LOKALRESURSPLAN FÖR ALE KOMMUN Förslag 2018-02-12 År 2019-2028 1
Innehållsförteckning Lokalresursplan för Ale kommun... 1 1 Lokalresursplan för Ale kommun... 4 1.1 Vision... 4 Social hållbarhet... 4 Ekologisk hållbarhet... 5 Ekonomisk hållbarhet... 5 1.2 Inledning... 5 1.3 Mål och strategier... 5 1.4 Lokalplaneringsprocess... 6 Lokalstyrgrupp förvaltningsledning... 6 Beredningsgrupp lokaler... 6 Lokalresursplan... 7 2 Förutsättningar för lokalplaneringsprocessen... 8 2.1 Kostnader och ytor... 8 2.2 Befolkningsprognoser... 10 3 Kapacitet och behovsanalys för bostäder... 11 3.1 Särskilt boende för äldre... 11 Behov av särskilt boende för äldre... 11 3.2 Bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning... 11 Behov av bostad särskild service för personer med funktionsnedsättning... 12 3.3 Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning... 12 Behov av daglig verksamhet... 12 3.4 Lägervistelser och korttidstillsyn... 12 Behov av korttidsplatser/läger... 12 3.5 Bostäder och lägenheter... 12 Behov av lägenheter... 13 3.6 IFO-huset verksamhetslokaler... 13 Behov av verksamhetslokaler... 13 4 Kapacitet och behovsanalys för kommunala behov... 13 4.1 Sektor kommunstyrelse lokalbehov... 13 4.2 Måltider och kök... 13 5 Kapacitet och behovsanalys för skola och förskola... 14 5.1 Surte... 14 Kapacitet Surte... 14 Prognoser för antal barn 1-5 år Surte... 14 Prognos antal elever åk F-6 Surte... 15 2
Behovsanalys Surte... 15 5.2 Bohus... 16 Kapacitet Bohus... 16 Prognos för antal barn 1-5 år Bohus... 16 Prognos antal elever åk F-9 Bohus.... 17 Behovsanalys Bohus... 17 5.3 Nödinge... 18 Kapacitet Nödinge... 18 Prognos för antal barn i Nödinge... 19 Prognos för antal elever åk F-6 Nödinge... 19 Prognos för antal elever åk 7-9 Nödinge... 20 Behovsanalys för Nödinge... 20 5.4 Nol / Alafors... 22 Kapacitet Nol, Alafors, Starrkärr, Kilanda och Ryd... 22 Prognos antal barn 1-5 år Nol, Alafors, Starrkärr, Kilanda och Ryd... 23 Prognos antal elever åk F-6 Nol, Alafors, Starrkärr, Kilanda och Ryd... 23 Behovsanalys för Nol, Alafors, Starrkärr, Kilanda och Ryd... 24 5.5 Älvängen... 25 Kapacitet i Älvängen... 25 Prognos för barn 1-5 år i Älvängen... 26 Prognos för antal elever åk F-6 Älvängen... 26 Prognos för antal elever åk 7-9 Älvängen... 27 Behovsanalys för Älvängen... 27 5.6 Skepplanda... 29 Kapacitet Skepplanda... 29 Prognos för barn 1-5 år Skepplanda... 29 Prognos för antal elever åk F-6 Skepplanda... 30 Behovsanalys Skepplanda... 30 5.7 Alvhem... 31 Kapacitet Alvhem... 31 Prognos antal barn Alvhem... 31 Behovsanalys... 31 6 Kommande utredningar och behovsanalyser... 32 Kapacitetsutredning för skolor... 32 Lokaliseringsutredning... 32 Utredning av måltider och kök... 32 Internhyra... 32 Nyckeltal och volymstudier... 32 7 Källor... 36 3
1 LOKALRESURSPLAN F Ö R ALE KOMMUN Ale är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer därför att öka betydligt under kommande år. Genom god framförhållning och planering kan rätt lokal finnas i rätt tid så att kommuninvånarna får en bra kommunal service även under tillväxtfasen. Lokalresursplanen är kommunens verktyg för att arbeta strategiskt och strukturerat med lokalfrågor. Planen ger en helhetsbild och överblick av kommunens lokalprojekt med ett tidsperspektiv fram till år 2028. 1.1 VISION Lokalplaneringen ska arbeta för en ändamålsenlig, attraktiv, sund, tillgänglig och säker verksamhetsmiljö som bidrar till hög produktivitet och god arbetsmiljö. Kommunens lokaler ska användas effektivt och den negativa miljöpåverkan ska vara låg. Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. En god livsmiljö baseras på hållbarhetens tre dimensioner ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Det betyder att vi har en hushållning i balans och inte lånar av kommande generationer. Social hållbarhet För att skapa socialt hållbara miljöer är det viktigt att säkra delaktighet, tillgänglighet och trygghet i och i anslutning till fastigheter. Delaktighet innebär att både pedagoger och elever ska ges möjlighet att delta i och påverka utformandet av fastigheten samt att processen på ett tydligt sätt ska kommuniceras till berörda parter. Dialogstöd kan tillhandahållas av KS. Fastigheterna ska utformas utifrån ett barnperspektiv där tillgänglighet för alla oavsett kön och ålder tas i beaktande. Öppna och trygga miljöer för alla oavsett bakgrund eller fysisk och psykisk funktionsvariation ska prioriteras. 4
Ekologisk hållbarhet Byggnaders miljöfrågor ska hanteras på ett systematiskt sätt och framförallt fokuseras på energianvändning, ytter- och innemiljön samt materialval och källsortering. Nya byggnader ska projekteras utifrån det miljöcertifieringssystem som anses hållbart och optimalt för projektet utifrån helhet och hållbarhetsperspektiv. System som är aktuella är passivhus, miljöbyggnad silver, LCC-kalkyler, lågenergihus och gällande byggnormer. Solcellsanläggningar ska installeras på alla nya byggnader om takets riktning och lutning ger rätt förutsättningar för det. Ekonomisk hållbarhet Den ekonomiska utvecklingen ska baseras på de förutsättningar som ges av naturresurser och välfärd. Nya lokaler ska byggas utifrån de framtida behoven. Hänsyn ska tas till hur befolkningens sammansättning förändras i antal och sammansättning. Rimliga avskrivningstider ska användas för att säkerställa att dagens lokaler inte påverkar förutsättningar för framtida generationer. 1.2 INLEDNING Lokalresursplanens syfte är att få fram ett tydligt och samlat planeringsunderlag för nuvarande och kommande lokaler. Här redogörs för kommunens behov av lokaler och vilka lokalprojekt som ska genomföras. Behovsnämnder beslutar årligen om lokalbehovet 10 år fram i tiden. Kommunens alla lokalbehov samlas ihop till en helhet och kompletteras med uppgifter om samhällsplanering, exploatering, fastigheters status och ekonomi. Planen sträcker sig tidsmässigt mellan 2018 till 2028. Beredningsgruppen för lokaler gör sedan en bedömning och sammanställning utifrån ett helhetsperspektiv för kommunen. Därefter tar lokalstyrgruppen ett ställningstagande och lämnar ett förslag på beslut. Sedan överlämnas ett förslag på lokalresursplanen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för politisk hantering och beslut. Lokalresursplanen arbetas fram av utvecklingsavdelningen, KS, i ett nära samarbete och med stöd av olika arbetsgrupper som arbetar med lokalfrågor. Underlag är nämndernas lokalbehov, relevanta nyckeltal och befolkningsprognoser. Planen revideras årligen i samband med budgetprocessen och det innebär att projekt kan komma att flyttas mellan år om förutsättningar av någon anledning förändras. 1.3 MÅL OCH STRATEGIER Kommunfullmäktige antog i beslut 2017-06-19 104 dnr. KS.2017.181 följande mål och strategier för lokalförsörjning. Endast de sammanfattade målsättningarna återges här: Målsättningen är att ha en överkapacitet i förskola motsvarande fyra förskoleavdelningar. Kommunens förskole- och skoltomter skall i möjligaste 5
mån förberedas så att paviljonger upp till 4 klassrum enkelt kan ställas upp på lämplig yta. Målsättningen är att kommunens förskolor har 6 10 avdelningar Målsättningen är att alla skolverksamheter ska ha lokaler som baserat på senare förordningsändringar och i övrigt är rationella senast 2020 Målsättningen är att kommunens nybyggda lokaler ska ha minst två möjliga användningsområden Målsättning är att tidig planering med detaljplan, och projektering ska ske för att möta förväntad exploateringstakt i kommunen. Framförhållningen i hela processen ska vara minst fem år i relation till pågående projekteringsprojekt. Byggstart ska i allmänhet inte ske innan exploateringsprocessen kommit så långt så att behoven är konkreta. Målsättningen är att ha ett långsiktigt perspektiv på hållbarhet när ställning tas till om en lokal skall renoveras eller om nybyggnation är ett bättre alternativ. Målsättningen är att i alla större detaljplaneförslag skapa utrymme för bostäder med särskild service. Målsättning är att alla barn i en ort går och möts i samma skola. 1.4 LOKALPLANERINGSPROCESS Kommunfullmäktige antog en lokalplaneringsprocess 2017-06-19 103 dnr KS 2017.123. Här beskrivs ansvar, roller och processen för lokalplanering. Förvaltningsledningen är lokalstyrgrupp och ombesörjer att förslag till beslut tas fram till kommunstyrelsen som är ansvarig nämnd för lokalförsörjningen. I Ale kommun ska alla investeringar i lokaler handläggas enligt en fyrstegsprocess som är gemensam för hela kommunen. Processen ska användas för investeringar i egna lokaler. Genom att arbeta efter processen skapas kvalificerade beslutsunderlag där projektets konsekvenser beskrivs och rätt beslut kan fattas. En gemensam och tydlig styrning säkerställer att investeringar görs utifrån ett helhetsperspektiv i kommunen och att det är långsiktigt hållbara lösningar. Lokalstyrgrupp förvaltningsledning Förvaltningsledningen är lokalstyrgrupp och ska på strategisk och kommungemensam nivå föreslå prioriteringar mellan olika önskemål och behov. En betydelsefull uppgift för gruppen är att samordna lokalresursplanering med övrig strategisk planering inom organisationen. I lokalstyrgruppen ingår kommunchef, ekonomichef, personalchef, kommunikationschef, utvecklingschef och samtliga sektorchefer. Beredningsgrupp lokaler Gruppen bereder lokalfrågor till lokalstyrgruppen och tar fram beslutsunderlag. Gruppen har kontinuerliga möten under året i löpande lokalfrågor. I gruppen ingår fastighetschef, projektchef, utvecklingschef och utvecklingsledare lokaler. Gruppen utökas regelbundet med planchef, mark- och exploateringschef, ekonomichef och controller. Den utökade gruppen bereder förslaget till årlig revidering av lokalresursplanen. 6
Lokalresursplan I lokalresursplanen finns det samlade framtida lokalbehovet för verksamheten och det sträcker sig över en 10-årsperiod. Planen ger också en översikt av var lokaler finns och var det kommer att bli ett över- eller underskott av lokalyta. Med hjälp av planen startas projekt och bedömning kan göras av det framtida behovet av resurser för att lösa framtida lokalbehov. Lokalresursplanen är också underlag för investeringsbudget och investeringsplan. En ny befolkningsprognos görs årligen av Utvecklingsavdelningen och prognosens utfall följs upp under året, allt för att fånga trender och förändringar som uppkommer. Kommunens översiktsplan, bostadsförsörjningsprogram, planerat bostadsbyggande och befolkningsprognosen används i arbetet med lokalresursplanen. Utifrån dessa dokument görs prioriteringar och ett förslag tas fram som sedan beslutas av förvaltningsledning och därefter i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Givetvis är träffsäkerheten i befolkningsprognosen mindre exakt ju längre fram i planens 10- årsperspektiv man kommer. 7
2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LOKALPLANERINGSPROCESSEN 2.1 KOSTNADER OCH YTOR Kommunens totala kostnader för lokaler beräknas ha ökat från nästan 175 mkr för budgetåret 2017 till drygt 189 mkr för år 2018. I summan ingår alla lokalkostnader varav 59 % är internhyra och övriga 41 % är externhyra. För den kommunala verksamheten finns en total lokalyta på 186 120 m² vilket är en ökning 6 807 m². Lokalkostnader och ytor budget 2018 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Tkr Yta m² Internhyra 111 968 134 888 Externhyra 77 510 51 232 Internhyra Externhyra Figur 1. Lokalkostnader och ytor. Förändring 2017 2018 Lokalkostnad tkr 174 618 189 478 Lokalyta m² 179 313 186 120 Figur2. Förändring mellan 2017 och 2018. 8
Den största lokalanvändaren är utbildningsnämnden och merparten av dessa lokaler ägs av kommunen. Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden har också ett stort behov av lokaler och större delen hyrs in. Den tredje största lokalanvändaren är kultur och fritid och där är de flesta lokalerna är kommunens egna. Samhällsbyggnad och kommunstyrelsen använder lokaler i mindre omfattning och merparten är kommunala ytor. Lokalkostnad per verksamhet i tkr Utbildning Kultur fritid Arbete trygghet omsorg Samhällsbyggnad Kommunstyrelse Externt 16 443 1 270 56 339 34 3 424 Internt 76 679 24 141 3 353 791 7 004 Internt Externt Figur 3. Lokalkostnader per verksamhet. Verksamhetens lokalytor m² Utbildning Kultur fritid Arbete trygghet omsorg Samhällsbyggnad Kommunstyrelse Externt 6 837 1 116 40 936 50 2294 Internt 85 221 31884 6839 4029 6 915 Internt Externt Figur 4. Lokalytor per verksamhet. 9
2.2 BEFOLKNINGSPROGNOSER Varje år upprättas en ny befolkningsprognos och varje gång används statistikunderlag utifrån SCB:s senaste befolkningsstatistik. Hänsyn tas också till pågående utbyggnader och exploateringar samt fruktsamhetstal, in- och utflyttning och dödsrisker. Säkerheten i prognosen är störst de närmaste åren och blir mer osäker längre fram i tiden. Totalt beräknas befolkningen öka från 29 549 personer år 2016 till 42 171 personer år 2028. Figur 5. Befolkningsprognos för kommunens orter fram till år 2028. Antal invånare i Ale kommun 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Antal invånare Figur 6. Befolkningsprognos för hela kommunen fram till år 2028. 10
3 KAPACITET OCH BEHOVSANALYS FÖR BOSTÄDER 3.1 SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Ale har en relativt ung befolkning men antalet äldre kommer att öka kommande år. Utifrån befolkningsprognosen kommer antalet yngre äldre minska marginellt medan antalet äldre över 80 år ökar från 1 199 till 1 750 personer under perioden 2019-2028. Det är viktigt att fortsatt följa utvecklingen av både yngre äldre och äldre äldre. I och med färdigställande av Ale seniorcentrum kommer kommunen att ha ett överskott av 24 lägenheter för särskilt boende. Detta överskott kommer att succesivt behövas under 10-årsperioden och de tomma platser som finns hyrs ut till andra kommuner. Förekomsten av tillgängliga lägenheter i flerbostadshus med rimlig boendekostnad centralt belägna nära affär, apotek, och kommunikationer skulle kunna dämpa behovet av särskilt boende. Behov av särskilt boende för äldre Att kommunen centralt fortsätter att stimulera byggandet av tillgängliga, väl anpassande, bostäder i centrumnära lägen (så kallade trygghetsbostäder), för att bidra till möjligheten för äldre att bo kvar hemma och därmed minska behovet av ytterligare platser inom ramen för särskilt boende. För att ytterligare främja möjligheten till kvarboende är det av vikt att dialogen med fastighetsägare kring bostads- och tillgänglighets anpassningar intensifieras. I slutet av planperioden bedömer verksamheten att det, trots ett ökat kvarboende, ändå kommer finnas behov av att utöka kapaciteten inom särskilt boende. 3.2 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Det finns två former av bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättningar service- och gruppbostad. Utöver dessa boendeformer finns en insats inom LSS som benämns annan särskilt anpassad bostad. De olika boendeformerna erbjuder stöd och hjälp från personal och ofta även anpassningar i bostaden efter behov hos den boende. Statistiskt sett är 1 % av befolkningen i behov av insatser enligt LSS. Bedömningen är att 0,2 % av befolknings ökningen har behov av särskild service för vuxna. Enligt prognos ökar Ales befolkning med i snitt 861 personer per år vilket resultera i att två personer per år har behov av en bostad med särskild service. Utifrån det behövs ett tillskott med en servicebostad innehållande 6 lägenheter vart fjärde år. 11
Behov av bostad särskild service för personer med funktionsnedsättning I beslutad lokalresursplan finns beslut om följande: 12 lägenheter fördelade på två servicebostäder i Skepplanda, planerat färdigställande till 2018. Projektet inväntar besked om bygglov vilket gör att tidpunkt för färdigställande för närvarande är oklart. 6 lägenheter i gruppbostad färdigt till 2019. För närvarande pågår förhandling om inköp av tomt med detaljplan. Om det är en möjlig lösning kan färdigställande vara möjligt under 2020/21. 6 lägenheter färdiga 2022-2023, tomt saknas i dagsläget. Utöver dessa projekt kommer det att behövas ytterligare 15 lägenheter i form av servicebostäder. Dessutom behövs en löpande utökning av lägenheter för psykiskt funktionsnedsatta i storleksordningen 4-6 lägenheter. 3.3 DAGLIG VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING En av LSS-lagens tio insatser är daglig verksamhet som ska bidra till att stärka individens personliga utveckling och skapa möjligheter för en ökad delaktighet i samhället. På 1-3 års sikt behövs en utökning av verksamheten för 10 personer och med ytterligare 10 års perspektiv kommer ytterligare 10 platser att behövas. Behov av daglig verksamhet I beslutad lokalresursplan finns med en utökning av daglig verksamhet för 20 personer under planeringsperioden varav 10 platser behövs inom en treårsperiod. En samlokalisering är optimalt utifrån personalresurser och effektivisering. 3.4 LÄGERVISTELSER OCH KORTTIDSTILLSYN Inom korttidsverksamheten finns det möjlighet för barn och unga med funktionshinder att få korttidstillsyn och lägervistelse. Verksamhetens nuvarande lokaler på Häljered ska lämnas och då behöver ett alternativ tas fram. Det är i dagsläget oklart när lokalerna ska lämnas. Behov av korttidsplatser/läger Om nuvarande lokal övergår till annan verksamhet finns behov av 10 korttidsplatser samt 10 platser för lägerverksamhet. 3.5 BOSTÄDER OCH LÄGENHETER Mottagandet av nyanlända sker genom anvisning enligt bosättningslagen. Anvisningstalet under 2017 har varit 94 och för 2018 är det 94. Kommunen ansvar är att erbjuda lägenheter till nyanlända. Flertalet av de ensamkommande barnen ha uppnått en ålder på 18-21 år vilket innebär att det finns behov av lägenheter för eget boende. För att stötta personer som står långt från ordinarie bostadsmarknad i kombination med ett missbruk ges möjlighet till Bostad 1 vilket är en väg till eget boende. Det interna stödboendet behöver utökas från nuvarande 6 platser till 12-15 platser och bemannas dygnet runt. 12
Vid ett akut behov av bostad finns jourboende eller referenslägenhet. Inför kommande femårsperiod finns ett ökat behov av båda boendeformerna med cirka 3 lägenheter om året. Behov av lägenheter Lägenheter för utslussning av ensamkommande som uppnår myndighetsålder under 2018-20. Lägenheter för nyanlända och anknytningsinvandring under 2018-27. Bostad 1, 3-5 lägenheter de närmaste 5 åren. Jourboende, 3 lägenheter/år de närmaste 5 åren. Referenslägenheter, 3 lägenheter/år de närmaste 5 åren. Härbärge 6 platser. 3.6 IFO-HUSET VERKSAMHETSLOKALER I IFO-huset i Nödinge finns IFO:s personal och lokalerna består av kontorsplatser, mötesrum, samtalsrum och personalutrymmen. Verksamheten är sedan länge trångbodda och lokalerna är inte fullt ut funktionella och ändamålsenliga. På längre sikt kommer verksamheten att flytta in i det nya kommuns hus. I väntan på det finns behov av en helhetslösning för IFO-huset för att utveckla lokalerna och vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda en god arbetsmiljö. Behov av verksamhetslokaler En helhetslösning för medarbetare på IFO-kontoret till dess att ett nytt kommunhus står färdigt. Detta omfattar arbetsplatser för 70 medarbetare, personalutrymmen, mötesrum, reception, väntrum, etc. 4 KAPACITET OCH BEHOVSANALYS FÖR KOMMUNALA BEHOV 4.1 SEKTOR KOMMUNSTYRELSE LOKALBEHOV Sektor kommunstyrelsen behöver omlokalisera cirka 40 arbetsplatser för internservice och utöka personalavdelningen med cirka 5 arbetsplatser. På längre sikt finns behov av ett kommunens hus i Nödinge som är gemensamt för alla sektorer. Volymen beräknas 2017 till 400 platser. I det nya huset kommer flera verksamheter och kontor att samlas på en central plats i kommunen. Det förbättrar och underlättar samverkan mellan olika funktioner vilket i sin tur ökar servicen till kommuninvånare. Kommunens hus är också ett viktigt steg för utbyggnad av centrala Nödinge och kommer att förstärka kommunens profil mot omvärlden. 4.2 MÅLTIDER OCH KÖK Utfallet av Kostutredningen 2017 kommer att ange inriktning för måltidsverksamheten och kopplade lokalbehov framåt i tiden. Hur kommunen väljer att utforma köken får direkt konsekvenser för hur mathanteringen ska inom verksamheten och innebär troligen även behov av lokalanpassningar och investeringar i ett flertal kök inom sektor ATO och sektors UKF verksamhet. 13
5 KAPACITET OCH BEHOVSANALYS FÖR SKOLA OCH FÖRSKOLA 5.1 SURTE Kapacitet Surte Förskola Antal platser Kommentar Nordgärdet 57 Surte förskola 77 Glasblåsaren 70 Tidsbegränsat bygglov fram till 2031. Summa förskoleplatser 204 Grundskola Antal platser Kommentar Surteskolan, F-6 300 Tidsbegränsade paviljonger 265 m², bygglov till 2020. Figur 7. Teoretisk kapacitet i förskole- och skollokaler i Surte. Prognoser för antal barn 1-5 år Surte 300 250 200 150 100 50 0 Surte 1-5 år 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Ny förskola 140 140 140 Glasblåsaren 70 70 70 70 70 70 70 70 70 Surte 77 77 77 77 77 77 77 77 77 77 77 77 Nordgärdet 57 57 57 57 57 57 57 57 57 57 57 57 Prognos antal barn 1-5 år 180 194 212 230 246 254 250 249 243 246 250 249 Utfall 83 % av prognos 149 161 176 191 204 211 208 207 202 204 208 207. Figur 8. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för barn 1-5 år i Surte, år 2017-2028. Under 2017 var utfallet och andelen barn i förskolan 83 % av prognosen. 14
Prognos antal elever åk F-6 Surte 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Surte åk F-6 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Surte 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 Prognos antal barn 245 262 264 276 282 299 304 321 335 358 374 383 Utfall 106 % av prognosen 260 278 280 293 299 317 322 340 355 379 396 406 Figur 9. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för elever 6-12 år i Surte år 2017-2028. Under 2017 var utfallet och andelen barn i grundskolan 106 % av prognosen. Behovsanalys Surte I Surte ökar antal barn i åldern 1-5 år med ca 70 förskolebarn under perioden 2017-2028. Det finns idag två permanenta förskolor med en teoretisk kapacitet på 134 platser. Utöver det finns Glasblåsaren som har ett tillfälligt bygglov. Glasblåsaren har 72 platser och kommer att ersättas med en ny permanent förskola år 2026. Den nya förskolan beräknas ha en kapacitet på 8 avdelningar och tomt och detaljplan måste tas fram för placering av förskolan. Förslag på placering är i närheten av Surteskolan där kommunen äger mark. Befolkningsprognosen visar på ett underskott av platser år 2019-2024. I dagsläget skrivs omkring 83 % av barnen in i förskoleverksamheten. Planeringen utgår därför från att antalet förskoleplatser räcker till och ett eventuellt underskott på platser kan lösas med placering av barn på andra orter och förtätning i befintliga förskolor. På sikt bör även möjligheten att ha en ny gemensam förskola för orterna Surte och Bohus undersökas. Surteskolan har ett ökat elevunderlag under perioden och antalet elever kommer att öka med 138 personer 2017-2028. Under våren 2016 kompletterades skolan med två paviljonger. Bygglovet för paviljonger måste förlängas alternativt att skolan byggs ut. Surteskolan har utöver kommunens egna elever ett inflöde från grannkommuner vilket påverkar skolans kapacitet. Skolan bör i första hand reserveras för elever som bor i kommunen. En kapacitetsutredning pågår för att kartlägga skolans långsiktiga lokalbehov. 15
5.2 BOHUS Kapacitet Bohus Förskola Antal platser Kommentar Bohus förskola 111 Byvägens förskola 55 Tidsbegränsat bygglov fram till 2021. Svenska Kyrkan 34 Fristående förskola. Summa förskoleplatser 200 Grundskola Antal platser Kommentar Bohusskolan, F-9 500 Tidsbegränsade paviljonger 300 m², bygglov till 2020. Figur 10. Teoretisk kapacitet i förskole- och skollokaler i Bohus. Prognos för antal barn 1-5 år Bohus 300 250 200 150 100 50 0 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Ny förskola 140 140 140 Svenska Kyrkan 34 34 34 34 34 34 34 34 34 34 34 34 Byvägen 55 55 55 55 55 55 55 55 55 Bohus 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 Prognos antal barn 1-5 år Bohus Bohus 1-5 år 193 208 223 222 220 227 222 217 212 209 205 201 Utfall 92 % av prognos 178 191 205 204 202 209 204 200 195 192 189 185 Figur 11. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för barn 1-5 år i Bohus, år 2017-2028. Under 2017 var utfallet och andelen barn i förskolan 92 % av prognosen. 16
Prognos antal elever åk F-9 Bohus. 700 600 500 400 300 200 100 0 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Bohus 500 500 500 500 500 500 500 500 500 500 500 500 Prognos antal barn 6-15 år Bohus Bohus åk F-9 457 464 485 504 524 528 561 570 587 583 585 593 Utfall 105 % av prognos 480 487 509 529 550 554 589 599 616 612 614 623 Figur 12. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för elever 6-12 år i Bohus år 2017-2028. Under 2017 var utfallet och andelen elever i grundskolan 105 % av prognosen. Behovsanalys Bohus Bohus uppvisar en marginell ökning av antalet förskolebarn under perioden som helhet. Prognosen uppvisar dock en ökning i mitten av perioden med ca 20 barn för att sedan åter sjunka i nivå. Det finns idag två kommunala förskolor i Bohus varav en har tidsbegränsat bygglov. Total kapacitet för de kommunala förskolorna är drygt 160 barn. Utöver detta finns en fristående enhet med cirka 30 barn. Dessa platser bör räcka under perioden. Det har tillkommit ett externt alternativ till förskola i Bohus/Surte inom pedagogisk omsorg som på sikt kan inverka på behovet av platser inom barnomsorgen. Byvägens förskola har ett tidsbegränsat bygglov fram till 2021 som kan förlängas med fem år fram till 2026 och därefter måste förskolan ersätts med en permanent förskola. Den nya förskolan beräknas ha en kapacitet på 8 avdelningar och tomt med detaljplan måste tas fram. I första hand bör det undersökas om nuvarande förskola går att göra om till en permanent lösning. På sikt bör även möjligheten att ha en ny gemensam förskola för orterna Surte och Bohus utredas. Bohusskolans elevunderlag förväntas öka med 136 barn fram till 2028 enligt prognosen. Bohusskolan har utökats med paviljonger innehållande fyra klassrum med tillhörande grupprum, kapprum mm. Bohusskolan har utöver detta tre byggnader som inte är ändamålsenliga för elever, lärare och övrig personal. Bygglovet behöver förlängas för paviljonger alternativt att skolan byggs ut permanent Även Bohusskolan har ett tillskott av elever från grannkommuner vilket inverkar på behovet av lokaler. Alla skolplatser bör reserveras för kommunens egna elever. Under hösten 2017 slutförs en kapacitetsutredning för att belysa Bohusskolans övergripande och långsiktiga behov. 17
5.3 NÖDINGE Kapacitet Nödinge Förskola Antal platser Kommentar Rödklövergatan 72 Vitklövergatan 90 Storgården 108 Paviljong 226 m² bygglov finns fram till 2021. Äppelgårdens 111 Nygården 72 Paviljong med tidsbegränsat bygglov fram till 2019 som kan förlängas. Pedagogisk omsorg 4 Ny förskola, Norra Kilandavägen Summa platser 170 Ny förskola öppnar under 2021. 457 Kapacitet när nya förskolan öppnar 627 platser. Grundskola Antal platser Kommentar Nödingeskolan F-3 400 Kyrkbyskolan 4-6 300 Summa platser F-6 700 Da Vinci 7-9 400 Ombyggnad planeras till 600 platser. Summa platser 7-9 400 Figur 13. Teoretisk kapacitet i förskole- och skollokaler i Nödinge. 18
Prognos för antal barn i Nödinge 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Figur 14. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för barn 1-5 år i Nödinge, år 2017-2028. Under 2017 var utfallet och andelen barn i förskolan 95 % av prognosen. Prognos för antal elever åk F-6 Nödinge 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Norra Kilandavägen 170 170 170 170 170 170 170 170 Ny förskola 1 170 170 170 170 170 Ny förskola 2 170 170 170 Pedagogisk omsorg 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 Nygården 72 72 72 72 Äppelgården 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 111 Storgården 108 108 108 108 108 108 108 108 108 108 108 108 Vitklövergatans 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 Rödklöver 72 72 72 72 72 72 72 72 72 72 72 72 Prognos antal barn 1-5 år Nödinge Nödinge 1-5 år 456 440 446 460 485 535 605 674 742 799 854 906 Utfall 95 % av prognos 433 418 424 437 461 508 575 640 705 759 811 861 Nödinge åk F-6 1200 1000 800 600 400 200 0 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Utbyggnad F-6 350 350 350 350 350 Kyrkby 4-6 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 Nödinge F-3 400 400 400 400 400 400 400 400 400 400 400 400 Prognos antal barn 682 682 723 743 757 804 827 875 928 978 1035 1116 Utfall 101 % av prognos 689 689 730 750 765 812 835 884 937 988 1045 1127 Figur 15. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för elever 6-12 år i Nödinge år 2017-2028. Under 2017 var utfallet och andelen barn i grundskolan 101 % av prognosen. 19
Prognos för antal elever åk 7-9 Nödinge 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Nödinge åk 7-9 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Da Vinciskolan 400 400 400 600 600 600 600 600 600 600 600 600 Prognos antal barn 534 543 598 627 634 636 680 709 730 736 754 782 Utfall 73 % av prognos 390 396 437 458 463 464 496 518 533 537 550 571 Figur 16. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för elever 13-15 år i Nödinge år 2017-2028. Under 2017 var utfallet och andelen barn i grundskolan 73 % av prognosen. Behovsanalys för Nödinge Barnantalet i Nödinge ökar enligt prognosen med ca 450 barn. Fram till 2020 är ökningen relativt blygsam men från 2021 och fram till 2028 är det en kraftig ökning årligen. Det finns fyra permanenta förskolor i Nödinge samt en paviljonglösning, Nygårdens förskola, som även används för att täcka upp bristen på förskoleplatser i andra orter. Nygårdens förskola har tidsbegränsat bygglov fram till 2019 med möjlighet till 5 års förlängning. I Nödinge finns också familjedaghem i mindre format. Total kapacitet för de kommunala förskolorna är närmare 450 platser. Utöver detta finns en fristående enhet med cirka 20 barn. Från 2021 fram till 2028 är den årliga ökningen i snitt ca 55 barn vilket exempelvis medför ett behov av tre nya förskolor på ca 8-10 avdelningar fram till 2028. Behov av förskoleplatser påverkas också av platsbrist på andra orter som Nol samtidigt som paviljonger behöver avvecklas. Den planerade nya förskolan på Norra Kilandavägen kommer att användas för att evakuera befintliga förskolor när nya bostadsområden byggs. För nya förskolor 1 och 2 måste tomt och detaljplan tas fram och placeringen är också beroende av var nya bostadsområden placeras. 20
I Nödinge finns tre skolor, Nödingeskolan med F-3, Kyrkbyskolan med 4-6 samt Da Vinci med 7-9. Elevunderlaget ökar under perioden för årskurs F-3 med 271 barn, för årskurs 4-6 med 162 barn och årskurs 7-9 uppskattas öka med 248 elever. Da Vinci tar emot elever från Nödinge, Nol, Alafors och Starrkärr dessutom tar Ahlafors fria skola emot elever från detta område, därför är det lite svårare att uppskatta antalet elever i dessa åldrar. Ale kulturrum kommer de kommande åren att genomgå en upprustning och anpassning för att bättre tillgodose behovet av ändamålsenliga lokaler för Da Vinciskolan. Ambitionen är att skolan skall kunna hantera ett elevunderlag på ca 600 elever när upprustningen är avslutad. I dagsläget har Da Vinci ca 400 elever. Med utgångspunkt från dagens elevunderlag och med hänsyn taget till ökningen enligt befolkningsprognosen så kommer Da Vinci att ha ett elevantal på 600 elever i slutet av tidsperioden. Detta är dock under förutsättning att övriga skolor som Arosenius och Ahlafors Fria skola kan ta emot lika stor andel elever som de gör idag. Den svaga länken är specialsalar och framförallt hemkunskap där del av undervisningen sker i en paviljong med tidsbegränsat bygglov. Lokalen behöver därför få en permanent lösning. Idag bedrivs undervisning i hemkunskap, textilslöjd och trä-metallslöjd för Da Vinciskolan i Kyrkbyskolans lokaler. Det möjliggör även ett samutnyttjande av övriga lokaler med Da Vinciskolan årskurs 7-9. Preliminärt kommer behovet av fler skolplatser komma tidigare än det går att få fram fler permanenta platser. En tidsbegränsad flexibel lösning kan därför behövas under en tidperiod. I Nödinge finns det en genomgående tanke att öka integration i skolan genom det organisationsförslag som sektorn tagit fram. Planeringen är därför att bygga ut skolan inom befintligt skolstråk. Det ger en sammanhållen skola vilket är positivt för orten. Behovet av fler elevplatser i skolan kommer därför i första hand att lösas genom utbyggnad av befintliga skolor. 21
5.4 NOL/ALAFORS Kapacitet Nol, Alafors, Starrkärr, Kilanda och Ryd Förskolor Antal platser Kommentar Mor Annas Väg 75 Nolhagen 72 Förskolan renoveras och öppnar igen under 2018. Nolängen 36 Änggårdens 72 Starrkärr 49 Alkotten 22 Fristående förskola. Kristallen 41 Fristående förskola. Pedagogisk omsorg 12 Nol ny förskola 144 Ny förskola öppnas 2020/2021 Summa platser Nol, Alafors, Starrkärr, m.fl. 379 523 platser när nya förskolan öppnas och ersätter Nolhagen. Grundskola Antal platser Kommentar Himlaskolan F-6 200 Nolskolan F-6 320 Paviljonger 135 m² med bygglov till 2021. Alafors fria skola 255 Fristående skola. Summa platser Nol 775 Figur 17. Teoretisk kapacitet i förskole- och skollokaler i Nol/Alafors. 22
Prognos antal barn 1-5 år Nol, Alafors, Starrkärr, Kilanda och Ryd 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Nol, Alafors m.fl. 1-5 år 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Norra Nol 170 Folkets husvägen 144 144 144 144 144 144 144 144 144 Kristallen 41 41 41 41 41 41 41 41 41 41 41 41 Alkotten föräldrar koop. 22 22 22 22 22 22 22 22 22 22 22 22 Starrkärrs 49 49 49 49 49 49 49 49 49 49 49 49 Änggården 72 72 72 72 72 72 72 72 72 72 72 72 Nolängen 36 36 36 36 36 36 170 170 170 170 170 170 Nolhagen 72 72 72 72 72 72 Mor Annas Väg 75 75 75 75 75 75 75 75 75 75 75 75 Pedagogisk omsorg 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 Prognos antal barn 1-5 år 433 447 473 493 510 532 546 563 580 594 601 615 Utfall 83 % av prognosen 359 371 393 409 423 442 453 467 481 493 499 510 Figur 18. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för barn 1-5 år i Nol, m.fl. år 2017-2028. Under 2017 var utfallet och andelen elever i grundskolan 83 % av prognosen. Prognos antal elever åk F-6 Nol, Alafors, Starrkärr, Kilanda och Ryd 1200 1000 800 600 400 200 0 Nol/Alafors Grundskola 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Alafors fria F-6 180 180 180 180 180 180 180 180 180 180 180 180 Nol F-6 320 320 320 320 320 320 320 600 600 600 600 600 Himla F-6 200 200 200 200 200 200 200 Prognos 6-12 år 723 731 729 742 758 778 781 790 814 834 853 870 Utfall 110 % av prognos 795 804 802 816 834 856 859 869 895 917 938 957 Figur 19. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för elever 6-12 år i Nol, m.fl. år 2017-2028. Under 2017 var utfallet och andelen elever i grundskolan 110 % av prognosen. 23
Behovsanalys för Nol, Alafors, Starrkärr, Kilanda och Ryd Under perioden ökar antalet barn med knappt 200 och merparten av ökningen sker i Nol. I Nol finns idag tre befintliga förskolor medan Alafors inklusive Starrkärr har två stycken. Total kapacitet för de kommunala förskolorna är cirka 300 barn. Det finns också familjedaghem med mellan 10-15 barn. Alafors har dessutom två stycken fristående förskolor med cirka 60 barn. I Nol räcker antalet förskoleplatser inte till. Detta har medfört att barn även placeras i Nödinge. Under sommaren fick Ale kommun besked om att ett bidrag beviljats med ca 60 mkr för att sanera marken där en ny förskola med 8 avdelningar planeras. Under våren 2018 görs en renovering av Nolhagens förskola. Upprustningen beräknas vara färdig under våren 2018. Under tiden är Nolhagens förskola placerad i Nödinge i tillfälliga lokaler. Behovet av ytterligare förskoleplatser är beroende av den fortsatta utvecklingen av nya bostäder på orten. En viktig förutsättning for framtida kapacitet är också att det görs ett arbete med ändring av detaljplanen kring Nolängens förskola för att möjliggöra eventuell utbyggnad, alternativt rivning och nybyggnad för att förstärka antalet förskoleplatser i Nol/Alafors. I Nolskolan och Himlaskolan finns årskurs F-6 och i Ahlafors fria skola årskurs F-9. Enligt prognosen förväntas F-6 skolorna öka med 147 elever fram till 2028. Kommunens enda fristående skola, Ahlafors fria skola, finns i området vilket påverkar bedömningen av de prognoser som tas fram. Nolskolan kompletterades hösten 2016 med en paviljong innehållande ett klassrum med tillhörande grupprum, kapprum mm. Till hösten 2017 har Nolskolan förstärkts med ytterligare en paviljong. Skolans övriga status är i dagsläget osäker men det finns troligen ett behov av upprustning och anpassning av lokaler. Med hjälp av en kapacitetsutredning som underlag kan hållbara och långsiktiga lösningar tas fram för Nol och Alafors utifrån byggnaders utformning och status samt den tänkta exploateringen i området. Preliminärt kommer behovet av fler skolplatser komma tidigare än det går att få fram fler permanenta platser. En tidsbegränsad flexibel lösning kan därför behövas under en tidperiod. En förstudie pågår för att utreda vilka möjligheter som finns att utveckla Nolskolan. Fastighetsavdelningen har bedömt att på sikt behöver Himlaskolan avvecklas på grund av byggnadens status. Byggnadens skick har medfört att vissa delar av lokalerna inte kan användas. En avveckling kan innebära att elevernas skolvägar behöver förändras. 24
5.5 ÄLVÄNGEN Kapacitet i Älvängen Förskola Antal platser Kommentar Olof Persgården 54 Hövägen 118 Björklöven 71 Båtsmans 72 Kronan 103 Pedagogisk omsorg 22 Ny förskola 170 Ny förskola planeras till år 2020/21 Summa platser Älvängen 440 Grundskola Antal platser Kommentar Madenskolan åk 3-6 250 Kronan 530 Summa platser åk F-6 780 Aroseniusskolan åk 7-9 400 Figur 20. Teoretisk kapacitet i förskole- och skollokaler i Älvängen. 25
Prognos för barn 1-5 år i Älvängen 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Älvängen 1-5 år 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Svenstorp ny 170 170 170 170 170 170 170 170 170 Ny förskola 1 170 170 170 Pedagogisk omsorg 22 22 22 22 22 22 22 22 22 22 22 22 Kronan 103 103 103 103 103 103 103 103 103 103 103 103 Båtsmans 72 72 72 72 72 72 72 72 72 72 72 72 Björklöven 71 71 71 71 71 71 71 71 71 71 71 71 Hövägen 118 118 118 118 118 118 170 170 170 170 170 170 Olof Persgården 54 54 54 54 54 54 54 54 54 54 54 54 Prognos antal barn 1-5 år 409 448 493 537 554 579 630 660 693 725 736 760 Utfall 96 % barn av prognos 393 430 473 516 532 556 605 634 665 696 707 730 Figur 21. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för barn 1-5 år i Älvängen år 2017-2028. Under 2017 var utfallet och andelen barn i grundskolan 96 % av prognosen. Prognos för antal elever åk F-6 Älvängen 1200 1000 800 600 400 200 0 Älvängen grundskola F-6 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Utökning 100 100 Kronan 530 530 530 530 530 530 530 530 530 530 530 530 Maden 250 250 250 250 250 250 250 250 250 250 250 250 Prognos 6-12 år 622 660 708 752 827 873 922 959 1003 1045 1089 1119 Utfall 88 % av prognos 547 581 623 662 728 768 811 844 883 920 958 985 Figur 22. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för elever 6-12 år i Älvängen år 2017-2028. Under 2017 var utfallet och andelen elever i grundskolan 88 % av prognosen. 26
Prognos för antal elever åk 7-9 Älvängen Älvängen åk 7-9 700 600 500 400 300 200 100 0 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Arosenius 400 400 400 550 550 550 550 550 550 550 650 650 Prognos antal barn 419 414 448 444 444 469 491 542 546 587 584 606 Utfall 93 % av prognos 390 385 417 413 413 436 457 504 508 546 543 564 Arosenius Prognos antal barn Utfall 93 % av prognos Figur 23. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för elever 13-15 år i Älvängen år 2017-2028. Under 2017 var utfallet och andelen elever i grundskolan 93 % av prognosen. Behovsanalys för Älvängen Älvängen kommer enligt prognosen att öka med knappt 351 barn fram till 2028. I dag finns det fem förskolor. Total kapacitet för de kommunala förskolorna är mellan 410-420 barn. Det finns också familjedaghem med mellan 10-20 barn. Antalet förskoleplatser i Älvängen måste ökas på både kort och lång sikt. För att hantera ökningen av antalet barn byggs en förskola omgående i Svenstorp. Ytterligare en förskola behövs under perioden. Dessutom behöver Hövägens förskola åtgärdas. Vid rivning kan det vara aktuellt med en tillfällig lösning i form av paviljonger. Preliminärt kommer behovet av fler förskoleplatser komma tidigare än det går att få fram fler permanenta platser. En tidsbegränsad flexibel lösning kan därför behövas under en tidperiod. I Aroseniusskolan finns åk 7-9 och sedan hösten 2016 finns den nya Kronanskolan med årskurs F-6. Dessutom finns särskolans elever för samma åldersgrupper på skolorna. Kronanskolan har även förskoleverksamhet i sina lokaler. Enligt befolkningsprognosen ökar åldersgruppen F-6 med ca 500 elever och 7-9 med cirka 200 elever fram till 2028. 27
Den snabba exploateringen och en fortsatt planerad byggnation i Kronogården har gjort att tidigare prognoser har varit underdimensionerade. Det har lett till att Madenskolan till hösten 2017 rustats upp och inrymmer samtliga 6-åringar i Älvängen. I dagsläget är Älvängenskolan upprustad och delar av lokalerna används till administration. Hur de tomma skollokalerna på Maden- och Älvängeskolan ska användas i framtiden kommer att hanteras i en kapacitetsutredning. En tidig bedömning är att sett till helheten har nuvarande skollokaler kapacitet fram till 2026/27. Aroseniusskolan är fullt utnyttjad trots att anpassningar nyligen har gjorts. Bedömningen är att lokalerna räcker fram till hösten 2019. Skolan kommer att ha ett utökat lokalbehov framöver. Kommunen har en målsättning att skapa en sammanhållen skola för att utveckla samhället och öka inkludering. En kapacitetsutredning kommer att göras under våren 2018 med utgångspunkt att bygga ut antal elevplatser inom befintligt skolområde och i befintliga skollokaler i första hand. Verksamhet och lokalanvändning för skolorna beskrivs översiktligt och en övergripande bedömning görs av funktioner och teknisk status. Kapacitetsutredning har som syfte att bedöma lokalanvändning och kapacitet i befintliga lokaler och fastigheter utifrån tekniska begränsningar och verksamhetens förutsättningar. Detta medför att användningen av tomter och fastigheter kan utvecklas över tid. Exempelvis behöver ställning tas till hur stråket Madenskolan och Arosneiusskolan ska nyttjas över tid för att nå de strategiska målen om sammanhållen skola stadievis i Älvängen. Behållningen är att ta fram lösningar på hur det framtida behovet kan tillgodoses. Förslag på åtgärder framställs och en bedömning görs när i tiden som behov uppkommer samt en beräkning av kapacitet efter genomförd åtgärd. 28
5.6 SKEPPLANDA Kapacitet Skepplanda Förskola Antal platser Kommentar Gunnarsgården 90 Garnvinde 35 Kyrkskolan 30 Pedagogisk omsorg 23 Summa platser 178 Grundskola Antal platser Kommentar Garnvindeskolan F-3 220 Alboskolan 4-6 200 Summa platser Skepplanda 420 Figur 24. Teoretisk kapacitet i förskole- och skollokaler i Skepplanda. Prognos för barn 1-5 år Skepplanda 250 200 150 100 50 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Pedagogisk omsorg 23 23 23 23 23 23 23 23 23 23 23 23 Kyrkskolan 30 30 30 30 30 30 30 30 30 30 30 28 Garnvindan 35 35 35 35 35 35 35 35 35 35 35 35 Gunnarsgården 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 Prognos antal barn 1-5 år Skepplanda 0 Skepplanda 1-5 år 215 215 214 218 227 231 230 228 227 226 224 223 Utfall 81 % av prognosen 174 174 173 177 184 187 186 185 184 183 181 181 Figur 25. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för barn 1-5 år i Skepplanda, år 2017-2028. Under 2017 var utfallet och andelen barn i förskolan 81 % av prognosen. 29
Prognos för antal elever åk F-6 Skepplanda 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Skepplanda åk F-6 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Albo 4-6 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 Garnvinde F-3 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 220 Prognos elever F-6 365 378 382 393 395 396 416 416 422 426 435 447 Utfall 103 % av prognos 376 389 393 405 407 408 428 428 435 439 448 460 Figur 26. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för elever 6-12 år i Skepplanda år 2017-2028. Under 2017 var utfallet och andelen elever i grundskolan 103 % av prognosen. Behovsanalys Skepplanda Skepplandas förändring under perioden är relativt blygsam och det finns idag tre förskolor i Skepplanda. Gunnarsgården har fem avdelningar varav en avdelning är placerad på Alboskolan. Garnvindans förskola är placerad på Garnvindeskolan med två avdelningar. Kyrkskolans förskola har två avdelningar. Total kapacitet för de kommunala förskolorna är cirka 150 barn. Det finns också familjedaghem med mellan 20-30 barn. Befintliga förskolor kan inte idag täcka behovet av förskoleplatser vilket innebär att föräldrarna erbjuds plats på andra orter i kommunen I Skepplanda finns Garnvindeskolan, F-3 och Alboskolan, 4-6. Enligt periodens prognos ökar elevunderlaget med 82 elever fram till 2028. Garnvindeskolans ökning är den mest problematiska då de saknar utrymme att växa. En ogynnsam åldersfördelning innebär behov av nya lokaler omgående men senast 2020 om befolkningsprognosen stämmer. Alboskolan bör klara av att ta emot alla elever även i fortsättningen. I verksamhetsplanen ligger ett uppdrag att se över organisationen för både skola och förskola i Skepplanda vilket på sikt förväntas ge en mer effektiv organisation genom att slå samman Garnvindeskolan och Alboskolan till en F-6 enhet. En översyn av skolvägarna i kommunen kan få en effekt för Skepplandas framtida elevunderlag då delar av nuvarande elevunderlag har närmare till Älvängen än till Skepplanda. I samband med detta behöver även förskolans lokaler i Skepplanda ses över. Idag bedrivs förskoleverksamhet i skolans lokaler med två avdelningar på Garnvindeskolan och en avdelning på Alboskolan. Som beskrivits ovan är Garnvindeskolan trångbodda vilket kan påverka förskolans verksamhet. En behovsutredning är påbörjad för att belysa lokalernas kapacitet, fastigheters status och verksamheten i skolor och förskolor. 30
5.7 ALVHEM Kapacitet Alvhem Förskola Antal platser Kommentar Alvhems förskola 63 Hålanda 20 Fristående förskola. Figur 27. Teoretisk kapacitet i förskole- och skollokaler i Alvhem. Prognos antal barn Alvhem 140 120 100 80 60 40 20 0 201 7 201 8 201 9 202 0 Hålanda 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 19 Alvhem 51 51 51 51 51 51 51 51 51 51 51 51 Prognos 1-5 år Alvhem, Hålanda Alvhem Förskola 202 1 202 2 202 3 202 4 202 5 202 6 202 7 88 98 110 117 122 124 121 119 113 106 100 97 Utfall 58 % av prognosen 51 57 64 68 71 72 70 69 66 61 58 56 202 8 Figur 28. Staplarna representera antal platser och linjen är befolkningsprognosen för barn 1-5 år i Alvhem, år 2017-2028. Under 2017 var utfallet och andelen barn i förskolan 58 % av prognosen. Behovsanalys Alvhems förskola är idag en liten enhet med två avdelningar och en kapacitet på drygt 50 barn. I Hålanda finns en mindre fri förskola med cirka 20 platser. I dagsläget är ett trettiotal barn är inskrivna i Alvhems verksamhet. Bedömningen är att antalet förskoleplatser sannolikt räcker till under perioden. 31
6 KOMMANDE UTREDNINGAR OCH BEHOVSANALYSER Kapacitetsutredning för skolor Kapacitetsutredning kommer att göras för flera skolor under 2018. Lokalerna studeras utifrån ytor, funktion och samband som ställs i relation till antalet elever. Syftet är att utreda skolornas nuvarande kapacitet för att få ett underlag för framtida om- och tillbyggnader och få vetskap om vad olika åtgärder ger för effekter och när i tiden de ska genomföras Lokaliseringsutredning För närvarande finns det en stor brist på tomter med detaljplan för kommunala behov. För att genomföra byggprojekt måste det finnas en passande tomt med ändamålsenlig detaljplan. Kommunens markinköp hanteras av MEX som i sin tur kopplar inköpen till lokalresursplanen. Fastighet ansöker om detaljplan och driver det arbetet framåt. Kostnader för markinköp hanteras i budgeten för markreserven som då måste anpassa efter behoven i lokalresursplanen. Lokalprojektet belastas med kostnader som fastighetsbildning, flyttning av ledningar, trafikåtgärder, detaljplan, mm. Utredning av måltider och kök Det finns ett renovering- och investeringsbehov för kommunens centralkök. En utredning har genomförts där olika alternativ har presenteras som centralkök, mottagningskök och tillagningskök samt kombinationer av olika kök. Därefter har politiskt beslut fattats att centralköket ska avvecklas och att alla kök ska vara tillagningskök. Det innebär att ett antal kök behöver anpassas till de nya direktiven. Arbetet har startat och beräknas pågå under 2018 och 2019. Internhyra Nuvarande Principer och regler för internhyra är från 1997. Flera av bestämmelserna är bra och tillämpas i väsentlig del. Problemet är att de inte har uppdaterats i takt med att förhållandena har ändrats och att de inte är tillräckligt kända i organisationen. Det finns också regler som behöver ses över och moderniseras som reglerna för uppsägning och finansiering av tomma lokaler, finansiering för avveckling och rivning av lokaler. Reglerna har inte heller justerats för förhållanden som tillkommit sedan reglerna skrevs. Nyckeltal och volymstudier I samband med nya detaljplaner för nya bostadsområden ska det avsättas tillräckligt stora ytor för kommunala lokaler som förskolor, grundskolor och särskilda boenden. För att underlätta planeringen och påskynda arbetet bör nyckeltal användas och volymstudier göras. Volymstudien ger vägledning vilka ytor som behövs för kommunala behov så att dessa ingår i nya detaljplaner. 32