Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall Detaljplan för avstyckning och bevarande av befintliga byggnader och kontor Gävle kommun, Gävleborgs län

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2010-06-10 Antagen av BMN: 2010-09-29 Dnr: 09BMN1340 Laga kraft: 2010-10-26 Handläggare: Sari Svedjeholm Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall Detaljplan för avstyckning och bevarande av befintliga byggnader och kontor Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK PLANERING Bygg & Miljö Gävle, 801 84 Gävle Besöksadress Kyrkogatan 22 Tfn 026-17 80 00 (vx) bygg.miljo@gavle.se www.gavle.se

Dnr: 09BMN1340 Sid 2 (27) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING INLEDNING... 2 SAMLAD BEDÖMNING... 4 MKB-AVGRÄNSNING... 6 ALTERNATIV... 6 LANDSKAPSBILD... 8 KULTURMILJÖ... 10 REKREATION OCH FRILUFTSLIV... 17 NATURMILJÖ... 19 PÅVERKAN KUNGSBÄCKEN OCH GAVLEÅN... 22 RAS OCH SKRED... 25 PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN... 27 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN... 27 INLEDNING Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) hör till detaljplan för Stora Vallområdet. MKB n ska läsas tillsammans med plan- och genomförandebeskrivningen. Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att skydda områdets kulturmiljövärden och reglera hur befintliga byggnader får användas samt att möjliggöra en ny kontorsbyggnad åt ESRI S-Group Sverige. Detaljplanen innebär även avstyckning av tomter för befintlig bebyggelse och för det planerade kontoret. Miljöbedömning Enligt plan- och bygglagens 5 kap 18 ska en MKB upprättas om detaljplanen medger en användning som kan innebära en betydande miljöpåverkan. Paragrafen hänvisar också till bestämmelserna i 6 kap i miljöbalken som bl.a. reglerar bedömning, innehåll i MKB, samråd och uppföljning. MKB n ska möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan. Behovsbedömning I ett inledande programskede upprättades en checklista för behovsbedömning som resulterade i att en MKB för programmet gjordes. I den förtydligades att MKB n ska fördjupas vidare i detaljplaneskedet. De miljöfaktorer som har bedömts kunna medföra en betydande miljöpåverkan är landskapsbild, kulturmiljö,

Dnr: 09BMN1340 Sid 3 (27) rekreation och friluftsliv, naturmiljö, påverkan på Kungsbäcken och Gavleån och ras och skred. Karta Planområdets avgränsning

Dnr: 09BMN1340 Sid 4 (27) SAMLAD BEDÖMNING Miljöpåverkan Landskapsbild Landskapsbilden kommer att påverkas för parkområdet. Planbestämmelser har utformats för att mildra intrycket av kontorsbyggnaden. Kontoret kommer att sluta det annars öppna landskapsrummet i parken mot Kungsbäcken. Kulturmiljö Stora Vallområdet hyser stora kulturmiljövärden och genom upprättande av en detaljplan kan varsamhets- och skyddsbestämmelser införas för den befintliga bebyggelsen, något som idag saknas. De förändringar som planförslaget innebär, bl.a. ny byggrätt för kontorsbyggnad, möjlighet att ersätta två befintliga byggnader med liknande och tillbyggnadsmöjligheter på befintliga byggnader, ger varierande påverkan, både positiva och negativa. Rekreation och friluftsliv Detaljplaneförslaget kan till viss del motverka områdets förutsättningar som ett område för rekreation och friluftsliv. Kontorsbyggnaden kan påverka friluftslivet men fri passage mellan byggnad och slänt/kungsbäcken kommer att finnas kvar för den som vill komma ner till bäcken. Strandpartiet är för aktuellt avsnitt svårtillgängligt p.g.a. nivåskillnader. Naturmiljö Kontorsbyggnaden placeras i direkt anslutning till Kungsbäckens bäckravin som har stora bevarandevärden främst genom att den ursprungliga ravinvegetationen är så väl bibehållen. Viss påverkan på naturvärden kommer att ske genom behov av kvistning av enstaka träd närmast byggnaden. På sikt kan döda eller döende träd som riskerar att falla på byggnaden behöva tas ner, vilket kommer att påverka naturvärdena i bäckravinen negativt. Påverkan Kungsbäcken och Gavleån Hantering av dräneringsvatten under byggtiden, dagvatten från parkering och från taket på den nya kontorsbyggnaden ska redovisas under projekteringsskedet. Flera möjliga lösningar finns. Påverkan ska göras så liten som möjligt. sediment eller föroreningar får inte nå Kungsbäckens eller Gavleåns vatten. Kvistning av enstaka träd i Kungsbäckravinens ytterkant närmast byggnaden påverkar inte beskuggningen av själva bäckfåran.

Dnr: 09BMN1340 Sid 5 (27) Ras och skred Jordarterna i området för den nya kontorsbyggnaden är sådana att risk finns för ras/skred. Risken har minimerats genom att byggnaden kommer att pålas mot morän och dräneringsvatten/grundvatten ska ledas till en sedimenteringsdamm före utloppet till Kungsbäcken. Uppfyllelse av miljömål De miljömål som påverkas är: God bebyggd miljö Detaljplaneförslaget motverkar till viss del planeringsunderlagens syften och mål vad gäller parkens karaktär och dess rekreativa värden genom den planerade kontorsbyggnaden. Två byggnader inom området, Lilla Vall och Ladan, föreslås rivas vilket motverkar miljömålet. Levande sjöar och vattendrag Levande sjöar och vattendrag underlättas genom att dagvatten omhändertas. Kvistning av enstaka träd i bäckravinens ytterkant närmast byggnaden påverkar inte beskuggningen av själva bäckfåran. Ett rikt växt- och djurliv Målet Ett rikt växt- och djurliv motverkas genom att grönområdets funktion som spridningskorridor för djurlivet försämras. Ett hus som byggs nära ravinen kan genom sin blotta närvaro hindra större djur och fåglar att använda just den delen av Kungsbäcken. Påverkan bedöms dock som liten. På sikt kan målet Ett rikt växt- och djurliv motverkas då döda eller döende träd som riskerar att falla på byggnaden behöver tas ner, vilket kommer att påverka naturvärdena i bäckravinen (flora och fågelliv) negativt. Giftfri miljö. Målet Giftfri miljö underlättas genom att ny anläggning för fördröjning av dagvatten omfattar även den befintliga parkeringsplatsen.

Dnr: 09BMN1340 Sid 6 (27) MKB-AVGRÄNSNING Nivåavgränsning Vid avgränsning av MKB n ska hänsyn tas till att vissa frågor kan bedömas bäst i detaljplanen och MKB n och vilka som hanteras bäst i anmälan av verksamheten enligt miljöbalken. I de fall frågan hanteras i anmälan görs endast en kort beskrivning här och den mer djuplodande beskrivningen i själva anmälan. Hur djupt frågorna utreds och beskrivs ska också anpassas till detaljplaneskedet. Geografisk avgränsning Geografiskt avgränsas denna MKB i huvudsak till detaljplaneområdet. Den föreslagna exploateringen kan även medföra miljöpåverkan som sträcker sig utanför utredningsområdet, främst gäller det påverkan på landskapsbild, kulturmiljö och ytvatten. Då tas även påverkan utanför detaljplaneområdet med. Avgränsande miljöaspekter Kungsbäcken och Gavleån har ett mycket stort avrinningsområde. Planområdet gränsar till båda vattendragen. Påverkan på vattenkvaliteten bedöms där planområdet gränsar mot vattnet. Nollalternativet beskrivs under varje rubrik och ska fungera som referensalternativ för att bedöma påverkan på miljön. Nollalternativet beskriver vad som händer på kort och lång sikt om de föreslagna ändringarna av befintliga byggnader, nybyggnad av kontorshuset och avstyckningarna inte kommer till stånd. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer enbart att omfatta sådan påverkan som är betydande. Övrig påverkan beskrivs i plan- och genomförandebeskrivningen. ALTERNATIV Nollalternativ Nollalternativet ska beskriva den pågående markanvändningen och ställas i jämförelse med planförslaget. Nollalternativet innebär att de verksamheter och aktiviteter som pågår i området fortsätter, dvs att - Stora Vall bedrivs som en restaurang och konferensanläggning - Hemvärnskontoret och Acceleratorn används för kontorsändamål - Drivhuset nyttjas som studentlokal - Kavalleristen används för hantverksändamål - Området fortsätter att nyttjas för rekreation, motion och friluftsliv

Dnr: 09BMN1340 Sid 7 (27) Planförslag Planförslaget innebär i sin korthet att för befintliga byggnader införs varsamhetsoch skyddsbestämmelser. Bestämmelserna är utformade för att bevara den karaktär området visar idag men samtidigt medges även möjlighet till förändringar av befintliga byggnader. Planen medger även etablering av en ny byggnad för kontor på befintlig parkering i området. Stor omsorg har lagts vid utformandet av både bevarandebestämmelser och bestämmelser för nya byggnader och tillbyggnader för att värna om områdets värden.

Dnr: 09BMN1340 Sid 8 (27) LANDSKAPSBILD NULÄGE Planområdet är växlande med både stora och små landskapsrum. De viktigaste landskapselementen i området utgörs av: - Vattenrummet Gavleån - Vattenrummet Kungsbäcken med sina branta ravinslänter - Äldre pelartallskog längs Regementsvägen - Öppna gräsytor vid dagvattendammarna - Klippta gräsytor med prydnadsträd och buskar vid Stora Vall - Öppna ytor som visar på rester från tidigare jordbruksmarker EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Planförslag Konsekvenserna av kontorsbyggnaden innebär att en byggnad i en helt annan skala etableras på platsen. Historiskt sett har det funnits stora byggnader på platsen men med utgångspunkt i nuläget är det en väsentlig skillnad för platsen. För byggnaden har utformningskrav ställts för att harmoniera med den befintliga äldre bebyggelsen men även för att mildra påverkan på landskapsbilden. Byggnadshöjden är begränsad till att inte höja sig över trädtopparna och utformning, materialval och färgsättning reglerad för att inte framhäva byggnaden. Kontoret blir synligt från Kungsbäcken nedanför och kan uppfattas som inkräktande på årummet. Parkens karaktär kommer att förändras i och med kontorets etablering. Den södra entrén till området mellan MC-garaget och kontorsbyggnaden kommer att markeras och tydliggöras genom den nya byggnaden. Nollalternativ Inga förändringar. UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL Det miljömål som ska tillämpas är God bebyggd miljö. För planområdet finns följande aktuella planeringsunderlag: Skötselplan Kungsbäck Grönstrukturplan Slutsats Detaljplaneförslaget motverkar till viss del planeringsunderlagens syften och mål vad gäller parkens karaktär.

Dnr: 09BMN1340 Sid 9 (27) SKADEFÖREBYGGNADE ÅTGÄDER Den vegetation som finns i ravinen/slänten mot Kungsbäcken kommer i detalplanen att regleras med bevarandebestämmelser. Vegetationsmålet i gällande skötselplan för Kungsbäck ska fortsätta att gälla för Kungsbäcksravinen. Det ger goda förutsättningar att bevara det landskapsrum som kring bäcken utgörs av frodig flerskiktad lövskog i ett ravinlandskap. Byggnaden blir då heller inte lika framträdande mot Kungsbäcksvägen. Planbestämmelser för utformning av byggnaden har upprättats för att minska inverkan på parklandskapet.

Dnr: 09BMN1340 Sid 10 (27) KULTURMILJÖ NULÄGE Parkmiljöns kulturvärden Parken har höga kulturhistoriska och stadsbyggnadsmässiga värden. Rester av tidigare odlingslandskap med inägor och vretar i området från kungsladugårdens tid. Parkmiljö kring byggnaderna vid Stora Vall uppvisar en skött trädgårdsmiljö med klippt gräsyta, fruktträd, stora lövträd och gångsystem. Under 1800-talet utvecklades stadsbyggnadsidealen mot att skapa större sammanhängande parkområden för stadsinvånarnas rekreation. Parkmiljön i området är en del av ett större parkstråk längs med Gavleåns båda sidor. Byggnaderna är en integrerad del av park och odlingslandskap. Park och odlingslandskap möter byggnadernas fasader. Inga privata zoner finns kring byggnaderna. Bebyggelsens värden Byggnader och kringliggande miljö är viktiga spår över platsens brokiga historia. Framförallt är det regementstidens historia som är avläsbar i området och i byggnaderna. De flesta byggnader i området har ett högt kulturvärde. De berättar om hur byggnader har använts och sett ut i en bostadsmiljö för högre officerare och för regementets övriga funktioner. Byggnadernas utseende, material och färgsättning så väl exteriört som interiört är viktigt. Byggnadernas förhållande till varandra vad gäller utseende, placering, material och färgsättning. Byggnadernas placering i parken. Fornlämningar Området har sannolikt hyst lämningar från forntid men dessa har försvunnit på grund av områdets odlingshistoria. Enligt kulturmiljöutredningen kan området ha utgjort en centralplats under järnåldern som antas vara föregångaren till handelsplatsen Gävle. Området har tidigt varit föremål för de styrande samhällsskiktens intresse. I fornminnesregistret finns Stora Vall, Drivhuset och en minnessten registrerade. Minnesstenen står i skogsdungen mellan Stora Vall och Kungsbäcken och är till

Dnr: 09BMN1340 Sid 11 (27) minne av Gustaf V:s besök i samband med Hälsinge regementes 300-års jubileum 1924. Inför markarbeten i området ska samråd med Länsstyrelsen Gävleborg ske för beslut om en arkeologisk undersökning. Om man vid grävarbeten hittar lämningar som kan vara historiska ska kontakt tas med länsstyrelsen. Kulturlandskapet Området uppvisar skiftande karaktärer där två huvudområden kan utskiljas; Den norra delens naturdominerade miljö. Huvudelement är tallskogen, ängsmark och dagvattendammar. Kopplingen till Boulognern är tydlig både visuellt över Gavleån och upplevelsemässigt. Längs vattendraget finns fuktängsmiljöer. Området är enkelt uppbyggt men bjuder på fina naturupplevelser. Den södra delens bebyggda mer stadsparksliknande miljö är uppdelat i mindre delområden och är mer uttalat en kulturmiljö. Området kring Stora Vall utgör en bebyggelsemiljö med tre olika karaktärszoner utifrån hur byggnaderna har använts. 1. Stora Vall utgör en herrgårdsliknande byggnad och har en tydlig karaktär av huvudbyggnad. Övriga byggnader har en respektzon och är underordnade Stora Vall i skala och utformning. 2. Lilla Vall med komplementbyggnader har en karaktär av förvaltarbostad. Tidigare fanns ytterligare byggnader norr om detta område som troligen utgjorde någon typ av ekonomibyggnad till Lilla Vall. 3. Mot Kungsbäcken finns ett område med ekonomibyggnader bestående av Ladan, MC-garaget och Hemvärnskontoret. I detta område fanns förr ytterligare ekonomibyggnader i form av vagnslider, stall m.m. Troligtvis sträckte sig ekonomizonen kring 1600-talet i en båge längs Kungsbäcken upp mot tallskogen norr om Lilla Vall. Övrig mark var då utnyttjad för odling. Även inom denna zon finns en rangordning där Ladan har ett mycket enkelt utseende. Rangordningen är viktig ur kulturmiljösynpunkt.

Dnr: 09BMN1340 Sid 12 (27) EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Planförslag Parkmiljöns kulturvärden Planförslaget innebär att hela parkområdet omfattas av detaljplanen och regleras för bl.a. parkändamål med nybyggnadsförbud. En parkering möjliggörs i den norra delen av området som en konsekvens av att befintlig parkering delvis tas i anspråk för ny kontorsbyggnad. Ett fåtal nya parkeringar närmast befintliga byggnader kan även ordnas. Den nya byggrätten för kontor och parkeringar påverkar inte parkstråk och endast en del av parkmarken tas i anspråk. Byggnaderna är i dag sålda och avvaktar detaljplan för fastighetsbildning. Förbud mot att uppföra staket, murar, plank och stängsel inför som planbestämmelse för att parkområdet ska uppfattas som en helhet utan privatiserande inslag. Bebyggelsens värden Specifika planbestämmelser upprättas för samtliga byggnader inom området:

Dnr: 09BMN1340 Sid 13 (27) Stora Vall Interiöra och exteriöra skydds- och varsamhetsbestämmelser införs. Byggrätt för veranda och tillbyggnad av norra gaveln för köksändamål införs med bestämmelser om utformning. Åtgärderna innebär en begränsad påverkan av byggnadens yttre utseende men där huvudkroppen är bevarad och framträdande. Lilla Vall Stora tekniska skador finns på byggnaden vilket medför att ett bevarande av byggnaden inte är möjlig. En ny byggnad i lika volym kan uppföras och utformningsbestämmelser införs. Påverkan är stor. Lilla Valls uthus Bestämmelser införs om rivningsförbud och exteriört skydd. Smedjan - Bestämmelser införs om rivningsförbud, exteriört och interiört skydd. Hemvärnskontoret - Varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud införs. Uthus - Bestämmelser införs om rivningsförbud och exteriört skydd. MC-garaget - Bestämmelser införs om rivningsförbud och hur exteriören ska se ut. Byggnaden tillåts förlängas mot norr och nya fönster tas upp i fasad och tak. Byggnadens exteriör kommer att förändras och dess tidigare funktion som garage, med högt satta fönster, går inte att utläsa. Påverkan bedöms som liten. Ladan Byggnaden tillåts ges en annan användning än kallförråd och det innebär att den inte kan byggas om. En rivning krävs och ska då ersättas med en ny byggnad i lika volym med utformningsbestämmelser. Påverkan är stor. Drivhuset - Bestämmelser införs om rivningsförbud, exteriört och interiört skydd. Nybygget - Bestämmelser införs om rivningsförbud och exteriört skydd. Acceleratorn Detaljplanen medger en större byggrätt och reglerar utformning och placering. Byggnaden har ett lågt kulturvärde. Byggnadernas förhållanden till varandra avseende utseende, placering, material och färgsättning upprätthålls med planbestämmelser.

Dnr: 09BMN1340 Sid 14 (27) Fornlämningar Detaljplanen upplyser om att fornlämning kan påträffa och att länsstyrelsen då ska kontaktas. Kulturlandskapet Planbestämmelser införs för att bevara karaktären i området. En allmän parkering införs i den norra delen och invid befintliga byggnader kan ett fåtal parkeringsplatser anordnas. Planbestämmelse om att parkeringar ska vara grusbelagda införs för att de ska passa in i parkmiljön. Nollalternativ Ingen förändring vad gäller parken då den ägs av Gävle kommun som därmed har rådighet över användning, ändamål och skötsel. Då detaljplan saknas för området finns inga bestämmelser om t ex rivningsförbud, exteriört och interiört skydd för byggnaderna. Ett tydligt stöd för hur de får förändras saknas vilket är negativt. Någon garanterad byggrätt för byggnaderna finns inte vilket är positivt. UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL Det miljömål som ska skall tillämpas är God bebyggd miljö. För miljömålet finns två delmål som är berörda 1. 1. Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för: hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas, hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö- som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas. För delmål 1 är förekomst av aktuellt planeringsunderlag såsom kulturmiljöprogram indikator. Avsikten är att underlaget skall utgöra en grund i planarbetet. För aktuellt planområde finns följande planeringsunderlag: Kulturmiljöprogram, bilaga till Översiktsplan Staden, antagen 2009-04- 27. Gävle kommun. Området kring Stora Vall. Kulturmiljöutredning. Länsmuseet Gävleborg 2008. Stora Vall. 1 http://www.miljomal.nu/ Miljömålsrådets webbplats för information om det nationella arbetet med miljömålen

Dnr: 09BMN1340 Sid 15 (27) Kulturhistoriska riktlinjer och förslag på färgsättning vid interiör renovering. Länsmuseet Gävleborg 1999. Byggnadsinventering av Hälsinge Regemente Kv Kungsbäck 2:5. Länsmuseet Gävleborg 1994. 2. Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. För delmål 2 är rivningsförbud av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse indikatorn. Rivningsförbud är en snäv aspekt på skyddet av kulturmiljön, men har bedömts vara en god indikator på hur aktivt kommunerna arbetar med kulturmiljöfrågor. Vikten av att bevara äldre byggnader ska ses i perspektiv på att Sverige har ett ungt byggnadsbestånd. I perioden från medeltid t.o.m. 1920 utgör lägenhetsbeståndet endast 13 procent. I ett internationellt perspektiv har Sverige ett mycket ungt bostadsbestånd. Hela perioden efter 1960 svarar för 67 procent. Detta medför att Sverige har en avsevärt mindre andel gamla hus än t.ex. de länder som omfattades av andra världskrigets härjningar. 2 Slutsats Delmål 1 Detaljplaneförslaget är väl försörjt vad gäller underlag, enligt delmål 1, avseende kulturmiljö. Delmål 2 Detaljplaneförslaget uppfyller inte delmål 2 då två byggnader föreslås att rivas, Lilla Vall och Ladan. SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Följande åtgärder har föreslagits i detaljplanen: Anläggande av parkeringsplatser i park-/odlingsmiljön. Åtgärd: Parkeringsplatser förläggs där odlingsmark och vegetation har litet värde och områdeskaraktären inte påverkas. Endast ett fåtal parkeringsplatser förläggs intill byggnaderna. Befintlig större parkering vid fd stallplan utvidgas utan att vegetation skadas. Byggrätt för ny kontorsbyggnad. Åtgärd: Kontorsbyggnaden förläggs på tidigare bebyggd yta och i huvudsak på befintlig större parkering vid fd stallplan. Endast ett smärre 2 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö 2007. Boverket.

Dnr: 09BMN1340 Sid 16 (27) intrång i parken krävs. Kontorsbyggnaden ges en volym och utformning som underordnar sig området Byggrätt för tillbyggnad av veranda och tillbyggnad av kök på Stora Vall. Åtgärd: Tillbyggnaderna anpassas till byggnad och parkmiljö vad gäller volym, placering och utformning. Viktiga delar av stommen berörs inte. Rivning av Lilla Vall. Åtgärd: Utredningar har visat att byggnaden har stora tekniska skador. Ingen ekonomisk kalkyl är framtagen för att visa kostnad för renovering/nybyggnad. Ny byggnad ska till volym, placering och utformning anpassas till områdets struktur och byggnadens ställning i området. Tillbyggnad och exteriör förändring av MC-garage. Åtgärd: Förändringarna har i möjligaste mån anpassats till områdets struktur. Byggnaden ges ett allmänt traditionellt utseende. Rivning av ladan. Åtgärd: Utredningar har visat att byggnaden har skador som är hanterbara utifrån dess nuvarande användning som kallförråd. Byggnadens tekniska skick gör att den inte kan byggas om till ny användning med inomhusklimat. Ny byggnad ska till volym, placering och utformning anpassas till områdets struktur och byggnads ställning i området.

Dnr: 09BMN1340 Sid 17 (27) REKREATION OCH FRILUFTSLIV NULÄGE Stora Vallområdet är ett populärt område för rekreation och friluftsliv. Genom området löper Hälsans stig som utgör ett motionsstråk på totalt 6 km i centrala delen av Gävle. Parkområdet vid Stora Vall är sammanlänkad i norra delen av planområdet med Boulognern och i sydöstra delen med Regementsparken och tillsammans erbjuder de flera promenadvägar. Gävle Frisbee Disc Club är aktiva inom parkområdet och i angränsande områden med flera banor. Både vid Gavleån och Kungsbäcken finns iordningsställda rastplatser med vindskydd och grillplats. Båda används flitigt. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Planförslag Byggnadsbeståndet i parkområdet har sålts av Gävle kommun och nuvarande ägare har för avsikt att finna en lämplig användning av byggnaderna för främst kontor och handelsverksamhet. Fastighetsbildning kommer att ske och ska omfatta markområdet närmast byggnaderna för att inte privatisera för mycket av parken. Fastighetsbildning avvaktar ännu detaljplan. Ett användande av befintliga byggnader som idag inte nyttjas leder till fler besökare till området. Det innebär även att parkeringsplatser behöver iordningsställas närmast byggnaderna för att tillgodose behovet av handikapp-parkeringar. Genom att de placeras närmast byggnaderna ger de dock inte intrång i parkmiljön. Planen ger möjlighet till en större tillbyggnad på den norra gaveln av Stora Vall. Det påverkar den stig som finns vid gaveln och måste ledas runt huset. Utbyggnad av veranda på Stora Vall bedöms inte påverka parken. ESRI s kontor kommer till största del att byggas på den yta som idag utgör en asfalterad parkering. Platsens värde, som parkeringsyta, saknar värde för rekreation och friluftsliv. Parkområdet närmast kontorsbyggnaden får en ändrad karaktär genom att ytan upplevs mer privat. Detta medför en ändrad användning av parken. Slänten mot Kungsbäcken kommer att vara tillgänglig för allmänheten men p.g.a. byggnadens närhet och storlek kan det upplevas som obekvämt att komma för nära den.

Dnr: 09BMN1340 Sid 18 (27) Den stora asfalterade parkeringen kommer att flyttas ca 5-6 m nordost om befintlig men berör inga träd eller tillgängligheten till parken. En ny parkeringsyta kommer att anläggas vid dagvattendammarna i den norra delen av planområdet. Parkeringen ska främst betjäna de som med bil besöker området för rekreation, motion och friluftsliv. Nollalternativ Ingen förändring. UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL Det miljömål som ska tillämpas är God bebyggd miljö. För planområdet finns följande aktuella planeringsunderlag: Skötselplan Kungsbäck Grönstrukturplan Slutsats Detaljplaneförslaget motverkar till viss del planeringsunderlagens syften och mål vad gäller parkens rekreativa värden. SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Fastighetsbildningen kring befintliga byggnader och nytt kontor kommer att göras snäva, särskilt för kontoret. Detaljplanen reglerar att inga staket eller häckar får sättas upp runt de fastigheter som vid lantmäteriförrättning ska bildas. Syftet är att behålla den öppna parkkaraktär man har idag och inte uppleva området som privatiserat.

Dnr: 09BMN1340 Sid 19 (27) NATURMILJÖ NULÄGE Övergripande naturvärden Planområdet ingår i en parkmiljö som är utpekad som värdefull grönstruktur i Översiktsplan Gävle stad. Området ingår i den så kallade Västra kilen, en grönkil med viktig ekologisk funktion som underlättar spridning och förflyttning av växter och djur in i staden från det omgivande landskapet. Planområdet utgör även en del av ett större område som pekats ut som utredningsområde för nationalstadspark alternativt natur- eller kulturreservat. Området har stor potential för den biologiska mångfalden. Floran och faunan är oväntat artrik. Höga naturvärden De lövskogsklädda strandbrinkarna och strandsnåren längs Gavleån är viktiga fågellokaler med arter som rosenfink, grönsångare och mindre hackspett. För dessa arter är det viktigt att lövskogarna är täta och innehåller döda och döende träd. I denna del av Gavleån förekommer vissa år kungsfiskare som då kan häcka i branta rasbrinkar längs ån. Den naturliga lövskogens sammansättning av ädla lövträd är av stort botaniskt intresse, liksom förekomsten av ovanliga lundväxter som desmeknopp, smånunneört och svalört. Norr och väster om Stora Vall finns värdefulla bestånd av gamla tallar. I synnerhet beståndet norr om Stora Vall, intill Gavleån, uppvisar höga naturvärden med förekomst av bohål, tallticka och kläckningshål från den rödlistade skalbaggen reliktbock. Mot Kungsbäcksvägen, nära Kungsbäcksravinen, finns också ett antal vackra fristående gammeltallar. Kungsbäckens ravin har uppstått då Kungsbäcken skurit sig ner i de mäktiga isälvsavlagringar som omger Gavleån. Ravinslänterna är på sina ställen ca 10 meter höga. Ravinen intas av lundartad lövskog med stort inslag av ädla lövträd som alm och lönn. I ravinens botten finns en välutvecklad ravinvegetation med vackra bestånd av ormbunksväxten strutbräken och intressanta lundväxter som svalört, bäckbräsma, lundstjärnblomma och trolldruva. Den väl bibehållna ravinvegetationen och förhållandevis opåverkade bäckfåran gör att Kungsbäcksravinen har stora bevarandevärden.

Dnr: 09BMN1340 Sid 20 (27) Övriga naturvärden Den anlagda parken kring Stora Vall hyser vissa naturvärden som främst är knutna till de gamla träden, i synnerhet lövträden. Inom planområdet förekommer rester av gamla odlingslandskap och ängsmarker med inslag av ängsflora. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Planförslag Kontorsbyggnaden placeras i direkt anslutning till Kungsbäckens bäckravin som har stora bevarandevärden främst genom att den ursprungliga ravinvegetationen är så väl bibehållen. Viss påverkan på naturvärden kommer att ske genom behov av kvistning av enstaka träd närmast byggnaden. På sikt kan döda eller döende träd som riskerar att falla på byggnaden behöva tas ner, vilket kommer att påverka naturvärdena i bäckravinen (flora och fågelliv) negativt. Nollalternativ Ingen förändring. UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL Slutsats Miljömålet Levande skogar påverkas inte av planens genomförande. Målet Ett rikt växt- och djurliv motverkas genom att grönområdets funktion som spridningskorridor för djurlivet försämras. Ett hus som byggs nära ravinen kan genom sin blotta närvaro hindra större djur och fåglar att använda just den delen av Kungsbäcken. Påverkan bedöms dock som liten. På sikt kan målet Ett rikt växt- och djurliv motverkas då döda eller döende träd som riskerar att falla på byggnaden behöver tas ner, vilket kommer att påverka naturvärdena i bäckravinen (flora och fågelliv) negativt. SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Vegetationstäcket, träd och buskar ska lämnas orörda i slänten ner not Kungsbäckens vatten såväl under byggtiden som när byggnaden står klar. I projekteringshandlingarna ska visas hur detta ska genomföras.

Dnr: 09BMN1340 Sid 21 (27) Vegetationsmålet i gällande skötselplan för Kungsbäck ska fortsätta att gälla för Kungsbäcksravinen.

Dnr: 09BMN1340 Sid 22 (27) PÅVERKAN KUNGSBÄCKEN OCH GAVLEÅN NULÄGE Kungsbäcken Kungsbäcken slingrar genom jordbruks- och betesmarken parallellt med Rv 80. Kungsbäcken är med i Gävle kommuns fiskevårdsplan 2003 och är ett av få vattendrag i Gävle kommun som hyser vild öring. Därför är återställningar i vattendraget av mycket hög prioritet enligt fiskevårdsplanen. Enligt fiskevårdsplanen har huvuddelen av Kungsbäcken mindre bra eller sämre skuggningsförhållanden. De dåligt skuggade områdena är främst belägna i den nedre delen av bäckens lopp, där bäcken rinner genom åker- och ängsmarker med gles trädridå längs fåran. Bitvis saknas trädridå till och med helt. Önskvärt vore att upprätta kantzoner och plantera träd längs dessa delar av bäcken. Inom planområdet är förhållandena bra med skuggande träd och buskar. Gavleån Gavleån rinner genom ett parklandskap och genom bebyggda områden. Ån har flera forsar som alla är utbyggda med kraftverk. Kraftverken hindrar effektivt vandring av vattenlevande organismer och fiskar från havet och upp i mindre vattendrag längs ån. Ån tillförs stora mängder vägdagvatten. Fiskeplanen beskriver Gavleåns största värden som ett sportfiskevatten för gös, gädda, abborre och vitfisk. Vattendragens status får enligt vattendirektivet inte försämras fram till 2015. Områdesbeskrivning och avrinning Inom planområdet är jordarterna silt och lera som överlagrar en morän på ca 6-8 meters djup. (WSP 2010-01-19 nummer 10131501). Kungsbäcken har branta stränder med risk för översvämning och erosion på ytor upp till två meter ovanför normalvattenstånd (SWECO 2008-06-30). För marken längs Kungsbäcken finns risk för ras/skred på vissa partier visar en utredning från SWECO VBB 2008-02-29. Inom planområdet längs Gavleån finns ingen risk för översvämning, erosion, ras eller skred.

Dnr: 09BMN1340 Sid 23 (27) EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Planförslag Dagvatten I projekteringsskedet ska redovisas hur dagvattenhanteringen ska lösas inom planområdet både under byggtiden och sedan den nya byggnaden är färdigställd. Det ska ske genom fördröjningsdammar och kontrollerad avrinning till vattendragen. Infiltration i marken är inte ett alternativ då marken består av täta jordlager. Magasinet kan vara underjordiskt för att inte påverka parkmiljön negativt. Grumling I projekteringsskedet ska utredning visa hur grumling ska förhindras. Det ska ske genom någon form av fördröjningsdamm. Beskuggning Kvistning av enstaka träd i bäckravinens ytterkant närmast byggnaden påverkar inte beskuggningen av själva bäckfåran. Nollalternativ Gavleån och Kungsbäcken påverkas inte av några förändringar. Nederbördsvatten sprids ut på marken utan fördröjningsanläggningar. UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL De miljömål som påverkas är Levande sjöar och vattendrag och Giftfri miljö. All exploatering och ändring av användningen av marken innebär påverkan i någon form. Åtgärder kan minska en sådan påverkan men inte ta bort den helt. Slutsats - Målet Giftfri miljö underlättas genom ny anläggning för fördröjning av dagvatten omfattar även befintliga parkeringsplatser. - Målet Levande sjöar och vattendrag underlättas delvis genom att dagvatten omhändertas. Kvistning av enstaka träd i bäckravinens ytterkant närmast byggnaden påverkar inte beskuggningen av själva bäckfåran. SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Dagvatten Dagvatten från parkerings- och andra körytor betraktas som förorenat och ska renas innan det går vidare till recipient, som i detta fall kan vara både Gavleån och Kungsbäcken. Dagvatten från tak är renare och kräver inte rening innan det kan gå vidare till recipient. Dagvattenhanteringen ska i första hand ske på kvar-

Dnr: 09BMN1340 Sid 24 (27) tersmark. Vid utloppen i recipienten ska hänsyn tas till jordarterna i strandkanten, att grumling inte får ske samt att Gavleån är ett reglerat vattendrag med konstgjorda skillnader i vattenståndsnivåerna. Anläggningarna ska ha hög estetisk utformning för att passa i parklandskapet. Möjligheter finns att utnyttja befintliga dagvattendammar norr om planområdet eller att anlägga ett underjordiskt magasin i anslutning till byggnad. Lösning för dagvattenhantering för nya och förändrade byggnader eller anläggningar ska visas via en anmälan till Bygg & Miljö Gävle enligt miljöbalken under projekteringsfasen av projektet. Sedimentationsdamm för att hindra grumling av Kungsbäckens vatten Dräneringsvatten/grundvatten som tränger fram vid grävningen av grunden för den nya kontorsbyggnaden ska ledas bort t ex till en anlagd sedimentationsbassäng före utloppet i bäcken. På detta sätt hindras grumling och erosion i slänten.

Dnr: 09BMN1340 Sid 25 (27) RAS OCH SKRED BEDÖMNINGSGRUNDER Sweco VBB-s utredning, Gävle kommun, Översiktlig stabilitetsutredning, Gävleborgs län, utförd 2008-02-29 och mer detaljerad geoteknisk utredning 2008-06-30, visar båda att området, som idag är parkering har mindre god stabilitet och att i området närmast Kungsbäcken finns risk för ras och skred. En fördjupad mer detaljerad geoteknisk utredning har lämnat förslag på hur grundläggning av den nya kontorsbyggnaden kan ske utan att öka risken för ett ras eller skred (WSP 2010-03-10 nummer 10131501). Lägen för övriga byggnader inom planområdet berörs inte av risk för ras eller skred. NULÄGE En ny byggnad för ett kontor ska uppföras på parkeringen mellan MC-huset och Stora Vall. Byggnaden kommer att ligga på den plana parkeringsytan med en av fasaderna mot Kungsbäcken. Övriga byggnader ligger inte i något område med risk för ras eller skred. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Planförslag Det nya kontorshuset ska pålas till morän. Ingen risk finns för skadliga vibrationer vid pålningen. Vegetationstäcket, träd och buskar ska lämnas orörda i slänten ner mot Kungsbäckens vatten. Risk finns för grumling av Kungsbäckens vatten och åtgärder ska vidtas för att förhindra detta. Nollalternativ Inga befintliga byggnader eller anläggningar är påverkade av ras- och skredrisk eller översvämningsrisk. Inga nya anläggningar tillkommer som påverkar hållfastheten i marken. UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL De miljömål som påverkas är God bebyggd miljö och Ett rikt växt och djurliv. Slutsats - Målet God bebyggd miljö uppfylls genom att åtgärder vidtas genom pålning av grunden så att inget ras eller skred kommer att uppstå.

Dnr: 09BMN1340 Sid 26 (27) - Målet Ett rikt växt och djurliv motverkas genom att huset byggs nära ravinen och att större djur och fåglar därför kanske undviker att vistas i den delen av ravinen. SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Massor Upplag av massor får inte ske under byggtiden utan ska transporteras bort. Sedimentationsdamm En detaljerad utredning under projekteringsskedet ska visa hur skador av framträngande grundvatten ska förhindras. Dräneringsvatten/grundvatten som tränger fram vid grävningen av grunden ska ledas bort till sedimentationsbassäng före utloppet i bäcken för att förhindra grumling och erosion i slänten. Vegetation Vegetationstäcket, träd och buskar ska lämnas orörda i slänten ner not Kungsbäckens vatten såväl under byggtiden som när byggnaden står klar. I projekteringshandlingarna ska visas hur detta ska genomföras. Vegetationsmålet i gällande skötselplan för Kungsbäck ska fortsätta att gälla för Kungsbäcksravinen.

Dnr: 09BMN1340 Sid 27 (27) PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN Sedimentationsdamm för att hindra grumling av Kungsbäckens vatten Dräneringsvatten/grundvatten som tränger fram vid grävningen av grunden ska ledas bort till sedimentationsbassäng före utloppet i bäcken för att förhindra grumling och erosion i slänten. Vegetationstäcket, träd och buskar ska lämnas orörda i slänten ner not Kungsbäckens vatten. Massor Upplag av massor får inte ske under byggtiden utan ska transporteras bort. Parkområdet Vid uppförandet av det nya kontoret kommer tillgänglighet till parken i den sydvästra delen påverkas. Flera alternativa entréer finns dock. Under byggtiden kommer parkens rekreativa värden påverkas. Det är ytterst viktigt att träd i anslutning till byggarbetsplatser skyddas noggrant och att gräsytor och gångvägar belastas minimalt av grävfordon och material m.m. Fornlämningar Fornlämningar under jord kan påträffas vilket kan leda till att byggprojektet påverkas tidsmässigt. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN I upprättandet av MKB n har följande tjänstemän deltagit: Maria Höjer, miljöutredare Bygg & Miljö Gävle Mikael Ekman, kommunekolog Bygg & Miljö Gävle Lena Boox, kommunantikvarie Bygg & Miljö Gävle Sari Svedjeholm, planingenjör Bygg & Miljö Gävle Marie Edling, landskapsarkitekt Tekniska kontoret Maria Höjer Miljöutredare Sari Svedjeholm Planingenjör