Vägplan ny korsning väg 263 Steningehöjdsvägen och Ölsta byväg

SAMRÅDSUNDERLAG Vägplan ny korsning väg 263 Steningehöjdsvägen och Ölsta byväg Sigtuna kommun, Stockholms län Vägplan 2015-01-07 Projektnummer: TRV 2014/93309

TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.1.0 Trafikverket Postadress: Solna Strandväg 98, 172 90 Sundbyberg E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådsunderlag Vägplan ny korsning väg 263 Steningehöjdsvägen och Ölsta byväg Författare: Louise Bergström Dokumentdatum: 2015-01-07 Ärendenummer: 2014/93309 Version: 0.1 Fastställt av: Kontaktperson: Linnea Ljung 2

Innehåll SAMMANFATTNING 5 1. BESKRIVNING AV PROJEKTET 6 1.1. 1.2. Bakgrund 6 Behov av förändringar 6 1.3. Tidigare utredningar 7 1.3.1. Aktualitet 7 1.4. 1.5. 1.6. Ändamål och projektmål 7 Analys enligt fyrstegprincipen 7 Planläggningsprocessen 7 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 9 2.1. Geografisk avgränsning 9 2.2. Markanvändning 9 2.2.1. Befolkning och bebyggelse 9 2.2.2. Målpunkter 9 2.2.3. Näringsliv 10 2.2.4. Kommunala planer 10 2.2.5. Rekreation och friluftsliv 11 2.2.6. Ledningar och annan infrastruktur 11 2.3. Trafik och trafikanter 11 2.3.1. Motorfordonstrafik 11 2.3.2. Gång- och cykeltrafik 11 2.3.3. Kollektivtrafik 13 2.3.4. Trafiksäkerhet 13 2.4. Miljöförutsättningar 14 2.4.1. Landskap 14 2.4.2. Riksintressen 14 2.4.3. Kulturmiljö 14 2.4.4. Växt- och djurliv 14 2.4.5. Våtmark och vatten 14 2.4.6. Buller 14 2.4.7. Geoteknik 15 3

2.5. Brister och möjligheter i landskapet 16 3. FÖRESLAGEN ÅTGÄRD 17 3.1. Nollalternativ 17 3.2. Utredningsalternativ 17 3.2.1. Utformningsförslag 17 3.2.2. Kostnader 17 4. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER 18 4.1. Miljöeffekter och konsekvenser 18 4.1.1. Landskap 18 4.1.2. Riksintressen 18 4.1.3. Kulturmiljö 18 4.1.4. Växt- och djurliv 18 4.1.5. Våtmark och vatten 18 4.1.6. Buller 18 4.1.7. Geoteknik 19 4.2. Påverkan på allmänna intressen 19 4.2.1. Kommunala planer 19 4.2.2. Ledningar och annan infrastruktur 20 4.3. Trafik och trafikanter 20 4.3.1. Motorfordonstrafik 20 4.3.2. Gående och cyklister 21 4.3.3. Kollektivtrafik 21 4.3.4. Trafiksäkerhet 22 4.4. 4.5. Boende, bebyggelse och näringsliv 22 Påverkan under byggtiden 22 5. FORTSATT ARBETE 23 4

Sammanfattning I Sigtuna kommun, ca fem kilometer öster om Märsta centrum, planeras en korsningsåtgärd där Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen ansluter till länsväg 263. De två vägarna ansluter till väg 263 med en förskjutning om ca 60 meter. De två anslutande vägarna är idag trevägskorsningar med separata vänstersvängsfält. Norr och söder om väg 263 vid den aktuella platsen ligger bostadsområden. Norr om väg 263 finns ett redan uppväxt mindre villaområde och söder om väg 263 pågår exploatering av ett större bostadsområde, Steningehöjden. Söder om vägen finns skola, förskola och idrottshall. Figur 1. Utredningsområde, röd markering. Föreslagen åtgärd är att samordna de två trevägskorsningarna till en cirkulationsplats i höjd med Steningehöjdsvägen. Detta bedöms ge ökad trafiksäkerhet och framkomlighet för samtliga tillfarter. Cirkulationsplatsen behöver vara tvåfältig för att kunna hantera den förväntade trafikmängden för horisontåret, år 2035. Åtgärden innebär inga konsekvenser för boende, bebyggelse, näringsliv, gående och cyklister. För motorfordonstrafik och kollektivtrafik innebär det viss förändring jämfört med idag men bibehållen eller ökad framkomlighet kan förväntas. Landskapsbilden påverkas i viss utsträckning då den föreslagna cirkulationsplatsen blir ett nytt inslag i området. Beroende på hur rondellen gestaltas blir påverkan på omgivningen olika stor. Inga övriga konsekvenser för miljön bedöms baserat på föreslagen åtgärd. Kompetterande geotekniska undersökningar kommer att genomföras för att bestämma behovet av förstärkningsåtgärder. 5

1. Beskrivning av projektet 1.1. Bakgrund Länsväg 263 är en tvärförbindelse i norra Stockholm som sträcker sig mellan Litslena/väg 55 i väster och E4 i öster. Väg 263 är en viktig länk för Sigtuna kommun då vägen utgör huvudlänken genom kommunen mellan samhällena Märsta och Sigtuna och E4an. Väg 263 förbinder även samhällena med väg 55 och i förlängingen E18 i väster. Mellan Sigtuna och Märsta finns mindre bebyggelse utmed vägen och flera anslutande vägar. Ca fyra kilometer väster om Märta ansluter Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen med 60 meters mellanrum. Figur 2. Projektets läge i Sigtuna kommun. 1.2. Behov av förändringar Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen ansluter till väg 263 med ca 60 meters mellanrum med två förskjutna trevägskorsningar. Trafiken på väg 263 dominerar trafikflödet och det är svårt att komma ut på väg 263 från anslutande vägar. Störst problem finns för vänstersvängande trafik in mot Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen. Det pågår exploatering av nya bostäder i Steningehöjden och det finns behov av att säkerställa framkomlighet och hög trafiksäkerhet för anslutande vägar. 6

1.3. Tidigare utredningar För sträckan finns sedan tidigare framtagna utredningar: - Åtgärdsvalsstudie stråken Arlanda-Bålsta och Arlanda-Litslena, väg 263, 912 och 269; Trafikverket 2013 - Stråkstudie Väg 263 Enköping (C-län) Arlanda tpl (AB-län); Trafikverket 2011 1.3.1. Aktualitet De två tidigare utredningarna pekar på behov av åtgärder utmed väg 263. Vägen har en viktig funktion för lokala och regionala resor för boende i Sigtuna kommun. Projektet medfinansieras av Sigtuna kommun. 1.4. Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är att ta fram handlingar där god framkomlighet och trafiksäkerhet för trafik på väg 263 och anslutande vägar säkerställs. Genom att bygga om korsningarna vid Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen säkerställs att framtida trafikflöden kan hanteras. Projektmålet är att säkerställa god framkomlighet och trafiksäkerhet för samtliga trafikanter vid Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen. Samrådsunderlaget ska ligga till grund för länsstyrelsen beslut om betydande miljöpåverkan samt utgöra underlag för det fortsatta projekteringsarbetet. 1.5. Analys enligt fyrstegprincipen Trafikverket arbetar utifrån strategin Fyrstegsprincipen. Detta innebär att analys av åtgärder görs för att lösa identifierade problem och brister. Behov av åtgärder analyseras utifrån följande steg: 1. Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Åtgärder vid Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen innebär en steg 4-åtgärd i fyrstegsprincipen. En ny korsningsutformning föreslås som delvis ligger utanför befintligt vägområde. 1.6. Planläggningsprocessen Trafikverkets planläggningsprocess styrs av väglagen och miljöbalken. Planläggningsprocessen är utformad för att effektivisera den fysiska planläggningen 7

samt göra planeringen mer situationsanpassad. Utgångspunkt för planläggningsprocessen är fem typfall som baseras på svaret av följande frågor: 1. Är det en liten och okomplicerad åtgärd på befintlig anläggning som endast medför marginell ytterligare påverkan på omgivningen, och har berörda fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt skriftligen medgett att mark eller annat utrymme får tas i anspråk? 2. Innebär åtgärden betydande miljöpåverkan? 3. Finns det alternativa lokaliseringar som tillgodoser ändamålet och projektmålen? 4. Ska åtgärden tillåtlighetsprövas av regeringen? Utifrån svaret på frågorna ovan finns fem olika typfall för en vägplan; typfall 1-5, som beror på komplexitet och omfattning. Tillåtlighetsprövning är inte längre obligatoriskt att genomföra och MKB (miljökonsekvensbeskrivning) behöver bara tas fram när ett projekt innebär betydande miljöpåverkan. Typfall 1 Typfall 2 Typfall 3 Små och okomplcerade åtgärder på befintligt anläggning, endast marginell ytterliager påverkan på omgivningen, frivillig markåtkomst. (svar ja på fråga 1) Ej betydande miljöpåverkan (nej på alla frågor ovan) Betydande miljöpåverkan, inga alternativa lokaliseringar (svar nej på fråga 1 och 4 och svar ja på fråga 2 och 3) Typfall 4 Betydande miljöpåverkan, alternativa lokaliseringar (svar nej på fråga 1 och 4 och svar ja på fråga 2 och 3) Typfall 5 Tillåtlighetsprövning, betydande miljöpåverkan, alternativa lokaliseringar (svar nej på fråga 1 och svar ja på fråga 2, 3 och 4) Typfall 1 kräver ingen vägplan utan en enklare form av bedömning av konsekvenser. Typfall 2-5 kräver vägplan. I figuren nedan kan en schematisk bild över planläggningsprocessen studeras. Figur 3. Planläggningsprocessen (figur från Trafikverket). Denna rapport är det första steget i planläggningsprocessen, samrådsunderlag, som syftar till att utgöra grund för länsstyrelsen beslut om betydande miljöpåverkan. 8

2. Förutsättningar 2.1. Geografisk avgränsning Det studerade området är korsningarna väg 263 Ölsta byväg och väg 263- Steningehöjdsvägen. I figuren nedan kan utredningsområdet studeras. Figur 4. Utredningsområde, röd markering. 2.2. Markanvändning 2.2.1. Befolkning och bebyggelse I Sigtuna kommun bor det drygt 43 000 invånare (2013). Befolkningen är koncentrerad till de större tätorterna Sigtuna och Märsta. I kommunen finns även flera mindre bostadsområden, exempelvis Steningehöjden, söder om väg 263 vid utredningsområdet, och Ölsta, norr om väg 263 vid utredningsområdet. I Ölsta uppskattas antal bostäder till ca 40 som ansluter till väg 263 via Ölsta byväg. I Steningehöjden pågår exploatering av nya bostäder. När området är fullt utbyggt ska det rymma 900 bostäder. Det är villor och flerbostadshus som byggs. Delar av området är redan utbyggt, ca 300 bostäder finns på plats, och försäljning av bostäder pågår. I området finns även förskola, skola och idrottshall. 2.2.2. Målpunkter I Steningehöjden finns mindre verksamheter, förskola, skola och sporthall. Steningehöjden har även förbindelse med Valsta i södra Märsta via Valstavägen. I Märsta finns handel, service, skolor och kommunikationer. Avståndet till Märsta är ca fem kilometer. 9

I Sigtuna finns också service och handel. Avstånd till Sigtuna är ca fem kilometer. I närområdet finns skogstigar, elljusspår, badplats samt ridhus. 2.2.3. Näringsliv Området kring de två korsningarna är dominerat av bostäder. I Steningehöjden möjliggörs för verksamheter i bottenvåningarna av flerbostadshusen. Det finns lantbruk i närområdet och en virkesindustri öster om utredningsområdet. 2.2.4. Kommunala planer Sigtuna kommuns översiktsplan antogs av kommunfullmäktige i maj 2014. Temat på översiktsplanen är Hållbarhet i en växande kommun. I översiktsplanen pekas Steningehöjden ut som ett område för bebyggelseutveckling. Även Steninge Slottspark, söder om Steningehöjden, ska byggas ut. Det finns gällande detaljplaner både norr och söder om väg 263 vid utredningsområdet. I figuren nedan kan utbredning på gällande detaljplaner studeras. Båda detaljplanerna reglerar funktionen huvudgata för de anslutande vägarna. Figur 5. Detaljplaner inom utredningsområdet. Bild från Infovisaren, Sigtuna kommun. 10

2.2.5. Rekreation och friluftsliv Det aktuella området ligger på landsbygden mellan de två större samhällena Sigtuna och Märsta. Det är nära till skog och natur samtidigt som det endast ca fem kilometer till service och handel. Det finns en badplats vid Mälaren, söder om Steningehöjden. Vid Steningehöjden finns elljusspår och idrottshall. I Valsta finns en större idrottsplats. Söder om Steningehöjden finns ett mindre ridhus. 2.2.6. Ledningar och annan infrastruktur Längs med väg 263 går diken och vägen avvattnas delvis via dagvattenbrunnar. I åkermarken norr om väg 263 kan privata dräneringsledningar och/eller bevattningsledningar återfinnas. Väster om utredningsområdet korsar kommunens spill- och vattenledning befintlig väg 263. Utmed väg 263 finns befintlig belysning med tillhörande ledningar. 2.3. Trafik och trafikanter 2.3.1. Motorfordonstrafik Väg 263 har ett körfält i vardera riktningen. Hastigheten är idag 80 km/h och det finns trafiksäkerhetskameror på platsen. Korsningarna vid Ölsta byväg och Steningehöjden är utformade som typ-c korsningar med separat vänstersvängsfält. Väg 263 trafikerar idag av ca 15 000 fordon (mätning år 2010) per vardagsmedeldygn. Ölsta byväg har ett uppskattat flöde på ca 150 fordon/vardagsmedeldygn och Steningehöjdsvägen ett uppskattat flöde på ca 2 000 fordon/vardagsmedeldygn. Andel tung trafik är 10 % i östlig riktning och 7 % i västlig riktning. Motorfordonstrafiken är styrd av arbetspendling och tydligt riktad västerut mot Märsta, Arlanda och E4 under morgonens mest belastade timmar. Under eftermiddagen är trafiken riktad i motsatt riktning. Framkomligheten är idag god i korsningen vid Steningehöjden. Förmiddagens maxtimma av är den mest belastade och en analys i Capcal för nuläget visar att trafik från Steningehöjden som ska höger vidare österut idag har en belastningsgrad på 0,62. Genomgående trafik i östgående riktning har en belastningsgrad på 0,5. Övriga tillfarter och svängrörelser har låg belastningsgrad. Korsningen vid Ölsta byväg har idag samtliga tillfarter en belastningsgrad på < 0,5 vilket bedöms som god framkomlighet. 2.3.2. Gång- och cykeltrafik Det finns friliggande gång- och cykelväg längs med väg 263 norr om väg 263 öster om Ölsta byväg och söder om väg 263 väster om Ölsta byväg. Gång- och cykelvägen korsar under väg 263 i en port strax väster om korsningen med Ölsta byväg. Det finns en gångoch cykelväg utmed Steningehöjdsvägen. Se figur nedan för gång- och cykelvägar i området. 11

Figur 6. Gång- och cykelvägar i området kring Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen. Gång- och cykelport väster om Ölsta byväg ligger i anslutning till busshållplatserna. Figur 7. GC-port väster om Ölsta byväg. 12

2.3.3. Kollektivtrafik Busstrafik trafikerar utmed väg 263 och det finns en busshållplats i vardera riktningen väster om Ölsta byväg i höjd med GC-porten. Busshållplatserna är utformade som fickhållplatser och det finns väderskydd på hållplatsen i riktning mot Märsta. Det är totalt fem busslinjer som trafikerar utmed väg 263 varav två linjer (linje 570 och 575) trafikerar regelbundet med halvtimmestrafik per riktning. Se figur nedan från SL. Figur 8. Busstrafik förbi korsningen. 2.3.4. Trafiksäkerhet Under den senaste femårsperioden har fem lindriga olyckor inträffat i området vid de två korsningarna, enligt rapporter i olycksdatabasen STRADA. Samtliga olyckor omfattar motorfordon och det finns inga inrapporterade olyckor med oskyddade trafikanter involverade. Olyckorna fördelar sig så här: - Två singelolyckor där motorfordon kört av vägen ut på åkermark. - Två korsningsolyckor där motorfordon ska svänga vänster ut från Steningehöjden mot Sigtuna och blir påkörda. - En upphinnande olycka som orsakas av bländning. 13

2.4. Miljöförutsättningar Vid beskrivning av miljöförutsättningar har de aspekter som belyses i projektets miljösäkring (TDOK 2012:159) arbetats in under avsnitten nedan. 2.4.1. Landskap Landskapet är ett flackt jordbrukslandskap som ramas in av skogsklädda höjder. Det är ett storskaligt landskap med långa siktlinjer mot sydöst. Åkerholmar skapar rumslighet och bryter ner skalan. Skogen är barrblandskog. Norr om vägen finns både en äldre gårdsbebyggelse och nyare villabebyggelse (Ölsta by) i gränsen mellan skog och öppet landskap. I anslutning till bostadsbebyggelsen finns stora ädellövträd. Söder om vägen finns ytterligare bostadsområde. Vägen ligger på en låg bank och är väl anpassad till landskapet. Gång- och cykelvägen som löper längs med bilvägen ligger något högre och skiljs från bilvägen med ett brett, gräsklätt dike. I diket växer även kaveldun och andra fuktgynnade arter. 2.4.2. Riksintressen Området omfattas inte av något riksintresse. 2.4.3. Kulturmiljö Det finns inga registrerade eller kända kulturhistoriska värden eller lämningar i området. 2.4.4. Växt- och djurliv Det finns inga registrerade eller kända naturvärden i området. Områden angränsar till öppen åkermark. Insprängt i åkermarken finns skogspartier. Således kan det antas finnas småvilt och i viss mån klövvilt i närområdet, och vägen kan antas utgöra en barriär för dessa. 2.4.5. Våtmark och vatten Det finns inga vattendrag eller känd våtmark i närheten. Längs med väg 263 finns öppna dagvattendiken. Dessa ingår inte i något markavvattningsföretag, utan bedöms endast ta hand om dagvatten. Sydost om korsningen ansluter dagvattendiket till en anlagd dagvattendamm. Det finns inte några identifierade risker gällande översvämning, då inga större vattendrag finns i närheten, området har utbyggd system för dagvattenhantering som bedöms utgöra bra rinnstråk vid kraftig nederbörd. Området har även stora ytor tillgängliga för infiltration och eventuell översvämning på grund av skyfall, då omkringliggande område utgörs till stor del av öppen mark. 2.4.6. Buller Väg 263 är den dominerande bullerkällan med 15 000 fordon och 9 % tung trafik i snitt. Närliggande bostäder norr om väg 263 har på den mest exponerade fasaden beräknade ljudnivåer på 58-61 db(a) ekvivalent ljudnivå. 14

Figur 9. Ljudutbredning i nuläge. Beräknade ekvivalenta ljudnivåer på 2 m höjd. 2.4.7. Geoteknik Enligt SGUs jordartskarta utgörs undergrunden av postclacial lera. Tidigare geotekniska undersökningar visar att lerdjupet varierar mellan ca tre och fem meter. Leran uppvisar torrskorpekaraktär ner till ca 1 á 1,5 meters djup och är därunder av lös- till mycket lös beskaffenhet. Figur 10. SGU jordartskarta för studerat område. Röd ring markerar aktuellt område. 15

Grundvattnets trycknivå har, vid de tidigare undersökningarna, noterats på nivå +16,7- +17 (RH 00) vilket motsvarar strax under markytan eller högre. Således är grundvattnets trycknivå periodvis artesisk. 2.5. Brister och möjligheter i landskapet Landskapets storskalighet kan ses som en styrka då det är lätt att överblicka, vilket kan upplevas tryggt och säkert. Samtidigt gör den stora skalan att det kan kännas ödsligt och som gående eller cyklist känner man sig väldigt liten. Vägen och korsningarna är ett påtagligt och synligt inslag i det stora landskapsrummet. Utformning vägrummet och korsningarna bör gestaltas för att utgöra ett blickfång och orienteringsmärke längs sträckan. 16

3. Föreslagen åtgärd 3.1. Nollalternativ Nuvarande utformning utgör ett jämförelsealternativ till utredningsalternativet. Nollalternativet innebär att dagens utformning består i sin nuvarande utformning med sedvanligt underhåll. 3.2. Utredningsalternativ 3.2.1. Utformningsförslag Idag finns två trevägskorsningar med en förskjutning om ca 60 meter på platsen; Ölsta byväg väg 263 och Steningehöjdsvägen-väg 263. Trafikverket avser att genomföra en åtgärd på väg 263 som innebär att korsningarna samlokaliseras till en korsning. Den nya korsningen utformas som cirkulationsplats, se skiss nedan. Figur 11. Skiss ny korsningsutformning. Hastigheten föreslås sänkas lokalt till 60 km/tim vid cirkulationsplatsen. I övrigt kvarstår 80 km/tim på väg 263 väster och öster om korsningen. Cirkulationsplatsen anpassas för busstrafik och befintligt busshållplatser kan ligga kvar i befintligt läge. Avståndet mellan cirkulationsplatsen och busshållplatsen i västlig riktning blir 50 meter, avståndet mellan busshållplatsen i östlig riktning och cirkulationsplatsen är ca 100 meter. Sidoområdet ska enligt VGU Krav (Trv 2012:179) vara minst sju meter vid gällande och framtida trafikflöde. Sidoområdet är även säkerhetszon. 3.2.2. Kostnader Kompletteras i samrådshandling. 17

4. Effekter och konsekvenser 4.1. Miljöeffekter och konsekvenser En anpassning av ny korsningsutformning har gjorts med hänsyn till lanskapet och naturresurser. Ingen värdefull vegetation eller andra naturvärden har identifierats, och därmed har detta inte hänsyn tagits till detta vid utformningen. 4.1.1. Landskap Landskapsbilden påverkas i viss utsträckning då den föreslagna cirkulationsplatsen blir ett nytt inslag i området. Beroende på hur rondellen gestaltas blir påverkan på omgivningen olika stor. För att minimera påverkan på landskapsbilden är det viktigt att rondellen är överblickbar och att de utblickar som finns bevaras. Jordbruksmark tas i anspråk norr om väg 263 och impedimentsytor som inte går att bruka uppstår. Nuvarande anslutning av Ölsta byväg till väg 263 tas bort. Ytorna bör gestaltas som en del av cirkulationsplatsen och tas om hand för att inte växa igen. Söder om väg 263 ansluter Steningehöjdsvägen till den nya cirkulationsplatsen i befintlig sträckning. Visst markintrång sker då anslutning till cirkulationen blir bredare än dagens korsning. Om rondellen görs oval istället för rund blir intrånget i åkermark norr om väg 263 något mindre och likaså impedimentsytorna. Intrånget söder om väg 263 blir större vid en oval cirkulation men inga impedimentsytor uppstår. 4.1.2. Riksintressen Inget riksintresseområde berörs av åtgärden. 4.1.3. Kulturmiljö Inget känt kulturmiljövärde påverkas av åtgärden. 4.1.4. Växt- och djurliv Inget känt naturvärde påverkas av åtgärden. 4.1.5. Våtmark och vatten Mängden hårdgjord yta ökar vilket även i viss mån ökar föroreningsmängden. Vatten kan ledas i öppna diken vidare till befintligt dagvattendam. Åtgärden bedöms inte påverka risk för översvämning. 4.1.6. Buller Utbyggnadsalternativet med cirkulationsplatsen har ingen påverkan på trafikflödet utöver den prognostiserade trafikökningen fram till år 2035. Däremot påverkar den tänkta hastighetssänkningen ljudnivåer. Visst accelerationsljud kan förekomma då bilarna återgår till 80 km/h från 60 km/h men denna påverkan bedöms som ringa i förhållande till trafiken i övrigt. 18

Figur 12. Ljudutbredning i utbyggnadsalternativet år 2035 med ny cirkulationsplats. Beräknade ekvivalenta ljudnivåer på 2 m höjd. 4.1.7. Geoteknik Ingen kc-pelarförstärkning har sannolikt utförts när vägen byggdes inom just detta område. Enligt relationsritningar 1 förbelastades området med överlast innan vägkroppen byggdes upp för att ta ut en del av framtida förväntade sättningar. Åtgärder kommer sannolikt krävas för att hantera de differenssättningar som uppstår vid belastningsökning pga. vägens ombyggnation. Detta kan exempelvis ske genom förbelastning med överlast (om det finns utrymme och tid), kc-pelarförstärkning eller lastkompensation med lättfyllning. Kompletterande geotekniska undersökningar genomförs för val av åtgärd. 4.2. Påverkan på allmänna intressen Befolkning, bebyggelse, näringsliv, rekreation och friluftsliv bedöms inte påverkas av den ändrade korsningsutformningen. 4.2.1. Kommunala planer Det finns ingen konflikt med gällande detaljplaner i området. För anslutning mot Ölsta byväg finns en detaljplan som reglerar befintlig anslutning mot väg 263. Här behöver kommunen se över hur den nya vägen regleras. 1 Relationsritning B:12:12T, Profil - Tolkad geoteknik, Väg 263 delen Borgen Tullen Relationsritning B:12:05T, Plan - Tolkad geoteknik, kc-förstärkning, Väg 263 delen Borgen Tullen Relationsritning B:12:02T, Plan - Tolkad geoteknik, Väg 263 delen Borgen - Tullen 19

Figur 13. Utsnitt ur detaljplan 218, Ölsta by. Söder om väg 263 pågår detaljplanearbete och Sigtuna kommun är delaktiga i projektet. Genom ett nära samarbete med kommunen kommer den nya anslutningen mellan Steningehöjdsvägen och väg 263 utgöra underlag för kommande detaljplan. 4.2.2. Ledningar och annan infrastruktur Längs med väg 263 går diken som kommer att påverkas av den nya cirkulationsplatsen. Dikena kommer behöva anpassas och befintliga trummor flyttas. Befintlig väg 263 avvattnas delvis via dagvattenbrunnar och några av brunnarna kommer eventuellt behöva flyttas p.g.a. den nya cirkulationsplatsen. I åkermarken norr om väg 263 kan privata dräneringsledningar och/eller bevattningsledningar återfinnas. Om dessa finns måste de tas omhand genom avskärande ledningar. Väst om den nya cirkulationsplatsen korsar kommunens spill- och vattenledning befintlig väg 263 och kommer behöva skyddas då cirkulationsplatsen byggs. Befintlig belysning går längs med vägen och kommer behöva anpassas vid ombyggnation. 4.3. Trafik och trafikanter 4.3.1. Motorfordonstrafik För motorfordonstrafik innebär en cirkulationsplats att hastigheten måste sänkas jämfört med passage av en typ c-korsning med vänstersvängsfält. Hänsyn och företräde måste ges till fler trafikanter. Cirkulationen är utformad för att ge en naturlig hastighetsanpassning för motorfordonstrafiken till 40-50 km/tim. Trafikflödena kommer att öka fram till år 2035. Enligt en trafikprognos från Trafikverket ökar flödet till ca 27 000 fordon per vardagsmedeldygn, vilket motsvarar en ökning med 75 % fram till år 2035. Framkomligheten för nollalternativet, om inga åtgärder genomförs i de två korsningarna bedöms ge en hög belastning. Belastningsgraden blir >8 för fordon som ska ut från Steningehöjden och genomgående trafik på väg 263 har en belastningsgrad på 0,89 på 20

östgående och 0,72 för västgående trafik vid Steningehöjdsvägen. Vid korsningen med Ölsta byväg har genomgående trafik hög belastningsgrad, 0,86 för östgående trafik. Övriga tillfarter har god framkomlighet. Detta baseras på analys av morgonens maxtimma i Capcal för år 2035. Sammanfattningsvis innebär nollalternativet stora framkomlighetsproblem och ny utformning krävs för att öka kapaciteten framförallt för trafik till och från Steningehöjden. Med utformningsförlaget bedöms framkomligheten, baserat på kapacitetsstudie i Capcal, att bli god för år 2035. Studie har gjorts av morgonens maxtimma då trafikkoncentrationen är som störst. Belastningsgraden blir som högst 0,78 för tillfarten från Steningehöjden om cirkulationen utformas med två tillfarter i varje anslutning samt två cirkulerande körfält. Om cirkulationsplatsen istället utformas som enfältig i såväl cirkulation som anslutande tillfarter blir det problem för trafik från Sigtuna mot Märsta, dvs. genomgående östgående trafik (belastningsgrad 1,18) samt för anslutning från Steningehöjden (belastningsgrad 1,39). Sammanfattningsvis visar kapacitetsstudien att det behövs två körfält i varje anslutning samt i cirkulationen för att klara de framtida trafikflödena och skapa en långsiktig lösning. 4.3.2. Gående och cyklister Gående och cyklister bedöms inte påverkas av att korsningen byggs om. Den befintliga gång och cykelvägen på norra sidan om väg 263 kommer att finnas kvar och anpassas vid ombyggnaden av korsningar. 4.3.3. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken kommer att påverkas i samma utsträckning som motorfordonstrafiken. Radier och körfältsbredder i cirkulationen anpassas för busstrafiken. Körspår kommer att testas i det fortsatta arbetet. Befintliga lägen för busshållplatser behålls och avståndet blir ca 50 meter väster om cirkulationen i västlig riktning och 100 meter väster om cirkulationen i östlig riktning. Busshållplatser ska enligt VGU Krav (Trv 2012:179) placeras enligt figuren nedan. Det innebär att föreslagen lösning är ett avsteg från VGU Krav. Detta kräver dispens från Trafikverket. Figur 14. VGU Krav placering av busshållplatser vid cirkulationsplats på landsbygd. 21

4.3.4. Trafiksäkerhet En cirkulationsplats innebär att risken korsningsolyckor med sidokollision minskar och generellt minskar de allvarliga olyckorna när en korsning byggs om till cirkulationsplats. Utfallet från dagens utformning visar då få olyckor varav samtliga varit lindriga. Upphinnandeolyckor kan förväntas öka då samtliga trafikanter måste bromsa in för att trafikera korsningen. Det finns även en ökad risk för singelolyckor i mörker när cirkulationsplatser byggs. Det är viktigt att beakta detaljutformningen för att skapa en trafiksäker lösning. 4.4. Boende, bebyggelse och näringsliv En ny korsning mellan Ölsta byväg och Steningehöjdsvägen med väg 263 kommer öka framkomligheten och de boendes möjlighet att komma ut på väg 263. Trafiksäkerheten bedöms öka. I övrigt påverkar inte korsningsutformningen boende, bebyggelse och näringsliv utöver att det kan bli störningar under byggtiden. 4.5. Påverkan under byggtiden Byggnationen kan medföra visst buller och trafikstörningar. Detta sker dock under en begränsad tid. 22

5. Fortsatt arbete Detta samrådsunderlag ska ligga till grund för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Det fortsatta arbetet med planläggningsprocessen beror på utfallet av länsstyrelsens beslut. I det fortsatta arbetet kommer utformningen studeras mer detaljerat, geotekniska utredningar genomföras och kostnadsuppskattning tas fram. Samråd kommer att hållas med allmänheten och en kontinuerlig dialog för med Sigtuna kommun. 23

Trafikverket, 172 90 Sundbyberg. Besöksadress: Solna Strandväg 98, Sundbyberg Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se 24