Sammanfattning Hösten 2009 genomförde Ekerö Skolbibliotekscentral en enkätundersökning bland lärarna i Ekerös kommunala skolor. Syftet var att undersöka lärares användning av skolbiblioteket respektive webben som verktyg/pedagogiska resurser i undervisningen. Förhoppningen var att undersökningen skulle ge en bild av behovet av utbildning i informationssökning, källkritik och upphovsrätt bland lärarna i kommunen. Av svaren går det att utläsa att skolbiblioteken och fackböckerna används aktivt i ett undersökande arbetssätt. Men svaren visar också att de flesta lärarna inte känner sig bekanta med och hittar i biblioteket. En övervägande majoritet söker t.ex. sällan eller aldrig i skolbibliotekets katalog på webben. Svaren på de flesta frågor visar att flertalet av de svarande är osäkra eller inte behärskar vissa grundläggande begrepp och färdigheter inom informationssökning. Den avslutande frågan; Är du intresserad av att delta i kurser i informationssökning, källkritik och upphovsrätt?, visar på ett mycket stort intresse för att delta i sådana kurser. Knappt tre fjärdedelar, dvs. 74 %, har svarat ja på frågan. 1
Bakgrund Sedan 2007 har skolbibliotekarierna i Ekerö kommun utvecklat och uppdaterat en gemensam lärgång i informationsfärdigheter. Lärgången innehåller övergripande mål och uppnåendemål för alla elever, i skolåren F-5 respektive 6-9, i Ekerös skolor. Vår vision med lärgången är, precis som vi skriver i inledningen, att utveckla elevernas informationsfärdigheter till att bli verktyg för att självständigt kunna söka information och ur den utveckla kunskap. Behovet att kunna söka fram, sortera och kritiskt granska information växer. Detta sker i takt med informationsexplosionen och att användningen av digitala sociala nätverk ökar. Vi skolbibliotekarier i Ekerö kommun har länge konstaterat att samarbetet mellan skolbibliotekarier och lärare måste utvecklas om vi ska kunna närma oss lärgångens vision. I all undervisning där bibliotekets och webbens resurser används i ett undersökande arbetssätt finns det möjligheter att stärka samarbetet mellan skolbibliotekarierna och lärarna. Skolbibliotekarierna ska i ett sådant samarbete kunna vara ett stöd för lärarna i undervisningen men också själva leda lektioner. En förutsättning för ett sådant samarbete är att även lärarna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper i informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Vi skolbibliotekarier har länge varit medvetna om att det finns brister hos lärarna när det gäller den senaste utvecklingen inom informationssökning och hantering av digitala resurser på webben. Det har även från lärarhåll kommit önskemål om att få fortbildning på området. Med detta som bakgrund tog skolbibliotekarierna i Ekerö kommun 2009 beslutet att genomföra en enkätundersökning om lärares användning av skolbiblioteket respektive webben som verktyg i undervisningen. Vår förhoppning var att en sådan undersökning skulle kunna ge svar på behovet av fortbildning. Resultatet från en sådan undersökning skulle möjligtvis även kunna precisera inom vilka områden som behovet av utbildning är som störst. Hösten 2009 påbörjade skolbibliotekarierna arbetet med att utveckla enkäten. Under veckorna 48 t.o.m. 50, 2009, genomfördes enkätundersökningen bland den undervisande personalen på Ekerös kommunala skolor. Syftet med enkätundersökningen Syftet med undersökningen var att undersöka lärares användning av skolbiblioteket respektive webben som verktyg/pedagogiska resurser i undervisningen. Vår förhoppning var att undersökningen skulle ge en bild av behovet av utbildning i informationssökning, källkritik och upphovsrätt bland lärarna i kommunen. Avsikten är och har aldrig varit att genomföra en vetenskaplig undersökning. 2
Enkäten Enkäten (se bilaga) delades ut i två olika versioner: en för år 1-5 och en för år 6-9. I 6-9-enkäten finns även en fråga om vilka ämnen som läraren i fråga undervisade i. Förutom den årskursvisa och ämnesvisa uppdelningen gjordes även en uppdelning i skola. Preciseringen av de olika skolorna, ämnena och årskurserna gjordes med förhoppningen att det skulle ge underlag för att sätta in rätt fortbildning för de respektive lärarna. Enkäten består av 19 frågor. De första sex frågorna är knutna till användningen av skolbiblioteket och böcker som källor. De resterande frågorna handlar om informationssökning på webben samt en avslutande fråga om intresset av att delta i kurser i informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Totalt 85 lärare på åtta olika skolor besvarade enkäten. Tre av skolorna är 1-5 skolor; en är 1-6 skola; två är 1-9 skolor samt två är 6-9 skolor. På de åtta skolorna delades enkäten ut till 178 lärare. Av de 85 svarande undervisade 33 i år 1-5 och 52 i år 6-9. I de skolor som medverkade i enkäten blev svarsfrekvensen alltså 85 av 178, dvs. 48 %. Det hade naturligtvis varit önskvärt med en högre svarsfrekvens. Om bortfallet kan bara spekuleras. En orsak kan ha varit att enkäten delades ut i slutet av terminen då betygsättning och annan verksamhet upptog en stor del av tiden för lärarna. Det förekom även att vissa lärare vägrade att svara på enkäten med hänvisning till att de snart ändå skulle sluta eller att de inte alls sysslade med sådant. Ett antal av enkäterna (15 st.), som skickades till år 1-5, var inte möjliga att använda i sammanställningen eftersom de blivit utdelade med endast sida ett. Vissa skolor besvarade inte enkäten överhuvudtaget. Sammanställning av resultatet från enkätundersökningen Här följer en sammanställning av svaren från enkäten. I sammanställningen har det inte gjorts någon skillnad mellan vilka stadier lärarna undervisar i. 1. Vet du hur medierna i biblioteket är klassificerade/placerade? 31 % har svarat ja; 48 % känner till men behärskar ej området; 21 % har svarat nej eller vet ej/förstår ej frågan. Slutsats: Här har fler svarat ja än nej på frågan. Knappt hälften känner till men behärskar ej mediernas placering och klassificering. Konstateras kan att knappt en tredjedel av de svarande känner sig bekanta med och hittar i biblioteket. 3
2. Händer det att du söker i skolbibliotekets katalog på webben? Av samtliga har 85 % svarat att de sällan eller aldrig söker i katalogen. 15 % har svarat ofta eller ibland. Endast 1 av 85 svarande har svarat ofta. De som hade besvarat frågan med aldrig hade möjlighet att kryssa i ett eller fler svarsalternativ till varför de aldrig söker i bibliotekskatalogen: Av dem som aldrig söker i katalogen har 53 % svarat att de i stället frågar bibliotekarien, 36 % har aldrig hört talas om den, 32 % har inte haft behov och 24 % vet inte hur man gör. Slutsats: En minoritet söker i skolbibliotekets katalog på webben. 3. Använder du fackböcker i din undervisning? 29 % använder ofta fackböcker. 56 % använder fackböcker ibland. 12 % använder sig sällan eller aldrig av fackböcker i undervisningen. Slutsats: De som sällan eller aldrig använder sig av fackböcker i sin undervisning är i en klar minoritet. 4. Uppmanar du dina elever att använda fackböcker som källa? 80 % uppmanar ofta eller ibland sina elever att använda fackböcker som källa. 19 % gör det sällan eller aldrig. Slutsats: De som sällan eller aldrig uppmanar sina elever att använda fackböcker som källa är i en klar minoritet. Egna synpunkter om fackböcker i skolan: Endast 24 personer har gett sina synpunkter om fackböcker i skolan. Bland 1-5 lärarna finns följande kommentarer: Bra utbud för att vara ett skolbibliotek. Jag undervisar ej i sådana ämnen (SO/NO). Mycket användbart. För gamla och slitna. Skulle önska en uppdaterad temalåda om Medeltiden, Vikingatiden och Kroppen. De är fina men gamla. Ja, det jag har i klassrummet. Bra Bra med mångfald, när det är åldersanpassat. Dåligt med läromedel för år 4-5. I SO-undervisning. Små barn har svårt att förstå olika texter. 4
6-9 lärarnas synpunkter om fackböcker i skolan: Vi har många bra fackböcker + biblioteket köper in om behov finns. Bra att det finns. Mina elever behöver enkla fackböcker. Viktigt komplement till nätet, ofta bättre. Bra utbud. Finns behov av viss förnyelse i bildsal, men också böcker som inkluderar sv. ämnet (depån). Bra utbud. Jag skulle behöva faktaböcker på tyska. / Har mycket eget material. Vi har ett litet bibliotek i SO-salen. Tar ofta med mig egna böcker. Bra för informationssökning, ofta bilder. När någon elev inte kan delta praktiskt får de ibland forska i idrott (skriva teori) jag använder då befintliga böcker. En av de viktigaste källorna. Tyvärr används de mer sällan pga. datorer i undervisningen. 5. I vilket/vilka sammanhang använder du dig av skolans bibliotek? Här är svaren väldigt varierande för såväl 1-5 som 6-9. 1-5 lärarna har gett följande kommentarer: För att låna böcker till eleverna för att de ska utveckla sitt läsande. Lånar facklitteratur till teman osv. För att få stöd av bibliotekarien med lättlästa böcker DAISY-skivor. Svenska läsning; SO/NO Hitta böcker jag kan använda (fakta högläsning). Eleverna lånar tystläsningsböcker 1 gng/veckan. Vid olika temaarbeten. Oftast vid bokprat och när jag själv behöver högläsningsbok/faktaböcker. Läsgrupper. Undersöka om något område, elevens egen skönlitterära läsning, klassläsning av skönlitteratur. Låna egen skönlitterär bok (eleverna), lånar själv skönlitteratur, lån av klassuppsättningar skönlitteratur, lån av fack-, fördjupningsböcker. Skönlitteratur och faktasökning. Faktaletande, läsa sv, forska. Hitta lämpliga böcker till barnen. Lån av böcker/elevlån för läsning hemma och i klassrummet. Mest låna skönlitterära böcker tillsammans med eleverna. Besök varje eller varannan vecka för att låna/lyssna på bokprat av bibliotekarien. En gång per vecka då eleverna lånar en bänkbok och en hem. Ofta, varje vecka, lån, forskning, bokprat. Bokprat, inspiration, mycket lånande. Böcker till eleverna, skönlitteratur, fakta, lärarens böcker, högläsning. 5
Till elevers läsning, högläsning och faktaarbete av alla möjliga slag. Till elevernas läsning, högläsningsböcker, till elevernas skolarbete, till egen del i undervisningen. Låna böcker, bokprat, lån av datorer. Låna böcker med eleverna. Bibliotekarien presenterar böcker. Får tips av bibliotekarien om böcker till elever och högläsning. Barnens boklån, låna böcker till högläsning, bibliotekariens bokprat, låna faktaböcker. För att söka kunskap i NO och SO Elevlån, bokprat, tips om högläsningsbok, privata lån, lån av faktaböcker till klassrummet. Framförallt för att bygga upp god läsförståelse och god läshastighet. Prata med Linda. I samband med temaområden och projekt. 6-9 lärarna har lämnat dessa kommentarer till i vilka sammanhang de använder skolbiblioteket: Jag har böcker i klassrummet som jag använder, kommer sällan till biblioteket. För att uppmuntra till läsning. Grupparbeten, faktasök Temaarbete I varje SO-område + ofta i svenskämnet vad gäller skönlitteratur. Söka fakta för min egen undervisning eller ihop med eleverna. Inför större arbeten. Tyst läsning, högläsning, fördjupade uppgifter kopplade till SO. För att låna skönlitterära böcker till eleverna. För att söka fakta till olika temaområden som vi arbetar med. I det dagliga arbetet. SO- och svenskalektioner. Fördjupningsarbete, bibliotekskunskap, låna läsböcker, läromedel och skönlitteratur. Som inspiration. Vid grupparbeten Projektarbete information för att förbereda min lektion. Jag har hittat några roliga böcker till livskunskapen. Lättlästa böcker. Vid lån av böcker eller återlämnande. Vid fördjupningsarbeten. Ju äldre eleverna blir desto svårare att inte bara använda datorn. Olika redovisningsarbeten. Lån och när jag använder fackböcker. Undervisningen, få råd om litteratur, egen förkovran Söka info, Låna böcker Aldrig Flera sammanhang ex: låna, leta efter specifik info, få inspiration Skönlitteratur i klassuppsättning; skönlitteratur för högläsning; lån av fackböcker Bredvidläsning Främst vid temaarbeten i NO-ämnena men även litteratur för egen räkning vid enstaka tillfällen. 6
Får tidningen idrott o kunskap = Bra! Att eleverna söker fakta och sitter ibland där och läser. När jag behöver litteratur för mina elever. Letar själv / frågar bibliotekarien / lånar klassuppsättningar / låter elever söka info / Låter elever låna datorer men själv använder jag datorn i mitt arbetsrum. Hjälper elever att hitta böcker, söker litteratur för min egen undervisning. Vid olika inriktningar inom ämnet. Vid behov av ämnesböcker och datorer. Rådfrågar bibliotekarie i frågor som rör bibliotek samt teknikfrågor. I svenskundervisningen och när de ska använda datorerna. Realia i engelskan (geografi, kultur etc.). Sv: Fakta om författare, grekiska myter. Min koppling till biblioteket är väldigt sparsam. Låna skönlitteratur + fackböcker i engelskundervisningen. Lånar fackböcker textilslöjden. Eleverna använder datorerna i biblioteket. Sökkälla till min och mina elevers arbete. Projektarbeten Eget arbete, forskning och dylikt I samband med elevarbete om konsthistoria/kända bildkonstnärer (år 9). Vid faktasök, inför grupparbeten, individuella arbeten, inför prov Vid teoriundervisning Egna arbeten i de samhällsorienterande ämnena, utlåning av läromedel, info.sök, efter t.ex. låtar & artister. 6. Använder du dig av ett undersökande arbetssätt som metod i din undervisning, dvs. att eleverna utifrån en problemformulering aktivt utforskar olika källor? 11 % har svarat ofta; 53 % ibland; 21 % sällan och 12 % aldrig. Slutsats: 64 % säger sig använda sig av ett undersökande arbetssätt ofta eller ibland. Egna synpunkter om att arbeta undersökande: År 1-5 lärarna har svarat följande: Svårt för elever med uppmärksamhets- / koncentrations- / uthållighetssvårigheter. Bra och positivt, börja i liten skala för små barn. Jag tror på varierande undervisningssätt. Ofta upplever jag att det undersökande arbetssättet är mycket svårare för elever med särskilda behov. Det är viktigt att använda så många olika undervisningssätt som möjligt. Viktigt att påpeka att vara källkritisk. Ibland svårt då det inte finns personal hela tiden svårt att hantera alla lån och se till att det går rätt till! Läroplanens stress (mål + nationella prov i år 3) sätter gränser. Många texter är för svåra för stadiet. Det fungerar bättre i år 3 än i år 1. De elever jag arbetar med klarar oftast inte detta på egen hand. 7
Kommentarer från 6-9 lärarna om att arbeta undersökande: De måste styras in på olika källor ej bra att släppa dem fria att söka själva. Passar inte alla elever måste vara väldigt styrt av läraren. Måste styras för att det ska fungera. Elever behöver mycket input innan ett sådant arbete startar. Jag tror inte på att lämna elever ensamma med allt stoff. Skulle vilja mer. Vi jag jobbar efter elevernas lärares arbetsplaner. De elever som jag arbetar med klarar inte alls det. Används för mycket. Lärorikt (med handledning av eleven) De får en väldigt god grund som man sedan kan bygga vidare på. Självklart arbetssätt i laborativa/naturvetenskapliga ämnen. Skulle vilja jobba mer på det sättet, men det blir oftast information från Wikipedia endast som elever hittar; sedan är det inte så lätt att hitta rätt språknivå / texterna får inte vara för svåra och omfattande. Eleverna går lätt vilse och man hinner inte med att följa upp alla. Utmanande och stimulerande. I mitt ämne finns mycket fakta och metoder att hämta i i böcker och på datorn. Fungerar bra om det är rel. styrt och inte under en lång period. Slutsats: Av de kommentarer som lämnats går det att utläsa en positivare inställning till det undersökande arbetssättet ju högre upp i stadierna vi kommer. 7. Vilken/vilka sökmotorer känner du till? 83 % känner till att Google är en sökmotor. Många har även svarat Yahoo och AltaVista. 17 % har svarat att Wikipedia är en sökmotor. Några har även svarat att NE är en sökmotor. Slutsats: En stor majoritet vet att Google är en sökmotor. Däremot verkar inte definitionen av vad en sökmotor är stå helt klar för alla. Flera av dem som svarat Google har också svarat Wikipedia och NE. 8. Kan du detaljinställa en avancerad sökning i en sökmotor? 38 % har svarat ja. 32 % känner till men behärskar inte en sådan sökning. 28 % har svarat nej eller vet ej/förstår ej frågan. Slutsats: 38 % behärskar att genomföra en detaljinställd, avancerad sökning i en sökmotor. 8
9. Vet du hur webbadresser är uppbyggda? 40 % har svarat ja. 19 % har svarat att de känner till men inte behärskar detta område. 36 % har svarat nej eller vet ej/förstår inte frågan. Slutsats: 40 % behärskar och förstår hur webbadresser är uppbyggda. 10. Känner du till någon länksamling? Här har 40 % svarat ja medan 54 % svarat nej. 6 % har inte lämnat något svar. Slutsats: 40 % känner till en länksamling. 11. Vet du vad som menas med Den osynliga webben? 3,5 % har svarat ja på frågan. Lika många känner till men behärskar inte begreppet. 85 % svarar nej och 5 % vet ej/förstår ej frågan. Slutsats: Den osynliga webben är ett begrepp som förstås av ett fåtal. 12. Känner du till och förstår begreppet Web 2.0? 5 % har svarat ja. 7 % känner till men behärskar inte begreppet. 80 % har svarat nej medan 6 % har svarat vet ej/förstår ej frågan. Slutsats: Begreppet Web 2.0 förstås inte av en stor majoritet av de svarande. Om Web 2.0 hade bytts ut mot sociala medier hade utfallet förmodligen blivit ett annat. Om ja på föregående fråga: 13. Vilken/vilka Web 2.0 tjänster känner du till? Endast en av de svarande från 1-5 har namngett Web 2.0 tjänster: Wikipedia, Bloglines, Flickr Bland 6-9 lärarna har fyra svarande namngett dessa Web 2.0 tjänster: Wikipedia Facebook, Flickr, Wikipedia Lektion.se Twitter, Facebook 9
14. Känner du till någon/några webbtjänster och -sidor som är användbara för de ämnen som du undervisar i? 60 % har svarat ja. Slutsats: En majoritet är bekant med någon/några webbtjänster och -sidor som de har användning av i sin undervisning. Om ja på föregående fråga: 15. Vilka webbtjänster och -sidor använder du mest? 1-5 lärarna har svarat dessa webbtjänster och -sidor: Bl.a. lektion.se lektion.se Unga fakta, Historiskas hemsida Lektion.se, Annas länkburkar T.ex. lektion.se hanper.se m.fl. Skolverket, lektion.se Multimediabyrån, dn.se (DN skola!), UR m.fl. lektion.se lektion.se Unga fakta, Wikipedia, lektion.se m.m. lektion.se burkar.nu, lektion.se, kunskapsstjärnan.se unga fakta, lektion.se lektion.se Annas burkar, lektion.se lektion.se, annas burkar, ur.se Lån av AV-material,?? mejl? För närvarande Skolverkets hemsida. 6-9 lärarna har svarat dessa webbtjänser och -sidor: Juhlin.slojd.se lektion.se, liber.se, wikipedia.se + en stor mängd andra sidor. Wikipedia, HDI-Index t.ex, BNP-lista, Riksdagen, Gapminder, Globalis. Riksdagen, Konsumentverket Pedagogwebben, olika kemisidor m.fl. lektion.se, google.com m.fl. Jag använder Internet många gånger varje dag i min undervisning! Abcteach.com; bbc.com; olika webbsidor för att träna källkritik mm. Tyvärr blockerades många bra sidor på våra nätverk, en spärr som nu tack och lov har tagits bort! Riksdagen.se; regeringen.se; riksbanken:se; google; skolverket Wikipedia 10
SL resetjänstplanerare, Google, Eniro digitalasparet.se Matematiksidor Resurscentrum : Matte, Kemi och Biologi sökning i Google, Länkskafferiet, biologi/vetenskapssidor ej så ofta pga. tidsbrist. www.lexin och liknande lektion.se, Länkskafferiet Hist.se, nationalencyklopedin Bonniers hemsida Google Olika musikrelaterade sidor www.daf.in / deutschlern.net / goetheinstitut bibliothek / även sidor via poddradio / www.wdr.de Nej det är mer slumpvis och så det som kommer först högst upp i Google. Skolverket, lektion.se, spektrum.se etc. Skolverkets sida, Google Grammatiksidor och glosboken.se BBC Konsumentverket.se För inköp av material ex. Skrivab, slöjddetaljer mm. Länkskafferiet, Språkburken, @slöjda Sökmotorer, länksamlingar och den osynliga webben Webbmatte.se, lektion.se Lektion.se, peros Active studio / Promethean Friends (men det är för livskunskapen). Tecknarskolan.se Men jag skulle behöva fler som har med bildämnet att göra. Naturvårdsverket.se, smhi.se, greenpeace.se, dn.se, snf.se + olika klimatsidor, ur.se, svt play Lektion.se, medioteket, UR, Landguiden, musiksajter 16. Saknar du någon/några databaser på din skola? Anmärkningsvärt är att hela 42 % har låtit bli att kryssa i någon av ja eller nej rutorna. 52 % har svarat nej och 6 % ja. Slutsats: Uppenbarligen är det många som inte har förstått frågan. Drygt hälften svarar att de inte saknar någon databas. 17. Har du en metod för att kritiskt värdera en webbplats? 25 % har svarat ja på frågan. 11 % känner till men behärskar inte en sådan metod. 61 % har svarat nej eller vet ej/förstår ej frågan. Slutsats: Källkritik på webben är något som många verkar känner en osäkerhet kring. 11
18. Vet du vilka upphovsrättslagar som gäller för text, ljud och bild hämtad från webben? 25 % har svarat ja. 38 % känner till men behärskar ej dessa upphovsrättslagar. 34 % har svarat nej på frågan. Slutsats: Upphovsrätt, vad beträffar digitala källor, är något som få verkar behärska. 19. Är du intresserad av att delta i kurser i informationssökning, källkritik och upphovsrätt? 74 % av lärarna har svarat ja på frågan. Intresset är större bland 1-5 lärarna. Där har 85 % svarat ja medan 67 % av 6-9 lärarna har svarat ja. Slutsats: Ett stort intresse för utbildning finns hos såväl 1-5 som 6-9 lärarna. 12
Slutdiskussion I fråga tre säger sig flera av lärarna använda fackböcker i undervisningen. Likaså säger sig många av lärarna i fråga fyra uppmana sina elever att använda fackböcker som källa. Men svaren på frågorna stämmer inte överens med skolbibliotekariernas uppfattning av verkligheten. Kan frågorna ha missförståtts? Ett begrepp som vi enades om att använda var fackböcker i stället för faktaböcker. Vad är egentligen en fackbok? Är det ett uppslagsverk eller kanske t.o.m. ett läromedel? Frågorna borde ha definierats. I avdelningen med frågor som rör informationssökning på webben framkommer att de svarande inte förstår ett flertal grundläggande begrepp. Det framkommer även i de frågor där syftet inte är att undersöka förståelsen av begrepp som t.ex. fråga 16: Saknar du någon/några databaser på din skola? Eftersom många låtit bli att besvara just fråga 16 kan det misstänkas att de inte förstått begreppet databas. Om de som besvarat enkäten insett att det handlar om exempelvis NE online kanske utfallet hade blivit ett annat. Utöver svarsalternativen ja och nej borde även vet ej ha funnits med på just fråga 16. Detsamma gäller fråga 10; Känner du till någon länksamling? En del lärdomar har kunnat dras utifrån utformningen av enkäten. En av dessa är att det i enkäterna för år 6-9, borde ha varit möjligt att kryssa i övergripande alternativ för de ämnen lärarna undervisade i, t.ex. moderna språk, praktisk-estetisk, matematik, SO, NO etc. Då skulle lärarna ha sluppit ange de exakta ämnena och det hade därmed gjort dem mer anonyma. Vi ville få så uttömmande svar som möjligt, vilket gjorde att enkäten blev fyra sidor lång. Eventuellt kan det ha avskräckt vissa från att besvara den. Frågan om hur omfattande en enkät ska vara behöver alltid ställas. 13
Bilaga ENKÄTUNDERSÖKNING: År 6-9, skolan En undersökning om lärares användning av skolbiblioteket respektive webben som verktyg i undervisningen. Frågeställare: Skolbibliotekscentralen, Ekerö kommun, HT 2009 Vilket/vilka ämnen undervisar du i? I vilken/vilka årskurser undervisar du? sex sju åtta nio Biblioteket 1. Vet du hur medierna i biblioteket är klassificerade/placerade? ja känner till men behärskar ej nej vet ej / förstår inte frågan 2. Händer det att du söker i skolbibliotekets katalog på webben? ofta ibland sällan aldrig Om aldrig, kryssa för något/några av följande alternativ: Jag vet inte hur man gör. Jag har aldrig hört talas om den. Jag har inte haft behov. Jag frågar bibliotekarien. Övrigt: 3. Använder du fackböcker i din undervisning? ofta ibland sällan aldrig i
4. Uppmanar du dina elever att använda fackböcker som källa? ofta ibland sällan aldrig Egna synpunkter om fackböcker i skolan: 5. I vilket/vilka sammanhang använder du dig av skolans bibliotek?... 6. Använder du dig av ett undersökande arbetssätt som metod i din undervisning, dvs. att eleverna utifrån en problemformulering aktivt utforskar olika källor? ofta ibland sällan aldrig Egna synpunkter om att arbeta undersökande: Informationssökning på webben 7. Vilken/vilka sökmotorer känner du till? 8. Kan du detaljinställa en avancerad sökning i en sökmotor? ja känner till men behärskar ej nej vet ej / förstår inte frågan 9. Vet du hur webbadresser är uppbyggda? ja känner till men behärskar ej nej vet ej / förstår inte frågan ii
10. Känner du till någon länksamling? ja nej Om ja, vilken/vilka? 11. Vet du vad som menas med Den osynliga webben? ja känner till men behärskar ej nej vet ej / förstår inte frågan 12. Känner du till och förstår begreppet Web 2.0? ja känner till men behärskar ej nej vet ej / förstår inte frågan Om ja på föregående fråga: 13. Vilken/vilka web 2.0 tjänster känner du till? 14. Känner du till någon/några webbtjänster och -sidor som är användbara för de ämnen som du undervisar i? ja känner till men behärskar ej nej vet ej / förstår inte frågan Om ja på föregående fråga: 15. Vilka webbtjänster och -sidor använder du mest? 16. Saknar du någon/några databaser på din skola? ja nej Om ja, vilken/vilka? iii
17. Har du en metod för att kritiskt värdera en webbplats? ja känner till men behärskar ej nej vet ej / förstår inte frågan 18. Vet du vilka upphovsrättslagar som gäller för text, ljud och bild hämtad från webben? ja känner till men behärskar ej nej vet ej / förstår inte frågan 19. Är du intresserad av att delta i kurser i informationssökning, källkritik och upphovsrätt? ja nej Övriga synpunkter: Tack för din medverkan! iv