Är Sverigedemokraterna ett Högerradikalt populistiskt parti eller Socialkonservativt?

Linköpings Universitet Statsvetenskap 3 Kandidatuppsats, 733G47, 15 HP, LIU-IEI-FIL-G--19/02041--SE HT-2018 Är Sverigedemokraterna ett Högerradikalt populistiskt parti eller Socialkonservativt? En undersökning av partimaterialet utifrån två idealtyper. The Sweden Democrats a radical right-wing populist party or Socialconservatives? A study of the party documents based on two ideal types. Av Daniel Tengdelius Handledare: Mikael Rundqvist Antal ord: 12 866

Abstract The political party Sweden democrats became Sweden s third largest party in 2014 after entering the Swedish parliament back in 2010 for the first time. During this time discussions about the party background and ideology have increased both from other parties and in the society. The controversy surrounding the party can partly be traced back to its foundation and the period before the party entered the national parliament in 2010. Sweden democrats was founded in 1988 by the remains of two right wing extremist movements, today the party has distanced itself from Nazism and calls itself a social conservative party. According to studies Sweden democrat s ideology is considered as right-wing radical populism. This difference of identification is a problem, because it creates questions why it exists. Are the Sweden democrats really a social conservative party or is the party rendering a false image, and why. In this essay I will use ideal types of the two ideologies social conservative and Right-wing radical populism to evaluate which ideal type can describe the ideology in the party materials of the Swedish democrats most adequate. Additionally this essay will compare the ideal types to see how different the two ideologies are. The analysis and conclusion shows that the two ideologies differs from each other, but they share a few aspects. The evaluation of Sweden democrats party material does show that the party shares the fundamental value of right-wing radical populism and contains attributes from that theory, including etno-nationalism and etno-pluralism. The essays conclusion is therefore that Sweden democrats appears to be a right-wing radical populist party. That creates a question for future research, why the party identify itself as a social conservative party.

Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Problemformulering... 1 1.2 Syfte och avgränsning... 1 1.3 Frågeställning... 2 1.4 Sverigedemokraternas bakgrund... 2 1.5 Strategi, forskningsdesign och disposition... 4 2. Metod... 5 2.1 Material... 5 2.2 Dimensioner... 5 2.3 Ideologi som teori... 6 2.4 Validitet och reliabilitet... 6 2.5 Kritisk analys av källor och metod... 7 3. Högerradikal populism... 8 3.1 Tidigare forskning... 8 3.2 Idealtyp... 11 3.3 Analysschema... 13 4. Socialkonservatism... 14 4.1 Tidigare forskning... 14 4.2 Idealtyp... 17 4.3 Analysschema... 18 4.4. Jämförande analys av de två idealtyperna... 18 5. Sverigedemokraterna... 21 5.1 Sverigedemokraternas partimaterial... 21 5.1.1 SD och invandring... 21 5.1.2 SD och kriminalpolitik... 23 5.1.3 SD och sverige... 24 5.1.4 SD och nationen... 25 5.1.5 SD och politisk styrelseform... 26 5.1.6 SD och människosyn... 26 5.1.7 SD och ekonomisk Organisation... 27 5.1.8 SD och utrikespolitik... 28 5.1.9 Analysschema Sverigedemokraterna... 29 5.2 Analys av SD:s partimaterial utifrån idealtyperna... 30 5.2.1 Grundvärdering... 30 5.2.2 Människosyn... 30

5.2.3 Viktigaste enhet i samhället... 31 5.2.4 Metod för samhällsförändring... 32 5.2.5 Politisk Styrelseform... 32 5.2.6 Ekonomisk organisation... 32 5.2.7 Utopi... 33 6. Slutsats och Sammanfattning... 34 6.1 Framtida forskning... 35 Referenslista... 36

1. Inledning Sverigedemokraterna (SD) säger sig vara socialkonservativa, samtidigt tolkar statsvetenskapen partiet som ett högerradikalt populistiskt parti (HRP). Frågan blir då vilken ideologi kan beskriva partiet bäst? Det kommer denna uppsats försöka besvara genom att ställa de två ideologiernas idealtyper emot partimaterialet. 1.1 Problemformulering SD snabba uppgång från att stå utanför riksdagen till att idag vara Sveriges tredje största parti är en av de största förändringarna i svensk politik under 2000-talet. SD:s framväxt under de senast tre valen har skapat flera frågetecken i politiken och i samhället då partiet enligt statsvetenskaplig forskning är ett högerradikalt populistparti, men partiet identifierar sig själva som socialkonservativa. Vilket ifrågasätts av den Moderata riksdagsledamoten Michael Svensson, han menar att Sverigedemokraterna vill förpacka sin politik på ett nytt sätt. Deras politik ska nu kallas socialkonservativ. Det är en skymf och historielöst. 1 Svenssons uttalande tyder på en uppfattning att SD döljer sin riktiga ideologi genom att förpacka den som socialkonservatism, för argumentera för detta verkar han hänvisa till att SD inte kan vara socialkonservativa på grund av partiets historia. Bakgrunden till diskussionen om vad SD är för parti kan ligga i partiets historia då partiets första partistyrelse innehöll flera individer med kopplingar till nazistiska organisationer. 2 Anledningen till samhällsproblemet vilken typ av parti SD är idag, kan jag se två antagonistiska förklaringar, SD är ett verkligt socialkonservativt parti och partiet har verkligen tagit avstånd ifrån sin dåtid. Den andra förklaringen kan vara att SD:s socialkonservatism precis som många journalister, politiker och experter argumenterar för idag är en falsk fasad framför partiets riktiga ideologi, 3 vilken bland annat statsvetaren Hellström menar är högerradikalt populism. 4 Här finns ett vetenskapligt problem eftersom SD:s syn på sin ideologi inte verkar stämma med statsvetenskapens och ett samhällsproblem då frågan vad SD är för parti bland annat påverkade regeringsbildningen efter riksdagsvalet 2018. I uppsatsen bakgrunds kapitel kommer forskningsproblemets uppkomst närmare förklaras då SD:s historia presenteras. Uppsatsen kommer däremot undersöka vilka av de två ideologierna som bäst beskriver SD utifrån partiets moderna partimaterial, inte partiets tidigare historia. 1.2 Syfte och avgränsning Syftet med uppsatsen är att undersöka SD:s partimaterial för att kunna beskriva vilken typ av ideologi som framförs, om partimaterialet kan beskrivas med HRP eller med socialkonservatism vilket SD påstår i sitt partimaterial. Uppsatsen ämnar undersöka den ideologi SD framställer i sitt partiprogram, för att möjliggöra en slutsats om ideologin i 1 Svensson, Michael. Skymf att SD kallar sig socialkonservativa. Svenska Dagbladet. 28/11-2011. https://www.svd.se/skymf-att-sd-kallar-sig-socialkonservativa Hämtad: 12/11-2019 2 Hellström, Anders. Varför vi älskar att hata Sverigedemokraterna. Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys. Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism, 67 99, 76-77. 3 Ibid, 75 4 Ibid, 67-99 1

partimaterialet är socialkonservativ vilket de själva påstår eller ett HRP parti vilket forskningen verkar vissa. För att uppsatsen ska vara möjlig att genomföra inom ramen av en kandidatuppsats avgränsas teoridelen till två politiska teorier, ideologier eller idealtyper, Socialkonservatism och Högerradikalt populism vilket flera akademiker har använt för att benämna partiet politiks. I uppsatsen har jag avgränsat materialet till SD:s partimaterial, denna avgränsning kommer förklaras under rubriken material i metodkapitlet. 1.3 Frågeställning Uppsatsens huvudfråga är; vilken av ideologierna, normativa politiska teorierna, Socialkonservatism eller Högerradikal populism överensstämmer bäst med SD:s politik? För att besvara denna fråga ska först idealtyperna av de två ideologierna jämföras för att besvara: Hur lika alternativt olika är de två ideologierna, på vilka idealtyperna kommer baseras? 1.4 Sverigedemokraternas bakgrund För att läsaren enklare ska kunna sätta sig in i uppsatsen och problematiken varför SD:s ideologi är en debatterad fråga, kommer här en kortare bakgrund om partiet. 2010 blev SD för första gången invalda i Sveriges Riksdag, med 5,7% av rösterna 5 vid nästa riksdagsval 2014 ökade partiet till 12,86 % och blev Sveriges tredje största riksdagsparti, 6 i det senaste valet 2018 ökade antalet röster på SD återigen. Maria Oskarson och Marie Demker skriver att valresultatet 2010 visade att Sveriges befolkning efter att under en lång tid haft en stabil klassröstning till sist var beredda att rösta på ett parti vars ideologi är antingen populistisk xenofobi eller med ett nationalistiskt program. 7 Oskarsson och Demker menar att även fast SD mobiliserar sig mot flyktingmottagande beror inte partiets inträdande i Riksdagen 2010 på ett ökat motstånd mot flyktingar i Sverige. 8 De menar istället att SD fick en möjlighet att etablera sig på grund av att vänster- och högerpartierna har närmat varandra i vissa frågor. Samt genom en förändring av det ideologiska klimatet från ekonomiska frågor till kulturella, Vänster-högerpartierna närmade sig varandra i ägandet av välfärdsfrågor, men immigrationsfrågan har inte blivit politiserad av de traditionella riksdagspartierna. SD:s framgångar under de senaste åren beror på deras fokus på kulturella frågor, först immigration, sedan efter valet 2010 har partiet också fokuserat på bland annat kriminalpolitik, enligt Oskarsson och Demker. 9 Sedan SD blev invalda i Riksdagen 2010 har de andra riksdagspartierna försökt isolera partiet. Anders Hellström förklarar partiets utanförskapsposition med att vi älskar att hata SD för att vi känner en tillhörighet till ett gemensamt politiskt projekt då SD är företrädare för något vi inte är eller människotankar som anses opassande i en 5 Oskarsson, Maria & Demker, Marie. Another kind of class voting: The working class sympathy for Sweden Democrats. I Class Politis and the radical rights. Rydgren, Jens. 173 189. London & New York, Routledge,2013, 173 6 Valmyndigheten. (2018) Valresultat 2014. Hämtad 2018-11-21 från https://www.val.se/valresultat/riksdaglandsting-och-kommun/2014/valresultat.html publicerad 2018-10-02. 7 Oskarsson, Maria & Demker, Marie. Another kind of class voting: The working class sympathy for Sweden Democrats. I Class Politis and the radical rights. Rydgren, Jens. 173 189, 173 8 Ibid, 181 9 Ibid, 183 2

demokrati. 10 Uttryck för isoleringen av SD som Hellström diskuterar kan ses i hur partierna har stoppat SD ledamöter från ordförandeposter i utskotten. 11 Ett annat exempel är när den dåvarande partiledaren för vänsterpartiet Lars Ohly vägrade dela sminkloge med Jimmie Åkesson partiledare i SD, vilket Ohly förklarade med att han representerar det som SD är emot och skulle aldrig befatta sig med rasister. 12 Hellström skriver att SD har enligt partiet själva förändrats gentemot sin bakgrund. Samtidigt argumenterar många journalister, politiker och experter att partiets politik är falsk och att partiet är ondsint och det är deras arbete att uppdaga det. På den yttre kanten sammankopplas partiet med 1930- talets nazister enligt Hellström. 13 Bakgrunden till diskussionen om vad SD är för parti ligger i partiets historia då partiet vid sitt grundande 1989, valde en partiledare med förflutet i ett rasistiskt parti och en majoritet av partistyrelsen hade kopplingar till nazistiska grupper. 14 SD beskriver partiets grundande 20 år senare i en jubileumsbok med att partiet bildades 1988 i en lägenhet i Stockholm. Det är enligt Anders Widfeldt en förenkling då partiets historia går 1 till 2 årtionden bakåt i tiden. Sverigedemokraterna grundades 1988 ifrån resterna av Sverigepartiet vilket två år innan bildades genom en sammanslagning av Framstegspartiet och Bevara Sverige svenskt. Dessa tre grupper som SD har ursprung ifrån hade anti-immigrationsåsikter och publicerade rasistiska avbilder, enligt Widfeldt. Bland SD:s tidigare ledande medlemmar fanns också Gustaf Ekström tidigare medlem i svenska nazistpartier samt Waffen-SS frivillig under andra världskriget. 15 Partiet har under tiden genomfört förändringar för att bli mer Salongsmässiga, enligt Hellström. Hellström ger som exempel att partiet växlat personer, värvat in politiska profiler ifrån andra riksdagspartier och infört nolltolerans mot rasism 2012. 16 SD:s distanserande sig ifrån sin historia påbörjades av Mikael Jansson efterträdare till partiets första partiledare. Under Jansson plockades ett flertal personer bort ifrån partiet och partiet började ta avstånd ifrån nazism något Widfeldt påpekar kan ha berott på ett flertal nazistattacker samt artiklar om SD:s nazistkopplingar. 17 Under 2000-talet fortsatte SD utvecklas till ett respektabelt parti menar Widfeldt, delvis genom avhoppen av radikala aktivister till det nya partiet Nationaldemokraterna. Men splittringarna i partiet fortsatte och ledde till att Jimmie Åkesson valdes till partiledare 2005. 18 Efter Åkesson blev partiledare nådde partiet i riksdagsvalet 2006 inte över 4% -spärren, men nådde större framgångar i lokalvalen, 2010 blev partiet för första gången ett 10 Hellström, Anders. Varför vi älskar att hata Sverigedemokraterna. Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys. Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism. 67 99, 73. 11 Lindstam, Martin, Eklundh, Johanna & Larsson, Ylva. Magdalena Andersson om ordförandebråket: SD:s riksdagsledamöter saknar kompetensen. SVT.se. 5 juli 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/magdalenaandersson-sds-riksdagsledamoter-saknar-kompetensen Hämtad 2018-11-22 12 Hellström, Anders. Varför vi älskar att hata Sverigedemokraterna. Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys. Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism. 67 99, 75 13 Ibid, 76 14 Ibid, 76 77 15 Widfeldt, Anders. Extreme right parties in Scandinavia. Routledge, London & New York, 2015. 180 181 16 Hellström, Anders. Varför vi älskar att hata Sverigedemokraterna. Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys. Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism. 67 99, 77 17 Widfeldt, Anders. Extreme right parties in Scandinavia, 184 18 Ibid, 185 3

riksdagsparti. 19 Men kontroverserna runt partiet har inte upphört. Tidigare försökte alla andra riksdagspartier isolera SD. Idag verkar vad SD är för parti varit en stor del av problemen med att bilda en alliansregering efter valet 2018. Moderaterna samt Kristdemokraterna verkade redo att bilda regering med stöd ifrån SD, ej med partiet, medans Liberalerna och Centern inte ville göra sig beroende av SD. 1.5 Strategi, forskningsdesign och disposition För att kunna besvara frågeställningen och uppfylla uppsatsen syfte krävs att jag först tydligt bygger upp idealtyper för de två normativa politiska teorierna Denna del blir uppsatsens teoridel, vilken jag har valt att ta ut ifrån kapitel 1 och placera i ett eget kapitel på grund av delens vikt. I teorikapitlet kommer jag använda tidigare statsvetenskaplig forskning rörande de två politiska teorierna för att bygga upp mina idealtyper. Med hjälp av idealtyper kommer ett analysschema skapas, vilket kommer hjälpa mig att jämföra idealtyperna med SD:s politik. Dimensionerna i analysschemat kommer ifrån Reidar Larssons bok Politiska ideologier i vår tid. Dimensionerna används för att förtydliga idealtyperna och för att möjliggöra en jämförelse med den andra idealtypen och sedan med SD:s partimaterial. Uppsatsen disposition kan delas in i tre delar vilka bygger på varandra för att uppsatsen ska bli så tydlig som möjligt. 1. Idealtyperna för de två ideologierna skapas och mynnar ut i varsitt analysschema, detta sker i kapitel 3 och 4. 2. Analysschemat för de två ideologierna jämförs i kapitel 4 för att beskriva skillnader och likheter emellan dem. 3. I kapitel 5 placeras SD:s partimaterial i ett analysschema för att undersöka vilken av de två ideologierna som beskriver partimaterialets ideologi bäst. Detta görs med medvetande om att resultat kan bli att ingen av dessa två teorier passar eller att delar passar in på SD:s partimaterial. 19 Ibid, 186 4

2. Metod Eftersom syftet med min kandidatuppsats är att beskriva ideologin i SD:s partimaterial kommer jag göra en idéanalys av SD:s offentliga partimaterial. Valet att använda metoden idéanalys i uppsatsen är baserat på en av tre tänkbara syften för en idéanalys enligt Ludwig Beckman, att beskriva och tolka innebörden av ett politiskt budskap. 20 Citatet passar uppsatsens syfte att beskriva vilken ideologi SD visar, genom att tolka innebörden av partimaterialet. Analysredskapet jag har valt att använda är idealtyper av två politiska ideologier. Idealtyper har jag valt eftersom det kan användas för att förena en ideologis väsentligaste delar till en extrembild, vilken kan användas för att beskriva hur nära SD:s partimaterial ligger idealtypen. Beckman skriver att denna tankekonstruktion möjliggör en analys av hur nära ett partis politik står ideologin. 21 Ett annat alternativ som valts bort är dimensioner då målet med dimensioner enligt Beckman är att separera delar av ideologi eller diskussion, vilket inte är syftet med denna uppsats. 22 Reidar Larssons dimensioner kommer däremot användas för att tydliggöra och jämföra olika delar mellan SD och idealtyperna. Fördelen med en kvalitativ metod är möjligheten att utföra en mer ingående analys av materialet, jämfört med en kvantitativ metod. 2.1 Material För att besvara uppsatsens syfte behöver jag använda material som möjliggör en undersökning av SD:s ideologi. Mitt val är att använda SD:s partimaterial vilka finns offentligt tillgängliga på SD:s hemsida, det betyder att annat material till exempel riksdagsdokument faller bort. Avgränsningen är inte godtycklig utan baserad på två argument, det första är ifrån Cas Mudde som kommer fram till att partidokument är det bästa materialet för att studera högerradikala populistpartier eftersom endast partiet kan representera partiet. Mudde menar att argumentet stärks av att de studier som finns om högerradikala populistpartiers ideologi använde partidokument. 23 Det andra argumentet är min personliga uppfattning att genom att studera partimaterial finns möjligheten att undersöka partiets ideologi inom flera områden, samt skillnader mellan olika politiska områden. Skulle jag använda Riksdagsdokument krävs det att jag avgränsar mig till ett fåtal dokument på grund av den stora mängden och då finns risken att min studie missar viktiga resultat. 2.2 Dimensioner Dimensionerna jag kommer använda i uppsatsens analysschema kommer ifrån Reidar Larssons bok Politiska ideologier i vår tid. 24 För att förtydliga dimensionerna sammanfattar jag här under vad de innefattar. Grundvärderingar: Ideologier är ett system av värderingar om hela samhällets organisation, dessa värderingar är en åsikt att vissa värden ska prioriteras över andra. 25 20 Beckman, Ludvig (2005) Grundbok i ide analys. Det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Stockholm, Ludvig Beckman & Santerus förlag, 14. 21 Beckman, Ludvig (2005) Grundbok i ide analys. Det kritiska studiet av politiska texter och idéer, 28-29 22 Ibid, 25 23 Mudde, Cas. (2007) Populist Radical Right Parties in Europé. Cambridge University Press, 38 24 Larsson, Reidar. Politiska ideologier i vår tid, 23. 25 Ibid, 23 5

Människosyn: Är ett svar på frågan vilken syn en ideologi har på vanliga människors politiska förmåga och hur den anser att människor är mot varandra, vilket påverkar synen på demokrati och politikens intervention i samhället. 26 Metod för samhällsförändring: Beskriver hur samhället tänks förändras antingen genom en gradvis förändring eller en plötslig förändring. Om förändringen ska ske inom en demokratisk process genom lagskärpningar är förändringen gradvis, om det istället sker genom en total och häftig samhällsförändring är det en revolutionär metod. 27 Viktigaste enhet i samhället: Är den viktigaste politiska enheten i samhället. Denna enhet sätts då över andra enheter vilka anses mindre viktiga och ska underordna sig den viktigaste enheten. Exempel på viktigaste enhet kan vara nation, individ eller familj. 28 Politisk styrelseform: I politisk styrelseform beskrivs vilken form av styrelseform aktören vill ska styra. Samhällets ekonomiska organisation: Beskriver den ekonomiska samhällsordningen och innefattar frågor rörande omfördelning både av inkomst och makt. 29 Utopi: Beskriver en ideologis slutmål vad ideologin vill uppnå med sina förändringar. 30 2.3 Ideologi som teori I denna uppsats kommer de två ideologierna HRP och socialkonservatism användas som teorier för att analysera hur de passar in på SD:s partimaterial. Stefan Björklund anser att ideologi och vetenskaplig teori inte skiljer sig skarpt, även fast den sociala funktionen till viss del skiljer dem åt. I ett ideanalytiskt synsätt anser Björklund istället att deras enhetlighet ska betonas. Björklunds resonemang är att i politisk filosofi är moraliska värderingar grundläggande. De är relativa, men samtidigt objektiva eftersom individer inte godtyckligt och temporärt kan välja ståndpunkt. Björklund urskiljer tre politiska teorier, där en är normativ politisk teori eller ideologi vilka rekommenderar handlingar. Förutsättningen för en politisk teori är därför alltid en värdering. Men samma krav kan ställas på politisk och vetenskaplig teori då värderingar och beskrivningar ska skiljas åt och att argumentet är logiskt korrekta. 31 2.4 Validitet och reliabilitet Validitet är centralt i en statsvetenskaplig undersökning och innebär begreppsvaliditet, att den teoretiska definitionen stämmer med operationella indikatorer, samt att undersökningen mäter vad författaren påstår sig mäta, vilket är resultatvaliditet. 32 För att uppnå resultatvaliditet krävs också reliabilitet, vilket enklast kan förklaras med att om undersökningen görs om med samma material samt metod ska samma resultat nås. Det uppnås enligt Esaisasson m.fl. genom att vara så grundlig som möjligt i användandet av 26 Ibid, 25 27 Ibid, 25 28 Ibid, 26 29 Ibid, 26 30 Ibid, 27 31 Björklund, Stefan. Politisk Teori. Bonnier, Stockholm, 1971, 38-43 32 Essaiasson, Peter, Giljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann & Wängnerud, Lena. Metodpraktikan. 5 uppl. Wolters Kluwer, Stockholm, 2017, 58 6

mätinstrumenten. 33 För att uppnå god begreppsvaliditet krävs att jag är grundlig i uppbyggandet av idealtyperna så mina mätinstrument undviker systematiska fel samt påläst på empirin till idealtyperna. För att uppnå en god resultatvaliditet krävs också att jag uppnår reliabilitet genom att vara noga i användningen av mina mätinstrument. 2.5 Kritisk analys av källor och metod Den statsvetenskapliga litteraturen för min teorikoppling till socialkonservatism och Högerradikala populismpartier skiljer sig rätt markant åt, litteratur om Högerradikala populismpartier finns det mycket av, medans socialkonservatism har varit svårare att hitta. Till idealtyperna i teoridelen kommer jag använda Cas Mudde:s bok Populist radical parties in europe, samt två antologier redigerade av Jens Rydgren och en bok av Anders Widfeldt tillhörande Routledge studies in extremacy and democracy series. Denna litteratur anser jag vara tillförlitlig och möjliggör för mig att bygga en idealtyp för högerradikala populismpartier. För Socialkonservatism kommer jag använda Roger Scrutons böcker, han är en filosof erkänd som den största levande konservativa tänkaren idag. SD:s partimaterial är självklart vinklat, det som är av vikt är att materialet ger en bild av partiets ideologi. 33 Essaiasson, Peter, Giljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann & Wängnerud, Lena. Metodpraktikan, 64 7

3. Högerradikal populism Kapitel tre är tillsammans med kapitel 4 uppsatsens teoridel. I detta kapitel kommer tidigare forskning för HRP framställas, ifrån det kommer en idealtyp sammanställas och det mynnar ut i ett analysschema bestående av Larssons dimensioner. 3.1 Tidigare forskning Cas Mudde menar HRP partier har tre kännetecken nationalism, populism och auktoritärism, men nationalism är kärnan i HRP partier vilket framgår i deras partilitteratur då nationen är en grundpelare i flera andra delar av deras politik. Rydgren anser också att nationalism är den viktigaste delen i HRP partiers politik då de prioriterar sociokulturella frågor huvudsakligen relaterat till nationen, Rydgren menar att det syns i HRP partiers partiprogram som ett svar till mångkulturalism. HRP partier delar enligt Rydgren en etno-nationalism baserat på en mystisk dåtid och med målet att stärka nationen genom att göra landet mer etniskt homogent. 34 Rydgren är inte ensam i att särskilja HRP partiers nationalism ifrån andra ideologiers nationalism, Bar-on skriver att HRP partiers nationalism är radikalare än mainstreamhögerns nationalism eftersom de är besatta av konceptet homogena länder och majoritetsetnicitetens överlägsenhet. 35 Nationalism är HRP partiers kärna och de förstår nationalism som etniskt drivet, till skillnad från andra mer liberala varianter av nationalism, enligt Bar-on. 36 Men nationalism är ett stort koncept idag med flera undertyper och det blir svårt att skilja på om termen gäller radikal nationalism eller till exempel liberal, menar Mudde. Därför presenterar han termen Nativism vilket innebär en kombination av nationalism och xenofobi, stater ska bebos av den nativa folkgruppen och andra idéer samt människor är ett hot mot den homogena nationalstaten. Fördelen med denna term är enligt Mudde att nativism inte degraderar HRP partier till enfrågepartier, även fast xenofobi och anti immigration har en stor roll i deras politik. Nativism är därför mer inkluderande än termer som anti-immigration, vilket är viktigt för att beskriva HRP partier över hela Europa då immigration inte varit drivkraften för HRP partier i Östeuropa istället är det nationalism och xenofobi mellan etniciteter. 37 Bar-on, Rydgren och Mudde är alla överens om att nationalism är kärnan i högerradikal populism. Bar-on skriver att Mudde kallar nativism för det huvudsakliga ideologiska kännetecknet för HRP men han väljer själv att använda uttrycket etnisk nationalism med samma innebörd som nativism. 38 Bar-on kallar etnisk nationalism för HRP:s fadern, son och den heliga ande, utan etnisk nationalism skulle HRP partier förlora sina huvudargument i flera politiska frågor. Bar-on presenterar följande politiska problem där HRP partier använder etnisk nationalism i argument ofta kopplat till hot mot kultur och nation identitet, eftersom människor är mer rädda att förlora sin identitet än för 34 Rydgren, Jens. Introduction: Class politics and radical right. I Class Politis and the radical rights. Rydgren, Jens. 1 9. London & New York, Routledge,2013, 2 3 35 Bar-on, Tamir. The radical Right and Nationalism. I The oxford handbook of Radical Right. Rydgren, Jens. 17 37.2018. 18 36 Ibid, 18 37 Mudde, Cas. (2007) Populist Radical Right Parties in Europé, 19 38 Bar-on, Tamir. The radical Right and Nationalism. I The oxford handbook of Radical Right. Rydgren, Jens. 17 37. 27 8

ekonomiska förluster. 39 Dessa exempel ifrån Bar-on passar in på Muddes nativism vilket betyder att nationen ska inneha invånare ifrån nationens etnicitet och andra människor är farliga för nationen eftersom de är icke-nativa. Vilka eller vad som ska exkluderas är olika, men bygger alltid på kultur exempelvis etnicitet eller religion, enligt Mudde. 40 Nationalistiska argument finns enligt Bar-on också i kriminalpolitik, arbetspolitisk då invandrare beskylls för bland annat kriminalitet och arbetslöshet. Nationalism används också för att argumentera om hur traditionella partier och EU konspirerar för att skapa invandringsvänliga regimer, stödjer multikulturalism, hur EU hotar den nationella självständigheten, avsaknaden av folkligt demokratiskt deltagande i EU och att flera EU länder nyttjar för mycket pengar för välfärdssystem som stödjer immigranter m.fl. över traditionella européer. 41 Det går att se i dessa problem Bar-on presenterar ovan att etnisk nationalism används som argument i sociokulturella frågar, men faktiskt också i ekonomiska frågor. Välfärdsfrågor och arbetslöshet är åtminstone till viss del ekonomiska frågor där HRP partier enligt Barons exempel använder etnisk nationalism för att göra argumenten sociokulturella då fokus läggs på hur invandrare tar jobb eller belastar välfärden. Detta verkar överensstämma med vad Rydgren skriver om att HRP partier fokuserar på sociokulturella frågor kopplade till nationen grundat på en reaktion emot mångkulturismen. 42 Att sociokulturella argument används i ekonomiska frågor är en syn som verkar delas av Mudde då hans anser att ekonomi är en andrahandsfråga för HRP partier och välfärdschauvinism är en etnisk nationalistisk syn på ekonomin. Välfärdschauvinism är också av lägre vikt än de tre kännetecknen etnisk nationalism, populism och auktoritism 43 Enligt Rydgren verkar en välfärdspolitik kopplat med etnisk nationalism och anti-immigrationspolitik vara HRP ideologins nya vinnande formula. 44 Resultatet av att etnisk nationalism är kärnan i HRP partiers politik, menar Bar-on, är att immigration ses som det huvudsakliga hotet mot nationens hälsa och speciellt muslimsk invandring. Målet är därför återvandringen av invandrare till deras hemland, 45 denna etniska pluralism menar Rydgren är det tydligaste ideologiska kännetecknet av ett HRP parti. 46 HRP nationalism skiljer sig ifrån tidigare former av rasism då HRP partier vill att ett land ska bestå av en etnicitet, utan att de anser att andra raser är sämre, menar Rydgren. Raserna mår istället bättre av att vara åtskilda då de bevarar sin nationella 39 Bar-on, Tamir. The radical Right and Nationalism. I The oxford handbook of Radical Right. Rydgren, Jens. 17 37. 18. 40 Mudde, Cas. (2007) Populist Radical Right Parties in Europé, 19 41 Bar-on, Tamir. The radical Right and Nationalism. I The oxford handbook of Radical Right. Rydgren, Jens. 17 37. 18 19. 42 Rydgren, Jens. Introduction: Class politics and radical right. I Class Politis and the radical rights. Rydgren, Jens. 1 9. London & New York, Routledge,2013, 2 3 43 Mudde, Cas. (2007) Populist Radical Right Parties in Europé, 21 22 44 Rydgren, Jens. Introduction: Class politics and radical right. I Class Politis and the radical rights. Rydgren, Jens. 1 9, 2. 45 Bar-on, Tamir. The radical Right and Nationalism. I The oxford handbook of Radical Right. Rydgren, Jens. 17 37, 28 46 Rydgren, Jens. Introduction: Class politics and radical right. I Class Politis and the radical rights. Rydgren, Jens. 1 9. 3. 9

10 karaktär, multikulturalism anses istället leda till kulturell utdöd. 47 HRP partier anser att icke nativa element, immigranter, asylsökande, muslimer och ibland andra grupper ex judar och romer är ett farligt hot mot landet 48 därför stödjer HRP partier enligt Bar-on en global radikal kulturell och etnisk pluralism grundad på att Sverige tillhör svenskarna, Frankrike tillhör fransmännen och Algeriet tillhör algerierna. Detta går att se i HRP partiers politik menar Bar-on då de stödjer en mer restriktiv immigrationspolitik, skydd för den egna kulturen och vill hindra immigranter att komma in i det egna landet eftersom de ligger bakom lag och ordnings sammanfall. Samtidigt skriver Bar-on att immigranterna inte alltid beskylls öppet istället är det global kapitalism som är felet. 49 HRP partier influerade av historia beskyddar ländernas rätt att behålla sina kulturer och en etnisk homogen befolkning vilket HRP partier anser att liberala demokratier, mångkulturism, kapitalistisk globalisering, Europeiska unionen motarbetar, enligt Bar-on 50. Det finns också skillnader mellan olika HRP partier rörande vilka de beskyller för de påstådda problemen Bar-on skriver att i Östeuropa använder partierna en hög nivå av nationalism tillsammans med anti-semitism medans andra västeuropeiska HRP partier fokuserar på islams hot emot landets kultur och ser judar som sina allierade emot muslimer. 51 Ovan har etnisk nationalism identiferats som kärnan i HRP partiers politik eller masterconcept enligt Bar-on. Nästa del är att den andra av Muddes tre kännetecknen för HRP, vilket är Auktoritism. Auktoritism inte av den betydelsen begreppet har i forskning av demokrati, utan Mudde använder Auktoritism i den mening som finns i socialpsykologi. Auktoritism i social psykologi förstår Mudde, enligt Theodor Adornos operationalisering en benägenhet att glorifiera, tjäna och vara okritisk emot innegruppens auktoritära symboler, samt straffa utegrupperna baserad på någon moralisk auktoritet. 52 Men Mudde menar att hos HRP partier ska auktoritism inte definierats som en attityd utan i en ideologisk mening. Därför definierar han auktoritism som tron på ett strikt ordnat samhälle, där överträdelser emot auktoriteten ska bestraffas hårt. I denna tolkningen menar Mudde att lag och ordning inkluderas i auktoritism tillsammans med en bestraffande moral, begreppet behöver inte heller vara anti-demokratiskt, men Mudde utesluter inte heller det. 53 Det sista kännetecknet för HRP politik är enligt Mudde populism. Populism hos HRP partier är inte enbart en politisk stil utan ett ideologiskt särdrag. Där samhället ses uppdelat i två motverkande grupper, den ena gruppen är det rena folket och den andra är den korrupta eliten. Populism anser att politiken ska vara ett uttryck av det rena folkets vilja, folkets vilja är det absolut viktigaste i en populistisk demokrati, överstående mänskliga rättigheter och konstitutionella garantier. 54 Populism och den antietablissemangs politik HRP partier för är en stor del av partiernas framgång, menar 47 Rydgren, Jens. Introduction: Class politics and radical right. I Class Politis and the radical rights. Rydgren, Jens. 1 9. 2 3. 48 Bar-on, Tamir. The radical Right and Nationalism. I The oxford handbook of Radical Right. Rydgren, Jens. 17 37. 26. 49 Bar-on, Tamir. The radical Right and Nationalism. I The oxford handbook of Radical Right. Rydgren, Jens. 17 37, 28 29. 50 Ibid, 28 51 IBID, 30 52 Mudde, Cas. (2007) Populist Radical Right Parties in europé, 22 53 Ibid, 23 54 Ibid, 23

Rydgren, men ska ses som ett kännetecken för HRP partier inte en distinkt del av partierna då populism används av andra partier. Populismen används av partierna för att framställa sig som folkets parti, ett nytt parti som kritiserar traditionella partier för att inte fokusera på relevanta problem rörande konflikten mellan nationell identitet och mångkulturism utan på gamla frågor. Det görs genom att de traditionella partierna sammankopplas som den politiska eliten mot vilka HRP partierna ställer sig antagonistiska emot då HRP framställer sig som folkets parti i motstånd till den politiska eliten. HRP partier presenterar sig också som demokratins verkliga förkämpar, bland annat genom att stödja mer inslag av direktdemokrati. 55 3.2 Idealtyp Grundvärderingen i HRP partiers politik är etno-nationalism där det viktigaste är nationen och nationens huvudbefolkning exempelvis Sverige och svenskarna. Målet är att stärka nationen genom att göra landet mer etnisk homogent, eftersom det icke-nativa ses som ett hot emot landet. HRP partier står för en global etnisk pluralism då de anser att etniciteter och kulturer mår bättre separerade, det behöver inte betyda att vissa etniciteter anses sämre bara att de mår bättre i varsin nation. Partierna vill därför att invandrare ska återvandra till sin etnicitets nation. Etnisk nationalism är kärnan i HRP politik därför finns xenofobi i partiernas politik, tillsammans med anti-invandring. Samtidigt som anti-invandring finns hos HRP partierna är den inte lika drivande bland den östeuropeiska delen av HRP där partierna är starkt nationalistisk och anti-semitiska. I Västeuropa är partierna istället mer accepterande emot judar vilka de ser som allierade emot den största faran muslimsk invandring. HRP:s människosyn medför hård statlig intervention i samhället då ideologins auktoritärism står för ett strikt ordnat samhälle, bestraffande moral och stränga bestraffningar för brott mot det nativas auktoriteter. Eftersom HRP ideologins syn på statliga ingripandet i människors liv är behovet av en hård kontroll, medför det enligt Larsson åsikten att människan är aggressiv, egoistisk och ond. 56 HRP ideologin kan innehålla både pro-demokrati och anti-demokrati, men det är vanligt att HRP partier framställer sig som demokratins verkliga förkämpar. Det grundas på en människosyn där folket anses vara rent och eliten är korrupt, vilket utvecklas till åsikten att folkets vilja ska styra. Därför kan HRP partier stödja större inslag av direktdemokrati. I Larssons dimension människovärde skulle HRP stödja folkstyre eftersom de tror på folket ungefärliga lika förmåga i politiska frågor. 57 Den viktigaste enheten i samhället är nationen då HRP baseras runt nationalstaten, med målen att stärka nationen genom etno-nationalism, skydda nationens kultur ifrån mångkulturism vilket skapas av EU, liberal demokrati och kapitalism. Bevara nationens självständighet ifrån överstatliga organisationer som EU, då HRP partier inom EU menar att unionen förstör nationerna, tar deras suveränitet samt konspirerar med länders regeringar för att skapa invandrarvänliga länder. 55 Rydgren, Jens. Introduction: Class politics and radical right. I Class Politis and the radical rights. Rydgren, Jens. 1-9.4-5 56 Larsson, Reidar. Politiska ideologier i vår tid, 25. 57 IBID, 25. 11

Folket av nationens etnicitet är också viktigt i HRP, men nationen uppfattas som samhällets viktigaste enhet då befolkningen ska bli etniskt homogen för att stärka nationen. Samhällsförändringen i nationen kan till stor del kopplas till HRP:s etno-nationalism då det icke nativa ska exkluderas för att nationalstaten ska bli etniskt homogen. HRP ideologin vill också införa ett mer auktoritärt samhälle och inslag av populism bland annat genom förändringar av styrelseskicket. HRP skulle kunna stödja både gradvisa och plötsliga förändringar av samhället, det bestäms av hur det görs genom revolution eller demokratiska förändringar och om exempelvis återvandringen av invandrare är frivillig eller tvång. HRP ideologins auktoritet är inte anti-demokratisk, däremot utesluter det inte ett sådant ställningstagande. HRP ideologin innehåller populism vilket visar sig i åsikten att det finns två antagonistiska grupper i samhället det rena folket och den korrupta eliten. Denna populism använder partierna för att föreställa sig som demokratins förkämpar och ett nytt parti för den vanliga människan. Till skillnad från de traditionella partierna som tillhör den politiska eliten, de traditionella partierna beskylls också för att ha svikit folket. HRP ideologins form av demokrati kallas populistisk demokrati där folkets vilja är det viktigaste till och med överställt mänskliga och konstitutionella rättigheter. En del av denna populistiska demokrati är större inslag av direktdemokrati. HRP ideologin är motståndare till liberal demokrati vilket anses förstöra nationen. Ekonomiska frågor är en andrahandsfråga i HRP då fokus ligger på sociokulturella frågor, men HRP innehåller välfärdschauvinism vilket är uppfattningen att det finns en konflikt mellan att använda skattepengar i välfärden på utlandsfödda eller personer födda i nationen. HRP partier kan vara välfärdsvänliga, vilket enligt Rydgren kan kopplas till förändringar i partiernas socio-ekonomiska politik under det senaste årtiondet och ses av Rydgren kombinerat med auktoritär sociokulturell politik som HRP partiers vinnande koncept. 58 Utopin för HRP ideologin är en självständig etnisk homogen nationalstat där nationens nativa kultur är skyddad. Samhället ska vara strikt ordnat och innegruppens auktoritet ska respekteras. Samhället ska styras i form av en populistisk demokrati där folket vilja är det viktigaste och den korrupta eliten har förlorat sitt inflytande. Förändringarna HRP vill utföra grundas på en dåtid vilken idealiseras och en modern variant av denna kan tolkas som utopin. 58 Rydgren, Jens. Introduction: Class politics and radical right. I Class Politis and the radical rights. Rydgren, Jens. 1 9. 2. 12

3.3 Analysschema Tabell 1. HRP:s idealtyp indelat efter dimensioner. Grundvärdering Människosyn Viktigaste enhet i samhället Metoder för samhällsförändring Politisk Styrelseform Ekonomisk organisation Utopi Etno-nationalism Folkstyre med hård statlig intervention Nationen Gradvis alternativt plötslig Populistisk demokrati Välfärdschauvinism Etnisk pluralism, Skyddad etnisk kultur. 13

4. Socialkonservatism Kapitel 4 är uppsatsens sista teoridel innan idealtyperna ska jämföras med SD:s partimaterial, detta kapitel avslutas också med en jämförande analys av idealtyperna. 4.1 Tidigare forskning Socialkonservatism har funnits under en längre tid, men ideologins uppgång i USA förklarar ganska bra vad socialkonservativism är. I det amerikanska presidentvalet 1988 fick George Busch rådet av sin kampanjchef Lee Atwater att fokusera på sociala frågor istället för ekonomiska och utrikespolitiska frågor. Busch attackerade den demokratiska kandidaten Dukakis på frågor bland annat om dödsstraff, hans veto mot en lag vilken skulle gjort svärandet av trohetseden ett tvång i skolor och ett program stött av Dukakis vilket gav grovt kriminella långa permissioner. Jeffrey Bell skriver att fokuset på dessa sociala frågor vände och vann valet för Busch, för social konservatism är det viktigt eftersom det är första valet då socialkonservativa frågor avgjorde ett presidentval i USA. 59 Roger Scruton skriver att modern konservativism har genomgått ett flertal förändringar, först användes det för att försvara tradition, sedan användes det av religiösa och finkultur i en vädjan emot materialismen i utveckling efter det gick konservatism tillsammans med klassisk liberalism i motstånd mot socialism. Medans dessa förändringar pågått har samma övertygelse delats av konservativism, det är enklare att förstöra något som är bra än att skapa. Idag har konservativism blivit västcivilisationens försvarare mot dess motståndare. Dessa motståndarna är idag religiös extremism, huvudsakligen islamsk terror och politisk korrekthet, eftersom det inskränker på yttrandefriheten och betonar all skuld på västvärlden. 60 Scruton menar att konservativa idag är förtryckta då konservativa förtrycks av politisk korrekthet, de som påtalar detta marginaliseras ofta till talespersoner för någon förbjuden fobi eller ism exempelvis rasism, sexism eller islamfobi. Samhället fokuserar idag på inkludering, där endast fobier där konservativa blir målet är tillåtna. Denna utveckling har lett till att konservativa har givit kulturkrig en huvudroll i konservatism, menar Scruton. Fokus har därför lagts på att förstå politisk korrekthet för att lära sig att bekämpa det. Konservativa tankar runt politisk korrekthet Scruton framför är om det är liberal individualism sista anhalt, då alla hinder till en helt självvald identitet är borta. Konservatism funderar i detta fall på vilka hinder de kan försvara och hur det ska rättfärdigas. Den andra tanken är att det är en avvikelse ifrån liberal tradition där jämlikhet blivit ett dominerande syfte, vilket lett till att frihet har utrotats och det sociala livet endast är en häxjakt emot försvararna av sociala skillnaderna. 61 Scruton skriver att Neo-liberalismen har lett till att allt är till salu, vare sig det är nationen, tron, äktenskap eller familj. Det har lett till att konservatism ser neo-liberalism som ett hot mot vårt arv istället för en del av det. Därför har högern börjat fokusera på att bevara det av betydelse. Socialkonservatism ser därför både socialismens jämlikhet och globalism tillsammans med fri marknad som ett hot. Denna rörelse började i England med journalen 59 Bell, Jeffrey. The Case for Polarized Politics: Why America Needs Social Conservatism. New York & London: Encounter Books. 2012. E-bok. 19 20. 60 Scruton, Roger. Conservatism: An invitation to great tradition. New York: St:martins Press. 2018. 127. 61 Ibid, 128 129 14

Salisbury review där fokus låg på att skydda den nationella identiteten och traditioner istället för mångkulturalism. 62 Reidar Larsson skriver att i slutet av 1800-talet uppkom en ny sorts socialkonservatism, denna utveckling kom med två nya idéer. Den första var att allmän rösträtt accepterades och den andra var statlig socialpolitik, målet med detta var att integrera arbetsklassen i nationella gemenskapen och tanken var att detta skulle förhindra en revolution. Denna utveckling kom i Tyskland och anses som den moderna välfärdsstatens föregångare. Konservativa är enligt Larsson negativa till en utjämnande skatte- och socialpolitik, då en sådan politik skulle motverka sitt eget syfte, vilket är att hindra och lindra nöd. Anledningen till denna syn är enligt Larsson att den konservativa människosynen är att människor är lika inför lag och politiskt jämlika, men annars olika vilket betyder att en persons inkomst anses vara ett mått på detta. En annan grundtanke är också att människor är både goda och onda, människan natur bestämmer därför vad politiskt reformarbete kan utföra. Konservativa har också en pessimistisk människosyn vilket medför att de anser att fasta normer krävs, denna sista del finns i värdekonservatism. 63 Larsson skriver att nationen är den huvudsakliga sociala enheten i samhället, därför är nationens självständighet vital för socialkonservativa. Detta betyder en stark militär, men kan också skapa motstånd mot europeisk integration. Detta passar också inpå ett av de konservativa livsvärden som Larsson lyfter, patriotism vilket är kärlek till sitt land och stat. Den sociala grundenheten är däremot kärnfamiljen, vilket ska bevaras och ges ansvaret för uppfostran. Förändringar i samhället anser socialkonservativa ska genomföras genom reformer för att bevara, enligt Larsson, då de konservativa värden är tradition och kontinuerligt. Denna förändring för att bevara går att se i socialkonservativt styrelsesätt vilket har gått ifrån motstånd till demokrati till acceptans, införlivning av liberal demokrati till idag då de vill bevara av konservativa värden i demokratin. 64 Socialkonservativa är, enligt Larsson, emot politisk styrning av ekonomin och för enskilt ägande, detta är inte bara förutsättningen för demokrati och frihet, det är den naturliga ojämlikheten som kommer fram. 65 Utopin i konservatism är enligt Larsson folkhemskapitalism, en nyare variant av utopin grundas på en dåtid med drömmar om ett småskaligt, mindre kommersiellt och mer traditionspräglat samhälle. 66 Scruton anser att det politiska samhället är beroende på en lojalitet vilket inte kommer ifrån politiken, denna lojalitet tycker Scuton ska definieras i nationella termer. Nationell lojalitet är en koppling till nationens territorium vilket vi delar med våra landsmän, detta är grunden till vår frihet. Denna form av politiska samlevnad menar Scruton att alla de stora ideologierna borde försvara. Om denna politiska samlevnad skulle försvinna hotas det västerländska arvet av medborgarskap och våran identitet som medföljer. Detta 62 Ibid, 146 147. 63 Larsson, Reidar. Politiska ideologier i vår tid. 8 uppl. Lund: Studentlitteratur. 2014. 45 49. 64 Ibid, 49 52. 65 Ibid, 53 55. 66 Ibid, 55. 15

innehåller enligt Scruton medborgarnas mänskliga samt naturliga rättigheter utan vilka de inte skulle tillåta sig regleras av staten. Medborgarna kopplas också samman genom skyldigheter till varandra, medborgarna är främlingar till varandra men med en plikt att uppehålla lag och försvaret i sitt gemensamma territorium. Medborgarskap måste av denna anledning baseras på en territorial lojalitet, vilket betyder att medborgarskap är beroende av en nation vilket är en organism i en lagstyrd stat. Hotet mot denna lojalitet kommer ifrån vänsterns förkastande kultur och Islamsk omedgörlighet, dessa två förkastar alla försök till att försvara kulturen som rasism, enligt Scruton. 67 Scruton anser att Islam är ett hot eftersom religionen är en förpolitisk lojalitet vilket inte är kopplat till någon nation, förkastar religionsfrihet och ser gud ej politik som grunden till lagar. 68 Konfrontationen med islamsk extremism kräver ett trovärdigt alternativ, inte bara en tro på något, men också hur tron ska användas. Scruton vänder sig till kristendom och Jesus två stora lagar: älska gud och älska våra grannar som vi älskar oss själva. 69 Scruton anser att Jesus visade med levande att älska din granne betyder att grannen är den personen man möter av någon anledning eller en person som är nära. Nationen upphöjer grannskap och territorium till något en person tillhör, därför ska folk av olika tro och liv förenas via politisk representation, menar Scruton. För att detta ska kunna hända krävs däremot att eliten förstår att politisk representation är lösningen, vilket är endast möjligt genom en delad nationell identitet. För att denna utveckling ska vara möjlig måste en form av islam utvecklas där denna sanning accepteras, menar Scruton. 70 Jeffrey Bell skriver att socialkonservativa tror att alla människor har lika rättigheter vilka fåtts av Gud i hans skapelse, Socialkonservativa tror att dessa rättigheter givna av Gud är omöjliga att återkalla och absoluta, vilket inte varit fallet om de hade givits av exempelvis en stat. Dessa rättigheter tillhör inte heller någon ras, klass eller kategori av människor utan är universella för alla människor. Dessa rättigheter har Bell hämtat ifrån USA: självständighetsförklaring, enligt Bell tror Socialkonservatismen att dessa rättigheter inte hade funnits om en Gud inte givit dessa, här ser Bell en fundamental skillnad emot socialliberaler vilka anser att dessa rättigheter kommer ifrån mänsklig upplysning. 71 Scruton skriver i How to be a conservative att staten ska vara mer än liberalernas nattväktarstat och mindre än Socialisternas. Staten har ett mål, menar han, att beskydda civilsamhället från yttre hot och inre problem. I ett modernt samhälle måste staten tillhandahålla välfärd för att civilsamhället ska kunna utvecklas, men staten kan inte vara en universell leverantör av välfärd eller regler. Anledning till detta är att endast autonoma organisationer kan skapa värde och samhörighet, men dessa organisationer mår endast bra om de växer underifrån och inte styrs ovanifrån av staten vilket Scruton menar att socialister vill. 72 Konservatism ses av människor som endast en protest emot materialismen i samhället menar Scruton, men styrkan i konservatism ligger i en bredare syn på civilsamhället. En 67 Scruton, Roger. Conservatism: An invitation to great tradition, 153. 68 Ibid, 153 154 69 Ibid, 154 70 Ibid, 154 71 Bell, Jeffrey. The Case for Polarized Politics: Why America Needs Social Conservatism, 7 9. 72 Scruton, Roger. How to be a conservative. London & New York: Bloomsbury Publishing, 2014. 135. 16