ÅRSREDOVISNING 2013 MALMÖ HÖGSKOLA
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rektor har ordet 4 Studentkårerna om året som gått 6 Sammanställning över väsentliga uppgifter 7 Malmö högskola i korthet 8 Fakulteternas verksamhet 2013 10 RESULTATREDOVISNING: KAPITEL 1 5 1. UTBILDNING 16 1.1 Inledning 16 1.2 Kvalitetsarbete 16 1.2.1 Pedagogisk kompetensutveckling 18 1.2.2 Studentinflytande 18 1.2.3 Breddad rekrytering 19 1.3 Internationalisering 19 1.3.1 Internationellt utbyte 20 1.3.2 Studieavgifter tredjelandsstudenter 20 1.4 Prestationer 22 1.4.1 Kostnad per prestation 24 1.4.2 Examina 25 1.5 Utbildningsutbudet 25 1.6 Uppdragsutbildning 26 1.7 Studenter som inte tagit poäng 26 1.8 Utökat antal programnybörjare 26 1. 9 Dimensionering av lärarutbildning 26 1.10 Kompletterande utbildning, lärare med utländsk examen 27 1.11 Validering yrkeslärare 27 1.12 Tandläkarutbildningen 28 1.12.1 Tandvårdscentralens verksamhet 28 2. FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 30 2.1 Inledning 30 2.2 Kvalitetsarbete 30 2.3 Internationalisering 31 2.4 Prestationer 32 2.4.1 Forskningsvolym 32 2.4.2 Vetenskaplig produktion 32 2.4.3 Benchmarking 33 2.4.4 Kostnad per prestation 34 2.5 Utbildning på forskarnivå 34 2.5.1 Doktorander 34 2.5.2 Examina 36 2.6 Forskningsintäkter 36
3. SAMVERKAN 37 3.1 Inledning 37 3.2 Samverkan inom utbildning 37 3.3 Samverkan inom forskning 37 3.4 Nyttiggörande och innovation för samhällsutveckling 37 3.5 Information och kommunikation 38 3.6 Alumner och vänner 38 3.7 In kind-finansiering 38 4. ÖVRIGT AVSEENDE VERKSAMHETEN 39 4.1 Personalredovisning 39 4.1.1 Andel kvinnor av nyanställda professorer 39 4.1.2 Jämställdhet och likabehandling 39 4.1.3 Sjukfrånvaro 40 4.1.4 Kompetensförsörjning 40 4.2 Bostäder 41 4.3 Hållbar utveckling 41 4.4 Intern styrning och kontroll 42 5. EKONOMISK ANALYS 44 5.1 Malmö högskola totalt 44 5.2 Utbildning 45 5.3 Forskning 46 5.4 Uppdragsutbildning 47 5.5 Myndighetskapital 47 6. FINANSIELL RAPPORT 49 6.1 Resultaträkning 50 6.2 Balansräkning 51 6.3 Anslagsredovisning 53 6.3.1 Finansiella villkor för anslagen 53 6.4 Tilläggsupplysningar och noter 54 6.4.1 Kommentarer till noter 54 6.4.2 Redovisnings- och värderingsprinciper 54 6.4.3 Noter 54 6.4.4 Ersättningar och andra förmåner 57 6.5 Avgiftsbelagd verksamhet och myndighetskapital 58 6.5.1 Avgiftsbelagd verksamhet 2013 58 6.5.2 Kapitalförändring per område (tkr) 59 Bilaga 1. Styrelsens beslut 60 Bilaga 2. Redovisning av takbelopp 61 Dnr Mahr 28-2013/619 Foto sid 5 Christoffer Lomfors, sid 15 Leif Johansson, övriga bilder Malin Palm
Rektor har ordet Malmö högskola är ett ungt, attraktivt lärosäte, som under 2013 fyllde 15 år. Vår högskola utvecklas och formas i rask takt. Vår flervetenskapliga utbildning och forskning intresserar såväl studenter som samarbetspartners och forskningsfinansiärer. Vi är i en tid då förutsättningarna för forskning och högre utbildning snabbt förändras. För att möta framtidens utmaningar fastställdes under det gångna året en ny strategisk plattform med sikte på hur högskolan ska utvecklas fram till 2020. Malmö högskola vill vara ett lärosäte där mångfald, kunskap och kreativitet omsätts i handling för en hållbar samhällsutveckling. En högskola som står för akademisk kvalitet och integritet och ett nära samarbete med andra aktörer i samhället. Malmö högskola vill ha delaktiga och engagerade studenter som är med och kvalitetssäkrar utbildningen. Under 2013 har vi fortsatt vårt kvalitetsarbete tillsammans med studentrepresentanterna. Det är glädjande att vi nu också har en doktorandkår som under 2013 påbörjade sitt arbete. Malmö högskola står sig starkt när det gäller att attrahera studenter och 2013 hade vi fler sökande till våra utbildningar än någonsin tidigare. Många vill studera mitt i centrala Malmö, på en högskola där nära kontakt med lärare är möjlig och där mångfalden hos studenter och medarbetare ses som en stor potential och en förutsättning för framgång. Högskolan lockar studenter från Malmö, andra delar av Skåne och övriga Sverige men också studenter från hela världen. Trots vår attraktionskraft har 2013 i många avseenden varit ett år av konsolidering. Regeringen har utan hänsyn till behovet av fler utbildningsplatser på grund av Malmös unga befolkning och en hög ungdomsarbetslöshet, en stor efterfrågan på arbetsmarknaden och ett högt söktryck till våra utbildningar minskat högskolans utbildningsanslag, vilket vi beklagar. Den krympta ekonomin har inneburit ett tufft sparbeting och en översyn av våra kostnader. Under året genomfördes en genomlysning av vår utbildningsvolym och vårt utbildningsutbud. Genom att införa antagningsstopp för en rad utbildningar och minska antalet utbildningsplatser, men också genom att genomföra en omställningsprocess både på lärarsidan och för verksamhetsstödet, ska Malmö högskola anpassa verksamheten till de minskade ekonomiska ramarna och i linje med den strategiska visionen och målbilden. Malmö högskolas forskning fortsätter att växa och den står sig väl i konkurrensen nationellt såväl som internationellt. Högskolans forskningsinriktningar representerar nästan hela det vetenskapliga spektrumet. Forskningen har en flervetenskaplig prägel där man för att möta samhälleliga och vetenskapliga utmaningar förenar olika vetenskapliga discipliner, till exempel teknik med samhällsvetenskap. Malmö högskola har examenstillstånd inom sju områden på forskarnivå ingen högskola i landet har fler. Forskningsvolymen är förvisso ännu relativt liten i relation till utbildningen, men andelen externt finansierad forskning ökar. Den vetenskapliga produktionen har också ökat påtagligt. Men även om forskningen växer är Malmö högskolas fasta forskningsresurser fortfarande mycket begränsade. Basresurserna för forskning matchar dåligt forskarnas prestationer. Malmö högskola är i dag bland de lärosäten i landet som har lägst fast forskningsanslag per disputerad lärare. En investering i Malmö högskola med större fasta forskningsresurser skulle ge en stor utväxling i externa bidrag och vetenskapliga resultat. Malmö högskola profilerar sig genom ett nära samarbete med det omgivande samhället. Samarbetspartners i Malmö, regionen och internationellt är nödvändiga för vår verksamhets relevans och för att vi som lärosäte ska kunna medverka till att sprida kunskap som bidrar till ett hållbart samhälle. Vi står inför stora samhällsutmaningar där Malmö högskola både kan och vill spela en viktig roll. Under året som gått har bland annat ett tätare samarbete mellan Malmö högskola, Lunds universitet och Region Skåne initierats inom ramen för områdena hållbara städer, personlig hälsa samt smarta material. Samarbetet kring lärarutbildning och vårdutbildning genom Lärosäten Syd, där Malmö högskola, Högskolan Kristianstad, Lunds universitet, Blekinge tekniska högskola och Sveriges lantbruksuniversitet/alnarp ingår, har under 2013 utvecklats. Internationellt har vi utvecklat djupare relationer med ett antal utvalda partneruniversitet bland annat i USA, Kina och Australien. Malmö högskolas verksamhet mitt i staden, mitt i samhället, kräver en översyn av våra lokaler. Under 2013 blev en upphandling klar av nya lokaler för idrottsvetenskap. Vi ser detta som ett första steg i vår strävan att skapa en idrottshögskola i södra Sverige. Om ett drygt år ska vi flytta in i vårt nya hus, Niagara, i området som utvecklas i rasande fart på Universitetsholmen i Malmö. På så sätt kommer högskolans närvaro i de centrala delarna av Malmö att förstärkas ytterligare. Malmö högskolas mål att utveckla ny kunskap av hög kvalitet och samhällsrelevans kräver engagerade medarbetare. Under året har ett omfattande arbete genomförts för att utveckla våra arbetssätt både i förhållande till våra utbildningar, vår forskning och i olika samarbetsprojekt med externa partners men också i de arbetsprocesser och insatser som stödjer det akademiska arbetet. Ett händelserikt och spännande, men också tufft 2013, är över. Kommande år innebär alldeles säkert svåra ställningstaganden, beslut och åtgärder för Malmö högskolas del men också stimulerande utmaningar, ny kunskap, nya möjligheter och nya möten vilket vi ser fram emot! Stefan Bengtsson, rektor för Malmö högskola 4 Malmö högskola årsredovisning 2013
Studentkårerna om året som gått Studenterna vid Malmö högskola representeras av tre studentkårer. Studentkåren Malmö representerar studenterna vid samtliga fakulteter förutom Odontologiska fakulteten, som representeras av Odontologiska studentkåren. Doktorandkåren Malmö representerar alla doktorander vid Malmö högskola. Studentkåren Malmö och Odontologiska studentkåren arbetar nära Malmö högskola genom en bred representation av arvoderade och ideella studentrepresentanter både på högskolegemensam nivå och på fakulteterna. I vårt dagliga arbete bevakar och deltar vi i utveckling och kvalitessäkring av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå och vi lägger stor vikt vid ett starkt studentinflytande. Malmö högskola visar en stor öppenhet och är genuint intresserad av studenters och studentkårernas åsikter. Doktorandkåren Malmö, Sveriges andra i sitt slag, har haft sitt första år i funktion och genom ett nära, positivt och engagerat samarbete med högskolan har doktorandkåren nått långt på ett år. Doktorandernas synlighet på Malmö högskola har ökat avsevärt, både på högskolegemensam nivå och på fakultetsnivå. Därmed har doktoranderna fått inflytande i processer samt möjlighet att påverka villkor och mål som berör kvaliteten i forskarutbildningen. Inför kommande omgångar behöver studentkårerna genom att dela erfarenheter, tillsammans med Malmö högskola utforma ett fungerande system för rekrytering av studentrepresentanter för att säkerställa studentinflytande och kvaliteten vid utvärderingarna. Malmö högskolas tre studentkårer ser positivt på framtida samarbete med Malmö högskola och vi är glada att verka vid en högskola som ser utbildningskvalitet och studentinflytande som byggstenar i sin verksamhet och som har stor respekt och öppenhet inför sina student- och doktorandrepresentanter. Lena Petersson ordförande, Studentkåren Malmö Felicia Larsdotter ordförande, Odontologiska studentkåren Kamilla Bergström ordförande, Doktorandkåren Malmö Under året har Malmö högskola genomfört stora neddragningar till följd av regeringens minskning av högskolans utbildningsanslag. Studentkåren Malmö har genom sina representanter varit involverade i processen från början till slut. På högskoleövergripande nivå har det varit en öppen process och vi har känt oss delaktiga. På fakulteterna har processen sett lite olika ut och vissa fakulteter har inte varit lika öppna i sin process och inte låtit studentrepresentanterna delta i den uträckning som Studentkåren Malmö hade önskat. Men i det stora hela har det fungerat bra och den kritik vi framfört både under och efter processen har tagits på allvar. Neddragningarna har självklart påverkat studenterna och kommer också att göra det framöver och det är viktigt att Studentkåren Malmö och Malmö högskola fortsätter att även i framtiden arbeta nära varandra i dessa frågor. Neddragningarna påverkar Odontologiska fakulteten i mindre utsträckning än övriga högskolan eftersom det finns ett regeringsuppdrag att öka antalet platser på tandläkarutbildningen. Studentkåren Malmö och Odontologiska studentkåren har varit med vid flertalet av Universitetskanslersämbetets utbildningsutvärderingar under året. Huvuduppgiften har varit att ta fram studentrepresentanter till intervjuer och vi har arbetat nära fakulteterna. Odontologiska studentkåren har inte upplevt någon problematik i arbetet med att rekrytera studentrepresentanter vilket däremot Studentkåren Malmö har gjort. 6 Malmö högskola årsredovisning 2013
Sammanställning över väsentliga uppgifter 2013 2012 2011 2010 2009 Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter mot takbelopp 12 578 12 393 12 655 12 581 11 962 Kostnad per helårsstudent 75 943 76 785 71 430 67 291 70 995 Totalt antal helårsprestationer mot takbelopp 10 411 10 007 10 096 9 682 9 313 Kostnad per helårsprestation 92 022 95 052 89 678 87 225 90 695 Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 63 51 30 0 0 Totalt antal nyantagna doktorander 44 54 54 23 41 - andel kvinnor 52 % 59 % 61 % 70 % 59 % - andel män 48 % 41 % 39 % 30 % 41 % Totalt antal doktorander med någon aktivitet 218 215 207 203 218 - andel kvinnor 64 % 64 % 64 % 66 % 63 % - andel män 36 % 36 % 36 % 34 % 37 % Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 89 79 69 68 67 Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 0 0 0 0 0 Genomsnittlig studietid för licentiatexamen 2 2,6 2 3,3 2,2 Genomsnittlig studietid för doktorsexamen. Not 1. 2,9 3,5 3,8 3,4 4,3 Totalt antal doktorsexamina 15 15 30 25 19 Totalt antal licentiatexamina 1 10 15 5 9 Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 421 368 248 244 238 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation 613 059 670 097 914 230 847 504 822 433 Personal Totalt antal årsarbetskrafter 1 285 1 289 1 223 1 161 1 125 Medelantal anställda 1 587 1 602 1 515 1 482 1 464 Totalt antal lärare (årsarb.) Not 2. 666 676 648 674 628 - andel kvinnor 53 % 53 % 54 % 54 % 54 % - andel män 47 % 47 % 46 % 46 % 46 % Antal disputerade lärare (årsarb.) 385 378 316 304 276 - andel kvinnor 49 % 48 % 47 % 47 % 49 % - andel män 51 % 52 % 53 % 53 % 51 % Antal professorer (årsarb.) 79 78 73 56 54 - andel kvinnor 37 % 38 % 38 % 35 % 41 % - andel män 63 % 62 % 62 % 65 % 59 % Ekonomi Intäkter totalt (mnkr) 1 264 1 275 1 237 1 199 1 121 Varav utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 1 025 1 039 1 014 992 933 - andel anslag (% ) 87 % 87 % 88 % 88 % 87 % - andel externa intäkter (% ) 13 % 13 % 12 % 12 % 13 % Varav forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 240 236 223 207 188 - andel anslag (% ) 44 % 44 % 45 % 48 % 48 % - andel externa intäkter (% ) 56 % 56 % 55 % 52 % 52 % Kostnader totalt (mnkr) 1 299 1 274 1 206 1 123 1 110 - andel personal 70 % 69 % 68 % 67 % 65 % - andel lokaler 13 % 13 % 13 % 14 % 16 % Lokalkostnader per kvm (kr) 1 674 1 631 1 621 1 688 1 780 Balansomslutning (mnkr) 695 661 654 598 515 - varav oförbrukade bidrag 134 111 102 94 81 - varav årets kapitalförändring -35 1 31 76 11 - varav myndighetskapital (inkl. årets 191 226 225 194 118 kapitalförändring) Not 1. I nettostudietiden för examina som gäller övergång från annat lärosäte ingår enbart den nettotid som registrerats vid Malmö högskola, vilket delvis kan förklara den förhållandevis korta genomsnittliga studietiden. Not 2. Totalt antal lärare är för år 2009 hämtat från SCB:s statistik. Malmö högskola årsredovisning 2013 7
Malmö högskola i korthet Malmö högskola inrättades sommaren 1998. Satsningen var ett led i en nationell utbyggnad av antalet högskoleplatser i Sverige, men också en del i skapandet av ett nytt Malmö. På 15 år har lärosätet vuxit snabbt till att bli landets största högskola. Högskolan kännetecknas i dag bland annat av en öppen och inkluderande kultur samt av flervetenskaplig utbildning och forskning. En nära koppling till andra aktörer i samhället är central i Malmö högskolas verksamhet och samarbete sker i många olika former. Malmö högskola ligger mitt i centrala Malmö. Organisation Malmö högskolas högsta beslutande organ är högskolestyrelsen. En ny styrelse utsågs och tillträdde 2013. Högskolans internrevision är direkt kopplad till styrelsen. Rektor är högskolans myndighetschef. Ledningen består, förutom rektor, av prorektor, två vicerektorer och förvaltningschef. En ny strategisk plattform 2012 startade ett strategiskt arbete där alla medarbetare inbjöds till samtal om framtida vägval och prioriteringar. Arbetet resulterade i en strategisk plattform, Strategi 2020, där lärosätets roll år 2020 och vägen dit beskrivs. Malmö högskolas verksamhet bygger på kärnvärdena mångfald, kreativitet, kvalitet och samhällsengagemang och ska göra skillnad genom att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Under 2013 har de tre beredningarna vid högskolan; utbildnings-, forsknings- och samverkansberedningen, arbetat med att utifrån plattformen identifiera och formulera högskoleövergripande satsningar för perioden 2014 2016, som ska bidra till att förflytta Malmö högskola mot målbilden 2020. De strategiska satsningarna som identifierats för de kommande tre åren kompletteras med strategiska treårsplaner för fakulteterna samt ettåriga verksamhetsplaner för varje institution/avdelning. Till sitt stöd har rektor en rådgivande ledningsgrupp samt tre högskoleövergripande beredande organ för utbildning, forskning respektive samverkan. Malmö högskola är organiserad i fem fakulteter Fakulteten för hälsa och samhälle, Fakulteten för kultur och samhälle, Fakulteten för lärande och samhälle, Odontologiska fakulteten och Fakulteten för teknik och samhälle. Området för teknik och samhälle blev 1 januari 2013 fakultet. Den akademiska verksamheten bedrivs inom institutioner eller avdelningar vid fakulteterna. För att förstärka flervetenskaplig forskning har högskolan ett antal forskningscentrum. Dessutom finns Centrum för akademiskt lärarskap som har till uppgift att stödja den högskolepedagogiska utvecklingen vid Malmö högskola. Vid Malmö högskola finns ett högskolegemensamt verksamhetsstöd och en enhet för bibliotek och IT. 8 Malmö högskola årsredovisning 2013
Antagningsnämnd Examensnämnd Disciplinnämnd Personalansvarsnämnd Inst: Datavetenskap (DV) Utbildningsberedningen Forskningsberedningen Samverkansberedningen Avd: Inst: Inst: Inst: Cariologi Endodonti Käkkirurgi och oral medicin Materialvetenskap och teknologi Odontologisk röntgendiagnostik Oral biologi Oral diagnostik Oral patologi Oral protetik Orofacial smärta och käkfunktion Ortodonti Parodontologi med Samhällsodontologi Pedodonti Barn-unga-samhälle (BUS) Biomedicinsk vetenskap (BMV) Globala Politiska Studier (GPS) Idrottsvetenskap (IDV) Hälso- och välfärdsstudier (HV) Språkstudier (SPS) Individ och samhälle (IS) Kriminologi (Krim) Konst, kultur och kommunikation (K3) Socialt arbete (SA) Urbana studier (US) Medieteknik och produktutveckling (IMP) Bibliotek IT Avd: INTERNREVISION HÖGSKOLESTYRELSEN Ekonomi Innovation och utveckling Kommunikation Personal Plan- och lokal Utbildnings- och forskningsstöd Högskoleledningens kansli Studentcentrum REKTOR PROREKTOR VICEREKTORER LEDNINGSGRUPP BEREDNINGAR ODONTOLOGISKA FAKULTETEN FAKULTETEN FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE NÄMNDER BIBLIOTEK OCH IT GEMENSAMT VERKSAMHETSSTÖD Organisationsschema FAKULTETEN FÖR HÄLSA OCH SAMHÄLLE FAKULTETEN FÖR KULTUR OCH SAMHÄLLE Kultur-språk-medier (KSM) CENTRUM VID MALMÖ HÖGSKOLA* Vårdvetenskap (VV) Natur-miljö-samhälle (NMS) Skolutveckling och ledarskap (SOL) *Centrum vid Malmö högskola: Högskolepedagogiskt centrum Centrum för akademiskt lärarskap (AKL) Forskningscentrum Biofilmer Research Center for Biointerfaces Centrum för professionsstudier (CPS) Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) Institutet för studier i Malmös historia (IMH) MEDEA Collaborative Media Initiative Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM) Sexologi och sexualitetsstudier (CSS) Internet of Things and People (IoTaP RC) Malmö högskola årsredovisning 2013 9
Fakulteternas verksamhet 2013 FAKULTETEN FÖR HÄLSA OCH SAMHÄLLE Fakulteten för hälsa och samhälle bedriver flervetenskaplig utbildning och forskning. Fakulteten utvecklar ledande professionsutbildningar inom hälso- och sjukvård och socialt arbete. Vid fakulteten utbildas bland annat sjuksköterskor, socionomer och biomedicinska analytiker yrkesgrupper som arbetar med att stödja människans fysiska, psykiska och sociala hälsa. Fakulteten ger även utbildningar i kriminologi och handikapp- och rehabiliteringsvetenskap. De flesta av utbildningsprogrammen är på grundnivå och leder till en yrkesexamen, men det går också att inom flertalet ämnen läsa vidare på avancerad nivå. Vid fakulteten ges forskarutbildning inom biomedicinsk vetenskap, vårdvetenskap, hälsa och samhälle samt socialt arbete. Inom biomedicin bedrivs forskning med fokus på biomedicinska gränsytor och biomedicinsk teknologi. Forskningen inom vårdvetenskap omfattar hela livet, från dess början till dess slut bland annat evidensbaserad omvårdnad samt personal och organisation inom vård och omsorg. Inom den kriminologiska forskningen studeras olika typer av avvikande beteenden, till exempel brott, psykisk ohälsa och missbruk. Forskningen inom socialt arbete har främst fokus på social utsatthet samt sexologi och sexualitetsstudier. De externa forskningsintäkterna ökade avsevärt under året. Bland annat fick ett forskningsprojekt om ensamkommande flyktingbarn 4,5 miljoner kronor från Forte. Under 2013 startade också en forskarskola inom det sociala området. Forskarskolan bedrivs i nära samarbete med kommuner och verksamheter i södra Sverige och riktar sig till yrkesverksamma inom området. Fakulteten har ett brett kontaktnät inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, kriminalvården samt företag och organisationer. Fakultetens internationalisering har under 2013 fortsatt utvecklats och systematiserats, däribland med ett brett fakultetsutbyte med Hong Kong Polytechnic University och genom ett avtal med Fatima College of Health Science om att ge en diabetesutbildning i Förenade Arabemiraten i samarbete med regionägda bolaget Skåne Care och Lunds universitet. Intäkter (mnkr) De 5 största externa forskningsfinansiärerna (mnkr) 2013 KK-stiftelsen 5,33 Övriga statliga finansiärer 5,19 Vetenskapsrådet 5,13 Övriga stiftelser 4,83 Region Skåne 4,45 Utbildningsprofil (hst) 2013 2012 2011 Studenter, helårsstudenter 2 450 2 382 2 352 Antal aktiva doktorander 58 52 45 Personal, årsarbetskrafter 218 217 200 10 Malmö högskola årsredovisning 2013
FAKULTETEN FÖR KULTUR OCH SAMHÄLLE Fakulteten för kultur och samhälle verkar inom ett flervetenskapligt utbildnings- och forskningsområde och erbjuder utbildningar inom bland annat media och design, fredsoch konfliktvetenskap, ledarskap och organisation, internationella relationer, språk, Europastudier och fastighetsvetenskap. Många av utbildningarna ges på engelska och flera av programmen har gestaltande inslag. På fakulteten finns två områden för forskarutbildning: Nya medier, offentligheter och gestaltningsformer (NMOG) samt Migration, urbanisering och samhällsomvandling (MUSA). Under 2013 antog fakulteten inom forskningsområdet MUSA sina elva första doktorander i ämnena urbana studier och internationell migration och etniska relationer (IMER) och flera forskarutbildningskurser startade under året. Fakulteten för kultur och samhälle bedriver forskning som inriktar sig på globala samhällsprocesser och de konsekvenser de har för samhälle och individer. Det handlar om grundläggande medborgerliga frågor såsom demokrati, migration, integration, hållbar utveckling och olika aspekter av informations- och kommunikationsteknik. Under året arrangerades två stora internationella konferenser: en i medier omskriven konferens om Eurovision Song Contest, och IMISCOE International Migration, Integration and Social Cohesion, som attraherade ett stort antal forskare från hela världen. För att förstå och kunna bidra till samhällets utveckling är det viktigt för fakulteten att samverka med näringsliv, myndigheter och organisationer i det omgivande samhället, vilket sker både inom forskning och grundutbildning. Magisterutbildningarna i hållbar stadsutveckling vid fakulteten lyftes 2013 fram av Världsnaturfonden (WWF) som bra och inspirerande exempel på samverkan inom högre utbildning. På utbildningarna får studenter möta och samarbeta med aktörer inom näringsliv, kommuner och andra offentliga organisationer Intäkter (mnkr) De 5 största externa forskningsfinansiärerna (mnkr) 2013 Vetenskapsrådet 10,41 Malmö stad 4,44 Formas 4,37 Övriga statliga finansiärer 3,50 Vinnova 1,88 Utbildningsprofil (hst) 2013 2012 2011 Studenter, helårsstudenter 4 479 4 368 4 927 Antal aktiva doktorander* 38 30 32 Personal, årsarbetskrafter 270 249 239 *) Inklusive doktorander antagna vid andra lärosäten Malmö högskola årsredovisning 2013 11
FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Fakulteten för lärande och samhälle ger professionsutbildningar för yrkesarbete inom skola, kultur, fritid och idrott och driver en av Sveriges största lärarutbildningar med alla fyra examina: förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare. Förutom utbildningsprogram till idrottsvetare, lärare, specialpedagog, speciallärare och studie- och yrkesvägledare erbjuds fristående kurser. Fakulteten ger även forskarutbildning samt vidare- och uppdragsutbildning. Utbildningarna utvecklas i samverkan med högskolans övriga fakulteter, skolsamhället, idrottsorganisationer och kulturinstitutioner. Under 2013 stärktes utbildningen inom naturvetenskap genom att naturkunskap, geografi, teknik och kemi gavs som andra- och tredjeämne i ämneslärarutbildningen. Det anordnades även en tredagars sommarskola för 13-åringar för att stimulera intresset för naturvetenskap och teknik. Under 2013 har särskilt fokus riktats mot läsfrämjande och informationskunnighet. Samverkan med Statens medieråd och det nordiska medie- och kommunikationskunskapscentret Nordicom har byggts upp och forskning har påbörjats om läsfrämjande insatser på folkbiblioteken. En stor del av verksamheten på Fakulteten för lärande och samhälle utgörs av uppdrag för skolor, kommuner, myndigheter och organisationer för att utveckla lärande, pedagogiskt arbete och ledarskap. Fakulteten fick 2013 nationella uppdrag i skolutveckling, bland annat nationellt samordningsansvar för att kartlägga nyanlända ungdomars skolkunskaper, och ansvar för det nationella ämnesprovet i historia för årskurs 9 samt för nationella prov i NO (naturorienterande ämnena kemi, fysik och biologi) för årskurs 6. Utbildning på forskarnivå bedrivs i ämnena: idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humaniora, historia och historiedidaktik, naturvetenskapernas och matematikens didaktik, pedagogik samt svenska med didaktisk inriktning. Fakulteten bedriver forskning inom idrottsvetenskap och utbildningsvetenskap. Intäkter (mnkr) De 5 största externa forskningsfinansiärerna (mnkr) 2013 Vetenskapsrådet 9,86 Skolverket 7,99 Svenska universitet och högskolor 6,59 Övriga utländska finansiärer 0,98 Övriga finansiärer 0,80 Utbildningsprofil (hst) 2013 2012 2011 Studenter, helårsstudenter 4 318 4 116 4 074 Antal aktiva doktorander* 62 77 74 Personal, årsarbetskrafter 273 276 251 *) Inklusive doktorander antagna vid andra lärosäten 12 Malmö högskola årsredovisning 2013
ODONTOLOGISKA FAKULTETEN Vid Odontologiska fakulteten finns utbildningar till tandläkare, tandtekniker och tandhygienist. Fakulteten bedriver även omfattande fort- och vidareutbildning, både svensk specialiseringsutbildning och utländsk efterutbildning. Fakulteten har forskarutbildning i ämnet odontologi inom området oral hälsa. Under året antogs sammanlagt åtta doktorander vid Odontologiska fakulteten i Vetenskapsrådets nystartade nationella kliniska forskarskola i odontologi. Fakultetens forskning inom ämnesområdet oral hälsa är framstående och lärare och forskare är efterfrågade som föreläsare vid nationella och internationella kurser och konferenser. 2013 publicerades 135 vetenskapliga artiklar i nästan uteslutande engelskspråkiga tidskrifter. Under 2013 införde Region Skåne Lagen om vårdval, LOV, för all barntandvård. Det innebär att fakulteten nu verkar på en konkurrensutsatt marknad även vad gäller barntandvård. Att ha tillgång även till barnpatienter är strategiskt viktigt för fakulteten. Samverkan med externa samarbetspartners sker kopplat till såväl forskning och utbildning som tandvård. Uppdragsutbildning, uppdragsforskning, examensarbeten och konferenser är exempel på aktiviteter som alla sker i samverkan med näringsliv, myndigheter och organisationer. 2013 stod fakulteten värd för en välbesökt internationell konferens om problembaserat lärande The 8th International Conference on Problem-Based Learning (PBL) in Dentistry. Odontologiska fakulteten är också en av regionens största tandvårdskliniker med cirka 10 000 patienter varje år. Tandvårdsverksamheten omfattar såväl specialist- som allmäntandvård. Utbildningen och forskningen är helt beroende av denna verksamhet som äger rum dels på studerandekliniker, dels på specialistkliniker (lärarkliniker) och det finns även en akutmottagning. Intäkter (mnkr) De 5 största externa forskningsfinansiärerna (mnkr) 2013 Vetenskapsrådet 1,72 KK-stiftelsen 1,51 EU:s ramprogram 1,10 FAS/Forte 1,00 Övriga utländska finansiärer 0,54 Utbildningsprofil (hst) 2013 2012 2011 Studenter, helårsstudenter 353 360 376 Antal aktiva doktorander 51 50 49 Personal, årsarbetskrafter 213 218 215 Malmö högskola årsredovisning 2013 13
FAKULTETEN FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE Fakulteten för teknik och samhälle ger kandidat-, högskoleingenjörs- samt magister- och masterutbildningar i datavetenskap, medieteknik och produktutveckling. Utbildningarna på avancerad nivå ges på engelska. Varje år tar fakulteten också emot ett stort antal studenter på den ettåriga förutbildningen Naturvetenskapligt/tekniskt basår. Under 2013 startade för första gången den ettåriga magistern Computational Materials Science samt ett nytt högskoleingenjörsprogram. Ett viktigt kvitto på fakultetens verksamhet under året var resultatet i Universitetskanslersämbetets utvärdering av de tekniska utbildningarna. Där fick fyra av fakultetens nio utvärderade examina omdömet Mycket hög kvalitet. Kännetecknande för all undervisning och forskning på fakulteten är en hög grad av samverkan med aktörer i det omgivande samhället. Gästföreläsare, studiebesök och forskningssamarbeten med näringsliv och offentlig sektor utgör en integrerad del av verksamheten. Under 2013 blev Området teknik och samhälle fakultet och fakultetens första dekan tillträdde. Fakulteten för teknik och samhälle bedriver forskning inom byggteknik, datavetenskap, maskin- och materialvetenskap, medieteknik, produktdesign och tillämpad matematik. De olika forskningsgrupperna arbetar i stor utsträckning tvärvetenskapligt både inom och utanför högskolan. Fakulteten har ett flertal doktorander och postdoktorer och för närvarande pågår ett rekryteringsarbete för ytterligare expansion. Intäkter (mnkr) De 5 största externa forskningsfinansiärerna (mnkr) 2013 Vinnova 4,62 Övriga EU-medel 2,86 Interregmedel från EU 2,16 Vetenskapsrådet 1,26 KK stiftelsen 0,73 Utbildningsprofil (hst) 2013 2012 2011 Studenter, helårsstudenter 1 328 1 537 1 542 Antal aktiva doktorander* 7 6 9 Personal, årsarbetskrafter 71 83 96 *) Inklusive doktorander antagna vid andra lärosäten 14 Malmö högskola årsredovisning 2013
Malmö högskola årsredovisning 2013 15
1. Utbildning 1.1 INLEDNING Malmö högskola har drygt 100 utbildningsprogram och runt 400 kurser. Många av programmen är professionsutbildningar och innehåller inslag av praktik eller projektarbete i nära kontakt med externa aktörer och samarbetspartners. Antalet sökande till högskolans utbildningar var bland de högsta någonsin 2013 men trots det stora intresset har 2013 i många avseenden varit ett år av konsolidering. Med anledning av att högskolans utbildningsanslag har minskat genomfördes under 2013 en högskoleövergripande översyn av högskolans utbildningsutbud. Antalet helårsstudenter vid Malmö högskola har stadigt ökat sedan 2005, men 2012 bröts trenden. 13000 12000 11000 10000 Antal avräkningsbara helårsstudenter 2013 når högskolan upp till 2011 års nivå igen men en nedgång de närmaste åren är att vänta på grund av anpassning till minskat takbelopp. Utvecklingen av antalet helårsstudenter som avräknats mot högskolans grundutbildningsanslag under perioden 1999-2013 framgår av figur 1:1. I detta kapitel redovisas Malmö högskolas utbildning på grundnivå och avancerad nivå vad gäller utfall, dimensionering och utbud. Viktiga aspekter som kvalitetsarbete, internationalisering samt särskild verksamhet som breddad rekrytering, validering och uppdragsutbildning redovisas också. 9000 8000 Helårsstudenter 7000 6000 5000 Figur 1:1 Avräkningsbara helårsstudenter 1999 2013 1.2 KVALITETSARBETE Högskolelagens mål: Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Ett av Malmö högskolas övergripande mål är att vara ett öppet och inkluderande lärosäte där studenter och medarbetare aktivt deltar i utvecklingen av högskolans utbildningar. Vid Malmö högskola sätts studenten och studentens lärande i centrum. Studenter från Malmö högskola ska vara förberedda för att agera i och leda olika förändringsprocesser för hållbar samhällsutveckling. Högskolans centrala beredningsorgan för utbildningskvalitet är Utbildningsberedningen som leds av prorektor och är sammansatt av studentrepresentanter, fakultetsrepresentanter (ordförande i fakultetens utbildningsnämnd eller motsvarande), fackliga företrädare, företrädare för Bibliotek och IT (BIT), Studentcentrum, Kommunikationsavdelningen samt Centrum för akademiskt lärarskap (CAKL) som ansvarar för den högskolepedagogiska utbildningen vid högskolan. Kvalitetsarbetet vid Malmö högskola tar sin utgångspunkt i ENQA:s riktlinjer och i högskolans strategiska plattform Strategi 2020 som beslutades av högskolestyrelsen i februari 2013. Plattformen innehåller övergripande mål och strategier för det kvalitetsutvecklande arbetet under perioden 2013 2020. Det systematiska kvalitetsarbetet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå består huvudsakligen av fyra hörnstenar: studentinflytande, utbildningskvalitet, strategisk utbildningsplanering och uppföljning. Vägledande för kvalitetsarbetet vid Malmö högskola är att det ska vara utvecklande och stimulerande och därmed skapa en kvalitetsdrivande kultur som genomsyrar hela verksamheten. Det kvalitetsutvecklande arbetet utförs i verksamheterna på fakulteterna medan uppföljning av kvalitetsarbetet leds på den högskoleövergripande nivån. 16 Malmö högskola årsredovisning 2013
Utbildningsutvärderingar Under året har arbetet med Universitetskanslersämbetets utvärderingar av examina på grundnivå och avancerad nivå fortsatt prioriterats. En central läsgrupp granskade självvärderingar och höll hearings med institutionerna. Resultat för 13 examina presenterades under 2013. Av dessa erhöll fyra examina omdömet mycket hög kvalitet, sju examina omdömet hög kvalitet och två examina omdömet bristande kvalitet. För de examina som tidigare har fått omdömet bristande kvalitet togs åtgärdsplaner fram och ett antal åtgärder vidtogs. Högskolan valde att avveckla en utbildning, övriga åtta bedömdes i uppföljningen att hålla hög kvalitet. På högskolans hemsida presenteras kontinuerligt utvärderingsresultaten, information om vad utvärderingarna innebär och vilka åtgärder som har vidtagits och kommer att vidtas inom de enskilda utbildningarna. Utbildningsberedningen analyserar resultatet av utvärderingarna två gånger om året. Utvecklingsområden som särskilt har identifierats utifrån utvärderingarna är vetenskaplighet i utbildningen samt bedömning och examination. De högskoleövergripande projekt som beskrivs nedan är några av de insatser som vidtagits i kvalitetshöjande syfte. Programutvärderingar Under 2013 inleddes arbetet med att ta fram en modell för intern programutvärdering på högskoleövergripande nivå. Sedan ett par år tillbaka har högskolan granskat ansökningar om nytt utbildningsprogram, huvudområde samt examina innan dessa har etablerats i utbildningsutbudet. Modellen för bedömning av befintlig utbildning bygger vidare på de uppgifter som efterfrågas vid ansökan om ny utbildning och kriterieområden som har bäring på utbildningskvaliteten på olika sätt. Exempel på kriterieområden är: rekrytering, uppföljning, lärarkompetens, internationella perspektiv, samverkan, studentinflytande, vetenskaplighet, pedagogik. Till varje kriterieområde är knutet ett antal kvantitativa mått och en kvalitativ redovisning av olika aspekter. Bedömning och examination 2012 inleddes arbetet med att ta fram en modell för systematisk utvärdering av bedömnings- och examinationsformer, i syfte att utveckla ett peer review system för kontinuerligt utbyte av kvalitetshöjande utvecklingsarbete. Under 2013 har modellen testats på tre program och projektet presenterades på högskolans årliga pedagogiska konferens. Modellen inkluderas från och med 2014 i det systematiska kvalitetsarbetet. Utbildning på vetenskaplig grund Under 2013 genomfördes projektet Vad är utbildning på vetenskaplig grund? vid högskolan. Syftet med projektet var att undersöka hur utbildning på vetenskaplig grund ser ut i mötet mellan forskare/lärare, studenter och bibliotekarier. Projektet har presenterats på två konferenser, Creating Knowledge VII i Lund samt på högskolans årliga pedagogiska konferens. Projektets slutsatser har också inkluderats i den högskolepedagogiska utbildningen vid högskolan inom kursen Perspektiv på forskningsbaserat lärande i högskoleutbildning. En projektrapport publiceras 2014 och ska användas som underlag för fortsatta samtal kring utbildning på vetenskaplig grund. Trackit Under 2013 genomfördes en omfattande kartläggning av hur högskolans verksamheter följer och följer upp studenter före, under och efter deras studietid inom projektet Trackit. Projektet är en lokal tillämpning av European University Associations (EUA) projekt Tracking Learners and Graduates Progression Paths. Kartläggningen ligger till grund för det fortsatta arbetet under 2014 med att vidareutveckla uppföljningsrutiner för att säkerställa att samtliga studenter ges goda och likvärdiga möjligheter att genomföra sina studier vid Malmö högskola. Bättre kunskap om studenternas studielivscykel bidrar på sikt till att förbättra retention och genomströmning samt till att vidareutveckla pedagogiken och utbildningen. Lärande och IT Internet och digital teknik är självklara hjälpmedel idag för att utveckla kollaborativt lärande och kunskapsproduktion. Under 2013 har ett högskoleövergripande projekt, Virtuell lärandemiljö, påbörjats i syfte att ta fram verksamhetens behov och önskemål gällande interaktivt digitalt stöd för pedagogik, administration och kommunikation. Högskolan har som mål att under 2015 införa ett nytt digitalt system som tagits fram med studentfokus och bred delaktighet och förankring hos medarbetare. För att lära tillsammans med andra som verkar i högre utbildning, skola och företag och har intresse för utveckling av pedagogik med stöd av digital teknik, anordnade högskolan en nationell konferens, Öppna lärandemiljöer. Högskolan har under drygt 10 år arbetat med en webbaserad pedagogisk modell i ett internationellt masterprogram, Communication for Development, som vid den nationella kvalitetsutvärderingen erhöll mycket hög kvalitet. Denna internetstödda pedagogik testas nu globalt tillsammans med Flinders University, Australien, Stellenbosch University, Sydafrika och Guelph University, Kanada i ett STINT-finansierat projekt the Global Classroom. Nya utbildningsprogram Beslutet att starta ny utbildning innebär ett långsiktigt åtagande, både ur ett ekonomiskt och ur ett samhälleligt perspektiv. Högskolan måste kunna garantera god kvalitet genom hela utbildningen och ge studenterna goda förutsättningar för att kunna fortsätta sina studier på högre nivåer samt för att kunna överföra sina kunskaper och kompetenser till yrkeslivet. Förslag till ny utbildning granskas därför av ett utskott till Utbildningsberedningen enligt särskilda anvisningar och kriterier som utvärderas årligen. Under 2013 beslutades att i kvalitetshöjande syfte tidigarelägga ansökningsprocessen. Till anvisningarna har också lagts riktlinjer och övergångsregler vid avveckling av utbildning. Fyra nya utbildningsprogram beslutades av rektor under 2013. Samtliga är på avancerad nivå med engelska som undervisningsspråk. En ny inriktning inom specialistsjuksköterskeutbildningen inrättades i samarbete med Högskolan Kristianstad. Två utbildningsprogram avvecklades. Malmö högskola årsredovisning 2013 17
Nya program 2013: Idrottsvetenskap: Idrott och samhälle, masterprogram Lingvistik: Språk och samhälle, magisterprogram Medie- och kommunikationsvetenskap: Kollaborativa medier, magisterprogram Medie- och kommunikationsvetenskap: Kollaborativa medier, masterprogram Nya huvudområden och examina 2013: Magisterexamen med huvudområde lingvistik Magisterexamen med huvudområde medie- och kommunikationsvetenskap Masterexamen med huvudområde medie- och kommunikationsvetenskap Ny inriktning på program och examen 2013: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot medicinsk vård Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot medicinsk vård Avvecklade program 2013: Biomedicinsk teknologi: Teknik, ekonomi och ledarskap, kandidatprogram Kultur och medier: Kultur- och medieproduktion, masterprogram Avvecklade huvudområden 2013: Fritidsvetenskap Kultur och medier Biomedicinsk laboratorievetenskap, avancerad nivå 1.2.1 PEDAGOGISK KOMPETENSUTVECKLING Högskolan delar årligen ut en pedagogisk utmärkelse för att uppmuntra och uppmärksamma god pedagogik. Nomineringar kan lämnas av både kollegor och studenter. 2013 utdelades utmärkelsen till fem lärare, bland annat för värdegrundsarbete i lärprocesser och för tydlig koppling mellan teori och praktik i form av arbetslivsorienterade inslag i utbildningen. Varje år utlyser högskolan också pedagogiska utvecklingsmedel och 18 av de 25 ansökningarna som inkom under året beviljades medel. Teman för 2013 års utlysning var: Utmaningsbaserat lärande Studenter som förändringsagenter Lärande examination Mångfald i kunskapsutveckling I oktober genomfördes en högskolegemensam konferens med fokus på studenters lärande vid vilken resultaten av tidigare beviljade projekt presenterades och diskuterades. Vid halvårsskiftet 2012 omvandlades Akademiskt lärarskap (AKL) från projekt till permanent centrumbildning (Centrum för akademiskt lärarskap, CAKL). AKLs verksamhet har i projektform starkt bidragit till att höja den högskolepedagogiska kompetensen vid lärosätet och externa utvärderingar har visat på en väl fungerande verksamhet. Utvecklingen av CAKL har fortsatt under 2013. Sedan årets början har CAKL en representant i Utbildningsberedningen. Föreståndaren har dessutom ingått i Diskrimineringsombudsmannens referensgrupp kring det särskilda regeringsuppdraget avseende studenters rättigheter i högskolan samt i styrelsen för det nationella nätverket INCLUDE, vilket syftar till att främja breddad rekrytering, mångfald och likabehandling inom högre utbildning. Under 2013 har CAKL erbjudit 6 olika poänggivande högskolepedagogiska kurser omfattande 155 deltagarplatser och 9 kurstillfällen. Inom ramen för de högskolegemensamma forskarutbildningskurserna gavs även en högskolepedagogisk kurs, Att stödja andras lärande. Att antalet deltagare fortsatte minska i CAKLs kurser under 2013 förklaras framför allt av den organisatoriska förändringen som genomfördes under året och som innebar i det närmaste helt ny personal, ny infrastruktur och nya lokaler för CAKL. Som ett resultat har färre kurser än planerat kunnat erbjudas. Fokus har varit på att bättre anpassa kursutbudet till högskolans strategiska plattform och det faktiska behov som högskolans verksamheter har. Det minskade utbudet av poänggivande kurser under 2013 har i viss mån kompenserats av att högskolepedagogisk kompetensutveckling erbjudits i form av workshops och seminarier på teman som Flipped classroom, IT och lärande och Studentaktiva arbetsformer. Dessutom hölls en pedagogisk introduktion i samarbete med personalavdelningen vid högskolan för nyanställd undervisande personal. Tabell 1:2 Antal deltagare inom den poänggivande högskolepedagogiska utbildningen. 2013 2012 2011 Antal deltagare 115 123 151 1.2.2 STUDENTINFLYTANDE Högskolelagens mål: Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Malmö högskola har tre kårer, Studentkåren Malmö, Odontologiska studentkåren och Doktorandkåren Malmö. 2013 var doktorandkårens första verksamhetsår. Vägledande för arbetet med studentinflytande är högskolans studentinflytandepolicy. Enligt Avtal mellan Malmö högskola och Studentkåren Malmö om samarbete inom högskolans verksamhetsområde, beslutad 2013, ansvarar studentkårerna för att utse studentrepresentanter och högskolan ansvarar för att studentkårer erbjuds deltagande i beredande och beslutande organ på samtliga nivåer. Vidare har studentkårerna regelbundna möten med högskoleledningen och respektive fakultetsledning. Kursutvärderingsprocessen Att genomföra, dokumentera och följa upp kursvärderingar i en tydlig process med brett deltagande är en av de viktigaste utvecklingsinsatserna i Malmö högskolas kvalitetsarbete. Som stöd i processen används dokumentet Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering. Fakulteterna lämnar årligen en redovisning som beskriver genomförande och resultat av kursutvärderingar till Utbildningsberedningen. Redovisningen innehåller en sammanställning och analys där styrkor och svagheter analyseras och strategier för det fortsatta arbetet redovisas. Exempel på åtgärd som resultat av kursutvärderingar är utvecklandet av en modell för att särskilt stödja studenterna i skrivprocessen. 18 Malmö högskola årsredovisning 2013
Fakulteternas redovisning för 2013 visar att kursutvärderingsprocessen är en integrerad del i kvalitetsarbetet men att kursrapporter inte alltid sammanställs och att svarsfrekvensen är lägre än önskvärt. Kursutvärderingsprocessen är fortsatt ett prioriterat område för Utbildningsberedningen. Studentärenden Fakulteterna rapporterar årligen till Utbildningsberedningen hur dokumentet Studenters rättigheter och skyldigheter vid Malmö högskola har tillämpats. De studentärenden som uppkommit under året sammanställs tillsammans med disciplinärenden. Varje fakultet gör en analys och lämnar även en beskrivning av de förebyggande åtgärder som ska genomföras under det kommande året. Under 2013 har en mall för årsrapportering av student- och disciplinärenden tagits fram. Studenters hälsa Under 2013 genomfördes en studie om studenters hälsa. Studiens övergripande syfte var att kartlägga psykiskt mående respektive psykosociala arbetsförhållanden hos studenter på Malmö högskola samt att undersöka om skillnader kan härledas till faktorer som är specifika för olika utbildningsområden och/eller individuella faktorer som studentens bakgrund och livsföring. Enkäten besvarades av drygt 1 000 studenter. En första sammanställning är gjord och en fördjupad analys presenteras 2014. 1.2.3 BREDDAD REKRYTERING Högskolelagens mål: Högskolan ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Malmö högskola har sedan starten 1998 haft ett tydligt uppdrag att vara en högskola som attraherar breda grupper av sökande. I den nya strategin för högskolan ses mångfalden hos studenter som en potential och förutsättning för att möta samhällets utmaningar. Studentgruppen är idag brett sammansatt och arbetet under året har därför främst varit inriktat på att möta denna heterogena studentgrupp under studietiden. Malmö högskolas alla verksamheter arbetar i linje med detta, dessutom utgör Institutionen för språkstudier (SPS), organisatoriskt placerad vid Fakulteten för kultur och samhälle, en högskolegemensam resurs för arbetet med breddad rekrytering. Institutionen bedriver dels löpande verksamhet direkt riktad mot studenter såsom förberedande utbildning för högskolestudier, kompletterande utbildning för studenter med utländsk examen och stödjande utbildning och annan stödverksamhet under studierna, till exempel studieverkstad, akademiskt skrivande och RASK-kurser (Redskap för Akademiska Studier och Karriär). Utöver det medverkar SPS i utvecklingsarbete initierat av andra institutioner inom högskolan utifrån specifika behov. Under året har det främst handlat om akademiskt språkbruk i olika former. Högskolan har även en gästprofessor i breddad rekrytering från University of East London som under året har tagit en tydligare handledarroll för ett antal mindre forsknings- och utvärderingsprojekt relaterade till breddad rekrytering. Även Studentcentrum har en samordnande roll i arbetet med breddad rekrytering. Studie- och karriärvägledningsaktiviteter täcker studentens livscykel från presumtiv student i en valsituation när det gäller studier och yrkesliv, genom studietiden med dess med- och motgångar, till övergången till arbetslivet och karriären. Pilotprojektet Karriärportfolio är ett projekt som inte traditionellt sett brukar lyftas fram som typiskt för breddad rekrytering. Det välkomnar alla studenter oavsett bakgrund och erfarenheter, men gynnar de som inte är vana att sätta ord på de kompetenser och kunskaper man får från en akademisk utbildning. Två av högskolans utbildningar har hittills deltagit i projektet, som inleddes hösten 2013. Stöd vid funktionsnedsättning (FUNK) och Studenthälsan har under 2013 arbetat för att stärka samarbetet med utbildningarna kring inkluderande undervisningsformer. Malmö högskola samverkar sedan flera år särskilt med folkhögskolorna i Skåne, Vägledningscentrum vid Malmö stad och det skånska nätverket av vägledare vid Komvux och gymnasieskolor, i syfte att nå nya studentgrupper. Under året inledde högskolan ett samarbete med Malmö stad i syfte att under 2014 kunna erbjuda sommarpraktik varvat med teori för att stimulera rekryteringen av unga män till kvinnodominerade utbildningar och yrken. Samarbetsprojektet, som sträcker sig över tre år, är ett resultat av det Nordplus-projekt som högskolan deltog i 2011 och 2012 och som undersökte orsakerna till att färre män än kvinnor påbörjar högskolestudier. 1.3 INTERNATIONALISERING Högskolelagens mål: Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Malmö högskola arbetar aktivt med att utveckla de internationella perspektiven i all utbildning och forskning. Ett ökat utbyte av lärare och studenter innebär intressanta utmaningar och kvalitetshöjande aspekter i det globala klassrummet. Samarbete inom högskolans internationella nätverk borgar för mer djupgående samarbeten inom utbildning och forskning. Förutom utbyten med länder i Europa inom bland annat Erasmusprogrammet arbetar högskolan med att utöka samarbeten med utvecklingsländer och länder i östra Europa. Högskolans samarbeten och nätverk inom de Sida-finansierade programmen Linnaeus-Palme (LP) och Minor Field Studies (MFS) kompletterar varandra till gagn för utbildning och forskning och ger möjligheter till ny kunskap och förståelse för kulturella och sociala förhållanden i utvecklingsländer. Malmö högskola deltar i Erasmus Mundus Action 2- projekten Mundus ACP och Mundus ACP II koordinerade av University of Porto, Portugal. Under läsåret 2012 2013 har 21 studenter från de så kallade ACP-länderna (African, Caribbean and Pacific states) genomfört olika masterprogram i Malmö. Nytt för året var Mundusprojektet Eminence koordinerat av Adam Mickiewitz University i Poznan, Polen Malmö högskola årsredovisning 2013 19
som erbjuder samarbete och stipendier för utbyten med Georgien, Armenien, Azerbaijan, Ukraina, Moldavien och Vitryssland. Tio studenter på olika nivåer samt en doktorand kom till Malmö inom projektet hösten 2013. Internationalisering i utbildningen Under 2013 genomfördes en kartläggning av högskolans internationaliseringsarbete. Högskolan erbjuder ett antal master, magister- och kandidatprogram på engelska vilket ger möjligheter för internationella studenter att söka till våra utbildningar, både som programstudenter och utbytesstudenter. Genom inkommande lärarutbyten med finansiering av till exempel Erasmus-, Nordplus- eller Linnaeus-Palme-programmen får högskolans studenter vidgade internationella ämneskunskaper. Inom flera delar av högskolan pågår satsningar för att ge fler studenter internationella utblickar genom t ex kortare utlandsbesök i grupp, inresande studentgrupper eller nätburen gemensam undervisning med studenter vid utländska lärosäten. Inom i stort sett alla utbildningsprogram finns mobilitetsmöjlighet inom ramen för utbildningsplanen så att utlandsvistelsen kan tillgodoräknas i utbildningen utan att den förlängs. Möjligheter till såväl poänggivande praktik som studier utomlands finns. 1.3.1 INTERNATIONELLT UTBYTE Antalet studenter och lärare som deltar i Erasmusutbyten fortsätter att öka något. Antalet utresande studenter ökar också och detta förklaras av att fler studenter väljer att göra en termins poänggivande praktik utomlands (tabell 1:3). Tabell 1:3 Antal inresande utbytesstudenter och Free Movers (Källa: Moveon, Högskoleverket/Universitetskanslersämbetet) 2012/13 2011/12 2010/11 Utbytesstudenter 316 297 306 Free Movers 1 018 1 078 1 563 Totalt 1 334 1 375 1 869 Tabell 1:4 Antal utresande utbytesstudenter (Källa: Moveon) 2012/13 2011/12 2010/11 Totalt 337 308 241 1.3.2 STUDIEAVGIFTER TREDJELANDSSTUDENTER Återrapportering enligt regleringsbrev 2013: I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på lärosätets övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som har deltagit i utbildning inom utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i utbytesavtalsverksamheten. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket fungerat. Omfattning Under 2013 uppgick intäkterna av studieavgifter till 5 127 tkr vilket var en ökning med 15 procent från 2012 (4 459 tkr). Intäkterna från stipendier mer än tredubblades, från 598 tkr år 2012 till 2 179 tkr år 2013. Under året studerade 113 studieavgiftsbetalande individer vid Malmö högskola. Av dessa antogs 54 inför höstterminen 2013. Av det totala antalet avgiftsbetalande studenter erhöll 59 individer stipendium som täckte hela eller delar av studieavgiften. Tabell 1:5 Antal tredjelandsstudenter inom utbytesavtal (Källa: Moveon) 2012/13 2011/12 2010/11 Antal inom utbytesavtal 102 101 82 Stipendier Antalet stipendier för avgiftsskyldiga studenter vid Malmö högskola ökade markant mot föregående år. Inför hösten 2013 tilldelades Malmö högskola av Universitets- och högskolerådet nästan tre gånger så mycket medel att använda till stipendier jämfört med inför hösten 2012. Detta innebar att fler och mer omfattande stipendier än tidigare kunde beviljas inom högskolans stipendieprogram för masterstudenter (Malmö University Master s Scholarship, MUMS). De utökade stipendiemedlen möjliggjorde även inrättandet av ett nytt stipendieprogram (Malmö University Excellence Scholarship, MUES) för befintliga avgiftsbetalande studenter som uppnått goda resultat vid Malmö högskola. Därtill beviljades 15 studenter stipendier från Svenska institutet (SI), jämfört med 7 studenter inför hösten 2012. Under 2013 fanns totalt 22 individer med heltäckande SI-stipendier, 28 individer fick sin studieavgift reducerad genom ett MUMS och 9 individer beviljades ett MUES. Påverkan på övrig verksamhet Under året har nedgången i antalet tredjelandsstudenter blivit mer märkbar. Många av de utomeuropeiska studenter som påbörjat sina studier innan införandet av studieavgifterna har under året avslutat sina utbildningar och effekten av studieavgifterna har blivit synligare i studentpopulationen. Vid vissa utbildningar innebär detta att viktiga utomeuropeiska perspektiv har försvunnit. Den avgiftsfinansierade verksamheten kräver fortsatt stora administrativa resurser sett till antalet avgiftsbetalande studenter. Malmö högskolas Internationaliseringsprojekt, som startades för att möta nya behov som uppstod genom införandet av studieavgifter, var planerat att avslutas under året men förlängs till och med 2014. I och med projektets avslutning är avsikten att administration rörande studieavgifter integreras med den reguljära studieadministrationen. 20 Malmö högskola årsredovisning 2013