Sverigedemokraternas första mandatperiod

Transkript

1 Linnéuniversitetet Institutionen för statsvetenskap Sverigedemokraternas första mandatperiod Hur har partiets idéer kring invandring samt brott och straff förändrats? Masteruppsats i Statsvetenskap 5SK540 VT 2015 Av: Arvid Borg Wall Handledare: Martin Nilsson

2 Table of Contents Introduktion... 4 Syfte... 6 Frågeställningar... 6 Tidigare forskning... 7 Metod Val av fall och forskningsdesign Textanalys Idéanalys Teori för att förklara/förstå Operationalisering Material Teori för att beskriva idéutvecklingen Radikal högerpopulism Konservatism Reformistisk Socialism Idéanalys och resultat Valmanifest Budgetmotion Sammanfattning av idéer för år Valmanifest Budgetmotion Idéförändring från 2010 till En marginell moderering av idéerna Bidragande faktorer till idéförändringen Efterfrågan Det externa utbudet Partiet och det interna utbudet Analys Varför en marginell idéförändring? Väljares attityd Externa förutsättningar Slutsatser Referenser

3 Abstract This thesis explores the ideational change of the Sweden democrats (SD) during its first mandate in the Swedish parliament and focuses on the issues of immigration as well as crime and punishment which are theoretically relevant in regard of populist radical right parties (PRR). This inquiry is motivated in relation to the suggested significans of PRR-parties moderation of extreme ideas in order to reach representation and thereof obtain ability to influence policy. The thesis focuses on the potential change of the ideas of SD on two issues by analysing those ideas at the party s early stage in the parliament in 2010 as well as in the end of this first mandate in The second aim of the thesis is to explain why SD display a radicalization, stabilization or moderation in those ideas. In order to describe the change in ideas an idea analysis with constructed ideal types is used as method and tool of analysis. For the explaination a theoretical framework on PRR-parties, inspired by Cas Mudde, is used with emphasis on the demand-side as well as the external supply-side. The results show stabile ideas regarding crime and punishment but a marginal ideational moderation on the issue of immigration between 2010 and According to the author, the relatively high propotion of voters contending to tougher punishment as well as the low salience of the issue could explain why the ideas on crime and punishment remain stabile. The marginal moderation of ideas on immigration is on the other hand understood with reference to the external supply-side, foremost as a necessity in order to approach the mainstream parties and gain coalition potential in its main issue. Keywords: Sweden democrats, ideational change, first mandate, external supply side 3

4 Introduktion År 1986 slogs partierna Bevara Sverige svenskt (BSS) och Framstegspartiet ihop och bildade tillsammans Sverigepartiet. Men sammanslagning varade inte längre än fram till hösten 1988 då interna konflikter resulterade i att den mer välorganiserade BSS-fraktionen bildade Sverigedemokraterna (SD). Under partiets tidigare år och några år in på 90-talet figurerade däri flera personer med kopplingar till nationalsocialistiska rörelser vilket senare uppmärksammades som ett problem av partitoppen. Partiet, med partiledaren Anders Klarström i spetsen, påbörjade arbetet med att städa upp i partiet genom att avsätta problematiska medlemmar i ett försök att skapa en bättre image och möjliggöra ett politiskt genombrott. 1 Under 90-talets början och mitt hade så många som hälften av partistyrelsens medlemmar ett kriminellt förflutet och över 30 procent hade nazistiska kopplingar. Under samma tid blev partiet endast representerat i ett fåtal kommuner men efter att Klarström 1995 ersattes av den före detta centerpartisten Mikael Jansson förändrades partiets sammansättning. Andelen medlemmar i partitoppen med kriminellt förflutet och nazistiska kopplingar sjönk dramatiskt från det året och därefter ökade partiet sakta men säkert i väljarstöd. Utan att ha uppnått några större framgångar på riksnivå byttes 2005 partiledaren Mikael Jansson ut mot Jimmie Åkesson som i högre grad ville modernisera Sverigedemokraterna. 2 I 2010 års riksdagsval passerade Sverigedemokraterna riksdagsspärren med 5.7 procent av rösterna 3 och kom således in i riksdagen. Partiets väljarstöd mer än fördubblades till riksdagsvalet 2014 med ett resultat på procent av rösterna. 4 Med sin andra nationella valframgång bakom sig är Sverigedemokraterna numer en aktör som är svår att ignorera. För att ett parti ska kvalificera som relevant menar Giovanni Sartori att det bör ha koalitionspotential eller utpressningspotential. 5 En grundläggande förutsättning för att ett radikalt högerpopulistiskt parti (RHP) ska nå valframgångar är att det finns en grogrund att mobilisera väljare ur. Makro-processer så som globalisering antas ha betydelse för attityder på mikro-nivå men eftersom denna process i hög grad påverkar flertalet europeiska länder på samma vis, samtidigt som närvaron av RHP-partier varierar är denna faktor inte tillräcklig 1 Widfeldt Anders, 2008, s Ibid. s Sartori Giovanni (1990) A typology of party systems, The West European Party System, ed Peter Mair, s 321 4

5 som förklaring. 6 Institutionella, politiska och kulturella förutsättningar är också av betydelse. I en jämförelse mellan Danmark och Sverige visar Jens Rydgren att svensk politik har präglats av socioekonomiska skiljelinjer längre än i Danmark medan immigrationsfrågan i högre grad varit politiserad i Danmark än i Sverige. Eftersom Dansk folkeparti inte haft samma extrema förflutna som Sverigedemokraterna har det varit lättare för mainstreampartier och media att förhålla sig till partiet. 7 Att RHP-partier har att förhålla sig till de politiska förutsättningarna innebär att partiernas egen förmåga är avgörande för potentiella framgångar. 8 Partiet måste kunna framställa sig som ett trovärdigt alternativ för väljare, bland annat genom avståndstagandet från tidigare extremt förflutet. Exempelvis kartlade Piero Ignazi att partier med fascistisk koppling tenderade att minska eller försvinna under 80-talets Europa medan en ny extremhöger utan denna fascistiska koppling växte fram och vann framgångar. 9 Alexandra Cole intresserade sig också för den så kallade gamla och nya högern och kartlade partiernas positionering längs en auktoritär-liberal dimension, utöver den klassiska vänster-höger-axeln. Denna dimension utgörs av icke-materiella frågor så som auktoritet och tradition. 10 RHP-partiers framgång gällande parlamentariskt genombrott är beroende av ett flertal faktorer där moderering av tidigare extrema idéer och ideologi är av betydelse. Paul Hainsworth menar att högerextrema partier i Västeuropa med förmåga att ta avstånd från extremt förflutet i form av nazism eller fascism har haft större valframgångar än där så inte varit fallet. 11 Piero Ignazi understryker även detta samt förmågan att samtidigt behålla en systemkritisk profil. 12 Forskning visar således att radikala högerpopulistiska partiers valframgångar i hög grad beror på partiorganisationens egen förmåga att manövrera utifrån rådande förutsättningar. Partiets inre egenskaper är alltså viktigt för att förstå framgångar och häri innefattas de idéer som förmedlas via parti-ideologin. Även om det inte existerar något vinnande ideologiskt recept så tycks dock en relativt måttfull ideologisk hållning med distansering från tidigare extrema idéer vara gynnsam för RHP-partier. 13 De formar i hög grad sina egna öden utifrån politisk efterfrågan samt de strukturella politiska förutsättningarna. 14 Sverigedemokraterna har lyckats 6 Mudde Cas (2007) s Rydgren Jens (2010) s 67 8 Mudde Cas (2007) s Ignazi Piero (1992) s Cole Alexandra (2005) s Hainsworth Paul (2000) s 1 12 Ignazi Piero (1992) s Mudde Cas (2007) s Mudde Cas (2007) s 256 5

6 utnyttja de svenska politiska förutsättningarna för att komma in i riksdagen men frågor kvarstår. Har partiet fortsatt att anpassa sig därefter och nått ett stadie där dess idéer börjat stabiliseras eller är förändringsprocessen fortfarande nödvändig? För långvariga valframgångar antas en ideologisk moderering via partipropaganda vara viktig för RHPpartier. Hur ideologin presenteras bör tolkas utifrån politisk kontext, till exempel vilka uppfattningar som råder kring ett specifikt politiskt område. 15 Huruvida västeuropeiska demokratier har påverkats av närvaron av RHP-partier samt hur RHP-partierna påverkats av demokratierna är en fråga som Cas Mudde menar inte har studerats tillräckligt. 16 Genom att fokusera på Sverigedemokraternas idéutveckling kan man få en indikator på var påverkan troligen ligger och med hjälp av att ställa resultatet i form av idéutvecklingen mot relevant politisk kontext bör man också kunna svara på varför partiet uppvisar idéutvecklingen. Syfte Syftet med denna uppsats är att analysera om Sverigedemokraterna har förändrat sina idéer kring invandring, samt brott och straff från 2010 till 2014, under partiets första mandatperiod i riksdagen. En mindre hårdför framtoning i dessa frågor skulle i så fall kunna indikera att partiet tagit steg mot att försöka normalisera sin politiska agenda för att attrahera fler väljare samt möjliggöra samarbeten med övriga riksdagspartier. Frågeställningar Fråga 1: Hur har SDs idéer kring invandring samt brott och straff utvecklats från 2010 till 2014? Fråga2: I vilken utsträckning uppvisar partiet moderering, stabilisering eller radikalisering i politikens bakomliggande idéer? För att förtydliga innebörden av uppsatsens andra fråga bör begreppet radikalisering klargöras. För att undvika att begreppet radikal används allt för relativistiskt men samtidigt göra det relevant i en liberal demokratisk kontext, erbjuder Cas Mudde en fruktbar definition av begreppet. Radikal definieras som motstånd mot grundläggande liberaldemokratiska värden. Begreppet höger definierar Mudde som en tro på naturlig ordning av orättvisa. 17 Eftersom RHP-partier vilar på nativistisk grund blir den logiska slutsatsen för radikalisering av idéer en förändring som starkare understryker motstånd till liberaldemokratiska värden 15 Mudde Cas (2007) s Ibid. s Ibid. s 26 6

7 samt berättigar en naturlig orättvisa på nativistisk grund. Moderering av idéer innebär således förändring i motsatt riktning. Genom att besvara ovanstående frågor får jag därför svar på vad som hänt med Sverigedemokraternas idéer i ett par kärnfrågor då de gått från utomparlamentarisk till parlamentarisk representation Fråga 3: Avslutningsvis är det av intresse att försöka förklara varför uppvisad idéutveckling ägt rum och huruvida Sverigedemokraterna anpassat sig till rådande politisk kontext eller inte. Hur kan idéutvecklingen förklaras?. Tidigare forskning Nedan presenteras en kort genomgång av delar av forskningsläget kring radikala högerpopulistiska eller högerextrema partier på såväl övergripande nivå såväl som opinionsforskning kring attityder som är relevanta inom forskningsområdet. Avsnitt ämnar ge en överblick över tidigare forskning och samtidigt sätta in uppsatsen i relevant kontext. I The ideologi of the extreme right kartlägger Cas Mudde gemensamma grundvärden som delas av partifamiljen och en uppdelning mellan moderat och radikal extremhöger presenteras utifrån studiet av fem europeiska partier. 18 I det senare verket Populist Radical Right Parties in Europe gör Mudde dock en annan bedömning av hur dessa partier bör klassificeras. Benämningen extrem utelämnas och istället används begreppet radikal som indikerar avståndstagande från bland annat politisk pluralism och minoritetsrättigheter. 19 I det sistnämnda verket berörs också förklaringsfaktorer för RHP-partiers fram- och motgångar med fokus på efterfrågan av politik, strukturella förutsättning samt partiets interna förutsättningar. Även om Anthony Downs An economic theory of democracy inte specifikt berör RHP-partier så är hans teori viktig i förståelsen för dynamiken inom partisystem. Partikonkurrens förstås utifrån en marknadsmodell på en vänster-höger-skala och väljare och partier antas vara rationella i strävan att nå ekonomiska och politiska mål och i den mån det är möjligt agerar de där utefter. 20 Oscarsson och Holmberg visar i Nya svenska väljare bland annat att väljare behållit sitt ideologiska röstningsmönster och att vänster-höger-ideologisk röstning förblivit 18 Mudde Cas (2000) s Mudde Cas (2007) s Downs Anthony (1957) s 6-7 7

8 stark under de trettio år som valundersökningar genomförts i Sverige. 21 De visar även att SDs väljarsammansättning förändrats ganska lite mellan 2006 och 2010 och att en övervägande majoritet av partiets väljare klassificerar sig som arbetare. 22 Piero Ignazi försökte delvis förklara framväxten av den nya extremhögern utifrån en vänsterhöger-dimension men betonade även icke-materiella värden likt Ronald Ingleharts undersökning av skiftet från materiella till post-materiella värderingar. 23 Inglehart menade att värdeförändring gav upphov till new politics-partier som betonade den fysiska och sociala omgivningen. 24 Ignazi menar dock att Inglehart negligerat framväxten av, vad Ignazi benämner, högerextrema partier. Han föreslog att vänster-höger-skalan inte var tillräcklig för att förstå försvinnandet av den gamla extremhögern och framväxten av nya högerextrema. 25 Andrea Bohman ger stöd till hypotesen att invandringskritisk opinion i hög grad formas av den icke-materiella kontexten. 26 För att förstå uppkomsten av nya partier beskrev bland andra Scott C. Flanagan den nyintroducerade dimensionen av icke-materiella värden i förhållande till nya sociala skiljelinjer i samhället som antas omstrukturera allmänhetens preferenser och därtill partialignments. En ny social skiljelinje parallellt med ett differentierat partisystem antas vara som starkast när ett nytt parti som representerar en tidigare exkluderad grupp tar plats i parlamentet. I detta skede är det viktigt att det nya partiet etablerar en identitet som skiljer sig från övriga partier vilket görs genom opposition baserat på extrema och icke förhandlingsbara politiska krav. Väl på plats i parlamentet så börjar dock partiet anpassa sig efter den politiska verkligheten och modererar sin plattform för att nå framgångar. 27 Marie Demker visar att det främst är frågor kring kulturella värderingar, samhällsgemenskap och identitet som gör att SD vinner sympatier. 28 I valforskning visar hon bland annat att åsikten att invandrare bör anpassa sig till svensk kultur var stark under 90- och 00-talet men 21 Oscarsson & Holmberg (2013) s Ibid. s Inglehart Ronald (1990) The Nature of Value Change, The West European Party System, ed. Peter Mair, s Inglehart Ronald (1990) From Class- Based to Value Based Politics, The West European Party System, ed. Peter Mair, s Ignazi Piero (1992) s Bohman Andrea (2014) s Flanagan Scott C. (1990) Models of change, The West European Party System, ed. Peter Mair, s Demker Marie (2014) s

9 en viss motsägande trend uppvisas senare. 29 I en europeisk undersökning från 2011 framgår att svenskar på flera vis är mest positiva till invandring och trenden pekar på att attityden hos svenskar att ta emot fler och integrera invandrare blivit mer positiv. 30 Trots detta visar Cas Mudde att det finns en grogrund för RHP-partier att nå valframgångar då många väljare hyser RHP-värderingar men dessa attityderna är spridda över väljarkåren vilket ger ett dåligt samband mellan attityd och stöd för dessa partier. Exempelvis är det endast 33 procent av Belgiska VBs väljare vars röst motiveras av invandringsfrågan. 31 I en annan undersökning framgår dock att det finns en positiv korrelation mellan väljare med populistiska attityder och att deras avsikt att rösta på ett populistiskt parti. För de personer som uppgav att de inte tänker rösta finns en korrelation med populistiska attityder. 32 Bland SDs väljare 2010 ville 85 procent ta emot färre flyktingar i Sverige samt införa hårdare fängelsestraff. 33 Jens Rydgren betonar partiets egen förmåga och organisatoriska förändringar innefattande partiets framgång i att etablera en mer tilltalande fasad med avståndstagande från nazism, nedtonade valmanifest och slopandet av politik för dödsstraff och motstånd till abort. 34 Anders Widfeldt drar slutsatser i linje med detta då han undersökt SDs historia och understryker viktiga skeenden där partiet distanserat sig från sitt extremistiska förflutna. 35 I relation till detta är media-exponering en viktig faktor och en undersökning från Malmö Högskola visar att media spelar roll, främst för nya partier, men att mediauppmärksamheten har begränsad förklaringskraft gällande valframgångarna. 36 Hur partiet framställs är dock av viss betydelse vilket framgår i forskning av Anders Hellström och Peter Hervik som gjort en jämförande studie av debattklimatet gällande invandring och nationalidentiteten i Danmark och Sverige. Författarna talar om odjuret i samhällsdebatten och menar att detta utgörs av det som mainstream-partier och press enhälligt avvisar. Utifrån vad som anses vara odjuret använder sig därefter mainstreampartier av detta för att göra nativistiska poänger för att undvika att tappa väljare till RHP-partier. I Sverige utgörs odjuret av Sverigedemokraterna och dess stigmatisering medan tonen i debatten i Danmark istället framställer islam som 29 Ibid. s Ibid. s Mudde Cas (2007) s Akkerman Agnes et. Al (2014) s Oscarsson & Holmberg (2013) s Rydgren Jens (2009) s Widfeldt Anders (2008) s Bevelander P. & Hellström A. (2011) s 24 9

10 odjuret 37 Sverigedemokraterna har alltså succesivt tonat ner sina extrema element och tagit avstånd från sitt förflutna vilket innebär att en idéförändring varit närvarande under denna process. Denna förändring har således möjliggjort för partiet att komma in i riksdagen, men på vilket sett partiet därefter förändrats förblir oklart och här tar denna uppsats vid. Metod I detta avsnitt går jag igenom och motiverar valet av fall, forskningsdesign, metod samt teori. En kort genomgång ges av hur teorin operationaliseras för att kunna genomföra analysen och likaså motiveras valet av analysenheter och övrigt material som används. Val av fall och forskningsdesign Målet med vetenskapliga undersökningar är att de ska generera nytta genom förståelse för hur världen hänger samman och därför bör problemformuleringar spegla den förförståelse av fenomenet som forskaren har. 38 Nya frågor uppstår, inom- eller utomvetenskapligt, då hela eller delar av fenomen är outforskade och sedermera ger upphov till ny forskning. 39 Uppsatsens forskningsfrågor får därför sin kraft och relevans i relation till tidigare forskning. Då uppsatsens syfte är att undersöka om och i så fall hur SD har ändrat sina idéer kring invandring samt brott och straff från 2010 till 2014 kommer den präglas av en jämförande design med såväl beskrivande som förklarande ambitioner. Valet av forskningsdesign präglas av överväganden kring de analysenheter man intresserar sig för samt vilka forskningsfrågorna är. 40 I denna uppsats intresserar jag mig för hur SD har anpassat sina idéer under tiden i riksdagen men likväl hur denna förändring kan förstås. Formuleringen av forskningsproblemet föranleder därefter metoden och indikerar vilka tillvägagångssätt som är lämpliga, och huruvida problemformuleringen har beskrivande, förklarande eller normativa ansatser avgör vilken metod som är lämplig för att nå syftet. Denna uppsats beskrivning av Sverigedemokraternas idémässiga förändring mellan 2010 och 2014 bidrar till den fortsatta 37 Hellström A. & Hervik P. (2014) s Bjereld et al. (1999) s Ibid. s Esaiasson Peter et al. (2012) s 88 10

11 beskrivningen av hur partiet utvecklas. Att uppsatsen därefter får en teorikonsumerande prägel beror på att fallet Sverigedemokraterna står i centrum, häri med fokus på deras eventuella idéförändring. Men förklaringsfaktorerna som i detta fall ämnar förklara varför idéerna förändrats eller inte har en sekundär prägel. Hade istället motivet varit att avgöra om teorierna i sig får stöd eller inte utifrån idéutvecklingen så hade uppsatsen istället fått en teoriprövande karaktär. 41 Textanalys Eftersom partiprogram och budgetmotioner ska representera ett partis officiella politik och är uttryckta i text är valet av metod av textanalytisk karaktär. Textanalys handlar om att ställa relevanta frågor till den text som avses undersökas. Det är därför av intresse att klargöra vilka föreställningar eller idéer som en text ger uttryck för och detta kan undersökas genom att kartlägga frekvensen av teoretiskt intressanta ord eller begrepp. 42 Det går likaså att analysera hur aktörer argumenterar eller hur idéer eller ideologier förändrats. 43 Eftersom jag är intresserad av de idéer som partiet officiellt representerar samt ämnar jämföra dessa för att beskriva förändringen lämpar sig således textanalys väl. Textanalysen erbjuder en rad tillvägagångssätt för att kunna besvara valda forskningsfrågor och således behövs adekvat metod och analysverktyg för att säkra undersökningens validitet. För att nå ett resultat av god validitet krävs likaså fullgod reliabilitet, det vill säga noggrannhet och precision hos forskaren själv. 44 Med hjälp av en lämplig metod samt tydligt utarbetad analysapparat minimerar man därför risken för bristfällig resultatvaliditet. För denna undersökning är valet av metod idéanalys med idealtypsschema som analysapparat. Idéanalys Enligt Ludvig Beckman motiveras idéanalys som metod eller analysteknik genom valet av studiens syfte och frågeställning och beror mest på vad som ska undersökas snarare än hur det görs. 45 Då syftet med denna undersökning är att beskriva de idéer som Sverigedemokraterna gett uttryck för vid två olika tidpunkter och därefter avgöra i vilken utsträckning dessa idéer 41 Ibid. s Bergström & Boréus, 2012, s Ibid. s Ibid. s Beckman Ludvig, 2005, s

12 förändrats är idéanalysen ett lämpligt metodval. Den beskrivande idéanalysens utgångspunkt kan vara att analysera närvaron av idéer inom specifikt politikområde. 46 För denna uppsats innebär det att en viss vidd av idéer måste beaktas för att undvika att ett fåtal idéer påtvingas analysmaterialet. När man inom samhällsvetenskapen ämnar jämföra fenomen i syfte att beskriva något lyfter Peter Esaiasson Et. al ett par problematiska punkter som dock inte är oöverkomliga. För det första saknas inom disciplinen vedertagna nivåskattningar för olika fenomen vilket ställs i relation till naturvetenskapens mer eller mindre gemensamma måttenheter. Beskrivningar ses ofta som ett enkelt överstökat delmål med inställningen att en bra förklaring per automatik innehåller en bra beskrivning. För att nå en pålitlig beskrivande analys är de intellektuella kraven dock stora vilket exemplifieras genom vikten av tydlighet i vad det är man vill beskriva. Överväganden i hur fenomen ska klassificeras är viktigt och detta i sin tur är beroende av valet av jämförelsepunkter som kräver någon form av teoretisk konstruktion. 47 Den beskrivande idéanalysen är alltså användbar för att kunna ge svar på uppsatsens två första frågor. Metodens funktion kan sägas vara att läsa politiska texter på ett analytiskt vis så att budskap som inte annars tydligt framgår framträder vilket därefter möjliggör jämförelser med hjälp av idealtyper, skalor eller dimensioner. 48 Denna undersökning kommer ha stor nytta idealtyper som analysapparat då syftet är att jämföra idéerna gällande specifikt politikområde vid en tidpunkt med idéerna på samma politikområde vid en annan tidpunkt. För att göra analysapparaten pålitlig är det sedermera viktigt att göra det som ska undersökas mätbart vilket sker genom att operationalisera de kategorier som ur bakomliggande teoretisk diskussion bedömts relevanta. Analysapparatens kategorier måste därför vara grundliga och ömsesidigt uteslutande för att undvika att de mäter samma saker. 49 En risk med idealtypsindelningen är att analysen kan uppfattas som steril då idealtyperna är just extrembilder av fenomen som kan vara svåra att uppfatta i verkligheten. 50 Men syftet är att renodla och förtydliga idéer för att på så vis tydliggöra huruvida Sverigedemokraternas idéer vid två olika tillfällen kan sägas likna endera idealtyp mer eller mindre. Detta möjliggör en tydlig jämförelse mellan två tidpunkter. Det som observeras i verkligheten, i detta fall partiets idéer, ställs således mot den typiserade abstraktionen, det vill säga idealtypen, vilket skänker 46 Bergström & Boréus, 2012, s Esaiasson et al. 2012, s Beckman Ludvig, 2005, s Ibid. s Esaiasson et al. 2012, s

13 en överblick om huruvida idéernas kännetecken liknar en idealtyp mer än en annan. Idealtyperna ska i sig baseras på någon slags polaritet, 51 vilket i uppsatsen utgörs av politiska ideologier som är av relevans vid studiet av Sverigedemokraternas idéer. Analysen av idéer kommer kräva tolkning men ämnar inte behandlas i form av frekvens men för ytterligare överväganden av kvantitativa metodologiska aspekter bör även betonas att denna studie behandlar ett fall, det vill säga Sverigedemokraterna, men att analysenheterna kan sägas vara flera, det vill säga idéer uttryckta vid olika tidpunkter. Hade antalet fall utökats hade studien istället fått en komparativ prägel där jämförbara fall hade kunnat inkluderas från andra partisystem. Utökandet av fall anses ibland underlätta uteslutandet av alternativa förklaringar samtidigt som risken för bristfällig jämförbarhet ökar. Få fall och kontextkännedom kan däremot öka undersökningens validitet. 52 För denna undersökning beaktas kontexten, i vilken man ska förstå Sverigedemokraternas utveckling, genom teori och tidigare forskning. Teori för att förklara/förstå En teori kan ses som en tänkbar förklaring där det antas att en faktor påverkar en annan samtidigt som antaganden görs om varför denna påverkan uppvisas. Beskrivet på detta vis rör det sig om antaganden om kausala mekanismer, det vill säga de mekanismer som antas påverka ett givet fenomen. 53 Även om detta ligger i linje med uppsatsens tredje fråga, som ämnar ge förklaring till varför idéförändringen inom SD ser ut som den gör, begränsar jag mig inte till sökandet efter kausala mekanismer utan rör mig istället mellan förklaring och förståelse. I samspelet mellan partier och mellan partier och väljare, som ger upphov till en ständigt dynamisk växelverkan, torde det inte vara allt för meningsfullt att försöka finna en regularitet. Detta stärks av att få nya partier historiskt har lyckats nå Sveriges riksdag. I uppsatsens syfte ingår istället att med hjälp av teori skänka insikt i hur utvecklingen av idéer som uppvisas kan förstås vilket kräver idéanalysens förarbete för att uppnå ett resultat att arbeta med. Uppsatsens andra del får därför en teorikonsumerande prägel där partiets idéutveckling står i centrum och teori är på plats från början Ibid. s Brady & Collier (2010) s Esaiasson et al. 2012, s Ibid. s 89 13

14 I tidigare forskning har RHP-partiers idéer och ideologi oftast behandlats som en oberoende variabel för att förklara partiernas utveckling. I denna uppsats kommer idéerna slutligen att utgöra en beroende variabel som kommer förklaras/förstås utifrån de faktorer Mudde belyser som viktiga för ihållande framgångar. Även om partiet och dess organisation i sig är av betydelse kommer dock tonvikten ligga vid efterfrågan av politik och externa förutsättningar, så som opinion samt samspelet i förhållande till övriga partier. Detta utgör på det hela en kontext vari dynamiken kring bland annat partiers idéförändring kan förklaras. Ytterligare teoretiska aspekter som anknyter till Muddes diskussion kommer också användas och den förklarande analysen kommer behöva kompletteras med empiri som rör de teoretiska aspekter jag valt att fokusera på. Operationalisering I denna undersökning består analysschemat av idealtyper som används som ett raster att lägga över analysmaterialet. Idéer som är relevanta för frågeställningen väljs ut när idealtyperna konstrueras vilket kräver en föregående politisk-teoretisk referensram. Med hjälp av detta analysschema sorteras analysmaterialets olika formuleringar i de olika idealtyperna, men eventuellt bedöms vissa påståenden stämma dåligt in på någon av idealtyperna, 55 vilket kan komma att överbryggas med hänvisning till teori eller ytterligare passager. Analysapparaten för analysen av idéer grundar sig på förankring i olika ideologier genom en teoretisk diskussion som är relevant för studien. Inför de förklarande ansatserna är teori sedan det hjälpmedel med vilket jag ämnar analysera och förklara resultatet. På så vis närmar man sig det observerade resultatet med hjälp av antaganden som tidigare gjorts om fenomen av liknande slag. 56 För denna undersökning motiveras de val av ideologier som ligger till grund för själva idéanalysen av den teoretiska diskussion som förs av bland andra Marie Demker och Cas Mudde vilket gås igenom i inledningen till uppsatsens första teoridel. Idéer kan utgöras av tankekonstruktioner som innehar en viss stabilitet och kontinuitet, de kan vara deskriptiva och uttrycka föreställningar om verkligheten men kan även vara normativa och preskriptiva, det vill säga värdera specifika fenomen och därtill uttrycka hur man bör handla. 57 Just dessa 55 Bergström & Boréus (2012) s Beckman Ludvig (2005) s Bergström & Boréus (2012) s

15 idémässiga variationer är av intresse vid skapandet av idealtyperna för uppsatsens beskrivande del. Utgångspunkten för idealtyperna är Cas Muddes definition av de ideologiska huvudbeståndsdelarna som han menar definierar ett radikalt högerpopulistiskt parti, och operationaliseringen av de ideologiskt-teoretiska begreppen, exempelvis nativismens implikationer på idéer kring invandring, utmynnar således i så kallade operationella indikatorer som gör det möjligt att analysera texten. 58 Dessa indikatorer bör i ett idealtypsschema vara renodlade, alltså extrembilder av i detta fall respektive ideologi, och samtidigt ömsesidigt uteslutande för att undvika att mer än en idealtyp mäter samma sak. Som exempel på denna renodling utifrån de olika ideologierna kommer idealtypen för radikal högerpopulism innefattas av en uteslutande negativ syn på invandring som främst baserar sig på ideologins nativistiska antagande. Den reformistiska socialismen kommer däremot få värdet positiv till invandring genom antagandet att samhället är i ständig omdaning och bör reformeras därefter. Eftersom konservatismen är mån om det bestående men samtidigt accepterar försiktig förändring för att möjliggöra ett bevarande kommer den konservativa idealtypen få en neutral prägel. När sedan analysen genomförs kommer citat att lyftas för att visa och motivera varför materialet sorteras in i specifik idealtyp. Resultatet av analysen kommer sedermera innebära att någon av idealtyperna på ett bättre vis än en annan beskriver de idéer som faktiskt uttrycks i analysmaterial. 59 I de fall motstridighet mellan olika idéer uppvisas kommer särskild uppmärksamhet krävas och därtill extra analys för att avgöra om materialet kan placeras in i någondera idealtyp. När samtliga analysenheter sedan analyserats kommer ett mönster framträda genom vilket det går att avgöra hur idéerna har förändrats under den för uppsatsen intressanta tidsperioden. Material När man studerar partiers idéer eller ideologi är de vanligaste analysenheterna valmanifest, partiprogram eller andra av partiet officiellt stödda partitexter. Dessa källor medför dock en viss problematik då de kan sägas ha en allt för externt orienterad riktning med målet att bättra på bilden av partiet och därigenom attrahera röster. Kritiken innebär att sådant källmaterial inte visar partiets rätta ansikte, att partiets mer radikala sida därigenom inte framträder. Det går således att tala om den manifesta respektive den latenta parti-ideologin. 60 I denna uppsats 58 Esaiasson et al. (2012) s Bergström & Boréus (2012) s Mudde Cas (2000) s

16 skulle därför valet av att studera valmanifest kunna kritiseras på punkten att denna typ av text ger uttryck för manifesta idéer och missar de latenta idéerna. För att förekomma denna kritik bör påpekas att idéer av nativistisk, auktoritär och populistisk karaktär kan framträda även i denna typ av skrift, exempelvis genom hänvisningar till ett folk eller passager med assimileringspolitiska konnotationer. Textanalysens teknik syftar bland annat till att fånga upp även de latenta idéer, det vill säga sådant som inte nödvändigtvis uppfattas utan analysapparatens hjälp. Den kontext i vilken texterna tolkas, det vill säga utifrån den teoretiskt-ideologiska diskussionen, bidrar således till att fånga upp även latenta idéer. Men för att ytterligare närma sig de inte fullt så explicita idéerna inom partiet kommer likaså budgetmotioner att analyseras. Detta är förvisso texter som har officiellt stöd och därför också kan sägas tillhöra de manifesta idéerna. Politiska prioriteringar samt motiveringar till dessa presenteras ofta i budgetmotioner och därför kan idéerna framträda på ett annat vis än i valmanifesten och således också ses som kompletterande. Budgetmotionerna är också mer kopplade till övriga, främst regerande partier och kan därav tänkas skilja sig från valmanifest. Eftersom partiets valmanifest från år 2014 är mer utförligt än valmanifestet från år 2010 kommer motioner på relevanta områden även komplement för detta. De delar som kommer få primär fokus inom analysenheterna är först och främst de som behandlar politikområden för invandring samt brott och straff. Men eftersom prioritet inom ett politikområde kan vara på bekostnad av annan politik är det viktigt att även beakta övriga delar som behandlas i partiprogrammen och motionerna. Idéer kring äldreomsorg kan således ha nativistiska implikationer, det vill säga, en önskan om att först och främst värna om våra egna. Anledningen till att dessa två politikområden väljs är för att det främst är på dessa politikområden SD antas särskilja sig från övriga riksdagspartier. SD utmärker sig i frågor som rör sig längs den liberala-auktoritära dimensionen, 61 och RHP-partifamiljen definieras utifrån nativistiska och auktoritära kärnvärden. 62 Det kompletterande material som kommer användas för att förklara idéutvecklingen är tidigare empiri kring opinion och attityder samt forskning kring SD och RHP-partier i Västeuropa. Detta motiveras av Muddes teoretiska aspekter som berör just efterfrågan av politik, det externa utbudet med bland annat strukturella och kontextuella förutsättningar, samt det interna utbudet i form av partiet själv. Denna uppsats kommer främst ha fokus på de två första aspekterna och mindre på partiet självt eftersom partiet snarare utgör den beroende 61 Jungar & Ravik Jupskås (2014) s Mudde Cas (2007) s

17 variablen, i form av dess idéer. Idéförändringen jag intresserar mig för är inte desto mindre ett resultat av partiets eget arbete, men intresset ligger vid att förstå varför den potentiella idéförändringen ägt rum vilket torde vara en effekt av de förutsättningar partiet har att förhålla sig till, det vill säga utbudet samt externa förutsättningar. Således kommer opinionsdata att användas såväl som annan forskning kring den svenska politiska kontexten i förhållande till SD. Nämnas bör att omfattande opinionsdata kring invandring endast finns tillgänglig fram till I min beställning av Super-Riks-Som från SOM-institutet tycks den enda fråga, efter 2011, kring invandring och immigration vara huruvida ökning av invandringen är ett bra förslag eller inte. Således får den delen av analysen en mer preliminär prägel även om allt för stora svängningar troligen inte hunnit ske i opinionen fram till Teori för att beskriva idéutvecklingen Nedan presentera den teoretiskt-ideologiska genomgång som behövs för konstruktionen av idealtypsschemat. Respektive ideologi presenteras var för sig och avsnittet avslutas med att idealtyperna presenteras i form av ett idealtypsschema. Teoretisk-ideologisk grund för idéanalys Grunden för analysapparat är den radikala högerpopulismens ideologi samt konservatismen och reformistisk socialism. Ideologierna presenteras var för sig med resonemang kring aspekter som lyfter de implikationer respektive ideologi har på för uppsatsen intressanta politikområden. För att kunna fånga upp idéer kring invandring krävs en viss bredd i analysschemat med fokus på aspekter som rör samhällets önskade gruppkomposition. För att sedan fånga upp grundläggande idéer som antas påverka inställning till brott och straff, är aspekter gällande syn på människa såväl som stat och övriga institutioner av betydelse. Idealtyperna som utmynnar ur denna ideologisk-teoretiska diskussion kommer grunda sig på respektive ideologis deskriptiva och normativ idéer samt hur dessa uppnås, vilka därefter renodlas i analysschemat. Den första idealtypen grundar sig på radikal högerpopulistisk ideologi (RHP) vars huvudbeståndsdelar är nativism, auktoritära idéer och populism. Trots det förekommer gränsfall vilka ofta utgörs av konservativa partier som uppvisar en eller två av dessa 17

18 beståndsdelar och således inte kan klassas som radikal högerpopulism. Det som avgör att ett gränsfall inte tillhör RHP-familjen är oftast den ideologiska frånvaron av nativism. 63 Motivet att inbegripa konservativ ideologi ligger således i den i många fall ideologiska likheten mellan radikala högerpopulistiska partier och mer klassiskt konservativa partier. Detta exemplifieras även av Marie Demker som använder benämningen nationalkonservativ på partier så som Sverigedemokraterna, Svenskarnas parti och Nationaldemokraterna. 64 Begreppet konservativ figurerar alltså som benämning på Sverigedemokraterna inomvetenskapligt såväl som av partiet självt. Partiets egen definition ger en indikator på hur partiet vill uppfattas när de säger sig vara varken ett höger- eller vänsterparti samt menar att de inspireras av traditionella konservativa idéer. 65 I partiets partiprogram som antogs år 2011 menar de inledningsvis att de är ett socialkonservativt parti. 66 Reformistisk socialism eller socialdemokrati som en av idealtyperna motiveras av vikten av bredd i analysapparaten men har också teoretisk relevans eftersom Sverigedemokraterna kan ses som vad Mudde kallar välfärdschauvinistiskt vilket dock inte är en beståndsdel som definierar RHP-partier. Flera västeuropeiska RHP-partier uttrycker att de är sociala, inte socialistiska, partier samt understryker vikten av solidaritet. 67 Det går därför inte att utesluta att egalitära idéer förekommer och således bör analysapparaten ha möjlighet att fånga detta. Även om socialdemokratin i Sverige har ett internationellt socialistiskt arv så finns det likväl en grund i det nationella målet att skapa ett folkhem samt att skydda den nationella industrin men även vissa kulturella värden. 68 Detta gör att den reformistiska socialismen också blir relevant för analysen av Sverigedemokraternas idéförändring då element som förväntas ges utrymme i partiets publikationer skulle kunna uttryckas genom denna ideologi. 63 Mudde Cas (2007) s Demker Marie (2014) s parti/ 66 Sverigedemokraternas principprogram 2011, s 3 67 Mudde Cas (2007) s Hinnfors Jonas et al. (2012) s

19 Radikal högerpopulism Syn på samhället, vad önskas och hur ska det uppnås? Nativism är den beståndsdel som utmärker radikal och exkluderande nationalism från liberal inkluderande nationalism. Nativismen gör gällande att staten endast ska bebos av den ursprungliga gruppen människor och att resterande grupper utgör hot mot den homogena staten. Ursprunget hos innegruppen har alltid en kulturell grund som ofta motiveras med hänvisning till ras, etnicitet eller religion. Främlingsfientlighet är en del av nativismen och kommer till uttryck genom de fiender och hot som anses skada nationen. 69 De ideologiska implikationerna är således att nationen bör bestå av ett homogent folk och att invandring hotar denna homogenitet. Ju större den kulturella skillnaden anses vara mellan värdlandet och invandrarna desto mer negativt anses invandring vara. Samuel P Huntington exemplifierar denna syn i att islam i hög grad kommit att ges fiendestatus av väst-världen genom civilisationernas kulturella oförenlighet. Huntington menade att upphovet till framtida konflikter främst ligger i de kulturella motsättningar civilisationer emellan, och avsaknaden av demokratisering i stora delar av den muslimska världen härledda han till muslimsk kultur. 70 Sådana resonemang återfinns hos många RHP-partier som betonar islams oförenlighet med västerländska värderingar. 71 För att renodla detta drag gällande syn på invandring till kommande idealtyp får dock samtliga främmande kulturella influenser genom invandring ses som ett hot mot nationens homogenitet. Detta grundar sig i hög grad på att nationens gemensamma identitet är vag och svår att definiera. RHP-partier är alltid baserade på en vi-dem-uppdelning gällande ursprungsidentitet där gränser etableras med hänvisning till andra identiteter. Syftet är att markera innegrupper från utegrupper och grundar sig i att världen anses indelad i gott och ont. Genom populismens moraliska antaganden uppstår därför en vän-fiende-indelning där utegrupperna demoniseras samtidigt som definitionen av innegruppen förblir vag och ospecificerad då innegruppen definieras som motsats till utegrupper. 72 Invandrare ses ur detta perspektiv som en negativ utegrupp som inte lever upp till innegruppens moraliska styrka vilket sedermera anses innebära stora påfrestningar på samhället. RHP-partiers definition av utegrupperna eller fienden kan förstås olika beroende på dess relation till nationen och staten. En första grupp 69 Mudde Cas (2007) s Huntington P. Samuel (1996) s Mudde Cas (2007) s Ibid. s 63 19

20 fiender är den som tillhör stat såväl som nation och brukar utgöras av eliten. Denna kategori grundar sig i nativism och populism då den fokuserar på förrädare mot nationen samt de som anses korrumpera folket. Immigrationsfrågan brukar också härledas hit och beskyllas eliten som ofta också utpekas som vänstervriden och progressiv. Andra fiender inom stat och nationen är media som anses vara allierad med etablerade partier för att underminera den verkliga oppositionen. 73 En annan typ av fiende är den som befinner sig inom staten men utanför nationen och består ofta av invandrare och etniska minoriteter. För europeiska RHPpartier låg fokus främst på inomeuropeiska invandrare innan 80-talet men därefter kom fokus att skifta till människor av utomeuropeisk härkomst vilket tyder på att antipatin följt rådande invandringsströmmar. Vanliga argument är att flyktingar egentligen är ekonomiska immigranter samt att det inte finns plats för dessa medan etniska minoriteter snarare anses illojala staten de bor i. 74 De vanligaste utpekade fienderna är judar, muslimer eller romer. 75 Samtliga främmande kulturella influenser är således potentiellt av ondo eftersom RHPpartierna ständigt anpassar sin retorik och populariserar de rådande trångmålen kring invandring och minoriteter. De ideologiska implikationerna är således att all invandring utgör hot mot den homogena nationen och de som trots allt tillåts invandra till landet avkrävs assimilering för att på så vis stärka värdlandets egen kultur. 76 Preskriptionen av förändringen av samhället får därför en reaktionär karaktär i en kontext präglad av multikultur. Kriminalitet, medel och mål. Även om radikala populistpartier är försiktiga med att föra icke-demokratiska resonemang så anser de att moderna demokratier är för veka i sin hållning och förmåga att försvara sig. 77 Populism har inverkan på synen på brott och straff och kännetecknas av att samhället anses vara indelat i två homogena och antagonistiska grupper vilka utgörs av folket och den korrupta eliten. Folkviljan har alltid högsta prioritet oavsett vilka andra värden, exempelvis grundläggande mänskliga rättigheter, som åsidosätts. 78 Grunden för frihet är ordning och därför bör samhället byggas upp kring strikta regler som till varje pris upprätthålls. Politikens 73 Mudde Cas (2007) s Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s 23 20

21 roll blir därför att inrätta viktiga värden så som ordning, respekt för auktoritet samt medgörlighet i samhället. Polisväsendet anses ofta vekt och ineffektivt på grund av politikens misslyckande i frågan och för att skydda samhället mot hot från innanför och utanför gränserna krävs tuffare tag vilket gör idéer om ett självständigt polisväsende med mer resurser samt stärkta domstolar vanligt förekommande. Därtill är utgångspunkten för rättssystemet och synen på brott att offret står i fokus. Offret utgörs av berörd individ men samhället som helhet antas också ta skada vilket föranleder krav på skärpningar av lagar och straff samt avskaffande av straffrabatt. 79 Orsaken till kriminalitet ligger enligt dessa antaganden således i bristen att upprätthålla lag och ordning på grund av ett vekt rättsväsen. Populister ser sig som genuina demokrater som uttrycker den oro folket faktiskt hyser men som systematiskt ignoreras av den politiska eliten. Då den etablerade politiska eliten anses splittra folket, nationen eller landet säger sig populister sträva efter att motverka detta vilket kan visa sig i otålighet gentemot partipolitisk strävan och också uppmuntra till en förstärkt ledarskapsroll. 80 Inom RHP-partiers väljarkår visar sig ofta de auktoritära attityderna vara den näst viktigast förklaringen efter invandring till att röster läggs på dessa partier. 81 Den auktoritära ideologiska beståndsdelen innebär främst en relativt okritisk inställning gentemot innegruppens auktoritära stil, en benägenhet att i högre grad acceptera auktoritet och en vilja att kontrollera genom att bestraffa. 82 Lag och ordning ges hög prioritet på bekostnad av andra värden och detta upprätthålls genom tuffa lagar, hårdare straff i avskräckande såväl som i vedergällande syfte då stark fokus ligger på brottsoffret. Orsaken till kriminalitet antas bero på frånvaron av respekt för lag och ordning vilket kan härledas till den korrupta eliten som i allt för hög grad kontrollerar rättsväsendet. För att effektivisera rättsystemet såväl som politiken betonas således högre grad av koncentrerad självständighet inom rättsväsende såväl som i den politiska ledarens roll baserad på en nolltolerans mot kriminalitet. 83 Således beskylls eliten för kriminaliteten i samhället och detta bör stävjas auktoritärt med fokus på hårdare straff. 79 Ibid. s Conovan Margaret (1999) s Mudde Cas (2007) s Ibid. s Ibid. s

22 Konservatism Gemenskapers förfall och vikten av stabila institutioner Inom den klassiska konservatismen anses rådande värderingar, vanor och institutioner vara ett uttryck för den samlade visdomen från det förflutna och bör därför bestå då de är välbeprövade och fungerande. Tradition med dess samlade erfarenhet anses därför ge identitet åt individ såväl som samhälle vilket är en förutsättning för tillhörighet och trygghet. Att status quo är att föredra bottnar i att förändring av traditioner är obeprövat och tar individer och samhälle mot okänd utveckling och otrygghet. 84 Konservatism har trots detta mål och visioner men är försiktig med vilka medel som bör användas. En försiktig förändring kan accepteras men tvivel kvarstår dock kring huruvida förändring verkligen kommer leda till det bättre, 85 och i de fall förändring är aktuellt handlar det snarare att förändra för att kunna bevara. 86 Utmaningen med invandring ligger ur detta perspektiv i att anpassa samhället till den, utan att rådande institutioner förändras. Konservatismen präglas av respekt för auktoritet men få moderna anhängare skulle rätta in sig i den auktoritära konservatismens där styre utövas ovanifrån med eller utan folkets samtycke. Som ett svar på denna gruppering uppstod den paternalistiska konservatismen som erkänner de naturliga ojämlikheterna men legitimerar detta genom betoning på de sociala skyldigheter som följer av att tillhöra de bättre ställda och således behövs enstaka reformer för att samhället inte ska splittras mellan fattig och rik. 87 Man kan således argumentera för att den paternalistiska falangen inom konservatismen accepterar invandring på basis av den anda av ansvar, gentemot de sämre ställda och de i nöd, som uttrycks. Trots detta betonar den kommunitaristiska filosofin, i hög grad en återspegling av traditionell konservatism, att den sociala kontexten är en förutsättning för individens frihet. Den präglas likaså av en oro över de allt mer spridda målen i samhället vilka försvårar social gemenskap och gruppens förmåga att nå gemensamma mål. För att råda bot på detta finns två olika perspektiv där det ena sägs titta bakåt och det andra framåt. Vid det mer nostalgiska perspektivet är vanliga argument att institutionerna tidigare fungerade väl men har underminerats av individ- och gruppdiversifiering, bland annat genom rörelser för feminism, gay-rättigheter och 84 Heywood Andrew (2003) s Baradat P. Leon (2009) s Heywood Andrew (2003) s Heywood Andrew (2003) s

23 multikulturalism. Men ofta försöker denna falang medla mellan mångfald och enhetlighet för att åter etablera en uppfattning om ett gemensamt bästa. Det andra perspektivet uttrycker även det oro över att de traditionella banden urholkas men accepterar samtidigt mångfald som något oundvikligt och försöker därigenom finna nya källor för gemenskap. 88 Konservatism och multikulturalism kan framstå som oförenligt beroende på graden av homogenitet en nation uppvisar. Trots det har multikulturalism åberopats av konservativa som svar på liberalismen och dess strävan mot individualism som anses reducera traditionella sedvanor, kulturell samhörighet samt det gemensamma goda. Denna retorik kan vara ett uttryck för traditionell kulturkonservatism men likaså ett sätt att bevara sin egen grupps kultur genom tillåtande av andra kulturella grupperingar i samhället som helhet. I det senare fallet kvarstår dock önskan om homogenitet inom de olika grupperna. 89 Ideologin som sådan torde därför acceptera invandring på basis av humanitära skäl och likaså vara öppen för att samhället består av flera kulturellt olika grupper. Den bristfälliga människan, tradition och social ordning Konservatismen ser förbundet av plikt och skyldigheter som det som håller samhället samman och ett samhälle där detta brister gör individer rotlösa. Detta grundar sig på att samhället ses som organiskt, att människan inte bör separeras ur samhället och att varje individ utgör en viktig beståndsdel för att få det att fungera. Dessa plikter och skyldigheter ger betoning på familj, etablerade värderingar samt nationen där familjen kan sägas utgöra modell för resten av samhället eftersom den speglar värdet av plikt samt respekt för varandra. 90 Idén om traditionens dygd bygger i hög grad på konservatismens syn på människan som bristfällig. Människor är i grunden moraliskt ofullkomlig och anses söka trygghet samt är rädda för det som ligger bortom deras kontroll. Detta innebär att kriminellt beteende härleds till individen och inte till samhället och dess strukturer. Förutsägbara institutioner med kontinuitet samt social ordning är dock nödvändigt för att avvärja oriktigt beteende. Detta kommer till uttryck genom avskräckande medel så som hårdare straff och vetskap om att denna lagstiftning 88 Kymlicka Will (2002) s Ibid Heywood Andrew (2003) s 78 23