VTT notat Nr: 38-1997 Utgvnngsår: 1997 Ttel: Vägvsnng - bör servcevägvsnng separeras från övrg vägvsnng? Författare: Gabrel Helmers och Lsa Herland Verksamhetsgren: Trafk och Trafkantbeteende Projektnummer: 40075 Projektnamn: Bedömnng av förslag tll hur servcevägvsnngen skall presenteras förhållande tll geografsk vägvsnng. Uppdragsgvare: Vägverket Dstrbuton: Fr dv Väg- och transportä forsknngsnsttutet
Vägvsnng - bör servcevägvsnng separeras från övrg vägvsnng? av Gabrel Helmers och Lsa Herland VTI notat 38-1997
VTI notat 38-1997
nnehållsförtecknng Sammanfattnng Sda I 1 Inlednng 7 2 VTls slutrapport tll Vägverket: Servcevägvsnng - vägvsnng tll servceanläggnngar och nrättnngar 8 2.1 Tvåfältsväg landsbygd, trevägskorsnng. Markmonterad vägvsnng. (Enlgt fgurerna 1A och 13 blaga 1). 9 2.2 Tvåfältsväg landsbygd eller tätort, fyrvägskorsnng. Portalmonterad vägvsnng. (Enlgt fgurerna 2A, 28 och ZC blaga 1). 10 2.3 Fyrfältsväg, avfart. Markmonterad vägvsnng. (Enlgt fgurerna 3A och 38 blaga 1). 11 2.4 Fyrfältsväg, avfart. Portalmonterad vägvsnng. (Enlgt fgurerna 4A och 48 blaga 1). 11 Blagor 1-3 13-23 3 Mnnesantecknngar från mnsemnareum angående servcevägvsnng, VTl, 1997-02-19. 24 4 Så går v vdare 27 5 Dskusson 27 6 Slutsats 27 VTI notat 38-1997
VTI notat 38-1997
Sammanfattnng VTI har fått uppdrag av Vägverket att uttala sg frågan om vägvsnng för servce och nrättnngar. I dag är de två typerna ntegrerade vlket leder tll problem med stora nformatonsmängder vd samma tllfälle och höga kostnader pga. att endast en lten ändrng av servcen nnebär att hela skylten måste bytas. Det ursprunglga syftet med uppdraget var att VTI skulle ge synpunkter på ett antal vägvsnngsförslag med separerad servcevägvsnng som Örjan Lagestam tagt fram. I ett senare semnarum arbetet kom v att dskutera utformnng av vägvsnng mer frtt. Fyra exempel behandlades varav det första är trevägskorsnng på tvåfältsväg, landsbygd med markmonterad vägvsnng. Vd små trafkflöden är detta fall både separerad och ntegrerad vägvsnng bra alternatv. Det är dock av stor vkt att nformatonen grupperas på ett logskt sätt och att skyltutformnngen är konsekvent så att föraren känner gen nformatonen. Ett sätt att mnska kostnaden fallet ntegrerad servcevägvsnng är att göra skylten två sektoner. Vd portalmonterad vägvsnng fyrvägskorsnng på tvåfältsväg på landsbygd eller tätort betonades att en logsk placerng av skyltarna är vktg. T.ex. bör de olka mål man når vd vänstersväng presenteras närheten av varann på portalen. Upprepnng av nformatonen en vss sträcka före portalen är också vktg. I exemplet motorväg med avfart och markmonterad vägvsnng anses det nte nödvändgt att upprepa servcevägvsnngen på alla fyra skyltarna. Förslaget består av först en skylt som anger servce sedan två med geografska mål och sst före avfarten upprepas allt på en skylt. Den stora nformatonsmängd som här samlas på en skylt har ett exempel strukturerats mycket bra. Skylten har en sluett av två plar på vlka geografsk och servcevägvsnng har separerats. Eftersom skylten är delad borde den också vara ekonomskt fördelaktg. Samma prncp som för markmonterad vägvsnng på motorväg med avfart bör också gälla för portalmonterad. Servcevägvsnngen upprepas alltså tllsammans med den geografska portalen, dock på en tvådelad skylt. Semnaret resulterade bl.a. att man lstade ett antal egenskaper som vägnforrnatonen bör ha: 1) vara lätt att tolka 2) vara kontnuerlg 3) vara konsekvent genomförd 4) presenteras god td så att trafkanten har tllräcklg td att fatta beslut 5) underlätta genkännng (dvs. samma budskap skall ha dentsk färg och form vd upprepnng) 6) ha konsekvent färg och formspråk för olka typer av nformaton. Uppfattnngen på semnaret var att nformatonsmängden vd ntegrerng av servcevägvsnng nte skulle vara något problem om man använde ett konsekvent färg- och formspråk för att sklja olka typer av nformaton. Att nte dela upp de båda typerna av vägvsnng ansåg man vara fördelaktgt för att undvka att förarens uppmärksamhet splttras. Det ekonomska nackdelarna med ntegrerng skulle kunna mnskas genom att de olka nforrnatonstyperna skrvs på olka delar av en delad skylt. Även om ntegrerad vägvsnng är att föredra så är bedömnngen att även separerad vägvsnng uppfyller trafkantens behov. VTI notat 38-1997 I
Frågan om ntegrerng eller separerng av geografsk- och servcevägvsnng är ej fullständgt utredd. Intatvet lgger för närvarande hos Vägverket. VTI har sagt sg vara vllgt att som dskussonspartner bstå med råd. Alla synpunkter och uttalanden bygger på bedömnng och erfarenhet frågor om skyltnng, trafkantbeteende och trafkteknk. Man kan alltså nte med säkerhet säga vlka förslag som är bäst. Det kan därför vara Önskvärt att ytterlgare studer genomförs vad gäller nya förslag på utformnng av vägvsnng, som Vägverket kommer att ta fram. II VTI notat 38-1997
1 Inlednng Vägverket har konsulterat VTI frågan om utformnng av vägvsnng för servce och nrättnngar. Sedan några år tllbaka har Vägverket en polcy att servce- och nrättnngsvägvsnng ska ntegreras den allmänna geografska vägvsnngen för att på så vs undvka att trafkantens uppmärksamhet splttras. Idén med samlad vägvsnng tllsammans med formulerngar Handbok Trafknformaton från 1989 har lett tll en Ökad mängd nformaton på skyltarna. Öknngen beror tll största delen på att vägvsnng för kommersell servce har ökat. Eftersom den kommersella servcen är relatvt föränderlg har kostnaden för ändrng av skyltar blvt stor. Med syfte att mnska dessa kostnader dskuterar Vägverket att åter separera servcevägvsnngen från den geografska. Kompletterande bakgrundsuppgfter fnns avsntt 2 Servcevägvsnng- Vägvsnng tll servceanläggnngar och nrättnngar. Uppdraget nnebar att VTI skulle ge sna synpunkter på ett antal vägvsnngsförslag som Örjan Lagestam gjort. I dessa är sevcevägvsnngen separerad från den geografska vägvsnngen med ntentonen att mnska nformatonsmängd och kostnad. Detta arbete är redovsat avsntt 2 som utgjorde VTIs slutrapport tll Vägverket. Slutrapporten dskuterades med handläggare på Vägverket ett semnarum på VTI. Mnnesantecknngar från detta utgör avsntt 3. På semnaret dskuterades också vägvsnng mer allmängltgt vlket också redovsas samma avsntt. Den ursprunglga ntentonen var att redovsa konsultuppdraget ett VTI-notat. Eftersom dskussonen vd det efterföljande semnaret var mer allmän så har v valt att även redovsa mnnesantecknngarna detta notat. VTI notat 38-1997 7
2 VTIs slutrapport tll Vägverket: Servcevägvsnng - Vägvsnng tll servceanläggnngar och nrättnngar Bakgrund VTI har fått uppdrag av Vägverket att utfrån blförarens stuaton bedöma hur servcevägvsnngen bör vara utformad. En strategsk fråga är då, hur servcevägvsnngen skall vara utformad för att fungera på ett bra sätt tllsammans med den geografska vägvsnngen. I nuvarande regelverk fnns både den geografska vägvsnngen och servcevägvsnngen på samma skyltar. Informatonsmängden blr på detta vs ofta för stor för trafkanten så att denne nte hnner tllgodogöra sg nformatonen vd färd normal hastghet. I det förslag v erhållt från Vägverket och som v skall bedöma, har den geografska vägvsnngen och servcevägvsnngen sklts åt. Projektet har beställts av Örjan Lagestam, som är den projektansvarge på Vägverket. Projektledare på VTI är Gabrel Helmers. Arbetsmetoden har specfcerats av Örjan och Gabrel samråd. Arbetsmetod Arbetsmetoden går ut på att Vägverket presenterar stt prelmnära förslag på ny utformnng av servcevägvsnngen samtdgt som det nuvarande utförandet av servcevägvsnngen för samma stuatoner redovsas. Dessa typexempel presenteras bldfom för att underlätta vår förståelse av tankegångama och för att mnska rsken för mssförstånd. Detta materal är redovsat blaga 1. Materalet har sedan dstrbuerats tll aktuella beteendevetare och trafkteknker på VTI för bedömnng. Därefter har denna arbetsgrupp genomfört två mnsemnarer. Det första har utgjorts av en nledande dskusson och problemanalys. Därefter har slutsatserna nedtecknats och sedan remtterats tllbaka tll gruppen. Därefter har ett nytt mnsemnarum hållts för att utforma arbetsgruppens gemensamma ståndpunkter. Dessa ståndpunkter sammanfattas detta manus tll VTI-notat, som utgör slutrapporten tll Vägverket. Följande personer har ngått arbetsgruppen: Sven Dahlstedt, Gabrel Helmers, Lsa Herland, Hans Erk Pettersson och Stefan Samuelsson. Brger Nygaard har nte haft tllfälle att medverka arbetsgruppen. Han har däremot konsulterats. Vd bedömnng av förslagen har frågan kommt upp, om prncperna för det nya förslaget tll servcevägvsnng fnns realserat på någon vägsträcka landet. I så fall skulle VTI också kunna bedöma det nya förslaget genom att på plats studera vägvsnngen på de aktuella vägarna. Örjan Lagestam har tllskrvt regonerna om detta och fått förslag på två vägar, på vlka servcevägvsnngen utformats någorlunda enlghet med förslaget tll ny servcevägvsnng. Två förslag på sådana vägar har nkommt. Dessa vägar är E4 vd Södertälje och E4 mellan Jönköpng och Värnamo. Efter att ha färdats utefter dessa två sträckor kan v konstatera att de nte överensstämmer med det nya förslaget tllräcklg utsträcknng och att de därför nte ger någon lednng vd vår bedömnng av förslaget. Vårt underlag är därför enbart det materal VTI fått från Vägverket. 8 VTI notat 38-1997
Vägverkets förslag tll ny servcevägvsnng Förslaget är presenterat grafskt (dvs. bldform) för följande fyra typfall (se blaga 1): 1. Tvåfältsväg landsbygd, trevägskorsnng. Markmonterad vägvsnng. 2. Tvåfältsväg landsbygd eller tätort, fyrvägskorsnng. Portalmonterad vägvsnng. 3. Fyrfältsväg, avfart. Markmonterad vägvsnng. 4. Fyrfältsväg, avfart. Portalmonterad vägvsnng. Arbetsgruppens synpunkter Arbetsgruppen har dels gjort en bedömnng av de generella prncperna förslaget och dels gjort en bedömnng av varje typfall. Den generella bedömnngen presenteras först därefter kommer våra bedömnngar av typfallen. Förslagets generella prncper Den generella prncpen nnebär, att man skljer den geografska vägvsnngen från servcevägvsnngen, när man närmar sg en vägkorsnng. Den vägvsnng man vsar först är servcevägvsnngen med avståndsangvelse som första förvarnng nför korsnngen. Därefter kommer den geografska vägvsnngen. Just korsnngen vsas såväl geografsk vägvsnng som servcevägvsnng. I förslaget har man strävat efter att servcevägvsnngen skall vara markmonterad samt att varje skylt skall ha en mndre yta än de nuvarande. Arbetsgruppen bedömer att det nya förslaget tll vägvsnng är mycket bättre än det nuvarande. Skälet tll denna bedömnng är att vägvsnng enlgt förslaget bättre lever upp tll trafkantens förmåga att nhämta nformaton samt att trafkanten får nödvändg td för att fatta beslut. Det är med andra ord en rktg prncp att gruppera nformatonen efter nnehåll på olka skyltar längs vägen. De kan på så sätt avläsas en taget. Därefter upprepas all nformaton nne korsnngen. Denna upprepnng utgör då en bekräftelse på den nformaton, som trafkanten tdgare fått. 2.1 Tvåfältsväg landsbygd, trevägskorsnng. Markmonterad vägvsnng. (Enlgt fgurerna 1A och 13 blaga 1). Vd nuvarande vägvsnng får trafkanten all nformaton drekt eller nära anslutnng tll korsnngen (se fg. 1A). Detta ställer stora krav på trafkanten. Han skall först avläsa all nformaton och sedan fatta två beslut samtdgt: 1) hur han skall köra för att nå stt mål (enlgt den geografska vägvsnngen) och 2) om han skall göra ett uppehåll resan för att få servcebehov tllgodosedda (enlgt servcevägvsnngen). Enlgt arbetsgruppen ställer denna dubbla uppgft alltför stora krav på trafkanten. Detta nnebär att föraren kommer att göra onödga msstag. Förslaget på ny vägvsnng enlgt fgur lb anser arbetsgruppen vara bra. Vd den första skylten får blföraren uppgft om servceutbudet och samtdgt en förvarnng om korsnng eller avfart på 1 km avstånd. Här fnns td att fatta beslut: stanna eller fortsätta. Trafkantens förväntan bekräftas sedan av geografsk vägvs- VTI notat 38-1997 9
nng 400 m före vägkorsnngen. Här tar föraren beslut om vlken väg han skall fortsätta. Framme vd korsnngen fnns både geografsk vägvsnng och servcenformaton. Eftersom trafkanten då har bestämt sg för om han skall stanna eller alternatvt hur han skall köra utgör denna skyltnng en nödvändg bekräftelse på den nformaton han tdgare fått. Arbetsgruppen kan tänka sg att skyltnng enlgt fgur 1A kan fungera bra på det sekundära vägnätet med lte trafk och låga hastgheter. I detta fall skulle servcedelen av skylten kunna utföras som en separat enhet på samma montage som den övrga skylten. (Denna lösnng för att slppa byta ut hela skylten vd ändrad servce är antydd blaga 2). Däremot bör skyltnng på huvudvägnätet utföras enlgt det nya förslaget dvs. enlgt fg. 1B. En generell synpunkt för all servcevägvsnng är att servcesymbolerna på den första skylten bör grupperas så, att denna grupperng kan bbehållas vd skyltnngen korsnngen. Detta nnebär bl.a. att servcealtematven skall grupperas efter avsväng vänster och höger. På så sätt kommer föraren att känna gen nformatonen när den återupprepas korsnngen. Vd fyrvägskorsnng på landsbygd, där servceutbudet fnns både tll vänster och höger korsnngen, kan man överväga att ca 200 m före korsnngen sätta upp en servceskylt som fgur 2C. På detta vs får trafkanten rktnngsnformaton före korsnngen och får denna därefter bekräftad korsnngen. En annan synpunkt margnalen: När man kört av från stora vägen syfte att t.ex. besöka den skyltade badplatsen bör såväl vägen som avståndet tll denna anges om detta är längre än X km. På detta vs får trafkanten ny nformaton, som kanske föranleder ett ändrat beslut. 2.2 Tvåfältsväg landsbygd eller tätort, fyrvägskorsnng. Portalmonterad vägvsnng. (Enlgt fgurerna 2A, ZB och 2C blaga 1). Fgurema vsar endast utförandet av skyltarna på portalen och nte alla skyltar före själva korsnngen. Arbetsgruppen förutsätter att man vd portalanvändnng på landsbygd har samma förvarnng som fgur 1B. Samma argument är gltga vd portalmonterng på landsbygd. (Se argumenterngen under punkt 1 ovan). Arbetsgruppen bedömer att nuvarande skyltnng nte är bra (Se fgur 2A). Förslaget enlgt fg. 2B är heller nte bra pga. att trafkanten nte förmår avläsa skyltar två sklda postoner samtdgt. De portalmonterade skyltarna med geografsk nformaton kommer att ta uppmärksamheten från servcevägvsnngen på portalstolpen. Arbetsgruppen förordar en lösnng enlgt fgur 2C men kompletterad med servcevägvsnng på egna skyltar portalen. På detta vs blr denna lösnng helt överensstämmelse med den generella prncpen nämlgen, att all vägvsnng skall upprepas själva korsnngen. Prncpen vårt förslag tll kompletterng vsas blaga 3. V rekommenderar också att symbolerna på de separata servceskyltarna portalen ges en större storlek än blaga 3. Servcevägvsnngen närmast portalen bör placeras på sådant avstånd från portalen att föraren kan fatta beslut nnan han kan läsa portalnformatonen. I de fall korsnngen är komplcerad och det fnns stort servceutbud både tll höger och vänster korsnngen skulle man kunna överväga att först presentera servcen tll vänster på separat skylt och ca 50-100 m därefter servcen tll höger. 10 VTI notat 38-1997
I tätort föreslår gruppen att servcevägvsnngen monteras på separata skyltar längst tll vänster och höger på portalen (enlgt blaga 3) med eventuell servcevägvsnng före korsnngen enlgt fgur 2C. Arbetsgruppen har dskuterat nödvändgheten av att presentera servcevägvsnngen på separat skylt på lämplgt avstånd före portalen. Gruppen anser att en sådan skylt underlättar nformatonsnhämtnngen för trafkanten samtdgt som den av vssa gruppen har frågasatts av mljö och kostnadsskäl. En anmärknng ltet vd sdan om är, att gruppen anser att den geografska skyltnngen på portalen fgurerna 2A, 2B och 2C nnehåller för många ortnamn för att vara bra. 2.3 Fyrfältsväg, avfart. Markmonterad vägvsnng. (Enlgt fgurerna 3A och SB blaga 1). Problemet för blföraren med nuvarande skyltnng är att det fnns för mycket nformaton på lokalserngsmärkena ca 1000 m och 500 m före avfarten. (Se fg. 3A). Det nya förslaget (enlgt fg. 3B) bedömer gruppen vara mycket bra. Gruppen anser att avfartsskylten (närmast avfarten) är en smart nnovaton och mycket lättare att avläsa än den gamla. Skyltens utformnng ( gestalt ) leder blföraren att ttta på den del av skylten, som är relevant för det beslut han tdgare tagt. Söker han servce tttar han på servcedelen och vll han ha bekräftelse på ortnamnet tttar han på geografdelen. En synpunkt v haft är att märket för servcevägvsnngen borde upprepas såväl 3 km som 2 km före avfarten. Anlednngen tll detta är att man vd omkörnng, en stuaton som är mycket vanlg vd tät trafk på motorväg, nte kan avläsa märket. Denna anmärknng gäller också stuatonen under punkt 4 nedan. 2.4 Fyrfältsväg, avfart. Portalmonterad vägvsnng. (Enlgt fgurerna 4A och 48 blaga 1). Gruppens bedömnng av denna stuaton är lkartad med den förra. Lokalserngsmärkena ca 1000 m och 500 rn före avfarten är mycket bättre utformade det nya förslaget (dvs. enlgt fgur 48 vd en jämförelse med fgur 4A). I enlghet med prncpen att all vägvsnng samtdgt skall bekräftas på samma plats avfarten anser gruppen att all nformaton skall fnnas på den ssta portalen. Detta nnebär att v förordar en separat servceskylt längst tll höger på portalen över avfarten. Gruppen bedömer att den markmonterade servcevägvsnngen enlgt förslaget (se fgur 4B) kommer att mssas av trafkanterna. Däremot är det befogat att upprepa den första servceskylten ca 750 m före avfartens början. Arbetsgruppen anser att servcevägvsnng på separat väl utformad skylt längst tll höger portalen får en god såväl upptäcktsbarhet som läsbarhet. Avslutande synpunkter l. Förslaget tll ny servcevägvsnng har underkastats en bedömnng utfrån blförarens möjlghet att ta n nformaton och hans behov av td för att kunna fatta beslut. V gör bedömnngen att förslaget skulle nnebära enstor förbättrng om det genomförs. Samtdgt har v haft synpunkter på detaljer, som v nte bedömt vara bra. I dessa fall har v lämnat förslag på hur v tycker utformnngen borde se ut. VTI notat 38-1997 1 l
V har utfört bedömnngen utfrån det materal v erhållt från Vägverket. Det kan då fnnas erfarenheter och argument för en vss utformnng, som v nte känt tll och således nte har kunnat basera våra bedömnngar på. Skulle beställaren uppleva att v nte beaktat sådana förhållanden föreslår v ett nytt mnsemnarum på vlket Vägverkets experter ämnet medverkar. Skulle förslaget tll ny servcevägvsnng antas rekommenderar v att det en första fas utprövas genom att man genomför det på ett lämplgt antal olka typfall. 12 VTI notat 38-1997
VT, Örjan Lagcstam Blaga 1 1996-10-01 1. Tvåfältsvägm landsbygd. Markmonterad vägvsnrg n lr_-. 1 1 '\ \ 4011 m l'itihmhhi ; mun ' ' HHII ämm 2.35.33 1 ; m l ; I? Fgur 1A Exempel på utmärknng en normal landsbygdskorsnng. (NUVARANDE) VTI notat 38-1997 13
I f VT, Örjan Lagcstam _ 1996-10-01 Bllaga 1 \ l ' '. 1. : 5 g e. 1.,. I mttmlllm.. 1km : HHIH 1 g e ' mm I A 2 1 I. 1 2!! t l F Ö: 3 ': : I 1 Fgur IB Exempel på alternatv utmärknng en landsbygdskorsnng. Förvarnng ges tdgare och skldfrán den geografzska vägvsnngen. (FORSLAG) 14 VTI notat 38-1997
VT, Örjan Lagcstam 1996-10-01 Blaga 1 2. Tvåfältsväg, landsbygd eller tätort. Portalmonterad Vägvsnng HIHHIIHHII IHHHHH! "'....4 I LI! H HHHHHHHI HHHIHIU HHHHHHHH HIHHHIHI Fgur 2A Exempel på portalvägvsnng en korsnng. landsbygd eller tätort, med utbyggdafält för svängande trafk. (NUVARANDE) VTI notat 38-1997 15
Blaga 1 VT, Örjan Lagcstam 1996-10-01.--..4-r 1141sz H IHIHHHII u n j Hllllltnlll mmsmanu HH' '1 ' matmlm Å w w _ Fgur ZB Exempel på portalva'gvsnng en korsnng, landsbygd eller tätort, med utbyggda fält för svängande trafzk. Servce- och nrättnngsvägvsnngen markmonteradpå portalbenet. (FÖRSLA G) 16 VTI notat 38-1997
Blaga 1 VT, Örjan Lagcstam 1996-10-01 HK.g ll n Hnunmum nununum I unnmmm nu:an \_ mumnu - mmm: W E Fgur 2C Förslag på portalva'gvsnng en korsnng, landsbygd eller tätort, med utbyggda fält för svängande trafk. Servce- och nrättnngsvägvsnngen på markmonterad tabellva'gvsare. (FÖRSLA G) VTI notat 38-1997 17
-..4 J, _. -59_2991'1 ca *300 m co lm kg) VT, Örjan Lagcstam 1996-10-01. Bllaga 1 3. erfáltsväg avfart. Margmonterad vägvsnng L_ Fgur 3A Exempel på normalt utförande av servcevägvsnng på motorväg. Geografska destnatoner och servceanlággnngar vägvsade längs samma avfart. (NUVARANDE) 18 VTI notat 38-1997
c. ; 1_ km VT, Örjan Lagcstam 1996-10-01 Blaga 1 Fgur 3B Alternatvt utförande av servcevägvsnng på motorväg. Geografska destnatoner på förberedande avfartsvsare och egen avfartsvsare och servceanlággnngar på förberedande upplysnng, 2 km samt på egen avfartsvsare. (FORSLA G) VTI notat 38-1997 19
VT, Örjan Lagcstam Blaga 1 1996-10-01 4. FyrfáltsvägLavfart. Portalmonterad Vägvang 4 llll 1H=fll5 Hun!! HU* v [ Fgur 4A Exempel på portalmonterad vägvsnng på motorväg. Geografska destnatoner och servceanläggnngar vägvsade längs samma avfart. WUVARANDE) 20 VTI notat 38-1997
- VT, Örjan Lagcstam Blaga 1 1996-10-01 Fgur 43 Alternatvt utförande av servceva'gvsnng på motorväg. Geografska destnatoner portal på förberedande körfältsvägvsare och egen avfartsvsare och servceanläggnngar på förberedande upplysnng, 2 km samt på egen markmonterad ax;fártsvsare. (FÖRSLAG) VTI notat 38-1997 21
l a Blaga 2 Blaga 2 VTIJS prncpella förslag tll alternatvt utförande av skylt enlgt fgur 1 A (blaga 1) två delar (geografsk del och servcedel).!. l l l 400 m =. : ' 1! é l I ' HTHHHHHH mun l l '. % Il.. I 3 L-- ; I I a I, 1 E 1 I 1 I! 22 VTI notat 38-1997
Blaga 3 Blaga3 VTI:S prncpella förslag tll servcevägvsnng enlgt fgur 2 C (blaga 1). Förslaget nnebär upprepnng av servceva'gvsnngen på separata skyltar på portalen. _ H- H: unnuuunn P_ nnmumm mmmulm ' HH'H' 4_NIIHIIIIH mnnmu mm : VTI notat 38-1997 23
3 Mnnesantecknngar från mnsemnarum angående servcevägvsnng, VTl, 1997-02-19. Närvarande: från VV, Blge, från VTI, Ragna Ahlgren Chester Bemsten Örjan Lagestam Åke Larsson Bengt Nklasson Per Öhgren Sven Dahlstedt Gabrel Helmers Lsa Herland Brger Nygaard Hans Erk Pettersson Bakgrund - Underlaget för semnaret VTI har utfört ett konsultarbete för Örjan Lagestam om utformnng av servcevägvsnng. Arbetet har omfattat bedömnng av förslag tll ny utformnng några olka typstuatoner med Vägverkets gällande regler/praxs. Vägverket har upplevt problem med nuvarande praxs. Problemen är: 1) att mycket nformaton skall få plats på samma orenterngstavla. 2) att det är dyrt att hålla servcevägvsnngen aktuell. 3) att trafkanterna har svårt att tllägna sg nformatonen på tavlorna. Förslagen tll förändrad servcevägvsnng går ut på att man skljer denna från den geografska vägvsnngen. Problemen löses då genom att: 1) varje tavla behöver nnehålla mndre nformaton och kan därför göras mndre. 2) servcevägvsnngen kan utföras på separata skyltar, som är bllgare att byta ut. 3) läsnngen av skyltarna underlättas då trafkanten får läsa flera skyltar, och en taget. VTI's synpunkter har nedtecknats en PM, som utgör manus tll ett VTI notat och samtdgt vart utkast tll VTPS slutrapport tll VV. På bass av denna dokumentaton har Örjan ytterlgare utvecklat sna förslag. Nuvarande praxs jämte förslagen tll förändrngar har Örjan redovsat grafskt genom ett antal CAD-fgurer. Slutsatser av semnaredskussonen Dskussonerna ledde fram tll att v kunde bekräfta ett antal prncper eller grundregler för vägvsnng. 24 VTI notat 38-1997
Prncper eller grundreglerför vägvsnng Hans Erk Pettersson föreslog att man måste fråga sg vad det är för nformaton, som trafkanten behöver och letar efter. HEP menar att utgångspunkten för trafkanten att han vll reducera sn osäkerhet. Osäkerheten fnns alla valstuatoner. Trañkantens osäkerhet nför varje vägkorsnng okänd trañkmljö är, att han nte vet om han skall svänga eller köra rakt fram (för att komma tll stt delmål eller slutmål). Semnaret enades om att vägvsnngsnformatonen bör ha följande egenskaper: 1) vara lätt att tolka 2) vara kontnuerlg 3) vara konsekvent genomförd 4) presenteras god td så att trafkanten har tllräcklg td att fatta beslut 5) underlätta genkännng (dvs. samma budskap skall ha dentsk färg och form vd upprepnng) 6) ha konsekvent färg och formspråk för olka typer av nformaton Kan servcenformaton och geografsk nformaton fnnas på samma skylt eller bör nformatonen presenteras på olka skyltar? För att t.ex. kunna tllägna sg nformatonen så snabbt som möjlgt från en orenterngstavla med mycket och olka nformatonsnnehåll, måste trafkanten veta var den nformaton, han söker, fnns på tavlan. Genom att använda ett konsekvent färg och formspråk för att sklja mellan geografsk vägvsnng och servcevägvsnng, var det semnarets uppfattnng, att man då undanröjer svårgheterna för trafkanten att omedelbart htta och avläsa den typ nformaton han vd varje tllfälle letar efter. Slutsatsen av dskusson ovan var, att man för att uppfylla trafkantens behov av vägvsnng kan lösa problemet med servcevägvsnngen på två sätt, som båda då skall uppfylla krtererna 1-6 ovan. Det ena möjlgheten är att förbättra utförandet av nuvarande vägvsnng och den andra är att sklja servcevägvsnngen från den geografska vägvsnngen enlgt de förslag från Vägverket, som VTI gvt synpunkter på. Det var dock semnarets menng att det för trafkanten kan vara bättre att ha nformatonen samlad på en och samma tavla. I fallet med separata tavlor frestas trafkanten att också ttta på sådana tavlor, som den aktuella stuatonen nte har något nformatonsvärde för honom. Ett vktgt skäl tll att Vägverket vll sklja geografsk nformaton och servcenformaton åt är, att servcenformatonen ofta behöver förändras för att vara aktuell. Man vll därför på ett så enkelt (och bllgt) sätt som möjlgt kunna förändra servcenformatonen på skyltarna. Genom att särsklja servcenformatonen från den geografska nformatonen med separata skyltar får man då relatvt små skyltar att förändra. Ett alternatvt sätt att lösa detta problem, då den geografska nformatonen och servcenformatonen fnns på samma skylt, är att låta servcenformatonen vara presenterad på en separat skylt, som monteras drekt på den stora skylten och som då också enkelt kan bytas vd behov. Eftersom v bedömer att trafkantens behov kan tllgodoses av båda systemen (dvs. servcenforrnaton på separata skyltar alternatvt servcenformaton ntegrerad med geografsk nformaton på samma skylt) blr det uppenbart att andra skäl VTI notat 38-1997 25
bör vara avgörande för vlket system Vägverket bör välja. Man måste således Överväga vlket system, som är bäst både från nvesterngssynpunkt och drftssynpunkt med en lämplg tdshorsont. Ett exempel på konsekvent färg och formspråk, som underlättar trafkantens genkännng och orenterng vd nformatonsnhämtnng från orenterngstavlor. Semnaret var överens om att svärmorsmärket borde utformas så att det oförändrat (tll färg, form och storlek) kunde lyftas n de orenterngstavlor, som kommer före och korsnngen. Gabrel Helmers 26 ' VTI notat 38-1997
4 Så går v vdare Frågan om ntegrerng eller separerng av geografsk- och servcevägvsnng är ej fullständgt utredd. Orjan Lagestam kommer att fortsätta arbeta med frågan. Han är vllg att bstå med råd. Intatvet lgger hos Vägverket. 5 Dskusson Det kan tyckas att en helomvändnng har gjorts frågan om ntegrerng av servcevägvsnng mellan avsntt 2 och 3. Det är delvs sant. Detta beror på att man uppdraget (avsntt 2) utgår från att separerng av geografsk- och servcevägvsnng är nödvändg med tanke på nformatonsmängd och ekonom. VTI har därför svarat på frågan, hur en separerad vägvsnng bäst utformas. På semnaret har andra sätt att lösa problemen med nformatonsmängd och ekonom dskuterats. Alla bedömnngar som VTI gjort detta notat bygger på allmän beteendekunskap och erfarenhet'av skyltnng och trañkteknk. Ingen emprsk utvärderng har gjorts för exemplen avsntt 2. Det fnns därför nte nog med underlag för att med säkerhet uttala sgom vlka förslag som är bäst. 6 Slutsats Flera förbättrngsförslag vad det gäller vägvsnng har kommt fram under arbetets gång. Frågan om ntegrerng eller separerng av geografsk- och servcevägvsnng är dock nte fullständgt utredd. Båda möjlgheterna bedöms kunna utformas så att de uppfyller prncper för god vägvsnng och på så sätt tllfredsställer trafkantens behov. Före beslut om val av system och utformnng av detta bör förslagen utvärderas emprskt. VTI notat 38-1997 27