Ger skattemedlen full valuta? Sjukvårdens finansiering och kostnader i Region Skåne FORUM FOR HEALTH POLICY 30 JANUARI 2019 GÖRAN STENBERG
Finansiering, kostnader och resultat 2011-2017 2 Procent Förändring i procent mellan åren 8 6 4 2 Kostnader Finansiering 0-2 -4-6 Resultat Ökad finansiering ökade kostnader samma eller sämre resultat
Procent Förändring av vårdproduktionen 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 3 Utveckling somatisk vård mellan åren 2012-2017 Utskrivna patienter Läkarbesök Vårddagar Besök övr vårdgivare Svag ökning öv. Minskning sl.v Små variationer mellan åren. Ingen total ökning av vårdproduktionen Befolkningsutvecklingen mellan 2011 2017 var 7 %
Förändring av vårdproduktionen 4 Procent 10 5 Utveckling psykiatri mellan åren 2012-2017 0-5 -10 Utskrivna patienter Läkarbesök Vårddagar Besök övr vårdgivare I stort sett oförändrade produktionsvolymer med vissa variationer
Förändring av vårdproduktionen 5 Procent 8 6 4 2 0-2 -4-6 Utveckling primärvård mellan åren 2012-2017 Läkarbesök Besök övr vårdgivare I stort sett oförändrade produktionsvolymer med vissa variationer Capire
Bedömningar av effekter utifrån uttalade/antydda ambitioner Område Trend Kommentar Kostnadsutveckling Underskotten är omfattande trots betydande ekonomiska tillskott Produktion Minskning sedan 2012 (produktionsmixpoäng) 6 Öppna vårdformer Samverkan Standard vårdförlopp Kunskapsstyrning Patient Ökad dagkirurgi - medicinsk metodutveckling och kapacitets- och personalbrist har tvingat fram nya lösningar Ökat inom flera specialiteter. Gränser och revir gör sig gällande mellan verksamheter, enheter mfl Den drivande kraften är i första hand statsbidrag, aktiv styrning och ledning Förbättringar inom patientsäkerhetsområdet såsom förebyggande av vårdskador Patientperspektivet saknats. Inga riskanalyser genomförda.
MLL KLL Malmö Anslag Kapitering Prestation DRG Rambudget 10 sjukhus inkl PV Region Skåne många styrsignaler Region Skåne Beställarutförarmodell Distriktsnämnder Parsjukhus DRG Sjukhusbolag 7 Skånsk Livskraft RS Prod.ber. HSN Kapitation Prestation RS - finans HSN - mål 3 sjv förvaltn. inkl PV Anslag MRE Köpengar Idag 3 Driftledningsnämnder 8 Sjukhus: Chefer och styrelser PV-förvaltn. Psyk förvaltn 3 sjv-förvaltn.
Koppling mellan uppdrag och budget? 8 Kopplingen mellan uppdragsprocess och budgetprocess är otillräcklig
Möjligt ansvarstagande? 9 Produktion Kostnader Oförändrad/lägre Ökande Obalans Trots ekonomiska tillskott Regelverk Splittrat Uppdrag Otydliga Tillit Tveksam Befogenheter Centraliserade
Ansvarstagande förutsätter 10 Verksamhet Patientresultat Balans Ersättning Ekonomisk ram Uppdrag Regelverk Överenskommelser Tillit Befogenheter
Utmaningar 11 Patientens perspektiv i vårdorganisationen Integrerad organisation Patientprocess Specialiteter Kompetenser Produktionsresultat Vårdverksamheter Enheter Patientresultat Målgrupper (Patientgrupper Brukargrupper )
Resultatbaserad modell 12 Behov Utgår från identifierade patientgrupper - sjukdomsproblem eller behov Verksamheter eller kompetenser A B C Patientprocess D Patientprocess Patientprocess Resultat definieras och mäts som - Medicinska - Omvårdnad - Ekonomiska - Livskvalitet Idag finansiering av produktion i morgon finansiering av resultat
Resultatbaserad modell I framgångsrika organisationer byggs verksamheten upp kring Patientgrupper i stället för kring enheter eller medicinska specialiteter Vårdgivare med olika kompetenser som patienterna behöver arbetar i team runt patienten för att nå bästa möjliga resultat Fokus är på god kvalitet vilket oftast leder till effektiv resursanvändning Verksamheterna mäter resultat; bättre resultat leder till högre patientkvalitet och ökad kostnadseffektivitet 13
Kostnad Ersättningsmodell - exempel Kvalitet 14 Högre OK Lägre Lägre Bonus Bonus Investering i kvalitetsutveckling OK Bonus Överenskommen måluppfyllelse = Y kr Högre Trimma kostnader Rationalisering Kvalitetsutveckling Ifrågasätta/ avveckla Att skapa nya relationer mellan kostnader och kvalitet
15 Fordrar ett professionellt ledarskap utifrån brukarens behov i en komplex kunskapsorganisation