Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten. 3 Om vi misstänker halsfluss 3 Norrbottningarnas betyg av sina besök i sjukvården Tillgänglighet Sammanfattande betyg.. 4 Delmoment med betydelse för slutbetyget.. 5 Framkomlighet per telefon.. 6 Väntetid till besök eller undersökning 8 Rådgivning per telefon 9 Internet. 9 Om vården Samma läkare 9 Livsstilsfrågor 10 Behov av läkarbesök 10 Tid i väntan på operation. 10 Förtroende för vården 11 Tillgång till vård 12 Vad anser du behöver förbättra inom vården 14 i ditt landsting? SEKRETARIATET/ K SANDBERG 06-03-22

Vad tycker norrbottningarna, 2005? Sammanfattning Norrbottningarnas betyg över sina sjukvårdsbesök har genomsnittligt legat på en hög och jämn nivå under de fyra hela år som Vårdbarometern pågått. Åtta av tio är nöjda med sina besök hos sjukvården i Norrbotten. Högst en av tio besökare uttrycker klart missnöje. Personalen inom hälso- och sjukvården i Norrbotten får ett gott betyg av sina patienter. De flesta besökare tycker sig få den tid de behöver för sitt ärende, att de blir respekterade och får den information och hjälp de behöver. Norrbotten har de bästa vitsorden i landet när det gäller att komma fram på telefon och rimliga väntetider till läkarbesök eller läkarbesök efter remiss. Denna tillgänglighet är lika för alla; gamla och unga, män och kvinnor, hög- som lågutbildad, grupper med dålig hälsa osv. Minst åtta av tio tycker det var lätt komma fram på telefon till sjukvården i Norrbotten. Lika många tyckte att deras väntetid till läkarbesöket eller undersökningen varit rimlig. Tre av fyra boende i Norrbotten anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Förtroendet för hur vård och behandling fungerar förbryllar. Det finns många nöjda patienter men inte lika många som har stor tillit för sjukvården. Hälften av invånarna har ganska stort förtroende medan färre än en tredjedel tycker varken eller. Befolkningen har större tilltro till den vård som bedrivs inom sjukhusen än den som görs hos vårdcentralerna. Om väntetiden för en knä- eller höftledsoperation är över tre månader i hemlandstinget säger sju av tio norrbottningar att de skulle begära få operationen utförd någon annanstans i landet om det gick fortare. Utifrån Vårdbarometerns resultat skulle förbättringsarbete främst kunna vara att få fler nöjda besökare bland dem som själva tycker sig ha ett dåligt hälsotillstånd. Detta skulle också kunna gälla gruppen yngre vuxna. En annan fråga är om det vore möjligt att stärka befolkningens tillit till hur hälso- och sjukvården fungerar. 1 (14)

Vårdbarometern Genom Vårdbarometern intervjuas varje kvartal ett slumpmässigt urval vuxna norrbottningar om deras syn på sina kontakter med hälso- och sjukvården i Norrbotten. Totalt blir 1000 vuxna personer i Norrbotten utfrågade per telefon varje år. Undersökningen görs samtidigt i många andra landsting. Vårdbarometern ger oss kunskap om hur människor ser på hälso- och sjukvården och den vård, respekt och det bemötande de får när de besöker vårdcentraler och sjukhus. Denna redovisning avser i första hand år 2005 med vissa jämförelser över tiden. Resultatet gäller för Norrbotten om inget anges. Av 1000 slumpmässigt valda norrbottningar, 18 år eller äldre, hade under år 2005 750 personer besökt hälso- och sjukvården i Norrbotten under de senaste tolv månaderna. Av dessa hade hälften besökt någon av länets vårdcentraler. 186 personer hade varit på besök vid klinik inom sjukhuset och nära 120 hade besökt akuten. 38 personer hade varit till privatläkare 250 personer hade inte haft någon kontakt med sjukvård det senaste året. De som besökt vården under 2005 Kvinnorna besöker oftare sjukvården än männen. Hälften av de personer som besökt sjukvården som patient eller anhörig hade varit på besök mellan två och fem gånger (bilden nedan). Akut sjukdom var orsak till ett av fyra besök medan resten var planerade eller besök vid sjukdom som varat en tid. Av tio besökare var: Sex kvinnor Åtta var själv patient, en följde med sin förälder Sex hade varit hos sjukvården mellan två och fem gånger under det senaste året, två t en gång Fyra jobbade heltid, en jobbade deltid, tre var pensionärer En var under 30 år, sex mellan 30 och 59 år och fyra män. och och en följde med sitt barn. och två hade varit på besök minst sex gånger och. och och två hade andra förhållanden (studerande, sjukskriven, arbetslös mm). och tre personer 60 år eller äldre. 2 (14)

Kontakt med vården Första kontakten Det vanligaste sättet att oplanerat komma till sjukvården i Norrbotten är att personen först tar telefonkontakt. Av tio besökare hos primärvården har sex först ringt till vårdcentralen, två har ett planerat besök och en har åkt direkt (tabell 1). Hälften av akutens besökare åkte direkt till mottagningen. Patienter till sjukhusens specialistmottagningar eller kliniker har till övervägande del planerade besök; nio av tio besök är inbokade i förväg. Tabell 1. Visning av hur besöken hos sjukvården i Norrbotten initierats av patienterna/ - besökarna. Andel (procent) av samtliga besök vid länets akutmottagningar och vårdcentraler. Akut- jourmottagning Primärvården 2002 2003 2004 2005 2002 2003 2004 2005 Åkte direkt 53 % 48 % 44 % 50 % Åkte direkt 21% 18% 14% 15% Ringde först till sjukhuset Ringde först vårdcentral 30 % 44 % 34 % 35 % Ringde först till vårdcentralen 6 % 1 % 7 % 6 % Planerat besök 60 % 61 % 65% 62% 18 % 20 % 19% 22% Om vi misstänker halsfluss en eftermiddag Vad gör vi när vi efter ett par dagars hög feber misstänker halsfluss och klockan är tre på eftermiddagen. Minst hälften av oss avvaktar tillståndet till nästföljande dag (tabell 2). En av tre ringer vårdcentralen. Inte många beger sig direkt till akuten. Tabell 2. De vanligaste åtgärderna klockan 15 en vardagseftermiddag vid misstanke om halsfluss efter ett par dagars hög feber. Intervjuer i Norrbotten år 2003, 2004 och 2005. Åtgärd 2003 2004 2005 Avvaktar 50 % 45 % 53 % Ringer vårdcentral 32 % 34 % 33 % Åker till sjukhus/vårdcentral eller 8 % 9 % 8 % akutmottagning Antal intervjuade personer 1000 1000 1000 3 (14)

Norrbottningarnas betyg över sina besök inom hälso- och sjukvården Sammanfattande betyg Personer som besökt någon vårdinrättning får sätta ett sammanfattande betyg på besöket. I det fall den intervjuade har varit vid fler vårdinrättningar väljs det sista besöket där personen fått behandling eller annan åtgärd. Besökaren får placera sin bedömning av besöket på en femgradig skala. Till ett bra betyg och nöjd patient räknas värdena 4 och 5. Norrbottningarnas betyg över sina sjukvårdsbesök har genomsnittligt legat på en hög och likvärdig nivå under de fyra hela år som undersökningen pågått. Andelen nöjda patienter vid länets vårdinrättningar har genom-snittligt inte understigit sju av tio patienter (tabell 3 för år 2005). Samtidigt har mindre än en av tio besökare varit missnöjd med sitt besök (värdena 1 och 2 på den femgradiga skalan). Snittet för samtliga sjukvårdsbesök i Norrbotten år 2005 visar att 80 procent är nöjda, 7 procent var missnöjda och 13 procent var varken nöjd eller missnöjd. Tabell 3. Andel (%) nöjda patienter hos akutmottagningar, andra sjukhusmottagningar samt vårdcentralerna i Norrbotten under år 2005 samt motsvarande genomsnitt för samtliga landsting. Betyget 4 eller 5 på en skala mellan 1 och 5 där 5 är bästa värdet. Andel patienter/besökare som är nöjda År 2005 med sina besök Norrbotten Samtliga landsting Akutmottagning 77 % 74 % Mottagning/klinik vid sjukhus (ej akutmottagn. 84 % 85 % ) Vårdcentraler 78 % 79 % Betygen håller måttet över tiden. Under de fyra år Vårdbarometern har pågått har patienternas betyg varit oförändrat (figur till höger). Åtta av tio besökare är nöjda. Figur 1. Sammantaget betyg av alla sjukvårdsbesöken (vid vårdcentral, akuten eller annan klinik vid sjukhus) i Norrbotten, åren 2002 2005 Procent 100 80 60 40 20 0 2002 2003 2004 2005 Varken eller Missnöjd Nöjd 4 (14)

Figur 2 på denna sida visar andelen nöjda patienter vid en gruppering efter kön, ålder, utbildning, inkomst samt personer som inte tycker sig ha ett bra hälsotillstånd. Det visar sig att de individer som ur hälsosynpunkt sannolikt behöver hälsooch sjukvårdens tjänster mer än andra (grupp ohälsa i figur nedan) inte är lika nöjda med sjukvården som den genomsnittlige besökaren (73 mot 80 procent). Mellan åren 2002 och 2005 har andelen nöjda bland dem som inte mått bra varierat mellan 67 och 73 procent. Under det senaste året kan den negativa utvecklingen av andelen nöjda patienter bland gruppen yngre vuxna ha brutits. Förra året var 70 procent av dem nöjda mot 60 procent år 2004 och 67 procent år 2002. Samtidigt fort-sätter de äldre (över 60 år) att vara nöjda med sina besök inom vården i Norrbotten (85 %). Länets förbättringspotential i fråga om nöjda besökare avser främst grupperna: yngre vuxna och patienter med dålig hälsa. Länets värde ligger på den nedre delen bland resultat för deltagande landsting (figurens heldragna linjer). Figur 2. Andel (procent) som anser sig vara nöjda med besöken inom hälso- och sjukvården i Norrbotten under år 2005. Gäller sammantaget besök vid sjukhusmottagning eller vårdcentralerna i landstinget och några privata specialister inom länet. Diagrammets staplar visar värdena (andel nöjda i procent) för Norrbotten. De helstreckade linjerna anger lägsta respektive högsta värdet bland de landsting som deltar i Vårdbarometern. På en skala mellan 1-5 (5=bästa värdet) får de intervjuade uppskatta vad de tyckte om besöket. Till ett bra betyg och nöjd patient räknas värdena 4 och 5. Delmoment med betydelse för det sammanfattande betyget Intervjuer som gjorts under år 2004 av missnöjda besökare hos vårdcentralerna visade att missnöjet kan bero på många olika enskilda delar i en besöksprocess/behandling. Varje minsta delmoment är viktigt för helhetsintrycket. Detta kan till en del också försvåra identifiering av systematiska förbättringsområden. I Vårdbarometern finns frågor hur besökarna upplevt bemötande, respekt, information och om de tycker sig ha blivit hjälpta. Dessa faktorer är viktiga för hur det sammanfattande betyget kan bli. De allra flesta är nöjda med den 5 (14)

information, respekt och tid de ägnas av personalen inom sjukvården i Norrbotten (tabell 4). Tabell 4. Andelen besökare som är nöjda respektive missnöjda med bemötande, information, och den hjälp de fått hos sjukvården i Norrbotten, år 2005 Samtliga mottagningar I Norrbotten Nöjd Missnöjd Respekt 91 % 4 % Lyssna 90 % 5 % Information 82 % 9 % Hjälp 83 % 10 % Sammanfattande betyg 80 % 7 % Figuren nedan visar att uppfattningen om hur man bemöts som patient, här som besökare hos primärvården i Norrbotten, inte förändrats över åren (figur 3). Figur 3. Andel besökare hos primärvården i Norrbotten som varit nöjd med bemötande och den tid de fått för sitt ärende. Åren 2001 2005. Procent 100 80 60 40 20 Bemött med respekt Tog sig tid att lyssna Nöjd med information 0 Redovisningarna vittnar om att landstingets sjukvårdspersonal får ett gott betyg över hur de möter sina patienter. Tillgänglighet Framkomlighet per telefon Landstingets telefontillgänglighet har kraftigt förbättrats de senaste åren. Idag anser åtta av tio norrbottningar att det är lätt att få kontakt per telefon med hälso- och sjukvården i Norrbotten. 6 (14)

Bland kvinnorna har andelen som anser det vara lätt att komma fram per telefon ökat från 53 procent år 2002, 64 % år 2003, 72 % år 2004 till 81 % år 2005. Motsvarande andel för männen var år 2005 74 procent. Detta är ett bra resultat i jämförelse dels med alla deltagande landsting och dels med att genomsnittet för hela riket ligger vid att 65 procent är nöjda med sjukvårdens telefontillgänglighet (figur 4). Upplevelsen av god telefontillgänglighet är oberoende av kön, ålder eller utbildning. Särskilt ska omnämnas att telefontillgängligheten för gruppen med ohälsa inte skiljer sig mycket från andra grupper. 76 % av dessa ser sig inte ha problem med telefonkontakt till länets sjukvårdsinrättningar vilket är något bättre än motsvarande värde för männen (74 %). Figur 4. Andel (procent) som ansett att tillgängligheten per telefon är lätt i Norrbotten och samtliga deltagande landsting i Vårdbarometern, år 2005. Diagrammets staplar anger andelarna som tyckt det varit lätt att komma fram per telefon i Norrbotten.. Helstreckade linjer anger lägsta respektive högsta värdet för deltagande landsting i Vårdbarometern. På en skala mellan 1 och 5 får de intervjuade uppskatta hur lätt eller svårt det varit att komma fram per telefon. Som lätt att komma fram per telefon räknas värdena 4 och 5 medan 1 och 2 bedöms motsatt dvs svårt. Förbättringar av telefontillgängligheten ska särskilt uppmärksammas för primärvårdens del (figur 5). Det är betydligt lättare att komma fram per telefon idag än för tre år sedan. Idag anser 77 procent att det är lätt att komma fram per telefon till vårdcentralerna mot tidigare 56 procent. Samtidigt blir det allt färre som har svårt att nå vårdcentralerna per telefon (idag 12 %). Norrbotten ligger i topp (bland de tre bästa) när det gäller god telefontillgänglighet hos primärvården inom de landsting som deltar i Vårdbarometern. Figur 5. Lätt eller svårt att komma fram per telefon till Procent vårdcentralerna i Norrbotten, åren 2002-2005 Procent 100 100 80 60 80 Lätt Svårt Lätt 40 60 Svårt 20 40 20 0 0 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 7 (14)

Väntetider till besök eller undersökning Minst åtta av tio besökare tycker att väntetiden varit rimlig (tabell 5). Då avses den tid jag får vänta till specialistbesöket efter att en remiss skickats, den tid jag får vänta till läkarbesöket efter min första kontakt med vårdcentralen eller den tid jag får sitta och vänta i väntrummet vid akutmottagningen. Väntetid förekommer inte när det finns behov av akut medicinsk åtgärd. Genomsnittet för riket är att 78 procent anser att väntetiden känts rimlig. Med undantag av de yngsta vuxna överträffar Norrbotten detta värde för alla grupper. För gruppen som inte mår bra har upplevda väntetider blivit betydligt bättre ökat från 74 till 86 procent. Tabell 5. Andel (procent) som tyckte deras väntetid för besök eller undersökning inom hälsooch sjukvården i Norrbotten var rimlig. År 2005 i jämförelse med deltagande landsting. Andel av svaranden i Norrbotten Spridning i riket (lägsta respektive högsta värdet bland deltagande landsting (%) Man 85 % 73%<->88% Kvinna 85 % 74%<->87% 18 35 år 72 % 62%<->85% 36 59 år 88 % 71%<->88% 60 år - 89 % 75%<->93% Grundskola 85 % 70%<->96% Gymnasium 84 % 68%<->86% Universitet 87 % 65%<->88% Personer med inkomst<15000 kr/mån 86 % 72%<->87% Ej så bra hälsotillstånd 86 % 65%<->88% Ser vi enbart till primärvårdens besökare har gruppen med dålig hälsa och som är nöjda med sina väntetider ökat från 65 procent år 2002, 77 procent år 2004 och 83 procent år 2005. Nära åtta av tio besök hos vårdcentralerna sker inom sju dagar. Sett från undersökningens början år 2002 är också ett litet flertal nöjda med väntetiden (tabell 6). Tabell 6. Utvecklingen inom primärvården i Norrbotten vad gäller väntan till besök efter telefonkontakt och de som anser sin väntetid vara rimlig. Åren 2002 2005. År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Fick tid samma dag 40 39 41 36 Inom sju dagar 35 39 33 43 Totalt inom 7 dagar 75 % 78 % 74 % 79 % Mer än 7 dagar 22 18 23 20 Väntetiden till besök på vårdcentralen varit rimlig 71 % 75 % 77 % 79 % 8 (14)

Rådgivning per telefon I Norrbotten fanns inget särskilt telefonnummer för sjukvårdsrådgivning under år 2005 utan norrbottningarna kunde vända sig till befintliga årdinrättningar. Blev du hjälpt? Norrbotten, år 2005: Tre av tio vuxna norrbottningar hade under förra året tagit kontakt med sjukvården för att få råd eller hjälp per telefon. Dessa samtal går mestadels till vårdcentralerna (66 %) och 22 procent till akut-/jourmottagningarna. De som hade ringt i Norrbotten för rådgivning blev också hjälpta (bilden till höger). Jag fick svar på mina frågor 38% Jag fick sådan hjälp att jag ej behövde besöka sjukvården Jag fick veta vart jag skulle vända mig för att få fortsatt hjälp Jag fick ej den hjälp jag behövde 19% 30% 11% -- Vet ej/kan ej svara 2% Internet Kontakterna till sjukvården via internet är naturligtvis beroende av de möjligheter som hälso- och sjukvården erbjuder. Internet har ännu inte blivit ett vanligt sätt för svenskarna att ta kontakt med sjukvården. Endast 7 procent av sjukvårdsbesökarna i Norrbotten och 8 procent i riket i snitt hade använts sig av internet för kontakten med sjukvården. De flesta önskade råd och information om sjukdomar, läkemedel eller annan information. Om vård och behandling Samma läkare I snitt hade 41 procent av de intervjuade i Norrbotten en särskild läkare vid vårdcentralen som de brukar vända sig till. Genomsnittet i landet ligger vid 52 procent. De som har en fast läkarkontakt upplever det som värdefullt och det är inte ovanligt att redan vid 30-årsåldern skaffa sig en sådan kontakt medan hälften av dem efter 65-årsåldern har en fast läkarkontakt (figur 6). Figur 6. Andel som har fast läkarkontakt vid vårdcentral efter åldersgrupp i Norrbotten, år 2005. Procent 60 50 40 30 20 10 0 9 (14)

Livsstilsfrågor Nio av tio norrbottningar tycker att det är positivt om läkaren/sköterskan diskuterar livsstilsfrågor som kan påverka deras hälsa t ex frågor om rökning, kost, alkohol och motion. 34 procent av besökarna i Norrbotten hade varit med om att läkarna diskuterat sådana frågor med dem. Motsvarande genomsnitt för landet var 31 procent. Inom primärvården i Norrbotten hade 37 procent av besökarna pratat livsstilsfrågor. En tredjedel (36 %) av de norrbottningar som pratat livsstil med doktorn hade blivit rekommenderade att bli mer fysiskt aktiva. Behov av sjukvårdsbesök 26 procent av norrbottningarna hade minst en gång under det senaste året ansett sig vara i behov av sjukvård men ändå inte sökt denna vård. 17 procent hade varit i denna situation vid flera tillfällen. Hälften av dem som avstått att söka läkare ville vänta och avvakta sitt sjukdomsförlopp. 11 procent menade att de inte fick någon besökstid och 16 procent att de inte kan bli hjälpta. Den sistnämnda orsaken var en av de främsta orsakerna som de äldre uppgav i Liv och Hälsa 2003. Efter viss tids kontakt med sjukvården finns kunskap hos den enskilde om hur och om man kan bli hjälpt. Endast 4 procent angav ekonomin som orsak till inte ha gjort ett läkarbesök. Tid i väntan på operation Om väntetiden för en knä- eller höftledsoperation skulle bli över tre månader i hemlandstinget säger sju av tio norrbottningar att de skulle begära få operationen utförd någon annanstans i landet om det gick fortare. 10 (14)

Förtroende för vården Bäst förtroende till sjukvården har de äldre (62 %) medan det i övrigt tycks vara ungefär hälften av norrbottningarna som känner full tillit (figur 7). Snittet för riket år 2005 var att 54 procent av befolkningen i riket tyckte sig ha stort förtroende för hur vården fungerar. Figur 7. Andel (procent) som har stort eller mycket stort förtroende för hur vård och behandling fungerar inom sjukvården i Norrbotten, år 2005. Diagrammets staplar anger andelarna för Norrbotten över dem som har mycket eller ganska stort förtroende för hur vård och behandling fungerar sammantaget inom Norrbotten. Helstreckade linjer anger lägsta respektive högsta värdet för deltagande landsting i Vårdbarometern. På en skala mellan 1 och 5 får de intervjuade uppskatta hur stort eller litet förtroende mn har till sjukvården. Till stort räknas 4 och 5 medan 1 och 2 bedöms motsatt dvs inte stort/inget alls. Under de år som Vårdbarometern pågått har inga större förändringar skett vad gäller befolkningens förtroende för hur vård och behandling fungerar inom sjukvården i Norrbotten (tabell 7). Ungefär hälften av de vuxna i länet har ett gott förtroende till vården samtidigt som en tredjedel tycker varken eller. Tabell 7. Andel (procent) intervjuade som har stort eller ganska stort förtroende för hur vård och behandling fungerar i Norrbotten. Åren 2002 2005. År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Män 49 % 52 % 46 % 50 % Kvinnor 54 % 50 % 52 % 53 % Fler har förtroende för hur vård och behandling fungerar vid sjukhusen än inom primärvården (72 % mot 55 %, Norrbotten år 2005). Tabellen nedan visar skillnaderna mellan uppfattningen bland besökare och icke-besökare (tabell 8). 11 (14)

Tabell 8. Förtroende för vården inom Norrbotten bland besökare och icke-besökare. Hur stort eller litet förtroende har du hur vård och behandling fungerar hos Norrbotten, år 2005 Primärvård Sjukhus Ja, stort förtroende Nej, litet förtroende Ja, stort förtroende Nej, litet förtroende Besökare inom 54 % 13 % 72 % 6 % sjukvården Ej besökare 58 % 11 % 70 % 7 % Bland besökarna hos vårdcentralerna i Norrbotten sa sig 59 procent ha stort förtroende för dess sjukvård medan 30 procent tyckte varken eller och 11 procent uttryckte ett lågt förtroende. Förtroendefrågan syns vara ett förbättringsområde för Norrbotten vid jämförelse med andra landsting (Norrbottens värde ligger på den lägre delen av deltagande landsting). Genom de klart godkända betyg som patienterna i Norrbotten ger över sina egna sjukvårdsbesök förbryllar bilden av det som rapporteras om förtroende för vården. Tillgång till vård Norrbottningarna bör känna tillit och trygghet med vården i länet. Alla intervjuade har därför fått ta ställning till påståendet Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. I genomsnitt instämde drygt 74 procent av norrbottningarna medan 10 procent tar helt avstånd från detta påstående. 15 procent tycker varken eller. Detta är i nivå med riksgenomsnittet med motsvarande siffror om 75 procent respektive elva procent. Bland de äldre är det fler som tycker sig ha tillgång till den sjukvård de behöver (figur 8). Bland gruppen med sämre hälsa anser 67 procent sig ha tillgång till sjukvård medan 14 procent anser sig inte ha detta. Inkomst eller utbildning påverkar inte hur man tycker sig ha tillgång till sjukvård. 12 (14)

Figur 8. Andel (procent) av de intervjuade i Norrbotten som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver år 2005. Diagrammets staplar anger värdena för Norrbotten. Helstreckade linjer anger lägsta respektive högsta värdet för deltagande landsting i Vårdbarometern. På en skala mellan 1 och 5 får de intervjuade uppskatta om de instämmer i påståendet att de har tillgång till den sjukvård de behöver. De som svarar 4 och 5 håller med i det givna påståendet. Vad saknar de som inte tycker att de har tillgång till den vård de behöver? Om vi grovsorterar (tar bort allt under 10 procent) nedanstående svar berör de tunga posterna köer/ väntetider och tillgänglighet (tabell 9). Tabell 9. Vad saknas för dem som inte tycker sig ha tillgång till den sjukvård de behöver. Norrbotten och samtliga deltagande landsting, år 2005 Norrbotten Samtliga Kortare väntetider/köer 27 % 33% Tillgänglighet 27 % 26% Mindre krångel/lättare att få kontakt med vården 14 % 18% Närhet, personlig vård/omsorg 11 % 13% Mer personal/fler läkare 14 % 17% Fler specialistläkare 10 % 8% Annat 16% 12% Det fanns en aning fler bland besökarna som inte tyckte sig ha tillgång till den sjukvård de behöver än bland icke-besökarna (tabell 10 ). Tabell 10. Svarsalternativ bland besökare och icke-besökare om tillgång till sjukvård. Norrbotten år 2005. Påstående: Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver, Norrbotten år 2005 Svar: Besökare Ej besökare Ja 73 % 79 % Varken eller 16 % 15 % Nej 11 % 6 % 100 % 100 % 13 (14)

Vad anser du behöver förbättras inom vården i ditt landsting/region? Rubriken är ett direkt citat av en fråga som ställs till samtliga intervjuade norrbottningar. Nedan redovisas de sex största grupperingarna av svaren (tabell 11). Inget av de alternativ som blir utelämnat i redovisningen har mer än åtta procent. De alternativ som utelämnats är bl a Bättre äldrevård, Akuten behöver förbättras, förkorta väntetiderna, Mer komplementär medicin, Mer förebyggande vård, Sätt in vården tidigare. En tidigare redovisning för år 2003 visade på att det inte fanns större skillnader i åsikter beroende på om personerna varit i kontakt med hälso- och sjukvården eller inte. Den andel som anser att det behövs mer personal har minskat. Nästan hälften av de tillfrågade ser att förbättringar skulle göras inom det som direkt/indirekt har att göra med sjukvårdens tillgänglighet (väntetider, köer, mer personal osv). En av tio tycker att det är bra som det är. Tabell 11. Andel (procent) bland intervjuade norrbottningar som föreslår nedanstående förbättringsområden för sjukvården i Norrbotten, år 2002-2005. Antal intervjuade 1000 personer varje år. Förbättringsområden År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Kortare väntetider / 32 % 29 % 27 % 31 % köer generellt Annat - diverse som 26 % 27 % 26 % 20 % inte kan placeras in till någon annan större grupp Mer personal/fler 30 % 26 % 20 % 24 % läkare/minska belastningen på personalen Mer kontakt/tid för 9 % 10 % 9 % 12 % patienterna/med samma läkare Det är bra som det är 11 % 12 % 10 % 13 % / Inget Vet ej 13 % 12 % 16 % 18 % 14 (14)