SOFT Kartmanual MTB-O

SOFT Kartmanual MTB-O Konvertera karta till MTB-O norm, steg för steg Version: 1.0 2012-07-20 Författare och foto: Martin Bergström

Innehåll 1. Inledning... 3 2. Om MTB-O... 3 3. OCAD... 4 4. MTB-O normen... 5 5. Konvertering, steg för steg... 8 6. Skalor... 10 2 (10)

1. Inledning För att förenkla arbetsprocessen och underlätta för klubbar att konvertera sin orienteringskarta till en mountainbikeorienteringskarta enligt gällande MTB-O norm har SOFT tagit fram den här steg för steg manualen. Denna manual ska ge fler klubbar förutsättning att få igång en MTB-O verksamhet och därigenom även öka möjligheten till att det både blir fler utövare och fler arrangerade tävlingar i Sverige. Manualen ska också bidra till att MTB-O kartorna i Sverige får en jämn och bra kvalitet genom att de som konverterar kartor gör en likvärdig tolkning av MTB-O normen. Den här steg för steg manualen bygger på användning av kartritningsprogramvaran OCAD men det går givetvis även att använda andra liknande verktyg för konverteringen. Följande avsnitt finns med i manualen: - Vad är MTB-O? - Grunderna i OCAD - Grunderna i MTB-O normen - Konvertering till MTB-O norm, steg för steg - Hantering av skalor Förhoppningsvis kommer den här manualen att hjälpa dig genom processen att konvertera en orienteringskarta till en mountainbikeorienteringskarta, lycka till! 2. Om MTB-O Mountainbikeorientering, förkortat MTB-O, är en sport där den tävlande använder mountainbike för att besöka ett antal kontroller markerade i terrängen på snabbast möjliga tid med hjälp av karta och kompass. Cykel och orienteringsförmågan skall testas på ett sådant sätt att orienteringsförmågan utgör det avgörande momentet. Den tävlande skall genomföra banan cyklande, bärande eller ledande sin cykel. Att cykla utanför stigar och vägar är normalt inte tillåtet, utan arrangörens medgivande. Med termen tävlande menas en individ antingen man/kvinna eller lag. 3 (10)

3. OCAD OCAD är en programvara för kartritning. Kartorna i OCAD är uppbyggda med grafiska element och symboler. Verktygsfältet i OCAD ser ut så här: De viktigaste verktygen för kartkonvertering är de verktyg som är markerade med fet stil i rutan bredvid. Byt objekt till annan symbol Det här verktyget är det verktyg som du kommer använda dig mest utav när du konverterar, framför allt stigar. Verktyget byter symbol på ett valt linje- eller ytobjekt. Man markerar ett objekt med Redigera punkt-verktyget eller Redigera objektverktyget. Välj den symbol du vill byta objektet till i symbolfältet och klicka sedan på Byt objekt till annan symbolverktyget. Byt alla objekt Det här verktyget likar det förra verktyget väldigt mycket. Skillnaden är att det här verktyget byter ut alla objekt som är av lika symbol som det objekt du valt till en annan symbol. Du kan tex. byta ut alla objekt på kartan som är markerade med symbolen för kantlinje för vattendrag till den blå varianten för MTB-O. Det här verktyget används mest vid grundkonverteringen av kartan. Redigera objekt Det här verktyget används för att markera och redigera objekt. Redigera punkt Det här verktyget används för att markera objekt och redigera punkter i objekt. Kurvlinje Det här verktyget skapar ett nytt objekt i kartan, tex. kan du använda det till att rita in nya stigar. Tips! Verktyget kan dock vara svårt att hantera, använd istället Frihandslinjeverktyget. Rak linje Det här verktyget skapar ett nytt objekt i kartan, tex. kan du använda det till att rita in nya stigar. Tips! Detta verktyg används väldigt sällan, använd istället Frihandslinjeverktyget. Frihandslinje Det här verktyget skapar ett nytt objekt i kartan, tex. kan du använda det till att rita in nya stigar. Tips! För att få ett bättre utseende och större exakthet håll nere vänster musknapp när du drar ut en ny punkt i linjen. Testa gärna! Läs mer om OCAD på: www.ocad.ch Läs mer om hur du använder de olika verktygen i OCAD på: www.ocad.ch/ocad10/ocad10_gettingstarted_swedish.pdf 4 (10) Verktygsfältet i OCAD Ångra Gör om Ta bort Duplicera objekt Byt Objekt till annan symbol Byt alla objekt Fyll objekt/rita avgränsning Vänd linjeobjekt Koppla ihop Slå samman Ändra till kurvlinje Ändra till grafiska element Mät Flytta Zooma in Zooma ut Hela kartan Visa rutnät Automatisk ihopkoppling Utjämningsnivå 0 Utjämningsnivå 1 Utjämningsnivå 2 Redigera objekt Redigera punkt Normalpunkt Hörnpunkt Styrpunkt Radera punkt Riktning på symboler, raster och text Rotera objekt Klipp hål Klipplinje/dela yta Parallellförflytta Kurvlinje Ellips Cirkel Rektangel Rak linje Frihandslinje

4. MTB-O normen För sporten MTB-O krävs en speciell kartnorm som skiljer sig mot kartnormen för fotorientering. Kartnormens syfte är att visa för de tävlande de olika stigarnas karaktär utifrån ett åkbarhets perspektiv. Kartnormen framhäver dessa stigar tydligare genom att tona ner andra symboler. Som till exempel: svarta symboler på en fotorienteringskarta förutom stigarna är nedtonade till 70% svart på en MTB-O karta. Den Internationella MTB-O normen: http://orienteering.org/wpcontent/uploads/2010/12/international-specification-for-mtb- Orienteering-Maps-2010_2.pdf (engelska) Det här skiljer sig från orienteringsnormen: Allt svart förutom stigar visas med 70% svart All tätskog (grönområden) visas med 30% grön Undervegetation (grönraster) redovisas ej Stigarna redovisas enligt åkbarhet och inte tydlighet Kanter kring våtmarker och vattendrag visas med 100% blått Meridianer visas med 100% blått Alla beståndsgräser och begränsningslinjer (414 och 416) redovisas ej OBS! Om området innehåller mycket av en viss sorts punktsymbol tex stenar, branter, blockterräng, gruvhål, grävda gropar, punkhöjder etc. kan dessa utelämnas om de ej är en viktig del för den tävlandes kartläsning. Stigarna Det viktigaste på en MTB-O karta är att stigarna redovisas, till skillnad från en fotorienteringskarta, efter åkbarhet. Det finns fyra olika klassificeringar för stigens åkbarhet och två olika klassificeringar för stigarnas bredd. Allt som allt blir det 8 st olika klassificeringar. Nedan följer förklaringar för de olika klassificeringarna med bildexempel på hur stigar i de olika klassificeringarna kan se ut. Heldragen Bred Den heldragna breda stigen är en fin bred stig över eller skogsväg som är minst 1,5 m bred, utan någonting som hindrar farten tex. rötter, stenar, sand, smågropar etc. Farten skall kunna vara 75-100% av maxfart. Heldragen Smal Den heldragna smala stigen är en fin smal stig som är under 1,5 m bred, utan någonting som hindrar farten tex. rötter, stenar, sand, smågropar etc. Farten skall kunna vara 75-100% av maxfart. 5 (10)

Långstreckad Bred Den långstreckade breda stigen är en bred stig eller skogsväg som är minst 1,5 m bred. Stigen har ett visst förhindrande underlag så som tex. rötter, stenar, sand, smågropar etc. Farten skall kunna vara 50-75% Långstreckad Smal Den långstreckade smala stigen är en bred stig eller skogsväg som är under 1,5 m, med viss förhindrande underlag så som tex. rötter, stenar, sand, smågropar etc. Farten skall kunna vara 50-75% av maxfart. Kortstreckad Bred Den kortstreckade breda stigen är en bred stig som är minst 1,5 m bred. Stigen har ett förhindrande underlag så som tex. rötter, stenar, sand, smågropar etc. Cyklisten kan behöva att välja sin linje på stigen för att komma fram. Mindre erfarna cyklister kan få lov att hoppa av. Farten skall kunna vara 25-50% av maxfart. Kortstreckad Smal Den kortstreckade smala stigen är en stig som är mindre än 1,5 m bred. Stigen har ett förhindrande underlag så som tex. rötter, stenar, sand, smågropar etc. Cyklisten kan behöva att välja sin linje på stigen för att komma fram. Mindre erfarna cyklister kan få lov att hoppa av. Farten skall kunna vara 25-50% av maxfart. Prickad Bred Den prickade breda stigen är en bred stig som är minst 1,5 m bred. Stigen har ett väldigt förhindrande underlag så som tex. rötter, stenar, sand, smågropar etc. Cyklisten kan behöva välja sin linje på stigen för att komma fram. Erfarna cyklister kan få lov att hoppa av. Farten skall kunna vara upp till 25% av maxfart. Prickad Smal Den kortstreckade smala stigen är en stig som är mindre än 1,5 m bred. Stigen har ett väldigt förhindrande underlag så som tex. rötter, stenar, sand, smågropar etc. Cyklisten kan behöva välja sin linje på stigen för att komma fram. Erfarna cyklister kan få lov att hoppa av. Farten skall kunna vara upp till 25% av maxfart. 6 (10)

Hinder Hinder är en annan sak som ska markeras är hinder. Hinder är objekt i terrängen som blockerar stigen och förhindrar cykling. Dessa objekt kan t.ex. vara en trädstam som ligger över stigen eller en vägbom. Det kan även vara t.ex. en trapp eller ett djupare vattenhål som täcker stigen. Det finns två olika klassificeringar för hinder, passerbara och opasserbara hinder. De opasserbara hindren får eller kan man inte passera. Dessa markeras med violetta kryss över stigen. Kryss kan även användas för att markera förbjuden stig. De passerbara hindren markeras med violetta tvärstreck över stigen. Här följer några bildexempel på passerbara hinder: 7 (10)

5. Konvertering, steg för steg 1. Terrängkännedom Det man först ska tänka på är att bekanta sig med den terräng man tänkt sig konvertera. Ett lämpligt sätt att göra det på är att ta en cykeltur med orienteringskartan som finns över området och åka lite huller om buller på kartan bara för att känna av ungefär hur stigarna i almänhet ser ut. Det här steget bör alla, oavsett kartkännedom göra. 2. Grundkonvertering Nästa steg är att börja grundkonvertera kartan: 1. Ladda ner mallen med alla symboler efter MTB-O normen som finns på orientering.se/mtbo. Markera och kopiera alla objekt och klistra in i kartan som ska konverteras. På så sätt får du in alla nya symboler i kartfilen. 2. Alla grönområden skall byta symbol till symbol 406 i MTB-O normen. Det gör du genom att markera ett grönområde på kartan av varje täthet, med Redigera objekt-verktyget och välj den nya symbolen i symbolfältet. Klicka sedan på byt alla objekt-verktyget ( ). Klart! 3. Alla svarta symboler skall bytas till 70% svarta symboler. Det gör du genom att markera en symbol på kartan med Redigera objekt-verktyget och välj den nya symbolen i symbolfältet. Klicka sedan på byt alla objekt-verktyget ( ). Klart! Branter Stenar Torn Staket Tunnlar Järnvägar Byggnader Kraftledningar Murar Pipelines Specialföremål (tex. koja, bilvrak, kolbotten etc.) etc. 4. Ändra alla kantlinjer på vattendrag till blå kantlinje enligt symbol 301. 5. Ta bort eller dölj allt grönrastrerat (undervegetation), då markerar du symbolen i symbolfältet, högerklickar och väljer dölj i menyn. 6. Ändra meridianerna till de 100% blåa meridianerna. 7. Dölj alla beståndsgräser och begränsningslinjer(414 och 416). 8. Börja konvertera stigarnana direkt utan att ha sett dem. Oftast så har man lite koll på hur stigarna borde se ut och ger en bra grund till rekningen. 8 (10)

3. Rekning och Slutkonvertering Det här är det absolut viktigaste steget i en bra kartkonvertering. Utan att reka så kommer det på många ställen inte stämma alls trots att man tycker att man känner till området väldigt bra. Rekningen gå ut på att man ska provcykla alla stigar som finns på kartan för att se till att konverteringen stämmer: Korrigera de stigar som inte stämmer med det du uppskattade från förra steget Lägg till stigar som ev. inte är med från orienteringskartan Ta bort stigar som ev. försvunnit från verkligheten Lägg till hinder Var extra noggrann med att det blir rätt i stigkorsningar och förgreningar så att det redovisas tydligt. En stig mellan två olika stigkorsningar/förgreningar kan variera väldigt mycket i åkbarhet. Man tar då ett genomsnitt av åkbarheten mellan två korsningar/förgreningar om så skulle vara fallet. Rekningen går att fördela om man nu vill det förutsatt de som hjälper till kännedom av MTB-O normen och att ni då tillsammans har en gemensam uppfattning om klassificeringar av stigar. Det viktigaste av allt med rekningen är att vara konsekvent och noga! 9 (10)

6. Skalor Att få rätt skala med rätt storlek på symbolerna i OCAD är inte lätt om man inte vet hur man gör. För att byta skala går man in på menyfältet Karta > Skalera om. När man får upp fönstret Skalera om karta (se bild), så ska du klicka ur Förstora/förminska symboler. Om du inte klickar ur det och har alla symboler enligt normen från början kommer storleken att bli fel. Sedan går du in i menyfältet på Symboler > Förstora/förminska... Om du skalerar från en mindre skala (1:15 000) till en större skala (1:10 000) ska du justera kartsymbolerna till 150 %. Sen klickar du i alla symboler. Klart! Om du ska skalera om från en större skala (tex. 1:10 000) till en mindre skala (tex. 1:15 000) ska du istället sätta faktorn på 66%. Sen klickar du i alla symboler. Klart! Symbolstorleken för olika skalor: 1:20 000 Enl. normen 1:15 000 Enl. normen --------------------------------------- 1:10 000 1.5x normen 1:7 500 1.5x normen 1:5 000 1.5x normen Läs mer om skalor och kartor för MTB-O på avsvitt 3 i den officiella MTB-O normen: http://orienteering.org/wp-content/uploads/2010/12/international-specification-for-mtb- Orienteering-Maps-2010_2.pdf (engelska) 10 (10)