Personalhandbok Utveckling & Återkoppling



Relevanta dokument
Bilaga - Befattningsbeskrivningar

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Resultat- och. utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet

Hälsa och balans i arbetslivet

Personalhandbok Arbetstid & Ledighet

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Struktur Marknad Individuell

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar

Personalhandbok Anställning & Avslut

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

Anbud Gävle. Verksamhetsidé: Centrum för kognition och teknik

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor

Mall 2 för utvecklingssamtal Personalavdelningen

Sågverksbranchen måste utvecklas i sin helhet

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

BYGGRITNING FÖR VÅRT VARUMÄRKE.

Skall jag stanna eller ska jag gå? D

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

KRAFTSAMLING

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Personal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck

Riktlinjer för intraprenad i Jönköpings kommun

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Utbildningskatalog. Mercell. 1: Allmän, grundläggande kurs 2: Fördjupningskurser 3: Branschorienterade specialkurser

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

Från: *SCB Medarbetarenkät Skickat: Till: Ämne: Göteborgs Stad - Ledarenkät. Välkommen till 2009 års ledarenkät!

Introduktion. Vinnande medarbetarskap

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

KURSER HÖSTEN 2016 KVALITET MILJÖ HÅLLBARHET ARBETSMILJÖ

Stödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Chef/Medarbetare

Utvecklingssamtal Chefsmaterial Bild på man och kvinna som samtalar.

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Tio punkter för en lärande arbetsplats

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.

Bedömningsunderlag Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Motion till riksdagen 2015/16:2734 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Utveckling av yrkeshögskolan

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Förhandlingsprotokoll Sågverk. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Unionen. Tid: den 12 december Alternativt löneavtal

VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

Idrottens föreningslära GRUND

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Fackuttrycket. Studier 2016 MEDLEMSTIDNING FÖR GS- AVD. 6 VÄST

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba

Projektbeskrivning. NF-företagande. Projektidé från Företagarna Mälardalen

Till dig som bryr dig

KOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Bedömning för lärande. Sundsvall

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad

Chefs- och ledarskapspolicy

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Namn: Skola: E-post: Telefon:

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Elevernas trygghetsplan

Medarbetarindex Förutsättningar i organisationen Samverkan och kunskapsdelning

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Namn: Skola: e-post: Telefon:

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Under 2015 ska samtliga verksamheter genomföra den kommunövergripande miljöutbildningen vid APT. Respektive chef ansvarar för detta genomförande.

ekonomichef i kommunen

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014, komplettering

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

IT-chefen 2011 Rapport om IT-chefens vardag på svenska företag

Intervju med Elisabeth Gisselman

PRAO åk 8 vecka 13 och Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15!

Information. Lön och utveckling. Enköpings kommun

Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid

Informationsträff 4 nov 2015

Transkript:

1. Innehåll I det här avsnittet tar vi upp och beskriver hur vi arbetar med utbildning och utveckling för varje individ och i samspel med varandra. Utveckling (2) Utvecklingssamtal (2.1) Utbildning - vår filosofi (2.2) Externa utbildningar (2.3) Interna utbildningar och erfarenhetsutbyten (2.4) Litteratur, tidsskrifter etc (2.5) Utbildningssammanställning och CV (2.6) Certifiering Auktoriserad redovisningskonsult (2.7) Revisorsexamen (2.8) Återkoppling (3) Löpande uppdragsutvärdering (3.1) Årlig återkoppling (3.2) Tillhörande dokument (4) Version 1.1 (senast ändrad 2012-08-16) Sida 1

2. Utveckling Att få alla att utvecklas på en arbetsplats, både enskilt och som grupp, är en utmaning. För att det ska lyckas så behövs bra processer, men också ett personligt ansvar och engagemang och att vi alla delar med oss till varandra. Utbildning och utveckling är viktigt för det jobb vi gör nu, men också för framtiden och därför är det en investering och en insats som vi gör och tar gemensamt. 2.1. Utvecklingssamtal Individuella utvecklingssamtal hålls en gång per år i augusti-november med din kontorschef eller VD. Ett formulär skickas ut i god tid inför samtalet och fylls i av var och en så att det finns ett diskussionsunderlag att utgå från under mötet. På så sätt säkrar vi att alla viktiga områden täcks in för samtliga anställda och vi får en samlad bild av vad som fungerar bra och även det som behöver förbättras. Vid samtalen går vi t ex igenom nuläge, trivsel, arbetsuppgifter/ansvarsområden, utvecklingsområden och utbildningsbehov, hur organisation och samarbete fungerar, sätter och följer upp mål etc. Material från utvecklingssamtalen sparas hos kontorschef/vd och dig som anställd. Kontorschef/VD skriver en sammanfattning kring det viktigaste som berörts både på plusoch minussidan. Summeringen från samtliga samtal går till styrelsen för genomgång och beslut om vilka åtgärder som behöver vidtas eller vilka områden som ska stå i fokus framåt. 2.2. Utbildning - vår filosofi Vår inställning på Rådek är att vi ser positivt på utbildning inom yrkesområdet. Vi sätter ingen fast individuell utbildningsbudget per år för våra anställda, men går igenom var och ens behov i samband med höstens utvecklingssamtal och bejakar oftast förslag på relevanta kurser och insatser som leder till utveckling. De satsningar vi gör ska komma i rätt tid och vara behovsanpassade. Det innebär att du ska få nytta och övning i närtid på dina uppdrag av den kunskap utbildningen ger genom konkreta arbetsuppgifter. Finns inte den kopplingen blir utbildningssatsningen i de flesta fall inte meningsfull och effektiv. Då stannar det i bästa fall vid att det är trevligt att åka på kurs, men ger inget bestående värde vare sig för dig eller verksamheten. Version 1.1 (senast ändrad 2012-08-16) Sida 2

2.3. Externa utbildningar Du är välkommen att komma med förslag på relevanta utbildningar för att höja din kompetens. Det kan handla om en kurs som tar fasta på fackkunskap, lagar och regelverk inom redovisning, revision, lön, administration etc, språkbehov pga kunders verksamhet, affärsmannaskap, ledarskap eller annat. Har vi inte kunskapen internt eller inom Baker Tilly nätverket så handlar vi upp den av professionella parter på marknaden, t ex Far och SRF. När du har varit på kurs externt så har du ansvar för att sammanfatta och dela material, t ex vid kontorsmöte eller över mail, med de av dina kollegor som också har nytta av det du har lärt dig. På så vis odlar vi en kultur där vi alltid delar med oss till varandra. Material från utbildningsar som fler har nytta av lagrar du ner på vår gemensamma server under mappen utbildning. 2.4. Interna utbildningar och erfarenhetsutbyten Parallellt med externa kurser, som bl a är bra för att bygga nätverk och komma åt expertkunskap, så håller vi också interna utbildningar och erfarenhetsutbyten. Vi har gemensamt en stor kunskapsbank som vi ska använda oss av så mycket det går. På de områden där det passar tar vi därför fram egna utbildningar som vi kan köra flera gånger utifrån behov. Det passar t ex bra för att utbilda nyanställda, dela kunskap på specialistområden eller jobba med policyfrågor och arbetsmetodik där vi kan koppla övningar och diskussioner till våra uppdrag. Vid de interna utbildningsdagar, som normalt hålls vid ett par tillfällen per år, förväntas alla anställda delta. 2.5. Litteratur, tidsskrifter etc Att hålla sig a-jour med nya regler och trender, rättsfall, lagar etc är en del av vårt arbete. Det kan ske på flera sätt; genom att ta del av facktidskrifter som vi prenumererar på eller får löpande som Balans och SRF Aktuellt, söka information på nätet eller läsa böcker. Om inläsning rör frågor som är direkt kopplade till vårt pågående arbete på kund så sätts tiden upp på det/de aktuella uppdragen. Om det inte är fallet så är inläsning en delad satsning; en del gör du på egen tid som en personlig investering i kunskap, en del kan ingå på arbetstid och ligga med i din utbildningsplan som kompetensutveckling. En tumregel är att du satsar lika mycket av din privata tid för inläsning som den tid du lägger ner på arbetstid. Prata med din kontorschef om du är osäker på vad som är rimligt. Version 1.1 (senast ändrad 2012-08-16) Sida 3

2.6. Utbildningssammanställning och CV Du tar själv ansvar för att löpande fylla på din utbildningssammanställning och hålla ditt CV uppdaterat. Dokumenten lagras på vår företagsserver. Vi behöver aktuell information för att kunna planera bemanning på uppdrag på ett bra sätt och som en del i beslutsunderlaget för framtida utbildningar. Dessutom för att vi ska ha informationen sammanställd inför kvalitetskontroll och för att ha ordning och reda på poäng, timmar och papper när det blir dags att förnya olika titlar. 2.7. Certifiering auktoriserad redovisningskonsult Om någon av våra anställda vill certifiera sig som auktoriserad redovisningskonsult så är det något som vi ser positivt på. Det är en kvalitetsstämpel, som håller på att växa sig allt starkare inom branschen. För närvarande finns flera varianter för att kunna bli auktoriserad beroende på vilken utbildning man har gått tidigare. Diskussion och översyn pågår också inom SRF och mellan Far och SRF kring kravbilden och vilka sätt som ska vara möjliga. Nya regler träder sannolikt i kraft med start 2013 och åtminstone för de som har sin formella utbildning och praktik klar kommer en tentamen att ersätta det auktorisationsseminarium som har använts tidigare. Tentamen kommer vara mycket praktiskt orienterad och göras i SRF:s regi och anordnas samtidigt på ett antal orter i landet. På motsvarande sätt som inom revision så har du själv ansvar för att du har den formella kompetens som krävs för att kunna bli antagen som auktoriserad, d v s din grundutbildning i form av universitetsstudier (antal poäng och relevanta kurser). Se vidare bilaga Antagningskrav för Auktoriserad Redovisningskonsult. Om du har behov av att komplettera din grundutbildning, så görs det alltså på egen tid och bekostas av dig privat, antingen via studier vid högskola/universitet eller via SRF s utbildningsspår för att bli auktoriserad. Om du redan uppfyller de förkunskapskrav som ställs för att bli auktoriserad i form av studiepoäng och praktisk arbetslivserfarenhet och endast behöver verifiera detta via tentamen så bekostar Rådek; Ev. administrations- och examensavgift Kostnader vid examenstillfället, t ex resekostnader och ev. obligatorisk kurslitteratur Betald arbetstid när du skriver provet Löpande utbildning/kompetensutveckling, under anställningstiden, som är relevant i din roll som redovisningskonsult Ev. kompletterande utbildning inför provet utifrån behov och efter avstämning (t ex förberedelsekurs), tas i så fall under examensåret i nära anslutning till provet Löpande utbildning/kompetensutveckling, efter avklarat prov, för att upprätthålla din titel Version 1.1 (senast ändrad 2012-08-16) Sida 4

2.8. Revisorsexamen Om du har viljan och vi gemensamt bedömer att du har förutsättningarna att bli godkänd eller auktoriserad revisor så stöttar vi dig för att uppnå det målet. Det ser vi som en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Proven är krävande och därför är ditt eget engagemang och din inställning helt avgörande. För att lyckas behövs aktiva förberedelser och inläsning, en ansenlig tidsinsats under en längre period. I de fall där vi är överens om en satsning mot en revisorsexamen så står Rådek för följande; Administrations- och examensavgift till RN Kostnader vid examenstillfället; t ex resekostnader och obligatorisk kurslitteratur Betald arbetstid när du skriver provet Löpande utbildning/kompetensutveckling, under anställningstiden, som är relevant på vägen mot att avlägga examen Fars förberedelsekurs inför revisorsexamen eller motsvarande, under examensåret i nära anslutning till provet Eventuella andra kompletterande utbildningsdagar efter avstämning och utifrån behov Fem dagars inläsning på betald arbetstid, förutsatt att du lägger minst lika mycket tid själv på din fritid. (De betalda inläsningsdagarna kan t ex innehålla självstudier, att träna på gamla prov, erfarenhetsutbyte med kollegor internt kring relevanta frågor/områden. Dagarna planeras i samråd med din kontorschef) Löpande utbildning/kompetensutveckling, efter avklarad examen, för att upprätthålla din titel Den formella kompetens som krävs för att kunna gå upp för revisorsexamen, d v s din grundutbildning i form av universitetsstudier (tillräckligt antal poäng och relevanta kurser) ligger på ditt eget ansvar. Om du har behov av att komplettera den utbildningen, så görs det alltså på egen tid och bekostas av dig privat. 3. Återkoppling Alla mår bra av och vill ha återkoppling i någon form. Det handlar helt basalt om att vara synlig som människa. Man behöver en klapp på axeln ibland och bekräftelse på att man är på rätt spår. Lika viktigt är det att få veta när något kan förbättras eller rent av är mindre bra så man har möjlighet att jobba med det. Att ge och efterfråga återkoppling är något som många tycker är svårt, men det är allas ansvar att göra det och något vi förväntar oss av våra anställda. Version 1.1 (senast ändrad 2012-08-16) Sida 5

3.1. Löpande uppdragsutvärdering För att följa hur det går, för att underlätta bemanning och arbeta med varje persons utveckling så har vi en process med löpande uppdragsutvärdering, som alla anställda är delaktiga i årligen. En mall finns framtagen och används för dokumentation. Utvärderingen fokuserar både på konkreta frågor och situationen på uppdraget och i arbetet, men också på mjukare parametrar som samarbete, handledning, kunskapsöverföring, kundservice etc. Målet är att löpande få en dialog som både lyfter fram och belyser det som är bra och det som kan bli bättre så vi kan jobba effektiv med rätt kvalitet och ge våra kunder bra service samtidigt som vi utvecklas. 3.2. Årlig återkoppling Vid utvecklingssamtalen under hösten använder vi uppdragsutvärderingarna som en del i underlaget för diskussion, men tar också upp annan intern återkoppling. Det kan handla om hur det fungerar på andra ansvarsroller eller i dialogen med kollegor och sociala frågor på jobbet. 4. Tillhörande dokument Mall för utvecklingssamtal Bilaga utbildningsplaner för revisorer och redovisningskonsulter Mall utbildningssammanställning Mall för uppdragsutvärdering Antagningskrav för Auktoriserad Redovisningskonsult Version 1.1 (senast ändrad 2012-08-16) Sida 6