Habilitering & Hälsa har medel för forsknings- och utvecklingsarbete och under 2014 kommer en plan att presenteras hur det arbetet ska bedrivas.

Sida 1(18) Detaljbudget 2014 Habilitering & Hälsa 1. Sammanfattning Allmänt Hälsa är ett centralt begrepp inom Habilitering & Hälsa. Habilitering och rehabilitering innebär att bistå med att försöka förbättra livssituationen hos den enskilde så mycket som möjligt genom att förebygga och minska de svårigheter som funktionsnedsättningen kan medföra i det dagliga livet. Många av de insatser som ges syftar till ökad aktivitet och stöd med sociala kontakter, det vill säga att skapa förutsättningar för ett gott liv genom hälsofrämjande insatser. Verksamheterna ska sträva efter ett hälsofrämjande perspektiv i arbetet. Övriga omvärldsfaktorer Den statliga utredningen om framtida organisation av tolktjänsten kommer inte att beröra förvaltningen under 2014, då något nytt organisatoriskt förslag ännu inte har kommit på remiss från Socialdepartementet. Habilitering & Hälsa arbetar aktivt med att förbättra vården genom att delta i många rikstäckande arbeten såsom exempelvis NYSAM, den nationella arbetsgruppen kring intyg till patienter tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och Försäkringskassan samt i samarbetet på riksnivå om innehållet i Syn- och Hörselverksamheterna. Habilitering & Hälsa är också representerade i nationella samverkansgrupper såsom Talför och Habiliteringschefsföreningen. Nivån på överenskommelserna kommer inte att täcka den faktiska kostnadsökningen. Antal patienter i behov av insatser från förvaltningens olika verksamheter ökar ständigt vilket innebär ett stort krav på ständiga förbättringar och effektiviseringar. Detaljbudgeten för 2014 är mycket stram och ger inte utrymme för några extra kostnadsökningar. Nya administrativa styrsystem har också kraftigt påverkat det ekonomiska utrymmet, som exempel kan nämnas internhyresmodellen. Under 2013 har det arbetats med att ta fram en organisationsförändring som kommer att genomföras 2014. Syftet är bland annat att skapa en mer jämlik vård för patienterna. Fokus kommer även fortsatt att handla om att utveckla och mäta hur bra insatserna till våra patienter är och upplevs. De fastställda tillgänglighetsmålen ska uppnås. Habilitering & Hälsa har medel för forsknings- och utvecklingsarbete och under 2014 kommer en plan att presenteras hur det arbetet ska bedrivas. Ett av de stora problem som barn- och ungdomshabiliteringen har haft de senaste åren är det stora inflödet av patienter med neuropsykiatriska diagnoser. Det är därför glädjande att förvaltningen fått ta del av de medel som är avsedda för att förbättra insatserna till dessa patienter (BUP-miljonerna). Förvaltningen ser också positivt på den beslutade utredningen i regionfullmäktige kring hur situationen för denna patientgrupp kan förbättras. Hjälpmedelskostnaderna för barnhjälpmedel fortsätter inte att öka och förvaltningens nya

Sida 2(18) organisation fungerar utmärkt. Ett orosmoment är den ökade kostnaden för hörhjälpmedel som är resultatet av en överklagad upphandling. Införandet av ett nytt informationssystem Asynjavisph har nu kommit in i ett aktivt genomförande vilket innebär en belastning på verksamheterna utifrån minskad tillgänglighet samt en ökad kostnad. Habilitering & Hälsa kommer att arbeta aktivt med regionfullmäktiges beslutade mål samt med de uppdrag som finns i överenskommelserna. Förvaltningen har tagit fram ett dokument som fokuserar på de viktigaste områdena under 2013 och 2014. Kompetensförsörjningen inom vissa yrkesgrupper är problematisk. Orsaken är både en brist på tillgång men ibland även en lönefråga där Habilitering & Hälsa inte alltid kan konkurrera. De särskilda medlen för jämställda löner är ett steg i rätt riktning men är inte tillräckligt för att åtgärda kompetensförsörjningen där lönen är avgörande. Sjukfrånvaron har de senaste åren ökat för både kvinnor och män. Majoriteten av långtidssjukskrivningarna bottnar i en psykisk ohälsa. Resultatet av medarbetarenkäten kommer att vara vägledande för arbetet med hälsofrämjande och hälsoåterskapande åtgärder. 2. Verksamheten 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag Habilitering & Hälsa får uppdrag från samtliga 12 hälso- och sjukvårdsnämnder och har till uppgift att i hela regionen bedriva: Habiliteringsverksamhet Tolkverksamhet Hörselverksamhet Synverksamhet Dessutom ska Habilitering & Hälsa: Bereda och besluta kring ansökningar om råd och stöd enligt LSS 9:1. I uppdraget ingår att sprida information om LSS-lagstiftningen samt ansvara för utredning, bedömning och beslut i samtliga råd och stödärenden enligt policyn.

Sida 3(18) 2.2 Verksamhetens mål Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Vi ger rätt åtgärder, har god tillgänglighet och ett bra bemötande Våra åtgärder ger önskade effekter För att verksamheten ska göra rätt åtgärder ska dessa utgå från patientens behov och situation. Åtgärderna ska syfta till att ge positiva effekter i patientens livssituation och vara baserade på kunskap, erfarenhet och evidens. Förvaltningen arbetar för att säkerställa kvaliteten i såväl vårdprocesser som vårdresultat. Vården ska ha hög kvalitet och patientsäkerhet. Att vårdplaner konsekvent upprättas tydliggör våra överenskommelser med patienterna och bidrar till att fördjupa och säkra kvaliteten i habiliteringsarbetet. Verksamheterna ska redovisa mätning av måluppfyllelsen i vårdplanerna. Detta är ett viktigt område att arbeta vidare med. Vi arbetar med hälsofrämjande hälso- och sjukvård Habilitering & Hälsa ska sträva efter ett hälsofrämjande förhållningssätt i alla möten och i all vård. Arbetet ska inriktas på att lyfta fram individens resurser och möjligheter istället för att fokusera på svagheter. Många funktionsnedsättningar kan ge tillkommande fysisk och psykisk ohälsa. Det är viktigt att verksamheterna uppmärksammar detta och skapar förutsättningar samt stödjer individen i processen att ta kontroll över sin egen hälsa. Genom påverkan av levnadsvanor kan människors hälsa förbättras. Verksamheterna ska medverka till att regionens prioriterade mål avseende förebyggande och hälsofrämjande insatser uppfylls. Habiliteringsverksamheten ska implementera framtagna rutiner för att följa kosthållningen för barn/ungdomar med alternativ nutrition. Habiliteringsverksamheten ska följa upp BMI för samtliga barn med gastrostomi. Vuxenhabiliteringen ska analysera och utveckla livsstilsenkäten som erbjudits ungdomar 18 år vid första vårdplaneringsbesöket. Vi utvecklar samverkan med våra patienter Alla patienter är medskapare i den egna vårdprocessen. Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Dessa ska vägas in i beslut kring vilka åtgärder och vilket stöd patienten ska få. Information ska ges med respekt för patientens integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande. I alla möten blir patienter och närstående sedda och lyssnade på, blir förstådda och förstår och kan göra medvetna val. Patienter och deras anhöriga ska bjudas in att ge synpunkter på den vård de mött inom Habilitering & Hälsa. Avvikelser och klagomål ska registreras i MedControl och utgöra underlag för förbättringsåtgärder. Verksamheterna ska beskriva hur patientupplevelsen har mätts, vilket resultat som har uppnåtts samt vilka förändringar som åstadkommits utifrån patientsynpunkter.

Sida 4(18) Samma mätmetod ska eftersträvas inom varje verksamhetsgren (Tolk-, Syn, Habiliterings- respektive Hörselverksamheten). Samverkan med brukarorganisationerna ska ske regelbundet. Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Vi arbetar med god kvalitet på ett effektivt sätt och i aktiv samverkan Värdeskapande processer - Vi använder oss av processer som ger god effekt. Förbättringskunskap behöver förankras hos alla medarbetare och användas för att uppnå hälso- och sjukvårdslagens krav på att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Viktiga kvalitetsvariabler som ska säkerställas är förutom vårdens effekter: bemötande, delaktighet och tillgänglighet. Huvudprocesserna är kartlagda för verksamheterna och i flera fall även delprocesserna. Alla processer ska utgå från patientens (kundens) behov, krav och önskemål. I processarbetet ska de olika områdena i god vård beaktas (vården ska vara patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv, säker och ges i rimlig tid). I patientfokuserade processer bör patienter vara delaktiga i utveckling och förbättring av flöden. Värdeskapande och icke värdeskapande aktiviteter i våra processer ska identifieras. Icke värdeskapande aktiviteter ska minimeras. Patientsäkerhet - Vi arbetar med att patienten ska få en trygg och säker vård Habilitering & Hälsa genomförde sin andra patientsäkerhetskulturmätning under april 2013. Sammanställningen visade att förvaltningen har sina förbättringsmöjligheter främst inom områdena benägenhet att rapportera händelser, lärandeorganisation samt återföring och kommunikation kring avvikelser. Inom de här områdena ligger förvaltningen lägre än genomsnittet inom Västra Götalandsregionen. Habilitering & Hälsa har upprättat en handlingsplan för ökad patientsäkerhetskultur där betydelsen av avvikelsehanteringen på olika nivåer inom förvaltningen betonas. Planen ingår även i förvaltningens Fokusområden. Det övergripande målet är att alla avvikelser ska rapporteras. Dessutom ska verksamheterna göra en samlad analys, inklusive förbättringsåtgärder, av dokumenterade avvikelser förvaltningsledningen göra en övergripande analys av patientsäkerhetsarbete och förbättringsåtgärder Övrig säkerhet Habilitering & Hälsa samverkar med Folktandvården och Närhälsan för att föra över ansvaret för fastighetsbunden säkerhet till Västfastigheter i enlighet med mål 3 i regionens strategi. Under 2014 ska inventeringar genomföras och resultaten dokumenteras. Prioriteringsarbete - Tillgängliga resurser används på bästa sätt

Sida 5(18) Effektiv vård är ett krav på att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Den ekonomiska situationen kommer inte att möjliggöra att verksamheterna tillförs mer resurser än tidigare, samtidigt som antalet nytillkomna patienter ökar. Därför måste såväl vårdprocesser som stödprocesser ständigt omprövas för att frigöra mer tid för patienterna (direkt och indirekt patienttid). Detta kan ske genom effektiviseringar men också genom att verksamheterna samverkar för att uppnå synergieffekter. Habiliteringsverksamheten arbetar med att införa ett systematiskt prioriteringsarbete efter den nationella modellen för öppna prioriteringar. Modellen har anpassats till ICF/ICF-CY. Syftet är att tydliggöra hur olika insatser ska prioriteras vid olika funktionstillstånd och att skapa en samsyn om detta bland medarbetare. Prioriteringarna ska vara ett stöd för att bedriva en kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet. Innebörden är att vissa åtgärder blir lågt prioriterade för att kunna ge utrymme för åtgärder och satsningar som är högt prioriterade. Det innebär också att verksamheten inte ska ta över andras ansvar när andra vårdgivare saknar resurser eller kunskaper att ta hand om gemensamma patienter inom sitt ansvarsområde, eftersom detta medför att tid tas från någon annan patient som kan få vänta orimligt länge. Ny kunskap och evidensbaserade riktlinjer måste implementeras i verksamheterna och gamla metoder revideras eller avvecklas. Alla verksamheter ska ha en aktuell och politiskt beslutad prioriteringsordning. Beslutad prioriteringsordning ska användas i det dagliga arbetet. Förvaltningsledningen ska göra en övergripande analys av prioriteringsarbetet i relation till vårdgivarens ansvar. Samverkan - All organisatorisk samverkan ska resultera i synergieffekter Många patienter har flera kombinerade funktionsnedsättningar eller diagnoser vilket ökar komplexiteten i insatserna. I ett sådant perspektiv är samverkan med andra vårdgivare och samhällsaktörer som ger insatser åt samma målgrupper en förutsättning. Syftet med samverkan är att säkerställa vårdens kvalitet utifrån patientens perspektiv. Socialstyrelsens författning SOSFS 2008:20 är vägledande för hur samverkan kring enskilda patienter ska organiseras. Västra Götalandsregionen och kommunerna har kommit överens om gemensamma rutiner. Verksamheterna ska vara drivande i fråga om att kalla till samordningsmöte, utse kontaktperson och att säkerställa att patienten blir delaktig i diskussioner och beslut. Habilitering & Hälsa medverkar i samordnad vårdplanering och ska använda det regiongemensamma IT-stödet KLARA för att bättre och säkrare kunna samverka med sjukhus, primärvård och kommunal vård. För att följa upp att processarbetet ger önskade effekter samverkar verksamheterna med andra landsting i nationella jämförelser. Jämförelser med andra likvärdiga verksamheter är viktiga inslag i ett systematiskt arbetssätt för att öka patientsäkerhet och minska kvalitetsbrister. Habilitering & Hälsa ska delta i nationella nyckeltalsjämförelser, nationella kvalitetsregister och Västra Götalandsregionens egna redovisningar. Ett regionalt mål är att uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser.

Sida 6(18) Habilitering & Hälsa har varit delaktig i revidering av regelverket Remiss inom hälso- och sjukvård. Regelverket syftar till att tydliggöra Socialstyrelsens föreskrifter gällande remissansvaret och att öka patientsäkerheten. Verksamhetscheferna ska säkerställa att regelverket tillämpas inom respektive verksamhet. Varje verksamhet ska redovisa hur verksamheten utvecklas över tid och i jämförelse med andra liknande verksamheter i landet. Verksamheterna redovisar utvecklingen av kvalitetsregister inom sina verksamhetsområden. Organisatorisk samverkan som inte ger synergieffekter ska minimeras. 2.3 Insatser för kommunikation Det ska vara lätt att nå oss och förstå oss i det personliga mötet, på webben och när det gäller trycksaker! Under 2014 kommer det säkerställas att kommunikationen på externa webben sker på "Tydlig svenska". Förvaltningen ska sträva efter att öka patientkommunikationen såväl via den egna webbplatsen som genom att förbättra informationen på 1177 och genom att använda Mina vårdkontakter. En ny grafisk profil för tryckt material kommer att tas fram under 2014, för att säkerställa rätt nivå i profil och innehåll. Marknadskommunikationen för framför allt Hörselverksamheten behöver utvecklas och ökas. Användningen av videofilm för att förstärka kommunikationen på webben kommer att ökas. Alla som möter förvaltningen ska få information anpassad efter sina behov. 2.5 Jämlik Vård Att arbeta för jämställdhet och jämlikhet inom verksamhetsområdena handlar om att utveckla och tillvarata alla människors olikheter. Fördelningen av förvaltningens resurser ska främja vård på lika villkor. Förvaltningens värdegrund fastslår att varje människa är unik och värdefull och ska bemötas med omtanke, inlevelse och respekt. Detta tydliggörs i förvaltningens riktlinje för ett gott patientbemötande och motverkande av diskriminering. En ny organisationsmodell implementeras i förvaltningen. Förändringen syftar till att utveckla nya arbetssätt med mer fokus på regionala verksamhetsövergripande vårdprocesser. Målet är en mer specialiserad och jämlik vård inom Habilitering & Hälsa. Organisationen ska underlätta möjligheten att samutnyttja resurser för att kunna erbjuda patienter, oavsett var man bor lika möjligheter till en mer specialiserad vård. En hållbar utveckling kräver ett barnperspektiv på politiken. Det innebär bland annat att konsekvenser för barn och ungdomar ska analyseras och vägas in inför alla beslut. Ett Västra Götaland där barn mår bra är även en bra plats för vuxna. (RF budget 2014). Habilitering & Hälsa arbetar för att göra barn och ungdomar delaktiga i sin vård och behandling, bland annat genom att underlätta kommunikation. På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen i samråd med Statens folkhälsoinstitut och

Sida 7(18) Sveriges Kommuner och Landsting att leda, samordna och stimulera ett nationellt utvecklingsarbete för adekvat stöd till barn som har föräldrar med missbruk/beroende. Inom ramen för uppdraget kommer ett utvecklingsarbete att genomföras för stöd till barn och unga enligt hälso- och sjukvårdslagen (2 g ). Västra Götalandsregionen har tillsammans med fyra andra landsting blivit utvald att bedriva ett utvecklingsarbete. Projektets syfte är att efter projekttidens slut ha utvecklat stödet till barn som anhöriga så att det finns relevanta långsiktiga stödstrukturer inom regionens alla verksamheter. Synverksamheten har ett ombud i projektet Stöd till barn som anhöriga som också finns som resurs för hela förvaltningen. Habilitering & Hälsa ska sträva efter god tillgänglighet för patienter att komma i kontakt med verksamheterna. Tillgänglighet i vid mening avser öppettider, väntetider, möjlighet att få kontakt (via telefon, e-post och andra system) samt möjlighet att göra sig förstådd på sitt språk eller kommunikationsmetod. Den fysiska tillgängligheten till lokalerna ska vara anpassad för alla patienter och redovisas i Tillgänglighetsdatabasen. Under 2014 ska verksamheterna i utvecklingsarbeten som berör barn, presentera hur barnets rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem utformats och hur barns åsikter har påverkat utformningen av verksamheten. En strukturerad samverkan mellan habiliteringen och ungdomsmottagningarna i regionen ska fortsätta. Syftet är att även ungdomar som har kontakt med habiliteringen ska få tillgång till ungdomsmottagningarna på samma villkor som andra ungdomar. Synverksamheten ska redovisa förändringar i verksamheten utifrån resultat i den patientundersökning, som genomförts till alla barn/ungdomar mellan 7-18 år som fått insatser, om delaktighet och bemötande. Varje verksamhet ska ha ett barnrättsombud. Hörselverksamheten ska redovisa arbetet med regiongemensamma grupper för föräldrar till barn med bestående hörselnedsättningar och annan språklig bakgrund. Verksamheterna ska aktivt arbeta med teknikutveckling för att på så sätt öka tillgängligheten, bland annat genom införandet av vårdportalen 1177. Tolkverksamheten ska erbjuda SMS-påminnelse till tolkanvändare/tolkställen. Habiliteringsverksamheten ska redovisa hur man arbetar med åtgärder för att minimera återbud och uteblivna besök. Vid alla nyetableringar ska regionens tillgänglighetsregler beaktas. Verksamheterna ska fortsätta arbetet med att åtgärda fel och brister som belysts i Tillgänglighetsdatabasen. Minst 90 procent av Habilitering & Hälsas lokaler ska vara inregistrerade i Tillgänglighetsdatabasen. Planen för patientbemötande inklusive förhindrande av diskriminering ska vara förankrad i verksamheterna. Synverksamheten ska under året göra en analys av sin verksamhet avseende hjälpmedel ur ett jämlikhetsperspektiv. Vuxenhabiliteringen ska tillsammans med HSNK analysera patientgrupper avseende främst kriterier för omhändertagande. Verksamheterna ska redovisa och analysera skillnader i åtgärder utifrån ett genusperspektiv.

Sida 8(18) 2.6 Vårdgaranti - tillgänglighet Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Vårdgarantin ska följas. Patienten ska uppfatta väntetiden som rimlig. Reglerna i vårdgarantin kan inte tillämpas för Tolkverksamheten som i stället arbetar utifrån Tolkverksamhetens prioriteringsgrunder. Verksamheten har också i uppdrag att tillhandahålla beredskapstolkar dygnet runt. Vårdgarantin ska hållas och eventuella avvikelser ska rapporteras. Vårdgarantin ska mätas och redovisas enligt anvisningar från Västra Götalandsregionen och sker från verksamheterna. Väntetidsrapporteringen ska kvalitetssäkras. Interna köer ska identifieras. Tolkverksamheten verkar för god tillgänglighet och målet 2014 är att minst 92 procent av alla beställda uppdrag (sen avbokning exkluderad) ska utföras. 2.7 Prestationer Inomregional vård Läkarbesök i specialiserad vård 4 100 Övriga besök i specialiserad vård 200 000 Utomregional vård Övriga besök i specialiserad vård 660 Habilitering & Hälsa rapporterar prestationer i form av läkarbesök, övriga besök och utomregionala besök. Budget 2014 bygger på rapporterat utfall till och med september 2013. Budget 2014 överensstämmer med förväntat utfall 2013. 2.8 Miljömål Miljömålen för Habilitering & Hälsa utgår från miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter 2014-2016. Av de sju prioriterade områdena i miljöprogrammet återfinns förvaltningens största miljöpåverkan inom områdena transporter, energi samt produkter och avfall. Av dessa utgör transporter förvaltningens största miljöpåverkan. Andelen fordon som drivs med förnybar energi skall öka, och andelen resta mil i privata fordon skall minska. Energiförbrukningen beräknas ofta med en generell schablon och är därför svår att mäta. Det är dock viktigt att bidra till att minska den totala energiförbrukningen i Västra Götalandsregionen. Mängden avfall från våra verksamheter är också svår att mäta då lokaler delas med andra verksamheter. Avfallet ska tas om hand på rätt sätt, och förbrukningen av kopieringspapper ska minska. Vid behov av möbler skall återanvändning prioriteras före nyinköp. Berörda verksamheter ska följa rutiner gällande rekonditionering och återlämnande av hjälpmedel. Förvaltningens miljömål utgår bland annat från regionens miljöpolitiska program. De miljöområden som förvaltningen huvudsakligen behöver arbeta med är transporter,

Sida 9(18) energi, produkter och avfall. Inom Habilitering & Hälsa genomförs många resor i tjänsten och det är inom transporterna som förvaltningen har den största miljöpåverkan. Antalet resta mil i tjänsten måste minska oavsett färdmedel. 3. Personal Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Vi är en attraktiv och utvecklingsinriktad förvaltning Vi har chefer som är tydliga och stödjande Information och utbildning för chefer är en förutsättning för att klara de krav på kvalitets- och verksamhetsutveckling som ställs. Två gånger om året samlas alla chefer i förvaltningen till chefsdagar. Chefsdagarnas innehåll varierar utifrån aktuella frågor och syftar bland annat till att cheferna ska kunna utbyta erfarenheter, höja kompetensen inom olika områden, skapa nätverk och få en uppdatering och inblick i vad som är på gång i Västra Götalandsregionen. Samtliga chefer/ledare ska under 2014 ha genomgått en webbaserad utbildning som stärker genusmedvetenheten i enligt med regionfullmäktiges tidigare beslut. Under året kommer en kvalitetssäkring av nyanställda chefers kompetens att sjösättas. I början av 2014 kommer ett mentorskapsprogram för chefer som varit yrkesverksamma i några år att starta. Programmet sker i samarbete med Närhälsan och Folktandvården. En viktig del i chefsansvaret är att fånga upp signaler om ohälsa och att aktivt arbeta för att åtgärda påverkbara orsaker till sjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron har de senaste åren ökat. Målet för 2014 är att sjukfrånvaron inte ska överstiga 6,0 procent, vilket var nivån för 2012. Långtidssjukfrånvaron (mer än 60 dagar) ska ej överstiga 50 procent av total sjukfrånvaro. Förhoppningen är att det nya upplägget av företagshälsovård ska medföra mer proaktiva än reaktiva åtgärder men eftersom sjukfrånvaron ökat de senaste åren finns åtminstone inledningsvis ett stort behov av rehabiliterande åtgärder. Resultatet av medarbetarenkäten kommer att vara vägledande för arbetet med både hälsofrämjande och hälsoåterskapande åtgärder. Av erfarenhet är det också känt att omorganisationer, som Habilitering & Hälsa startat upp från och med 2014, innebär en del turbulens vilket kan leda till en något förhöjd ohälsa. De kontakter som byggts upp via nodarbetet ska upprätthållas för att på så vis lättare och snabbare hitta lösningar genom samarbete över förvaltningsgränserna. Samtliga chefer ska under året ha genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap. En förvaltningsövergripande fördjupad sjukfrånvarokartläggning ska genomföras en till två gånger per år. Under året kommer en fördjupad arbetsmiljöutbildning inom området förbättrad hälsa/minskade sjukskrivningar att genomföras för förvaltningens chefer, fackliga representanter och skyddsombud. I slutet av 2014 ska Habilitering & Hälsa gå in i Heroma Resurshantering, vilket kräver utbildningsinsatser för både chefer och medarbetare i olika grad.

Sida 10(18) Vi arbetar aktivt med kompetensförsörjning på kort och lång sikt Balansen mellan tillgång och efterfrågan varierar beroende på yrkeskategori och ort. Dock råder redan en stor brist på habiliteringsläkare inom hela Västra Götalandsregionen. Bemanningsföretag har inte heller i tillräcklig utsträckning kunnat bistå med kompetensen. De fyra ST-block som förvaltningen erhållit finansiering för är ett led i en lösning på sikt men bristen på rätt läkarkompetens kommer att kvarstå under lång tid framöver. Svårigheter att rekrytera psykologer föreligger även inom de geografiska områdena Skaraborg och Fyrbodal. Kommande pensionsavgångar försämrar kompetensförsörjningsläget även för Södra Älvsborg och Göteborgsområdet. För att försörja förvaltningen med rätt kompetens krävs nya tankebanor. Inom vissa yrkeskategorier råder det god tillgång men det kan ändå vara svårrekryterat på grund av att Habilitering & Hälsa inte kan konkurrera lönemässigt. Förvaltningen ska fortsätta sitt arbete för att uppnå den önskvärda medellönestrukturen bland annat med hjälp av regionens jämställdhetspengar. Ett numerärt kompetensgap har uppstått beträffande audionomer. Anledningen är att det inte funnits någon audionomutbildning i Göteborg de senaste åren. Habilitering & Hälsa och Sahlgrenska akademien har dock samarbetat och på så vis har utbildningen återigen startat upp hösten 2011. Den första kullen examineras sommaren 2014. Det innebär att behovet av audionomkompetens på sikt kommer att säkerställas. Utbildningen medför att ett stort antal studenter ska ha verksamhetsförlagd utbildning inom Hörselverksamheten och därför måste rutinerna för detta fortsätta att utvecklas. Den handledarmodell som tagits fram för Hörselverksamheten är ett stöd i arbetet med studenthandledning. Färdigutbildade synpedagoger finns inte att rekrytera. Därför anställs till exempel arbetsterapeuter, sjuksköterskor eller medarbetare med en pedagogisk examen där arbetsgivaren ser till att de får bygga på sin kompetens till synpedagog. En ettårig yrkeshögskola startades hösten 2013 och en medarbetare från Habilitering & Hälsa antogs. Förvaltningen hoppas vid nästa kursstart att kunna få tillgång till utbildningsplatser i större utsträckning. Tolkverksamheten har haft svårt att rekrytera skrivtolkar på grund av att det nästan inte utbildats några i Sverige de senaste åren. Tolkverksamheten gav därför Nordiska folkhögskolan i uppdrag att anordna en påbyggnadsutbildning för teckenspråkstolkar med kompetens i skrivtolkning. Under 2012 slutförde fem anställda teckenspråkstolkar denna påbyggnadsutbildning men på sikt finns behov av fler med skrivtolkningskompetens. Den ekonomiska situationen omöjliggör en satsning på utbildningen år 2014. I reglementet för Habilitering & Hälsas styrelse framgår att de har till uppgift att ansvara för forskning och utveckling. Efter aktivt arbete från förvaltningens sida har tre miljoner kronor avsatts till Habilitering & Hälsa för FoU-arbete från och med 2013. En projektledare har anställts i ett år för att utarbeta ett förslag runt hur förvaltningens FoU-organisation ska formas. Under året kommer beslut om detta att fattas. Kompetenförsörjningsplanen ska följas upp med utvärdering och framtagande av nya aktiviteter utifrån regionens årscykel. Planen bygger på de olika

Sida 11(18) verksamhetsområdenas egen kartläggning och analys. Arbetet med jämställda löner utifrån regionens jämställdhetspengar fortsätter. Vi arbetar för ett gott medarbetarskap Personalvision 2021 ska implementeras och förankras på alla arbetsplatser. En grund för att uppnå visionen är den medarbetarenkät som genomfördes hösten 2013. Utifrån den ska alla arbetsplatser analysera sitt resultat och i samverkan arbeta fram en handlingsplan. Förvaltningen följer den regiongemensamma processen. Kvinnornas lön i förvaltningen är 91 procent av männens lön. Målet för 2014 är 92 procent. Löneskillnaden inom Habilitering & Hälsa beror på att männen främst förekommer inom de högre avlönade yrkena så som till exempel chefer, psykologer och läkare. Att förändra könsuppdelningen som råder inom olika yrken och branscher är en allt för omfattande uppgift för att Habilitering & Hälsa ska kunna påverka. Analyser har inte påvisat att skillnader i medellön som förekommer mellan kvinnor och män i samma yrke är könsrelaterat. Genom att se över arbetsvärderingar enligt BAS, för att säkerställa kvaliteten, ska eventuella oskäliga löneskillnader mellan könen upptäckas och åtgärdas. Detta är grunden för kommande lönerevisioner. En plan för översynen av BAS-värderingarna finns och följs. Andelen deltidsanställningar har minskat de senaste åren men andelen ofrivilligt deltidsanställda är ganska konstant. Ett 35-tal medarbetare är ofrivilligt deltidsanställda. Över hälften av dessa vill ha högre sysselsättningsgrad endast på den egna arbetsplatsen. Vid vakanser undersöks alltid om en höjning av sysselsättningsgraden kan ske istället för nyrekrytering. Den geografiska spridningen av förvaltningen försvårar måluppfyllelsen. Uppföljning sker i samband med årsredovisningen. Under våren utarbetas handlingsplaner utifrån resultatet av den regiongemensamma medarbetarenkäten. Uppföljningen av det nya samverkansavtalet, som trädde i kraft den 1 maj 2012, kommer att slutföras. En ny mångfaldsplan ska arbetas fram och förankras. 4. Övrigt IS/IT Införandet av den nya vårdinformationstjänsten Asynjavisph är det största enskilda projektet för förvaltningen, tillsammans med övergången till den nya IT-basmiljön och Windows 7. Bland övriga frågor för 2014 finns bland annat: Arbete för att få till en tillfredsställande förvaltning av verksamhetskritiska kärnsystem, övriga applikationer och IT-komponenter. Verksamhetens behov av öppen internetåtkomst via VGR-nätet, både trådlös och trådbunden, för att kunna hantera och uppdatera behandlings- och patientdatorer samt andra hjälpmedel. Utbyte av Office 2003, mot Office 2007-2010 respektive LibreOffice.

Sida 12(18) Behov av bättre stöd och teknisk support - ofta på plats. Verksamheterna använder sig av en mängd olika IT-hjälpmedel och stöd i form av både hård- och mjukvara som ofta är så avancerade att det krävs särskild kompetens för att kunna hantera dem. Den interna IS/IT-organisationen kommer att ses över. Det behövs kompetensutveckling av LITA- och IS-samordnarfunktionerna och troligtvis en större arbetsinsats för att kunna utföra LITA-uppdragen. En SIS-funktion behöver också skapas, för att fördela ansvar och uppgifter inom området. Dessutom behövs en bättre förankring av IS/IT-frågorna i verksamheten och i verksamhetsplaneringen, något som är grunden för att kunna arbeta i den nya IS/ITstyrmodellen. Habilitering & Hälsa kommer att behöva vara delaktig i objektifieringsarbetet och bidra med objektspecialister inom de objekt där förvaltningen har stora intressen. 5. Ekonomi Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Vi har en god ekonomisk hushållning Vi når planerings- och måltal och genomför uppdrag i enlighet med överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnderna Enligt regionstyrelsen beslut för att säkerställa långsiktighet i de verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna har förvaltningen tecknat 2-åriga överenskommelser (2013-2014) med samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder. Det har också tecknats tilläggsöverenskommelser med nämnderna i Göteborg och Södra Bohuslän samt med nämnderna i Södra Älvsborg. Under 2014 kommer medel för ST-block inom habiliteringen att ersättas via Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Verksamheterna ska uppnå de mål och uppdrag som finns i överenskommelserna. Uppföljning ska göras enligt separat mål- och uppföljningsplan i samband med årsredovisning. Den totala ersättningen från Hälso- och sjukvårdsnämnderna för 2014 uppgår till 741 622 tkr, exklusive ersättningen för ST-block. Ersättningen för ST-block uppgår till 3 100 tkr. Under 2013 och 2014 har det tecknats särskilda överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnderna 4-12 avseende förstärkta insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Medlen är i projektform och avsedda för att arbeta med barn med neuropsykiatriska diagnoser under åren 2013-2014. Utöver överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnderna kommer förvaltningen utifrån regionfullmäktiges budget erhålla medel till Forskning och utveckling med 3 000 tkr. Jämställda löner för att rätta till oskäliga skillnader i lönestrukturen med 1 619 tkr för 2013 och cirka 1 619 tkr för 2014.

Sida 13(18) Utökat glasögonbidrag till barn och ungdomar från 7 år upp till 16 år med maximalt 15 000 tkr. Vi är kostnadseffektiva Kravet på 0,6 procents effektivisering från regionfullmäktige innebär att Habilitering & Hälsa ska ta fram åtgärder av varaktig karaktär och det ska inte ses som ett generellt sparbeting. Styrelsen för Habilitering & Hälsa har informerats om att effektiviseringskravet på 0,6 procent måste hanteras inom varje nämndområde. Styrelsen har ställt sig positiv till ett sådant arbetssätt. Verksamheten ska strikt efterleva och tillämpa gällande upphandlingsavtal och se över sitt inköp av varor och tjänster. Genom till exempel utmönstring av gamla metoder och annat förbättringsarbete frigöra resurser på onödiga icke värdeskapande aktiviteter för att minska kostnader som påverkar ekonomin positivt. Habilitering & Hälsas resurser ska användas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Detta kräver ett kontinuerligt förbättringsarbete inom verksamheterna. Produktivitet och kvalitet är mått på verksamheten som kan utvecklas genom jämförelser. En verksamhet kan jämföras över tid eller med andra liknande verksamheter. En förutsättning för jämförelser är att kontinuerligt registrera och följa upp valda parametrar. Verksamheterna ska kontinuerligt följas upp och jämföras med likvärdiga verksamheter. Verksamhetscheferna ska utifrån den analys som görs av materialet utveckla verksamheterna till att bli så kostnadseffektiva som möjligt. Uppföljning sker via dialogmöten med verksamheterna. Habiliteringsverksamheten och Hörselverksamheten ska månadsvis rapportera till regionens vårddatabas Vega. Verksamheterna ska ha en ekonomi i balans. Redovisning sker löpande under året. Habilitering & Hälsa kommer att arbeta med att öka produktiviteten 2014. Arbetet med ökad produktivitet måste koncentreras till hur insatta resurser används för att utföra produktionen. Läkemedel och hjälpmedel har under de senaste åren haft en kraftig kostnadsutveckling. Läkemedelskostnaderna ska följas och analyseras löpande. I årsredovisningen ska Habilitering & Hälsa redovisa förvaltningens läkemedelsarbete genom läkemedelsplan. I förvaltningen finns en hjälpmedelsorganisation inom habiliteringsverksamheten som arbetar med en sammanhållen hantering av hjälpmedel för att kunna ge en likvärdig vård/behandling. Denna organisation analyserar hjälpmedelskostnaderna och ska vid behov redovisa förslag till omställningar av hjälpmedelsförskrivning med likvärdig vård i fokus.

Sida 14(18) 5.1 Ekonomiskt resultat Habilitering & Hälsa budgeterar ett +/- 0 resultat. I resultatet har stora besparingar gjorts och planeras för att hantera effekterna av den nya internhyresmodellen. Kostnader för införande av en ny vårdinformationstjänst (Asynjavisph) är av den storleksordningen att Habilitering & Hälsa inte ser möjligheter att finansiera dessa inom ordinarie budgetram. Se avsnitt 7.4 Eget kapital där förvaltningen hemställer om att få utnyttja eget kapital på 3 700 tkr. Kostnader för hörselhjälpmedel utöver basåtagandet på 4 226 debiteras löpande HSN 4, 5, 7, 11 och 12 efter fullgjort basåtagande. Ersättningen debiteras med en snittkostnad på 4 800 kr per hörselrehabilitering. Ersättning utgår med maximalt belopp på 6 000 tkr. Uppföljning av förskrivning av binaurala hörapparater ska göras kvartalsvis. Läkemedelskostnader och kostnader för barnhjälpmedel utöver den totala budgeten på 6 230 tkr för läkemedel och 22 243 tkr för barnhjälpmedel debiteras löpande HSN 4, 5, 7, 11 och 12. Ersättning utgår utöver budget med maximalt 6 000 tkr för läkemedel och barnhjälpmedel totalt. För kostnader därutöver tillämpas riskdelningsmodell enligt följande: om den faktiska kostnaden överskrider 34 473 tkr tillskjuter beställaren 50 procent av det överskjutande beloppet. Avstämning görs kvartalsvis.

Sida 15(18) 5.3 Eget kapital Habilitering & Hälsa hade vid ingången av 2013 ett eget kapital på 13 628 tkr. Under 2013 har förvaltningen beviljats att få nytta 4 700 tkr av det egna kapitalet för införande av nytt vårdinformationssystem och merkostnader som en följd av den nya internhyresmodellen. I prognosen för september 2013 beräknas dessa medel att utnyttjas. Detta innebär att det utgående egna kapitalet 2013 bedöms uppgå till 8 928 tkr. Habilitering & Hälsa har tillsammans med Närhälsan beslutat om införande/uppgradering av en ny vårdinformationstjänst Asynjavisph. På grund av ett överklagande av upphandlingen, problem med att konvertera uppgifter från det gamla systemet till det nya har införandet blivit försenat. Under 2013 har utbildningsinsatser och förberedelser för ett införande gjorts och en pilot inom Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän planeras till vecka 48. Införandet har påbörjats vilket innebär att merparten av kostnaderna för införandet faller ut under 2013 och 2014. Införandet av en ny vårdinformationstjänst (Asynjavisph) kommer att medföra kostnader motsvarande 3 700 tkr under 2014. Kostnader för införande av en ny vårdinformationstjänst (Asynjavisph) samt är av den storleksordningen att Habilitering & Hälsa inte ser möjligheter att finansiera dessa inom ordinarie budgetram. Som en konsekvens av detta hemställer styrelsen för Habilitering & Hälsa att få utnyttja; - 3 700 tkr av eget kapital för införande av ny vårdinformationstjänst (Asynjavisph) 5.4 Investeringar Låneram 2014 för fastigheter är 2 111 tkr. Inga planerade fastighetsinvesteringar är kända i dagsläget. Låneram 2013 för utrustning är 7 289 tkr. Kostnaden för utrustningsinvesteringar 2013 beräknas uppgå till 6 434 tkr. Investeringarna består av möbelinköp i samband med lokalförändringar, utrustning till optikerrum samt mätutrustningar till Hörselverksamheten. REGIONFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Indikator Användning av fossil energi i egna verksamheter (%). (Samtliga nämnder och styrelser) Utfall 2011 Utfall 2012 2013 2014 2015 2016 40,0% 25,0%

Sida 16(18) Andel ekologiska livsmedel (ökning %) (Samtliga nämnder och styrelser) Användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen (minskning %) (Samtliga nämnder och styrelser) 26,0% 35,0% 40,0% 32,0% 80,0% Förvaltningen kommer att arbeta enligt nedan för att nå måltalen. Enbart fordon med biogas som drivmedel kommer att vara aktuella vid nyanskaffning av leasingbilar. Riktlinjer vid resor skall följas för att minska miljöpåverkan. Uppmuntra och underlätta resfria möten. De arbetsplatser som kan mäta energiförbrukningen sätter upp egna mål för minskad energiförbrukning och följer upp dessa. Skapa insikt hos medarbetarna om hur man kan minska energiförbrukningen genom att ändra vanor och beteenden. Minska åtgången av kopieringspapper genom att ställa in skrivare på dubbelsidig utskrift samt påverka vanor och beteenden. Effektivisera verktygen för återanvändning av möbler. Se över rutinerna för källsortering. Informera berörda verksamheter om rutiner för rekonditionering och återlämning av hjälpmedel. för 2014: Andelen biogasbilar skall vara 70 procent vid utgången av 2014. Förbrukningen av kopieringspapper skall minska med 10 procent från utgången av 2013 till utgången av 2014. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Indikator Andel sjukhus i egen regi som har inventerat 90% av sina verksamheter i Tillgänglighetsdatabasen, % Andel övriga förvaltningar inom VGR som har inventerat 90% av sina verksamheter i Tillgänglighetsdatabasen (%) Andel privata vårdgivare med avtal med VGR som inventerat 90% av sina verksamheter i Tillgänglighetsdatabasen, % Utfall 2011 Utfall 2012 2013 2014 2015 2016 saknas 50,0% 80,0% 90,0% saknas 60,0% 70,0% 80,0% saknas 40,0% 60,0% 80,0% Andel bolag som har inventerat 100% av saknas 100,0% 100,0% 100,0%

Sida 17(18) sina verksamheter i Tillgänglighetsdatabasen, % Andel upphandlade leverantörer med krav på inventering i Tillgänglighetsdatabasen som är upphandlade via VGR:s inköpsorganisation som har inventerat 100% av sina verksamheter, % saknas 20,0% 30,0% 40,0% Under 2014 kommer inrapporterade uppgifter att konverteras till den nya Tillgänglighetsdatabasen. Dessutom sker en nyinventering via projektanställd personal från Rättighetskommitténs kansli. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Indikator Utfall 2011 Utfall 2012 2013 2014 2015 2016 Andel anställda med erbjuden heltidsanställning (%) saknas 80% 83% Andelen chefer som genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap saknas 70% 100% 100% 100% (%) Andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i saknas 70% 80% medarbetarenkäten Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god i saknas 70% 80% medarbetarenkäten (%) Andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan (%) 77% 80% 85% 90% Andelen tillfälliga anställningar (%) 9,4% 9,0% 8,5% 8,0% Samtliga chefer/ledare ska under 2014 ha genomgått en webbaserad utbildning som stärker genusmedvetenheten i enligt med regionfullmäktiges tidigare beslut. Kontinuerlig uppföljning sker och de chefer som inte genomgått utbildningen kommer under året att få påminnelse. Det fortsatta arbetet runt resultatet av medarbetarenkäten kommer att följa det regiongemensamma konceptet med handlingsplaner. Andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan har alltjämt legat runt 77-90 procent. Anledningen är att en del är nyanställda och inte hunnit få en plan upprättad, några planerar gå i pension inom kort och en del chefstillsättningar fördröjer det hela. Därför kommer förvaltningen aldrig att uppnå 100 procent men alla chefer arbetar för att nå målet. Andelen deltidsanställningar har minskat de senaste åren men andelen ofrivilligt deltidsanställda är ganska konstant. Ett 35-tal medarbetare är ofrivilligt deltidsanställda. Över hälften av dessa vill ha högre sysselsättningsgrad endast på den egna arbetsplatsen. Vid

Sida 18(18) vakanser undersöks alltid om en höjning av sysselsättningsgraden kan ske istället för nyrekrytering. Den geografiska spridningen av förvaltningen försvårar måluppfyllelsen. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Verksamheterna ska ha en ekonomi i balans. Uppföljning sker löpande under året av både intäkts- och kostnadsutveckling och resultatet i förhållande till budget. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Habilitering & Hälsa står inför stora utmaningar under de närmaste åren då antalet personer som har behov av insatser från förvaltningen stadigt ökar. För att klara av att ge en bra vård till de personer som har behov av insatser från förvaltningen krävs därför en stor insats från personal och chefer för att förändra arbetssätten och därigenom frigöra mer tid för patientarbete. Habilitering & Hälsas resurser ska användas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Detta kräver ett kontinuerligt förbättringsarbete inom verksamheterna. Produktivitet och kvalitet är mått på verksamheten som kan utvecklas genom jämförelser. En verksamhet kan jämföras över tid eller med andra liknande verksamheter. En förutsättning för jämförelser är att kontinuerligt registrera och följa upp valda parametrar. Verksamheterna ska kontinuerligt följas upp och jämföras med likvärdiga verksamheter. Verksamhetscheferna ska utifrån den analys som görs av materialet utveckla verksamheterna till att bli så kostnadseffektiva som möjligt. Uppföljning sker via dialogmöten med verksamheterna. Habilitering & Hälsa kommer att arbeta med att öka produktiviteten 2014. Arbetet med ökad produktivitet måste koncentreras till hur insatta resurser används för att utföra produktionen.