Utredning av IKT-tjänster i Järfälla kommun

Utredning av IKT-tjänster i Järfälla kommun Jenny Sjöberg Februari 2012

2012-02-08 1 (23) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1. ACTION... 4 4.1.1. ACTION-tjänsten i Järfälla... 4 4.1.2. Utvärderingar av ACTION-tjänsten i Järfälla kommun... 6 4.1.3. Utvärdering av ACTION-tjänsten i andra kommuner... 7 4.2. IPPI... 9 4.2.1. IPPI i Järfälla... 9 4.2.2. Utvärdering av IPPI i Järfälla kommun... 10 4.2.3. Utvärdering av IPPI i andra kommuner... 11 4.3. myjoice... 11 4.3.1. myjoice i Järfälla... 11 4.3.2. Utvärdering av myjoice i Järfälla kommun... 12 4.3.3. Utvärdering av myjoice i andra kommuner... 13 4.4. Ny IKT-tjänst i Järfälla kommun - Anhörigportalen... 13 5. ANALYS... 14 5.1. ACTION... 14 5.2. IPPI... 16 5.3. myjoice... 17 6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 19 7. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING... 21

2012-02-08 2 (23) SAMMANFATTNING Denna utredning syftar till att genomföra en utvärdering av de IKT-tjänster, i form av ACTION, IPPI och myjoice, som har erbjudits i Järfälla kommun under de senaste åren. Med hjälp av tidigare rapporter och utvärderingar kring dessa IKT-tjänster, både inom Järfälla kommun och i andra kommuner, analyseras vilka effekter och erfarenheter tjänsterna har genererat både för användarna som för kommunen i stort. Utredningen utmynnar i slutsatsen att det är tveksamt om Järfälla kommun ska fortsätta att erbjuda IKT-tjänster i sin nuvarande form inom äldreomsorgen och inom funktionshinderområdet. 1. BAKGRUND Inom socialförvaltningen i Järfälla kommun har det under de senaste åren prövats och erbjudits en rad nya tekniska tjänster, så kallad IKT (Informations- och kommunikationsteknik), till äldre och personer med funktionsnedsättning. Den första av dessa tjänster var ACTION-tjänsten som infördes inom äldreomsorgen i kommunen år 2006. Tjänsten innebär ett IT-baserat anhörigstöd som syftar till att ge äldre personer trygghet, information och möjlighet till sociala relationer. Järfälla hemstöd har varit ansvarig för uppdraget kring ACTION-tjänsten och finansieringen har bestått av stimulansmedel. År 2010 beviljades kommunen ytterliggare stimulansmedel för att utveckla stödet till enskilda personer och personer som vårdar en nära anhörig med hjälp av tekniska hjälpmedel. Uppdraget att erbjuda ACTION-tjänsten samordnades därmed med detta projekt inom Järfälla hemstöd. Målet med det nya projekt var att under 2010 och 2011 låta ensamma äldre, äldre med lättare demenssjukdom och äldre som vårdar en nära anhörig testa ny kommunikationsteknik, så som IPPI och myjoice, samt att pröva om den nya tekniken kunde underlätta den enskildes kontakter med olika samhällsfunktioner. Som delmål till detta projekt ingick att låta minst 40 enskilda eller sammanboende äldre och även 15 personer inom funktionshinderområdet pröva de nya tekniska tjänsterna. Satsningen på ny informations- och kommunikationsteknik har varit ett uttalat mål för Socialnämnden. I nämndens mål för 2010 och 2011 anges att IKT kan underlätta för äldreomsorgen att på ett bättre sätt möta äldres behov av trygghet, information och kunskaper samt hjälpa dem att behålla sina nätverk och sociala relationer. Vidare står det att användande av informationsteknik ska leda fram till nya arbetsmetoder som både effektiviserar och höjer kvalitén inom vården och omsorgen. Dessutom anges följande effektmål: Tillgången till och användningen av IKT ska öka för enskilda personer och deras närstående inom äldreomsorgens samtliga verksamhetsformer. och Antalet hushåll som använder Action-tjänsten eller likvärdig tjänst ska öka med 10 % jämfört med 2009, speciellt för gruppen med komplexa vård- och omsorgsbehov.

2012-02-08 3 (23) För 2012 och 2013 återfinns inte dessa mål. Här statueras bland annat följande: Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Varken inom programområdet funktionshinder eller inom äldreomsorgen nämns IKT-tjänster, dock uttrycker ett av målet inom äldreomsorgen att anhörigstödet för målgruppen ska utvecklas. 2. SYFTE Syftet med denna utredning är att genomföra en utvärdering av de IKT-tjänster, i form av ACTION, IPPI och MyJoice, som har erbjudits i Järfälla kommun under de senaste åren. I utredningen analyseras vilka effekter och erfarenheter IKT-tjänsterna har genererat för både användarna som för kommunen i stort. Särskild fokus kommer att ligga på att undersöka vilken nytta som har uppmäts, vilka målgrupper det har rört sig om och hur lönsamheten har sett ut för kommunens räkning. Slutligen ska utredningen ge förslag på i vilka former och i vilken omfattning IKT-tjänster ska erbjudas i fortsättningen inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet i Järfälla kommun. 3. METOD Denna utredning baseras på skriftligt material i form av tidigare rapporter och utvärderingar av ACTION, IPPI och myjoice. Det finns här ett gediget underlag både bestående av rapporter skriva för Järfälla kommuns räkning och andra kommuners rapporter. Däremot har inga egna undersökningar i form av intervjuer eller enkäter genomförts enkom för denna rapport. I och med att ACTION är den tjänst som funnits längst, både i Järfälla och på marknaden i stort, finns det ett något större underlag av utvärderingar kring denna tjänst än kring de andra två IKT-tjänsterna. 4. REDOVISNING I detta avsnitt beskrivs hur användandet av IKT-tjänsterna har sett ut i Järfälla kommun. Vidare redovisas ett flertal utvärderingar som har gjorts av IKT-tjänsterna både inom Järfälla kommun som i andra kommuner i landet. De tre IKT-tjänsterna ACTION, IPPI och MyJoice redovisas var för sig. Avsnittet avslutas med ett stycke kring den nya IKT-tjänst, i form av en anhörigportal, som nu tas fram inom socialförvaltningen.

2012-02-08 4 (23) 4.1. ACTION 4.1.1. ACTION-tjänsten i Järfälla ACTION började som ett treårigt projekt i Järfälla kommun år 2006 och projektet utökades sedan ytterliggare ett år. Projektet finansierades under denna period av statliga stimulansmedel från Länsstyrelsen, Socialstyrelsen och Kompetensstegen. 2010 blev ACTION en del av ett större IKT-projekt och tjänsten fortsatte att erbjudas både till befintliga som till nya användare. ACTION-tjänsten i Järfälla består av flera delar: dator med kunskapsprogram, nyheter och bildtelefon där man kan tala med andra användare samt personal samtalscentral utrustad med bildtelefon lokala servicecenter som utrustats med dator för äldres om inte har tillgång till egen dator utbildning i hur man använder datorn sociala aktiviteter så som lunchträffar, internetcafé och jullunch Den ursprungliga målgruppen för ACTION var anhörigvårdare, ensamboende multisjuka och personer med lätt demens. Målet var främst att öka möjligheten och beredskapen för anhöriga att vårda och bo kvar i det egna hemmet. Vidare var ambitionen att ACTION skulle öka de positiva effekterna och tillfredsställelsen i anhörigprocessen och därmed bidra till livskvalitet samt att anhörigvårdarens självförtroende och självkänsla i relation till sin egen vårdsituation och förmåga skulle öka. Slutligen var målet också att ACTION skulle öka möjligheterna till sociala kontakter. Då projektet startade år 2006 hade ACTION 29 stycken användare. Detta ökade successivt och Järfälla har i dagsläget 40 stycken användare, varav 13 stycken är anhörigvårdare (familjer), 21 stycken är ensamstående och 6 stycken är personal. Personaldatorerna finns på mötesplatserna i Kalhäll, Barkarby och Tallbohov, på Kastanjens korttidsboende, på Träffpunkt Järfälla en mötesplats för personer med stroke och afasi samt på Action-centralen. Från början var merparten av användarna anhörigvårdare men detta har sedermera förändrats, inte minst till följd av att anhöriga har förlorat sina närstående, och i dagsläget är mindre än hälften av användarna anhörigvårdare. Könsfördelningen har hela tiden legat nästan konstant på dubbel så många kvinnor som män. Kostnaden för Action består av en startavgift på 1090 kr/användare, abonnemang på 890 kr/månaden per användare och en PC-kostnad för utlåning av datorer på 294 kr/månad per användare. Detta innebär att kommunen för varje användare betalar 1184 kr/månad per användare och då inräknas inte startavgiften. I tillskott till detta så står användaren själv för bredbandsavgiften, vilket kommunen stod för fram till år 2010. Kommunen har också kostnader för den personal som arbetar med att installera och underhålla ACTION-tjänsten hos användarna, bemannar ACTION-centralen samt arrangerar sociala träffar för användarna. Under 2010-2012 har 2.25 personer (1

2012-02-08 5 (23) sjukgymnast och 2 arbetsterapeuter) varit anställda för att arbeta med IKT-tjänsterna där ACTION ingår som en del sedan 2010. I och med att arbetet med alla IKTtjänsterna sker med samma personal så är det svårt att beräkna hur stor del av personalens arbete som har lagts på just ACTION-tjänsten. Personalen själva uppskattar mycket grovt att det sammanlagt rör sig om ungefär en 70 % tjänst som läggs på arbetet med ACTION. Det är viktigt att poängtera att ACTION har det överlägset största antalet användare, men samtidigt har de andra tjänsterna varit nya och därmed krävt installation och utbildning i högre grad än ACTION. Under den första projekttiden sköttes ACTION-tjänsten av två stycken heltidstjänster; 1 arbetsterapeut och 1 sjukgymnast. Socialnämnden föreslog inför år 2010 att en avgift skulle införas för ACTIONtjänsten om 290 kronor i månaden. Motivet till avgiftsbeloppet var att tjänsten var innehållsmässigt mer omfattande än t.ex. trygghetstelefon. Avgiften för ACTIONtjänsten skulle också ingå i beräkningarna av underlaget för avgiftstaket inom äldreomsorgen. I och med detta beslut valde en del av användarna att hoppa av ACTION-tjänsten. Under våren 2010 uppstod dock nya förutsättningar för ACTIONtjänsten genom förändring i tjänstens konstruktion från programvara till licensvara. Detta innebar att Teliadatorerna byttes ut mot kommunens egna datorer och det innebar också en väsentlig fördyrning för den enskilde då användarna själva nu fick stå för kostnaden för bredbandet. Detta resulterade även i att varje användare blev billigare för kommunen. I och med detta beslutade Socialnämnden i maj 2010 att inte ta ut avgift för Actiontjänsten under 2010 och i december samma år fastslog de att ACTION-tjänsten inte skulle avgiftsbelägga för 2011. Genom ACTION-tjänsten får användaren tillgång till ett stort antal olika program i datorn. För Järfälla kommun har det förts statistik på hur användandet av ACTIONtjänsten ser ut för användarna. Man har då tittat på antal registrerade besök i de olika delarna av ACTION-tjänsten under en viss period. Nedan följer statistik av hur användningen av de olika delarna av ACTION har sett ut i Järfälla under april månad år 2009, 2010 och 2011. (Under posten övrigt ingår bland annat ACTION TV, anslagstavlan och Internetlänkar) Program April 2009 April 2010 April 2011 Vård i dagliga livet 29 5 10 Vårdrelationer 41 5 7 Hjälpmedel 14 2 8 Samhällsguide 13 4 8 Nyheter 22 9 18 Kultur och fritid 14 4 9 Bildtelefon 444 198 372 Övrigt 218 174 75 Om ACTION 14 10 11 Totalt 809 411 518

2012-02-08 6 (23) 4.1.2. Utvärderingar av ACTION-tjänsten i Järfälla kommun Efter det ursprungliga projektet med ACTION i Järfälla år 2006-2009 så utvärderades projektet i en rapport vid namn Slutrapport/Avstämningsrapport för år 2009; Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående. Utvärderingen bestod bland annat av intervjuer med användarna av ACTIONtjänsten och resultatet visade att de upplevde att tjänsten bidragit till: - Ett utökat socialt kontaktnät vilket hade minskat ensamhet och isolering. Att möta andra i samma situation bidrog till en känsla av samhörighet samtidigt som många även såg personalen ACTION-centralen som en del av sitt nätverk. - Ökad livskvalitet; både anhörigvårdare och omsorgstagare tyckte att livet blivit roligare och mer omväxlande och att man hittade på mer saker tillsammans. - Ökad kunskap och nya insikter; information, olika kunskapsprogram, råd, tips och stöd av personal och andra anhöriga bidrog till användarna fick ökade insikter om sin situation. Detta ledde till ökat självförtroende (med större möjlighet att planera framåt och hantera vardagssituationer) och ökad trygghet (genom möjlighet till kontakt med personal och andra användare samt tillgång till datorn dygnet runt). - Ökad delaktighet genom att man blev del av IT-samhället Den personal på Järfälla hemstöd som arbetat med ACTION-tjänsten blev också intervjuad. De berättade att de äldre var positiva till att lära sig ny teknik, speciellt om de såg nyttan med det. Då äldre är känsliga för tekniska störningar ansågs det dock viktigt med snabb och lättillgänglig support. Ett problem som personalen angav var att det var svårt att få tag på deltagare, speciellt i början. Trots personlig information på samtliga vårdcentraler så visade de ett svalt intresse och ingen ACTION-deltagare rekryterades därigenom. Däremot uppstod ett bra samarbete med personal på Minnesmottagningen som hänvisade vidare personer med lätt demensdiagnos till ACTION. Samarbetet med andra kommuner var också tätt under projektets gång där utveckling och erfarenhetsutbyte var centralt. År 2011 utgavs en rapport vid namn 10 röster från Järfälla om Action-tjänsten som var en studie av Nadja Widéhn, Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson. I detta häfte intervjuas 7 stycken anhöriga, 2 stycken ACTION-personal och en projektledare som berättar om sina erfarenheter från projektet. Vad som framkommer genom intervjuerna med användarna är att många av anhörigvårdarna trodde att de skulle ha behövt mer hjälp och insatser från kommunen om de inte hade haft ACTION. Vidare berättade många om det utökade sociala nätverket som ACTION bidragit till och att även stödet från personalen på ACTION-centralen varit värdefullt.

2012-02-08 7 (23) Personalen på ACTION-centralen uppgav att de tycker att det är svårt att säga vilka insatser användarna skulle ha haft om de inte hade haft ACTION. De ansåg däremot att kvalitén i det dagliga livet kan förbättras på olika sätt för anhörigvårdarna genom ACTION. De beskrev att det finns en styrka i att ACTION består av många delar så att användarna kan använda de delar som passar dem själva bäst. Både personal och användare menade att ACTION både är ett bra anhörigstöd som ett bra efterlevnadsstöd. Personalen menar också att det ser en stor fördel med att ACTIONcentralen är placerad på Järfälla hemstöd vilket gör att de snabbt kan informera om, och hänvisa personer vidare till, andra funktioner inom kommunen. Projektledaren menar dock att det också har funnits en rad utmaningar när det gäller rekryteringen, att uppmuntra personal att använda den nya tekniken och svårigheter i att etablera kontakter med primärvården. Den största utmaningen har dock varit finansieringen. Projektledaren menar att projektet inte hade varit möjligt att genomföra utan stimulansmedel. Det gick heller inte att redovisa direkta besparingar som kommunen gjort till följd av ACTION-tjänsten. 4.1.3. Utvärdering av ACTION-tjänsten i andra kommuner I Borås kommun startade ACTION som projekt så tidigt som 2003. En första utvärdering gjordes 2004 i och med ett förslag till kommunfullmäktige; Inför Action, ett IT-baserat stöd i vård och omsorg, som ordinarie verksamhet inom äldreomsorgen i Borås stad. År 2004 hade ACTION erbjudits till 22 användare i Borås kommun och utvärderingen visade bland annat att användarna upplevde både ökad kvalitet i det dagliga livet och ökad social delaktighet. I och med att personalen kunde bidra med stöd och råd till egenvård upplevdes ACTION också leda till nya innovativa sätt att arbeta i vård och omsorg. Utvärderingen visade vidare att ACTION lett till ökad kostnadseffektivitet för kommunen genom att kostnader för vård och omsorg minskade. Beräkningen som genomfördes visade på en genomsnittlig besparing på 95 900 kronor per år och familj. Tillvägagångssättet vid kostnadsberäkningen var sådant att ACTION-personalen först uppmanades att identifiera några familjer där de bedömde att ACTION i hög grad bidragit till reducerade vård- och omsorgskostnader. Totalt identifierades fem familjer. Biståndsbedömaren gjorde sedan tillsammans med ACTION-personalen ett antagande om hur situationen skulle ha sett för familjerna om de inte haft ACTION samt en bedömning av vad det skulle ha inneburit i form av ökade vård- och omsorgsinsatser. Därefter presenterades denna bedömning för familjerna som familjerna själva sedan fick avgöra om de var rimliga eller ej. Projektledningen identifierade också totalt fem familjer som inte haft någon nytta av ACTION och där deltagandet enbart inneburit en kostnad. Den beräknade besparingen av kostnader, 95 900 kronor per familj och år, är medelvärdet mellan de fem familjerna som haft mycket stor nytta av ACTION och de som inte haft någon nytta alls av ACTION. I

2012-02-08 8 (23) utvärderingen ges även en mer utförlig beskrivning av 3 familjer i Borås där en kostnadsbeskrivning görs. I samtliga familjer var den närstående drabbad av Stroke och bedömningarna gjordes också här utifrån antagande i samarbete mellan biståndsbedömare och familjerna själva. För dessa familjer visade sig att besparingarna låg på drygt 300 000 kr/år. Detta beräknandes i och med att man jämförde kostnaderna med ACTION med vilka kostnader familjen annars skulle ha haft i form av ytterliggare hemtjänst, dagverksamhet eller kanske t.o.m. särskilt boende. En ytterliggare utvärdering gjordes av ACTION-tjänsten i Borås 2006. Användarna uppfattade fortfarande tjänsten som positiv vad det gällde ökad livskvalitet, sociala kontaktnät mm. Dock kunde det inte verifieras att ACTION så långt bidragit till ökat kvarboende hos användare och/eller deras närstående. Utvärderingen kunde inte empiriskt belägga några större kostnadsbesparingar för kommunen, men potentialen till detta bedömdes fortfarande som stor. Under åren 2006-2008 genomfördes ett projekt med ACTION i Linköpings kommun. Projektet avslutades med en utvärderingsrapport vid namn Action Ett anhörigstöd. Syftet med ACTION-projektet var att utveckla metoder för att stödja kommunens anhörigvårdare, och målgruppen bestod av personer +65 med en anhörig med diagnostiserad demens eller stroke. Utvärderingen av tjänsten gjordes på 10 hushåll som hade prövat ACTION-tjänsten och på 10 hushåll som fått liknande information som ACTION-användarna fast i skriftlig form. Materialet för utvärderingen bestod av intervjuer samt kommunens brukarkort i vilka det framgår vilken hjälp brukaren får, i vilken omfattning brukaren får hjälp, när hjälpen först gavs och när den eventuellt upphörde. Vad utvärderingen visade var att användarna själva hade varit mycket nöjda med ACTION och tyckte att det har utökat deras sociala nätverk. Även deltagarna i testgruppen säger sig ha blivit hjälpta av att delta och var mycket nöjda. Det konstaterades dock att kommunens insatser under testperioden ökade i båda grupperna och utvärderingen stödjer därför inte teorin om att ACTION innebär några besparingar för kommunen. I utvärderingen kritiseras istället den beräkning kring besparingar till följd av ACTION som gjordes i Borås kommun några år tidigare. Det som ifrågasätts är att beräkningen i Borås gjordes med hjälp av en kostnadsbeskrivning istället för genom en empirisk belagd undersökning. I Linköping tittade man på 10 familjer (dubbelt så många som i Borås utvärdering) och tittade på faktiska uppgifter i kommunens register. Hypotesen om kostnadsbesparing vill indikera att insatserna under testperioden skulle öka mer i kontrollgruppen än i ACTION-gruppen, men så var inte fallet. Istället ökade kommunens insatser under testperioden i båda grupperna. En möjlig slutsats var att det berodde på att deltagarna i och med ACTION fått mer information om vilken hjälp de kan ansöka om från kommunen vilket också skulle kunna vara en effekt av tjänsten.

2012-02-08 9 (23) Det framkommer heller inte i utvärderingen att ACTION fördröjer flytt till särskilt boende. De hänvisar här också vidare till en undersökning gjord i Sundsvall 2005 (Socialstyrelsen 2005) och som visade att endast i 3 fall av 149 bedömdes kvarboendet ha förlängts i och med ett ökat anhörigstöd. Studien reserverar sig när det gäller anhörigstöd som sätts in mycket tidigt i processen, men detta påverkar i så fall också hur snabbt ACTION kan tänkas påverka kvarboende. Slutsatsen i utvärderingen gör gällande att det inte i första hand är ACTION-datorn med dess olika funktioner som ger brukarna ökad känsla av tillfredsställelse eller trygghet, utan att det sannolikt är intresset för den situation som anhörigvårdarna befinner sig i som är avgörande. Linköping valde därmed att avsluta ACTION och istället utveckla andra delar av anhörigstödet där de positiva effekterna av projektet uppkommit. Då de mest använda delarna av ACTION var bildtelefoni och Internet ansågs det vidare att dessa kunde ersättas med andra billigare alternativ. 4.2. IPPI 4.2.1. IPPI i Järfälla IPPI är ett av de tekniska hjälpmedel som prövats i kommunen under projektet Behovsstyrt IKT för äldre som pågick under 2010-2011 och som finansierades med stimulansmedel. IPPI är ett enkelt sätt att ta emot, besvara och sända meddelande i TV:n med hjälp av en fjärrkontroll. Man kan motta meddelande med text, bild, film och ljud för att sedan svara med ett text- eller talsvar. Inga installationer behöver göras i hemmet utan det räcker med att man har en TV. Projektet syftade till att låta ensamma äldre, äldre med lättare demenssjukdom och äldre som vårdar en nära anhörig testa ny kommunikationsteknik samt att pröva om den nya tekniken kan underlätta den enskildes kontakter med olika samhällsfunktioner. Projektet förväntades ge svar på om de nya kommunikationshjälpmedlen kunde möjliggöra individuella lösningar som i sin tur skapar valfrihet för den enskilde. Bland delmålen återfanns att projektet skulle erbjuda minst 40 enskilda eller sammanboende äldre per år att pröva de nya tekniska lösningarna (detta inkluderade både IPPI, Joice och Nattfrid). Vidare skulle projektet erbjuda 15 stycken funktionshindrade att pröva IKT under samma period. För IPPI var även ambitionen att hemtjänsten inom Vård och omsorg skulle erbjudas att delta i syfte att se om användningen av IPPI kunde stödja deras insatser. Järfälla hade vid årsskiftet 2011/2012 16 stycken användare, varav 3 stycken inom funktionshinderområdet. Ytterliggare några har provat på IPPI under projektets gång men valt att avsluta innan projektets slut. Användarna består i dagsläget både av anhöriga och av ensamstående och IPPI har beviljats till användarna med hjälp av en enkel biståndsbedömning.

2012-02-08 10 (23) Kostnaden för IPPI utgörs av en engångskostnad om 3 500 kr samt en avgift om 300 kr/månad per användare. Ibland tillkommer även extra trafikavgifter då en eller flera användare har skickat fler meddelande än vad som ingår i tjänsten men denna summa har hittills varit försumbar. I tillägg till detta så tillkommer kostnaden för kommunens personal som arbetar med IPPI. Då personalen på Järfälla hemstöd parallellt arbetar med samtliga IKT-tjänster så kan de endast grovt uppskatta den hur mycket personaltid som läggs just på IPPI. Detta uppskattas ungefärligt till en dryg halvtidstjänst av personalen själva. Eftersom tjänsten varit ny så måste man även ta med i beräkningen att denna första period har varit mer personalkrävande än vad som skulle krävas för att enbart uppehålla tjänsten hos samma antal användare. 4.2.2. Utvärdering av IPPI i Järfälla kommun Inom Järfälla hemstöd utvärderades projektet med IPPI år 2012 med en rapport vid namn Uppföljning av projektet Behovsstyrt IKT för äldre. Utvärderingen är till största del baserad på intervjuer med användarna och personal inom projektet. I utvärderingen framgår det att projektet lyckats nå ut till en stor del av det antal användare som satts upp i projektmålet. Däremot har de hemtjänstgrupper som erbjöds att delta i projektet inte haft tid att sätta sig in i projektet och därför valt att inte delta. En medarbetare inom hemtjänsten uttrycker att försöken att använda IPPI:n ökade stressen i arbetet, då det tog tid att sätta sig in i den nya tekniken, och tycker därför inte att IPPI underlättade arbete för dem. När det gäller användarna så ställdes frågor för att kartlägga hur de använt sin IPPI samt vilket stöd de upplevde att IPPI hade gett dem. Det som framkom var att de äldre användarna främst använt sin IPPI i kommunikationen med anhöriga och vänner och att de var mycket nöjda med denna kommunikation. Det ansågs trevligt att kunna kommunicera via bild och textmeddelande i tillägg till via telefonen och många upplevde att de hade en mer frekvent kontakt med anhöriga och vänner i och med IPPI:n. Dock ökade IPPI:n inte kontakten med andra samhällsfunktion (förutom med Järfälla hemstöd) och några av användarna tyckte att det var synd att inte hemtjänsten börjat använda sig av IPPI:n. Användarna inom funktionshinderområdet ansåg att kontakten med anhöriga och vänner hade ökat tack vare IPPI. För en del underlättade IPPI:n kommunikationen då funktionshindret begränsade användandet av vanlig kommunikationsteknik, medan det för andra var på gränsen till för svårt att använda. De uppgav också att det fanns vinster med de andra delarna av IPPI då det gällde att öva sig att läsa, kunna se vem som hade namnsdag osv. Personalen berättade att de på grund av tidsbrist inte använt IPPI i någon större utsträckning och i dagsläget därför har svårt att se om IPPI skulle kunna underlätta deras arbete eller ej. I utvärderingen dras slutsatsen att för att teknikstödet ska fungera optimalt i de olika verksamheterna så krävs det att man avsätter resurser så att personalgrupperna ges tid i att sätta sig in i hur tekniken fungerar och börjar se hur tekniken skulle kunna vara ett hjälpmedel i arbetet. Både undervisning och handledning i stor omfattning behövs därmed för att tekniken ska kunna få ett ordentligt genomslag i verksamheterna.

2012-02-08 11 (23) 4.2.3. Utvärdering av IPPI i andra kommuner I Bergs kommun pågick ett projekt där de erbjöd IPPI till äldre personer under året 2009-2010. Detta projekt utmynnande i en slutrapport vid namn: Ippi och äldre kommunikation i landsbygd. Rapport av pilotprojektet i Bergs kommun 2010. Målet med projektet var att effektivisera vård och omsorg till äldre och brukare inom hemtjänsten genom bättre tidsanvändning, möjliggöra för de äldre att delta i utformningen av vilket sätt IPPI kan vara ett stöd och slutligen förebygga äldres isolering genom att nyttja IPPI i kommunikation med anhöriga och vänner. Utvärderingen visar att IPPI främst hade ett värde i användarnas privata sfär, nämligen i kontakt med anhöriga och vänner, och speciellt bildmeddelande uppskattades mycket. Däremot kunde förhoppningen om att IPPI skulle bidra till en effektivisering av vård och omsorg genom exempelvis bättre tidsanvändning inte påvisas nämnvärt. Hemtjänsten använde sig inte av IPPI för att kommunicera med brukarna i någon större omfattning, främst på grund av att brukarna inte uppehåller sig vid TV:n på dagtid. Personalen hade också svårt att se nyttan med tjänsten och tog inte tillvara på möjligheten att använda den. I de fall där IPPI användes för att kommunicera med brukarna så ringde brukarna, om de hade frågor, upp på vanlig telefon istället för att använda sig IPPI:n själva. Av detta dras slutsatsen att IPPI främst har potential att fungera som envägskommunikation. Utvärderingen visade också att användningen av IPPI inte ledde till någon ökad nyfikenhet på Internet bland brukarna. 4.3. myjoice 4.3.1. myjoice i Järfälla myjoice är ett av de andra tekniska hjälpmedel som förutom IPPI ingick i projektet Behovsstyrt IKT för äldre. Som nämnts under stycket om IPPI så pågick detta projekt under 2010 och 2011 och finansierades med stimulansmedel. myjoice är en bildtelefon inkopplad i TV:n och består av en kontroll, en liten box och en webbkamera. Man kan ringa till anhöriga, släkt och vänner från Joice, antingen till deras dator eller TV. Målet med att testa myjoice i kommunen var det samma som för IPPI, nämligen att man se om dessa tekniska hjälpmedel kunde vara ett stöd för ensamboende och anhöriga äldre samt för funktionshindrade. Särskilt för myjoice var att projektet även förväntades pröva om Joice kunde användas för att underlätta kontakten mellan anhörigvårdare och närstående vid vistelse på korttidsboende. Järfälla kommun hade vid årsskiftet 2011/2012 10 stycken användare av myjoice, varav 4 stycken var inom funktionshinderområdet. Ytterliggare några har provat på tjänsten under projektets gång men valt att avsluta innan projektets slut. Användarna består av både anhöriga och ensamstående och myjoice finns även inkopplad på

2012-02-08 12 (23) Kastanjens korttidsboende så att närstående som befinner sig där ska kunna prata med anhöriga, vänner och släkt via bildtelefon. myjoice har beviljats till användarna med hjälp av en enkel biståndsbedömning. Kostnaden för myjoice utgörs av en avgift om 400 kr/månad per användare. I tillägg till detta så tillkommer kostnaden för kommunens personal som arbetar med myjoice. Då personalen på Järfälla hemstöd parallellt arbetar med alla IKT-tjänsterna så kan de endast grovt uppskatta hur mycket personaltid som läggs just på myjoice. Detta uppskattas ungefärligt till en dryg halvtidstjänst. Eftersom tjänsten har varit ny så måste man även ta med i beräkningen att denna period har varit mer personalkrävande än vad som skulle krävas för att enbart uppehålla tjänsten hos samma antal användare. 4.3.2. Utvärdering av myjoice i Järfälla kommun Även myjoice utvärderades av Järfälla hemstöd 2012 i rapporten Uppföljning av projektet Behovsstyrt IKT för äldre. Det framgår i uppföljningen att projektet lyckats få ihop en stor del av de användare som var uppsatta i projektmålet. I intervjuerna som gjordes med användarna framgick det att vissa av dem tyckte att myjoice hade underlättat kontakten med anhöriga och vänner. Den stora fördelen var att man kunde se den man talade med vilket många tyckte var roligt. Dock ersatte kontakten via myjoice inte kontakten via telefon eller andra kommunikationsmedel. Det var också några som inte tyckte att det fanns tillräckligt många som de kände som de hade möjlighet att prata med via myjoice, då många äldre inte har tillgång till dator. Det framkom också att många av användarna tyckte att det hade varit väldigt stora problem med tekniken och att detta var det största hindret för att myjoice skulle fungera som ett bra tekniskt hjälpmedel. De anhöriga som hade prövat att prata via myjoice med sin närstående på korttidsboendet Kastanjen tyckte att det var trevligt att de kunde se varandra när de pratade. Nackdelen var att tekniken ibland inte fungerade som den skulle eller att tekniken ibland var för svår att hantera. myjoice upplevdes inte heller ha underlättat kontakten med personalen på Kastanjen enligt de anhöriga. Två av tre anhöriga som prövade att ha kontakt med sin närstående på Kastanjen via myjoice valde att avsluta innan projektet var slut. Användarna och deras anhöriga inom funktionshinderområdet tyckte att fördelen med myjoice var att man kunde se varandra när man pratade, vilket gjorde det både roligare och lättare att talas vid. För en användare som till största del kommunicerade via kroppsspråk tyckte den anhöriga att myjoice underlättades kommunikationen avsevärt. För att myjoice ska fungera optimalt i praktiken så angav anhöriga att det var viktigt att personalen prioriterade användandet av myjoice. Personalen berättade i sin tur att det verkade som att myjoice hade underlättat kontakten mellan användare och anhöriga och hade potential att bidra till att anhöriga kände sig tryggare.

2012-02-08 13 (23) Precis som för IPPI så är en av slutsatserna kring myjoice i utvärderingen att det krävs att man avsätter resurser för personalen för att teknikstödet ska fungera optimalt i de olika verksamheterna. 4.3.3. Utvärdering av myjoice i andra kommuner I Göteborgs stad pågick ett projekt med att pröva myjoice mellan 2009 och 2010 och projektet utvärderades i en slutrapport. Projektets syfte var att undersöka den professionella användningen av Joice ur ett äldreomsorgsperspektiv. Utvärderingen visade att den yrkesmässiga användningen av myjoice varit sparsam. Detta ansågs bero på för hög arbetsbelastning hos hemtjänstpersonal samt att de äldre som hade varit med i projektet inte hade ett så stort vårdbehov. Något som märktes var att om användningen av myjoice inte var inlagd på schemat så var det svårt för hemtjänstpersonalen att få tid till att använda myjoice, särskilt som nya arbetssätt alltid tar längre tid än invanda. De märkte också att inställningen hos personalen var avgörande för hur stort användandet blev. Däremot visades positiva effekter av möjligheten till kontakt med anhöriga och vänner för de äldre användarna. De anhöriga tyckte även de att det var positivt att kunna kommunicera via Joice då man kunde se varandra när man pratade. En slutsats som drogs i utvärderingen var att omsorgstagarna som valde att delta i projektet ofta var ganska pigga och rörliga personer som kände stor nyfikenhet på att prova ny teknik. Därmed ansågs det att det troligtvis är relativt få som vågar hoppa på ett projekt när de inte mår helt bra fysiskt eller psykiskt. Detta menades vara en av orsakerna till att Joice inte använts särskilt mycket i just syftet vård och omsorg under projekttiden. 4.4. Ny IKT-tjänst i Järfälla kommun - Anhörigportalen Kommunen har från och med årsskiftet 2011-2012 bestämt sig för att satsa på en anhörigportal som riktar sig till anhöriga inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet. Detta projekt finansieras av de stimulansmedel som kommunen har erhållit för att utveckla anhörigstödet inom dessa programområden. Ambitionen är att anhörigportalen ska kunna fylla en rad funktioner som kan komma till användning för den anhörige och fungera som ett stöd. I en anhörigportal är tanken att det ska skapas möjligheter att använda gratisprogram som till exempel IP-telefoniprogrammet Skype som innebär att man bland annat kan tala via bildtelefon. Via anhörigportalen länkas man vidare till www.skype.com. Det finns även en kortare instruktion på anhörigportalen om hur man går till väga för att installera programmet och vad som krävs för att få bildtelefoni via Skype att fungera på den egna datorn. Det kommer alltså inte att finnas bildtelefoni direkt i anhörigportalen utan varje användare måste installera

2012-02-08 14 (23) Skype på sin dator för att kunna använda sig av funktionen. Använder man Skype sker det över befintlig internet-koppling och inga vidare kostnader tillkommer såsom uppkopplingsavgifter, minutkostnader etc. Det ska även finnas möjlighet för anhörigvårdare att finna varandra och kommunicera med varandra via sidan t.ex. genom samtalsforum av olika slag. Anhörigportalen ska vidare innehålla länkar till andra hemsidor som kan vara av värde för den anhörige så som till exempel landstingets sidor. Möjligheterna att anhörigportalen ska kunna nås via andra medier än datorn, så som via TV:n, undersöks också. Tanken med anhörigportalen är att skapa möjligheter för ett brett utbud av tekniskt stöd till en rimlig kostnad. Då tjänsten kommer att vara tillgänglig via kommunens hemsida så är den öppen för alla användare som känner att de skulle ha behov av tjänsterna. När portalen är utvecklad så kommer ett stort antal användare att kunna dra nytta av den utan att kostnaden för kommunen ökar vid varje ytterligare användare. Arbetet med att utveckla anhörigportalen kommer att ske i samarbete mellan en projektledare, driftchefen för Vård och omsorg, programcheferna för äldreomsorgen och funktionshinderområdet och IT-servicekontoret. Efterhand som anhörigportalen byggs upp och användningen utvärderas finns det även möjligheter att vidareutveckla portalens tjänster. Möjligheten kommer då att finnas att sprida den till andra delar av socialförvaltningen så som till Individ- och familjeomsorgens målgrupp. Gävle kommun har en anhörigstödsportal som, trots att den på vissa områden skiljer sig från hur den i Järfälla ska se ut, visar på intressanta erfarenheter. I Gävle påbörjades arbetet med en anhörigstödsportal 2008 och år 2010 var 500 användare registrerade i systemet. Gävles anhörigstödsportal innehåller drygt tio moduler för anhörigvårdare, den som vårdas och personal inom kommunens anhörigstöd. Mina mediciner, Dagbok och Anhörig- och Patientguide är några av dessa moduler. 5. ANALYS Denna del i utredningen syftar till att sammanfatta och analysera det som framkommit under redovisningen. Analysen kommer att ligga till grund för slutsatserna kring hur IKT-tjänsterna ska erbjudas i Järfälla kommun framöver. Precis som under redovisningen är detta stycke indelad efter de tre olika IKTtjänsterna. 5.1. ACTION Den mesta framträdande positiva effekten av ACTION som har framgått genom utvärderingar är att användarna själva har upplevt sig vara väldigt nöjda med

2012-02-08 15 (23) tjänsten. Många anser exempelvis att ACTION har ökat självkänslan och tryggheten samt utökat det sociala kontaktnätet. Även personal som har arbetat med tjänsten menar att dessa positiva effekter har uppstått just till följd av ACTION. Vad som har framkommit i Järfälla är dock att användandet av ACTION förändrats beroende på hur länge användaren har nyttjat tjänsten. I början, då de flesta användare var anhörigfamiljer, användes kunskapsprogrammen i stor utsträckning. I och med att användarna har haft ACTION en längre tid och i och med att allt färre av användarna är anhörigvårdare så används idag till största del endast bildtelefonin. Målgruppen för ACTION har förändrats under de åren tjänsten har funnits i Järfälla kommun. Inledningsvis var den största andelen av användarna anhörigvårdare och målet med ACTION var främst att fungera som ett anhörigstöd. Detta har förändrats och idag är mindre än hälften av användarna anhörigvårdare. Delvis är detta en följd av att många av de ursprungliga användarna har förlorat sin närstående men ändå valt att ha kvar ACTION-tjänsten. Delvis är det också en följd av att målgruppen för ACTION omdefinierades i och med Socialnämndens mål för 2010-2011 där även ensamstående personer blev en målgrupp för IKT-tjänster. Att målgruppen förändrats innebär att det blir svårare att bestämma vilken nytta ACTION har för användarna då de har så pass olika behov av tjänsten. Den främsta effekten av den förändrade målgruppen av användare verkar vara att ACTION används mer och mer som endast ett socialt verktyg. Inga av de studier som har gjorts av ACTION, vare sig i Järfälla eller i andra kommuner, har empiriskt kunnat påvisa någon ekonomisk lönsamhet för kommunen till följd av att man erbjuder ACTION-tjänsten. Tesen att kommunens vård- och omsorgskostnader skulle minska i och med att användarna får stöd via ACTION har alltså inte kunnat beläggas. I Järfälla, där vissa av användarna i dagsläget vare sig är anhörigvårdare eller själva har behov av vård och omsorg, finns det dessutom än mindre potential för att denna effekt skulle uppkomma än i andra kommuner där målgruppen för ACTION är mer avgränsad. Däremot innebär varje användare av ACTION-tjänsten en månatlig kostnad för kommunen. Sammanfattningsvis leder utvärderingarna av ACTION-tjänsten, både Järfällas och andra kommuners, till en rad frågor gällande nytta, målgrupp och även lönsamhet för kommunen. Den främsta nyttan med tjänsten är att användarna själva upplever tjänsten som positiv och i Järfälla används ACTION framför allt som ett socialt verktyg av användarna. Som anhörigstöd används tjänsten däremot inte i särskilt hög utsträckning, inte minst på grund av att målgruppen för tjänsten under åren har förändrats från sin fokus på anhörigvårdare. Detta blir problematiskt för kommunen då det föranleder frågan om vilka, i den stora målgruppen av äldre, som ska berättigas till tjänsten. I förlängningen blir det också en fråga kring vilka av kommunens äldre som gratis ska få tillgång till en dator för att kommunicera med anhöriga och vänner. Utvärderingarna visar vidare att det inte finns några vederlagda ekonomiska incitament för kommunen att erbjuda ACTION, vilket skulle betyda att ACTION i dagsläget enbart innebär en kostnad för kommunen.

2012-02-08 16 (23) Den anhörigportal som nu skapas för kommunens räkning är också relevant när det gäller diskussionen kring ACTION-tjänsten i Järfälla. I denna portal kommer det att troligtvis att finnas tillgång till bildtelefoni, den populäraste delen av ACTIONtjänsten, samt länkar till kunskapssidor. Detta innebär att anhörigportalen har potential att ersätta många av de funktioner som erbjuds genom ACTION och kommer dessutom att kunna nå ut till ett större antal människor till en väsentligt billigare kostnad än ACTION-tjänsten. En viktig skillnad blir dock att denna tjänst endast riktar sig till anhöriga och därmed inte blir ett verktyg för ensamstående äldre. En annan skillnad blir att användarna inte kommer att erbjudas att låna datorer från kommunen, i alla fall är detta inte bestämt i dagsläget. Med hänseende till detta undersöks möjligheten att kunna få tillgång till portalen via TV:n, något som skulle innebära att de allra flesta i målgruppen skulle kunna ta del av detta tekniska hjälpmedel. I stort är tanken att anhörigportalen ska fungera som ett viktigt anhörigstöd för många och det blir därmed också en metod för kommunen när det gäller målet att utveckla anhörigstödet inom äldreomsorgen. 5.2. IPPI Utvärderingarna av IPPI visade att de äldre användarna upplevde tjänsten som något positivt när det gäller kontakten med anhöriga och vänner. Detta innebär att IPPI, precis som ACTION, har potential vad gäller att öka det sociala innehållet i vardagen för de äldre. Idag är dock målgruppen av användare i Järfälla opreciserad och det finns inte något som tyder på att IPPI har kommit till stor användning just för anhörigvårdare eller social marginaliserade och isolerade äldre. Då IPPI har beviljats genom en enkel biståndsbedömning har användarna själva i stor grad fått uppskatta hur stor användningen de skulle kunna tänkas ha av IPPI. Utvärderingarna visade också att det inte finns några belägg för att IPPI ökar kontakten mellan användarna och andra samhällsfunktioner. Som kommunikationsmedel föredrogs fortfarande telefonen framför IPPI här. Förhoppningen att IPPI skulle användas i kontakten mellan användarna och hemtjänsten har heller inte realiserats. Den ursprungliga tanken var att IPPI hade potential att underlätta hemtjänstens arbete och skapa en ny kommunikation mellan personal och användare. I Järfälla visade det sig dock att hemtjänstpersonalen inte prioriterade att använda sig av IPPI, delvis på grund av tidsbrist. I Bergs kommun, där hemtjänsten använde sig av IPPI under en period, framgick det att detta inte underlättade deras arbete nämnvärt och inte heller effektiviserade arbetet rent tidsmässigt. Sammantaget åskådliggör detta att det i dagsläget inte finns några belägg för att kommunen kostnader för vård och omsorg skulle minska till följd av att kommunen erbjuder IPPI till användare, även om det i dagsläget inte har genomförts några studier kring just de ekonomiska konsekvenserna av IPPI. För att hemtjänstpersonalen i Järfälla skulle börja använda IPPI skulle det istället krävas extra resurser och tid, något som i alla fall initialt skulle innebära en kostnadsökning för kommunen.

2012-02-08 17 (23) Sammanfattningsvis visar analysen att IPPI främst har potential som ett trevligt tillskott i den sociala vardagen för äldre och då främst som en envägskommunikation. Detta är i sig inte irrelevant då social isolering kan leda till stora kostnader både för individ som för kommunen. Dock finns det inga belägg för att IPPI har kommit just denna riskgrupp av äldre till gagn och inte heller att kommunikationsverktyget har fungerat som ett stöd för anhöriga i deras situation. Vidare framgår det att det inte finns några belägg för att IPPI underlättar eller effektiviserar kommunens vård- och omsorgsinsatser för de äldre. För målgruppen inom funktionshinder så finns det idag inga studier gjorda i övriga delar av Sverige gällande användningen av IPPI och i Järfälla kommun har endast ett fåtal hunnit prova på tjänsten. Utvärderingen i Järfälla visar dock att både användarna och anhöriga upplever sig vara nöjda med tjänsten och att den har förmåga att underlätta kommunikationen dem emellan. Till skillnad från målgruppen äldre så finns det personer inom funktionshinderområdet som inte kan använda sig av vanliga kommunikationsmedel så som telefon. Här blir IPPI då en möjlighet till kommunikation som annars kanske inte skulle ha kunnat äga rum. Det finns i dagsläget dock inte några belägg för att IPPI skulle innebära någon ekonomisk lönsamhet för kommunen till följd av minskade kostnader för insatser. 5.3. myjoice Utvärderingarna av myjoice visar på att de äldre användarna har upplevt tjänsten som positiv. Även anhöriga till de äldre har uttryckt att det har varit trevligt att kunna se varandra när man talar med varandra. Ett problem med tjänsten här i Järfälla är dock att den inte har fungerat optimalt på grund av upprepade tekniska problem under projektets gång. På korttidsboendet Kastanjen har användningen av tjänsten varit begränsad och endast en användare fanns kvar här vid projektets slut. Tjänsten har i Järfälla främst varit inriktad på användarnas kontakt med anhöriga och vänner och inte på ett professionellt användande. myjoice har fungerat som ett kommunikationsmedel av social karaktär för användarna och det finns inget som tyder på att myjoice har ökat kommunikationen med andra samhällstjänster eller personal inom kommunen. Utvärderingen i Göteborg, där hemtjänstpersonal prövat att använda sig av myjoice, visade att användningen inte prioriterades då det tog för mycket tid i anspråk och att det heller inte upplevdes effektivisera omsorgen. Det finns inga belägg i dagsläget för att myjoice minskar kommunens kostnader för vård och omsorg, även om ingen undersökning med detta specifika syfte ännu är genomförd. Precis som för IPPI så har alltså myjoice en potential att öka kommunikationsmöjligheterna för äldre, främst när det gäller social kontakt med anhöriga och vänner. Detta är en viktig funktion, men det finns inget som tyder på att användarna består av socialt isolerade äldre eller äldre som har svårigheter att kommunicera med sina anhöriga och vänner via vanlig telefon. Det finns heller inga

2012-02-08 18 (23) belägg för att myjoice är ett effektivt anhörigstöd. I de försök som gjordes på korttidsboendet Kastanjen var en användare mycket nöjd med tjänsten medan de andra två hoppade av projektet i förtid. Vidare framgår det att det inte finns några belägg för kommunens vård- och omsorgsinsatser för de äldre minskar till följd av att man erbjuder myjoice. Viktigt att poängtera är att en av ambitionerna med den anhörigportal som nu skapas i kommunen är att erbjuda bildtelefoni. Om portalen kommer att kunna nås via TV:n, vilket är ambitionen, så ersätter den behovet av myjoice hos användarna som ingår i målgruppen anhöriga och närstående. När det gäller funktionshinderområdet så är utvärderingarna av tjänsten hos denna målgrupp mycket begränsad och det finns inga studier som stödjer att användningen av myjoice minskar kommunens kostnader till följd av minskade insatser. Vad som har framgått av det fåtal användare som har provat tjänsten i Järfälla är att både användare och anhöriga är nöjda med tjänsten. För vissa användare underlättade myjoice kommunikationen avsevärt just eftersom man hade möjlighet att se den man talade med. Tjänsten är också så pass enkel att den kan användas av dem som annars skulle ha problem med att använda kommunikationsverktyg. 6. EKONOMISKA KONSEKVENSER Kostnader för IKT tjänsterna Action, IPPI och MyJoice per användare. ACTION IPPI MyJoice Startavgift/engångskostnad Abbonemangskostnad/månad Kostnad utlåning av dator/månad Kostnad per år inkl. startavgift Kostnad per år exkl. startavgift 1090 3500 890 300 400 294 15298 7100 4800 14208 4100 4800 Utöver ovanstående kostnader för själva hjälpmedlen samt abonnemang m.m. så tillkommer kostnader för personal på Järfälla Hemstöd som bistår användarna med bland annat utbildning och support. Under 2010-2012 har 2,25 personer varit anställda för att arbeta med IKT-tjänsterna. De tre IKT tjänsterna ACTION, IPPI och my Joice innebär en månatlig kostnad för kommunen per användare (se tabell ovan). I siffrorna är inte kostnaderna för personal på Järfälla hemstöd inräknat. I dagsläget finns inga belägg för att någon av dessa tjänster har minskat kommunens övriga kostnader för vård och omsorg.

2012-02-08 19 (23) 7. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG I utredningen framkommer det att den största förtjänsten med IKT-tjänsterna ACTION, IPPI och myjoice är att de individer som har använt tjänsten har upplevt det som något positivt. Främst har tjänsterna kommit till nytta när det gäller att utöka och underhålla de äldres sociala kontaktnät. Detta är en viktig fråga när det gäller hälsa och välbefinnande hos äldre och kommunen bör om möjligt uppmuntra äldre att använda tekniska hjälpmedel även i framtiden. Det som har visat sig problematiskt när det gäller hur Järfälla kommun har erbjudit IKT-tjänsterna är dock att det inte finns några belägg för att äldre som riskerar socialt utanförskap har dragit nytta av tjänsterna. Tjänsterna fyller inte heller främst någon funktion som anhörigstöd, vilket var en del av grundtanken, inte minst på grund av att målgruppen för tjänsterna idag är mycket varierad. Det finns vidare i dagsläget inga belägg för att de tekniska tjänsterna minskar användarnas behov av vård och omsorg. Detta får implikationer när det gäller både vilken nytta de tekniska tjänsterna har för individen som för hur det påverkar kommunens kostnader för vård och omsorg. Sammantaget blir det problematiskt för kommunen att på så pass lite evidens vad gäller nytta och lönsamhet fortsätta att erbjuda dessa tjänster. I och med att målgruppen idag inte är enhetlig eller strukturerad blir det också en rättvisefråga när det gäller vilka ur den stora målgruppen äldre som får ta del av tekniska hjälpmedel och vilka som inte får det, speciellt om efterfrågan på dessa tjänster skulle öka markant. Inom området funktionshinder är det antal användare som har provat på IPPI och myjoice mycket begränsad, både i Järfälla som i landet i stort, och det är svårt att dra några konkreta slutsatser kring nyttan av tjänsterna i dagsläget. Det finns en potential i att tjänsterna kan bidra till en kommunikation mellan användare och anhöriga som annars inte skulle vara möjligt. Detta kan i så fall bidra till att höja livskvaliteten för både personer med funktionshinder som för den viktiga gruppen av anhöriga inom denna målgrupp. För den relativt avgränsade målgrupp inom funktionshinderområdet är det vidare lättare att genom tydliga bedömningar avgöra i vilka fall det finns behov av dessa tjänster med hänsyn till kommunikationssvårigheter hos användaren. Dock finns det i dagsläget inga belägg för att tjänsterna minskar kommunens insatser av stöd och service. Att fortsätta att erbjuda dessa tjänster innebär därmed en ekonomisk påfrestning för funktionshinderområdet i kommunen, särskilt om verksamheten inte längre kan koordineras med äldreomsorgens verksamhet kring IKT-tjänster. Med tanke på detta, och på den begränsade kunskap som idag finns kring nyttan och även lönsamheten kring tjänsterna för denna målgrupp, så blir den samlade slutsatsen för utredningen att det är tveksamt om Järfälla kommun ska fortsätta att erbjuda IPPI och myjoice inom området funktionshinder. 7.1. Hur går vi vidare? Teknik för äldre är ett område som är i ständig utveckling och där nya varor och tjänster hela tiden dyker upp på marknaden. Det är viktigt att inte låsa användandet till ett fåtal apparater eftersom man då riskerar att begränsa sig när det gäller