att göra patienten mer delaktig i sin egen hälsa. Under planperioden ska satsningar genomföras inom området digitalisering och e-hälsa. Minskad personalomsättning och effektiv kompetensförsörjning är också centralt för att kunna öka tillgängligheten. Ökat fokus behövs på förbättringsarbete så att rätt görs från början. Vidare behövs verksamhetsutveckling och produktionsplanering så att exempelvis personalresurser och lokaler, nyttjas optimalt. Rutiner behöver förbättras avseende säker och effektiv remisshantering. Utveckling av effektiv uppföljning är centralt. Arbetet för en köfri och sammanhållen vård ska fortsätta. Patientprocesser ska vara effektiva utifrån behov och nästa steg ska alltid vara känt för patienten. För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård måste all sjukvårdsverksamhet över de organisatoriska gränserna, vara koordinerad utifrån patientens behov. Väntelistor ska kvalitetssäkras. Samarbetet mellan den öppna specialistvården och primärvården kommer utvecklas ytterligare. Tillgängligheten ska även förbättras genom effektivare och sammanhållna patientprocesser t.ex. genom öka antalet inskrivna patienter i mobila team, anpassad utskrivning av patienter i slutenvården, på akutmottagning och utvecklad produktions- och schemaplanering. Hälso- och sjukvårdsavtalet med Skånes kommuner innebär ett gemensamt åtagande att skapa nya arbetssätt och gemensamma lösningar. Detta ställer nya krav på fungerande mobila lösningar över huvudmannagränserna. Informations- och kommunikationsteknik, inklusive beslutsstöd, samt kompetensutveckling och kompetensförsörjning är särskilt prioriterade områden. Säker hälso- och sjukvård Övergripande mål: Undvika vårdskador Patientsäkerhet är av högsta prioritet inom Region Skånes hälso- och sjukvård, och nollvision avseende vårdskador ska råda. Detta innebär att ingen patient ska drabbas av skador som hade kunnat undvikas. En viktig del för att minska riskerna för patienten är att utveckla en nära vård som minskar
akuta inläggningar på sjukhus och istället tar hand om patienten på ett planerat sätt genom samverkan mellan sjukhus-primärvård-kommun, där tidig upptäckt av risk för äldre och multisjuka också är avgörande. För att främja god patientsäkerhetskultur krävs god arbetsmiljö, hög hygienisk standard och insatser i form av riskförebyggande arbete. Verksamheterna ska ha kunskap om rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker som kan leda till vårdskada. Vidtagna åtgärder ska följas upp för att se att de haft avsedd effekt. Arbetet ska fortsätta långsiktigt och kontinuerligt. Patientsäkerhet är fortsatt prioriterad och förutsättningarna för att minska risker sker genom ett systematiskt arbete enligt förvaltningens ledningssystem för patientsäkerhet. Under 2019 ska verksamheterna fokusera på ökad delaktighet för patienter samt en ökad och gynnsam patientsäkerhetskultur. De av nämnden fastställda handlingsplanerna för att minska trycksår och vårdrelaterade infektioner är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Sjukhuset ska fortsatt arbeta med definierade riskområden, enligt socialstyrelsen. Sjukhuset ska även ha god följsamhet till regionens läkemedelsstrategi. Alla chefer och medarbetare vid Helsingborgs lasarett ska sträva efter en hög patientsäkerhet och medverka till en god patientsäkerhetskultur. Arbetet ställer krav på långsiktighet och fokus kommer att läggas på medicinska kvalitetsmått. Effektiv hälso- och sjukvård Övergripande mål: Skapa bästa hälsa för patienten utifrån tillgängliga resurser Hälso- och sjukvården ska vara effektiv och arbeta med moderna och evidensbaserade metoder samt modern teknik. En effektiv vård är den vård som med tillgängliga resurser skapar bästa möjliga resultat för patienten. Hög kvalitet är en förutsättning för en effektiv vård. För att uppnå hög effektivitet krävs att patienten involveras och görs delaktig i processen kring den egna vården i högre utsträckning än i dag. Samtliga verksamheter ska bidra till utvecklingen av en effektiv framtida hälso- och sjukvård, där det pågående arbetet med utvecklingen av den nära vården är ett prioriterat område. Vården ska utföras och synkroniseras utifrån patientgruppers behov snarare än sjukvårdens organisatoriska delar. Omställning till nya arbetssätt behövs, exempelvis i form av fler vårdinsatser i öppen vård och för att ta vara på de möjligheter som digitalisering medför. Vård ska i större utsträckning bedrivas i patientens hem och skötas i samverkan mellan vårdcentral, sjukhus och kommun. För att en ny teambaserad hemsjukvård i Skåne ska vara fullt utbyggt 2020 är det av stor vikt att fortsatt arbete med samverkan sker i enlighet med Hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Region Skåne och de skånska kommunerna. För att vården för de här patienterna ska vara effektiv, trygg och säker behövs både en fortsatt utveckling av samarbetet med kommunerna och en översyn av hela vårdkedjan så att den fungerar ändamålsenligt. Samordnad individuell plan (SIP) ska användas som verktyg i planeringen. Särskilt prioriterade områden för planperioden Förlossnings- och neonatalvård och kvinnors hälsa Övergripande mål: God förlossnings- och neonatalvård och kvinnohälsa Sjukhuset ska arbeta för att minska förlossningsskador. Barnmorskor ska ha god kunskap om evidensbaserade metoder som kan förebygga förlossningsskador. Skador som uppstår ska identifieras och åtgärdas. Kvinnor med bäckenbottenproblem efter förlossning, eller annan sjukdom, ska erbjudas
uppföljning och behandling. Tillgängligheten till bedömning och behandling av bäckenbottenbesvär ska förbättras. Sjukhuset ska tillgodosetillgänglig och säker neonatalvård dygnet runt, årets alla dagar. Familjecentrerad vård och samvård av mor och barn är viktigt, inte minst för barnets tillfrisknande, och ska fortsatt utvecklas. Avdelningarna för neonatalvård bör vara familjeanpassade så att föräldrar vars barn vårdas på en neonatologiavdelning kan bo med eller nära sina barn. Utvecklingen av endometriosvården ska fortsätta och nationell riktlinje införas. Tillgänglig och effektiv akutsjukvård Övergripande mål: God akutsjukvård För att uppnå hög kvalitet i det akuta omhändertagandet på sjukhusets akutmottagning är målsättningen att specialistläkare ska vara närvarande dygnet runt. Utbildningen av akutläkare ska fortsätta i enlighet med Regional strategi för införande av akutläkare i Region Skåne (2015). Patienter som behöver läggas in på sjukhus ska skyndsamt överflyttas till vårdavdelning för att minska antalet patienter som ligger kvar på akutmottagningen. För att möjliggöra detta ska så kallade bedömningsplatser finnas i anslutning till akutmottagningarna för patienter som förväntas kunna lämna sjukhuset inom 24 timmar. För svårt sjuka patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA) är förflyttning nattetid till annan vårdnivå eller annan IVA en medicinsk risk. Förflyttningar nattetid ökar kontinuerligt. Antalet patienter som på grund av brist på intensivvårdsplatser flyttas till annan vårdnivå eller annan intensivvårdsavdelning ska minska. Såväl intensivvårdsplatser som så kallade intermediära vårdplatser ska utökas. Högkvalitativ cancervård (Standardiserade vårdförlopp, SVF) Övergripande Mål: God Cancervård Utvecklingen av cancersjukvården är fortsatt prioriterad med ökat fokus på prevention, tidig diagnostik, god tillgänglighet och förbättringar inom rehabilitering och palliativ vård vid cancer så att detta erbjuds jämlikt och av hög kvalitet. Införandet av SVF-standardiserade vårdförlopp övergår 2019 från projekt till förvaltning. Den övergripande framgångsrika organisatoriska modellen bestående av regionalt respektive lokalt cancerråd fortsätter, likaså bibehålles regional och lokala cancersamordnare för att leda arbetet inom cancervården. Under 2019 kommer Helsingborgs lasarett fortsätta pågående arbete för implementering av SVF inom cancer. Patienterna ska få information om nästa steg i sin behandling och erbjudas en kontaktsjuksköterska. Förvaltningen ska uppnå de krav som ställs i nationell satsning Kortare ledtider i cancervården 2015-2018. Under 2019 blir det viktigt att införda processer, arbetssätt och samverkan. En drivande utvecklingsaktör Sjukhusets verksamheter står inför att utveckla och införa nya digitala system som kräver förändrat arbetssätt. Införandet av Skånes digitala vårdsystem (SDV) skapar nya förutsättningar och möjligheter, exempelvis bättre beslutsstöd, vilket är en förutsättning för att kunna möta behoven och tillgodose en god och säker vård. Införande av SDV för sjukhuset är planerat till år hösten 2021, förberedelsearbetet har inletts och kommer intensifieras under året. E-hälsa Övergripande Mål: Utveckla e-hälsa i enlighet med e-hälsostrategi för Region Skåne 2016-2020
Ökad användning av befintliga e-tjänster i 1177 Vårdguiden, samt nyttjande av nya regionala e-tjänster i olika former kan bidra till stärkt patientinflytande, ökad tillgänglighet, mer jämlik vård och ökad delaktighet i den egna vården samt ett bättre nyttjande av personella och ekonomiska resurser. I takt med att fler och bättre e-tjänster blir tillgängliga nationellt och regionalt ökar behovet av metoder för strukturerat införande i hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. Utgångspunkten för all e-hälsoutveckling ska vara en personcentrerad vård med fokus på nyttan för patienten. Under 2019 ska sjukhuset öka nyttjande av de befintliga tjänsterna på 1177. Invånartjänsterna ska bidra till effektivare arbete inom verksamheten och samtidigt öka delaktigheten i vården. Utvecklingen av digitala tjänster ska intensifieras regionalt och förvaltningen ska verka för, och delta i denna utveckling. Forskning och utbildning Övergripande Mål: Öka antalet doktorander, docenter och kliniska studier Det övergripande syftet med forskningen är att utvärdera behandlingsmetoder och förbättra sjukvården. Sjukhuset ska genom att arbeta systematiskt med att implementera programmet Från student till docent stärka den kliniska forskningen och på sikt förbättra sjukvården samt främja utvecklingen av den enskilda medarbetaren. Programmet skapar bättre förutsättningar för att bedriva forskning bl.a. genom metodstöd, handledning och utbildning. Det sedan tidigare identifierade problemet med brist på handledare kommer att åtgärdas genom FV specifika riktade utbildningar. Miljö Hållbar utveckling Övergripande Mål: Fossilbränslefri verksamhet Hälsosam miljö Hållbar resursanvändning Stark miljöprofil Region Skånes miljöprogram för åren 2010-2020 syftar till att beskriva hur verksamheterna ska minska miljöbelastningen. Miljöprogrammet ska stärka och utveckla det interna miljöarbetet. Alla medarbetare ska kunna medverka till god miljö, bättre hälsa och hållbar utveckling för att tillsammans möta framtidens miljöutmaningar. Under 2019 ska sjukhuset arbeta för att öka medarbetarnas medvetenhet och kunskaper om miljöpåverkan genom aktiv information om förvaltningens miljö- och hållbarhetsarbete. Konsumtion av förbrukningsartiklar ska minska genom medvetna och optimerade inköp och beställningar. I det dagliga och patientnära arbetet ska medarbetarna arbeta miljömedvetet. Miljöpåverkan av miljö- och hälsofarliga kemikalier ska minska genom utbyte samt minimerad spridning av antibiotikaresistens i miljön genom optimerad användning och minskad förskrivning av antibiotika. För att minska antalet tjänsteresor ska medarbetarna få ökad kännedomen om Riktlinjer för Möten och Resor i Region Skåne och verksamheterna ska stimulera tjänsteresor med kollektiv trafik. Attraktiv arbetsgivare Bemanning och kompetensförsörjning Övergripande Mål: Relevant kompetens vid varje vårdtillfälle Motiverande ledarskap och motiverade ledare
Minska beroendet av hyrpersonal Skapa god arbetsmiljö och minska sjukfrånvaron Förbättra AT- rankningen Medarbetarna är vårdens viktigaste resurs. Bara genom att vara en attraktiv arbetsgivare kan Region Skåne möta upp till skåningarnas behov, erbjuda den bästa vården och servicen och locka till sig och behålla den kompetens som är nödvändig för att klara den framtida kompetensförsörjningen. Förvaltningen har en viktig uppgift att arbeta i enlighet med inriktning och övergripande mål - en attraktiv arbetsgivare. Region Skånes attraktivitet som arbetsgivare är av avgörande betydelse för att möta behovet av kompetens idag och framöver. Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda hälsofrämjande arbetsplatser, bra möjligheter till utveckling för medarbetarna och ett ledarskap som upprätthåller ett lyssnande, närvarande ledarskap och aktivt arbetar för jämställda arbetsplatser. Region Skåne ska erbjuda trygga anställningar, heltidstjänst ska vara norm och deltid ska ses som en möjlighet om medarbetaren så önskar. Sjukhuset ska under 2019 arbeta för att begränsa inhyrningen av sjuksköterskor inom somatiska vården. Det krävs tydliga och kraftfulla insatser för att möta kompetensförsörjningsutmaningen idag och för framtiden. I Region Skånes kompetensförsörjningsplan beskrivs ett flertal konkreta insatsområden inom vilka insatser ska göras för att möta rekryteringsbehovet. Region Skåne ska utveckla samarbetet mellan hälso- och sjukvården, HR och avdelningen för regional utveckling för att öka takten och hitta nya angreppsätt som kan bidra till att lösa kompetensbristen. Skåne behöver fler specialistutbildade sjuksköterskor. Bristsituationen är generell men särskilt svår vad gäller operations-, anestesi-, intensivvårds- och ambulanssjuksköterskor. Möjligheten att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska genom exempelvis utbildningsanställning med bibehållen lön är ett sätt att stärka attraktiviteten. Det råder brist på specialistläkare inom ett antal områden. Fortsatt prioritering av ST-utrymmen mellan specialiteter kommer att behövas. Satsningen på akutläkarspecialiteten ska fullföljas enligt beslutad plan för 2015-2025. Ett fortsatt införande av akutläkare skapar bättre förutsättningar för en utveckling av akutverksamheten, vilket gynnar såväl arbetsmiljö och patientsäkerhet som kvaliteten i det medicinska omhändertagandet. Sjukhuset ska bidra till långsiktiga strategier för personalförsörjning även genom att tillhandahålla verksamhetsförlagd utbildning/praktikplatser (VFU), kliniskt basår, tillhandahålla pedagogisk handledarkompetens för alla professioner i förvaltningen samt bedriva AT/ST utbildning. Förvaltningen ska sträva efter att förbättra AT-rankningen och arbeta för att fler ST rekommenderar sitt verksamhetsområde.
Krisberedskap och Risk- och sårbarhetsarbete - SRSA Förvaltningen Skånes sjukhus nordväst har utifrån den regionala kris- och katastrofmedicinska handlingsplanen tagit fram en lokal kris- och katastrofmedicinsk handlingsplan för Helsingborgs lasarett. För att uppfylla de regionalt uppsatta målen ska sjukhuset arbeta efter de mål som presenteras i Region Skånes verksamhetsplan och budget 2019 med plan för 2020-2021 gällande katastrofmedicin, krisberedskap och systematiskt risk- och sårbarhetsarbete SRSA. Vidare ska de åtaganden som presenteras i den katastrofmedicinska överenskommelsen mellan KSM och förvaltningen, med ställda krav på Helsingborgs Lasarett, uppfyllas. Det pågående arbetet med kontinuitetshantering, som fokuserar på hantering av driftstörningar, fortskrider enligt implementeringsplanen från tidigare Skånevård Sunds katastrofkommitté. Långsiktigt stark ekonomi Ekonomi Övergripande Mål: Region Skåne planerar med framförhållning och handlingsberedskap Region Skånes alla beslut är finansierade Sambandet mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter är tydligt En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättningar för att trygga verksamheten och därmed ge Skånes Medborgare en god service. Att uppfylla god ekonomisk hushållning både i verksamheten och i ekonomin är i sin tur en förutsättning för att nå målet om en långsiktigt stark ekonomi. Under 2019 ska sjukhuset arbeta för ett ökat samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och förväntade effekter genom förbättrad personal- och schemaplanering, eftersträva god patientsäkerhetskultur och minska kvalitetsbristkostnader. Det är även angeläget att öka kostnadsmedvetenheten i förvaltningen. För en effektiv vård ska verksamheterna, genom att följa patientnytta och resultat samt produktions- och kapacitetsplanering utifrån kända variationer, skapa förutsättningar för att bättre och snabbare reagera på avvikelser. IT-stöd som möjliggör uppföljning och jämförelser ska fortsätta utvecklas. Tillgänglig data ska användas för att understödja utvecklings- och förbättringsarbete. Hit hör också utveckling av beslutsstöd och dokumentationssystem som förenklar och minskar manuellt administrativa insatser. God ekonomisk hushållning och intern kontroll Enligt kommunallagen ska mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning anges. För Region Skåne gäller att de fyra övergripande målen enligt ovan ska leda till god ekonomisk hushållning. Det interna kontrollarbetet är integrerat med de ordinarie processerna för planering, genomförande och uppföljning. De obligatoriska verksamhetsmässiga kontrollområdena är desamma som de övergripande målen i verksamhetsplan och budget. Därtill kommer att antal obligatoriska administrativa kontrollområden som beskrivs närmare i bilaga 8 Budgetprocessen och annan verksamhetsstyrning. Region Skånes uppföljning av all hälso- och sjukvårdsverksamhet sker genom uppföljningsindikatorer kopplade till de övergripande målen i Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019. Under 2019 ska delårs- och helårsrapporter upprättas. Redovisning sker enligt fastställt format. Ekonomisk uppföljning av utfall och prognos ingår i sjukhusets återkommande rapporter under året tillsammans med uppföljning av beslutade ekonomiska handlingsplaner. Uppföljning och analys av verksamhet vid Helsingborgs lasarett, utifrån Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019 sker enligt, av regionstyrelsen, beslutad uppföljningsplan och presenteras
kontinuerligt. Verksamhetsplanen för Helsingborgs lasarett 2019 följs upp enligt ovanstående och redovisas i samband med kontinuerlig delårs- och årsredovisning.