Kvalitetsredovisning För Junibackens förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1
Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Junibackens förskola Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 7 och mål för den aktuella tidsperioden Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse 7 Arbetet i verksamheten 9 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 9 Uppföljningen av likabehandlingsplanen 9 Kunskapsuppföljning 9 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 10 Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) 10 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen 10 2
Grundfakta om Junibackens förskola Junibackens förskola ligger i Slottsbron i nära anslutning till Slottsbrons skola. Förskola ligger i en villa och är en en - avdelningsförskola med 21 inskrivna barn i åldern 1-5 år. Utomhusmiiljön är idag god. Förskolan arbetar med Normer och Värden, Jämnställdhet, Delaktighet och Inflytande, Utveckling och Lärande och Friskvård. Dessa punkter har förskolan även tänkt arbeta med in i framtiden. Förskolan arbetar även vidare med Miljö, Språk och Matematik. Likabehndlingsplan finns för enheten och ska under våren revideras. Kvalitetsredovisning underlag och rutiner - Kvalitetsredovisning BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg BRUK 2008 och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass, familjedaghem och vuxenutbildning. BRUK används på följande prioriterade områden. Pedagogisk verksamhet Särskilda stödinsatser Verksamhetsmål Systematiskt kvalitetsarbete Läromedel/Pedagogiska resurser Måldokument Elevers förkunskaper Likabehandlingsplan Normer och värden Kunskapsuppföljning Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjliggöra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg m fl. Detta är det åttonde året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala. Utvärderingsplan för kvalitetsredovisningen år 1-3 och förskolan och vuxenutbildningen år 1-2 Planerna. 3
Skolförvaltningens kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över 3 år (2 år för förskolan/vuxenutb). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande om möjligt. Detta kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala utvärderingsinstrument som är konstruerat för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål, baskunskaper elever med särskilda behov och likabehandlingsplan. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas e till två gånger under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. Alla verktyg/redovisnings-dokument som behövs har laddas ner från den digitala plattformen, Fronter. Syftet med att alltid använda utvärderingsverktyget som ram, alla tre åren, är att göra hela hanteringen effektiv. Enskilda skolenheter kan utöka utvärderingen vid behov. Under hösten 2006 uppdaterades reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år 1-2, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år. De har nu utvärderats och används detta läsår. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i två fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar hela arbetsmiljön. Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år 2009. Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal Behandling av materialet Februari-Mars år 2010 Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt Kvalitetsredovisning för arbetslag April år 2010 Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden Redovisning till Skolverket 4
Redovisningsprincipen och översikter Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet på Fronter. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden 24 tim/dygn Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan barn- och utbildningsnämnd, skolledning, förvaltning och enskilda arbetslag sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen. I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk 1, 4, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. Arbetslagsutveckling En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutveckling som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen under de senaste läsåren. Den har skapat de 5
kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets BRUK. Utan denna utbildning hade inte Grums BRUK:smodell blivit så framgångsrik som den har blivit. Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den analysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT-träffar (Arbetsplatsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) 6
Verksamhetsprocessen Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Organisationsnivå/Särskilda stödinsatser Vid återblick på 08/09 fanns synpunkter beträffande handledning, detta har lyfts under året och arbetslaget har nu gjort en bedömning som visar på ett bättre resultat. Arbetslaget har fortfarande ett konsultativt bra stöd av specialpedagog vid behov. Demokratiskt förhållningssätt/samspel: Inga åtgärder förslogs då bedömningen från arbetslaget var hög. Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse Styrning och ledning: Genomgående visar på ett relativt högt resultat,arbetslaget föreslår att skolledningen finns ute i verksamheten oftare för att bilda sig en bättre uppfattning om det dagliga arbete, förslag en gång i månaden. För att förbättra situationen måste mer tid avsättas för besök i verksamheten, tider för träffar får läggas ut med arbetslaget. 7
Särskilda stödinsatser: Genomgående visar på ett bra målresultat,handledning och konsultation har nu ett bättre resultat en föregående år. Arbetslaget gör en bedömning att de har en bra föräldrasamverkan men detta kan utvecklas mer i framtiden. Arbetslaget får fortsätta utveckla föräldrasamverkan. Systematiskt kvalitetsarbete: Här visar arbetslaget på ett lite sämre målresultat detta på grund av många personalbyten, man tycker att det finns svårigheter i kvalitetsredovisning med svårförståelig text som tar tid att analysera. Vad gäller målsättning och planering förändrar man allt efter barngruppens sammansättning. Personalbyten är något som tyvärr sker och vi kan bara göra det bästa av det. Arbetslaget bör fortsätta förändra sitt arbetssätt utifrån barngruppens sammansättning. Arbetsmiljöarbete och inflytande: På B4:2 anser personalen att det inte finns någon samverkan kring budgeten innan den fastställs, dessutom vill de kunna styra sin egen kompetensutveckling i form av en utlagd ekonomisk ram. Man anser att medarbetar/och utvecklingsamtal fungerar bra. Vad gäller budgeten får vi se över om vi kan lägga in en budgetdialog i framtiden. Samverkan hem, skola och fritidshem: Personalen bedömer att de ligger högt i måluppfyllelsen vad gäller kontakten med hemmet däremot mindre bra när det gäller samverkan med förskoleklass och fritidshemmet. Åtgärd: Samverkan med förskoleklass och fritidshemmet måste utvecklas mer i synnerhet då dessa ligger i nära anslutning till förskolan 8
Arbetet i verksamheten Utveckling och lärande: Den lokala arbetsplanen skall revideras men har upplevts bra. Prioriterade områden har varit Normer och Värden, Jämställdhet, Delaktighet och Inflytande, Utveckling och Lärande, Social utveckling och barn i behov av stöd,förskola och Hem samt Friskvård. Föräldraenkäten visar att föräldrarna är nöjda med verksamheten och personalen arbetsinsatser men bedömer att det är för stor barngrupp, för stor personalomsättning. Genomgående bedömer arbetslaget att de har en förskola med en bra utvecklande och lärande miljö, utvecklingsområde är musik och bild och form, fler teaterbesök är önskvärda. Arbetslaget tar bra tillvara på natur med skogsutflykter samt idrott/rörelse. Inga förändringar föreslås när det gäller arbetets innehåll och upplägg. En personal är föräldraledig,en personal är tjänstledig och en personal har byte arbetsställe, detta är svårt att påverka Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Ej aktuell i förskolan Uppföljningen av likabehandlingsplanen Förskolans likabehandlingsplan började gälla h.t -09 och skall revideras vt.-10 Personalen har arbetat med barnens förståelse för varandras olikheter och behov, och respekt för allt levande. Man har tagit tillvara på vardagssituationer som gett tillfälle att diskutera normer och värden med barn och att vuxna är bra förebilder. Fortsätta att arbeta med Normer och Värden vara observant på hur barnen behandlar varandra och andra människor. Kunskapsuppföljning Ej aktuell i förskolan 9
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Måluppfyllelsen har varit god under året, trots personalbyten. Verksamheten kommer att utvecklas vidare kommande läsår det finns en god stämning i arbetslaget. Personalen har arbetat mycket med miljön och erhållit Grön Flagg Närmiljön och är nu inne på nästa handlingsplan Livsstil och Hälsa. Min bedömning är att personalen på den korta tid de arbetat tillsammans har kommit en bra bit på väg i sitt arbete för att utveckla förskolan. Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) Förslag till förbättring: Samverkan med Förskoleklass och Fritidshem bör utvecklas för övrigt finns inga egentliga förslag till förbättring och utveckling i årets kvalitetsredovisning. Arbetsledningen får stimulera arbetslaget till fortsatt arbete med den nya personalen. Det finns en god vilja att utveckla verksamheten trots personalbyten. Den lokala arbetsplanen måste revideras under v.t -10 samt likabehandlingsplanen. Förskolan har ej startat upp TRAS utbildning men kommer att göra det h.t.-10. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Grums den 25 mars 2010 Margareta Gustafsson Rektor. 10