Somatisk comorbiditet vid demens

Relevanta dokument
Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Äldre och läkemedel LATHUND

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle

Eva Granvik Nationell koordinator

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Läkemedel till äldre


Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Läkemedel till äldre 245

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Behandling av BPSD utan läkemedel

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Unmet Needs. Tankemodell Prof. Jiska Cohen-Mansfield BPSD. Personlighet Livsvanor

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Urinvägsinfektioner hos äldre Geriatriska perspektiv

LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEMENSSJUKDOM. Michael Holmér Chefläkare Informationsläkare LMC Region Örebro Län LIVVdag

Förvirringstillstånd. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Förvirringstillstånd 1

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Neuropsykiatriska kliniken

Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) ÖL Sibylle Mayer Minneskliniken SUS Malmö

Förvirring hos den döende patienten. Per Fürst Överläkare Specialist i palliativ medicin Palliativt Centrum Stockholms Sjukhem

Behandling av psykiska sjukdomar och symtom hos multisjuka äldre

Demenssjukdomarnas ABC:

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Socialstyrelsen 2010, 2014, 2016

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Symtomlindring. Palliativa rådet

Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON

Konfusion/Förvirringstillstånd

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

Läkemedelsanvändning hos äldre

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

BPSD utredning och behandling

> 30 SveDem-publikationer

Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD)

Geriatrisk farmakologi ~ God läkemedelsterapi hos äldre

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre

Kort information om demens

Bilaga - Konfusion vid demenssjukdom samt beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD)

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

HANDLEDNINGSSIDA AGGRESSIVITET/AGITATION VID DEMENS

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD)

Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Depression. 26 september 2013

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

Gränslandet Psykiatri - Neurologi

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Oro, ångest och depression

Transkript:

Somatisk comorbiditet vid demens Svårt att tolka och förmedla 190528 LIVVdag Michael Holmér Specialist geriatrik och allmänmedicin Informationsläkare, Läkemedelscentrum Chefläkare Region Örebro Län, NÖS

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Var konkret och personlig! Korta meningar enkla ord Prata tydligt och långsamt Uppmuntra till kroppsspråk Ge en instruktion i taget visa! Enkla frågor en fråga i taget Tålamod! Repetera Inlärning/minne dysfasi dysexekutiv dyspraxi - psykomotoriskt tempo uppmärksamhet - arbetsminne + KONFUSION

Åldrandet och multisjuklighet. Skörhet (Frailty) - Mindre reserv funktionellt / fysiologiskt - Sämre överlevnad Ökad polyfarmaci - Ökad risk för biverkningar - Ökad risk för interaktioner Ökat behov av sjukhusvård Får oftare komplikationer (till vård och behandling) - Pneumoni* - Tromboembolisk sjukdom - Njursvikt - Koronarsjukdom** - CVS * Pneumoni 50% av dödsfall **Obduktion 40% tecken på myocardischemi

Fallrisk och yrsel Störning i elektrolyt- och vätskebalans Immobilisering Psykisk ohälsa Depression, ångest Beteendestörningar Inkontinens Trycksår Malnutrition Läkemedelsorsakad sjuklighet Smärttillstånd Syn- och hörselnedsättning Förlust av autonomi Sänkt funktions- och aktivitetsnivå

Patienter med demens är mer somatiskt sjuka jämfört med andra i samma ålder AD ökar frailty Associerat med ökad kognitiv dysfunktion, nedsatt autonomi och BPSD Vanligast Cardiovaskulära sjukdomar Urogenitala sjukdomar Muskeloskelettala sjukdomar Neurologiska sjukdomar several somatic disorder might affect brain aging and dementia The effect of somatic disorders on brain and dementia A.R ATTI 2009

Pat > 65 år (Italien 2005) Pat > 65 år + FTD (Italien 2012) Pat > 76 år (Sv. 2008) Pat med demens (USA (J Am Ger Soc) 2006) 50 % 1 kron sjukdom 93 % 1 kron sjukdom 48 % 3 kron sjukdomar 55 % 2 kron sjukdomar - Hypertoni 38 % - Demens 21 % - Hjärtsvikt 18 % - Polyneuropati 15 % 2.4 kron sjukdomar 5.1 olika läkemedel

Stadium av demens Vanligaste comorbiditeten Mild måttlig demens Tumörsjukdomar Diabetes Hjärt-kärlsjukdom Svår demens Infektion (pneumoni) CVS Malnutrition Höftfraktur Trycksår

Are nursing home patients with dementia diagnosis at increased risk for inadequate pain treatment? Nygaard et al Int J Geriatr Psychiatry. 2005 Aug;20(8):730-7. No 125 pat Kognitivt intakta MCI Demens Andel 17 % 30 % 51 % Angav smärta 62 % 49 % 16 % Kunde inte svara 0 % 19 % 43 % Ssk angav smärta 67 % 43 % 43 % Erhöll analgetica senaste veckan 33 % 27 % 12 % Patienter med demens har svårt att uttrycka smärta Sjuksköt har svårt att tolka smärta hos patienter med demens Hela gruppen äldre underbehandlad avseende smärta inte minst gruppen med demens

The Interactive Relationship between Pain, Psychosis and Agitation in People with Dementia Behavioural Neurology, Husebo et al, 2016 (Norge) Cluster-randomised controlled study 352 pat med demens (interventionsgrupp 175 pat, kontrollgrupp 177) Interv.grp fick paracetamol, dolcontin, norspan (dysfagi), lyrica (neuropat.smärta) under 8 v Bedömning enl NPI-NH (agitation, psychosis & mood) Bedömning smärta MOBID-2 Pain Scale (smärta skattas av ssk) Baseline 8 v Kontroll Intervention Kontroll Intervention NPI ( ) 31 35 27 19 Hallucination 1.5 1.8 1.1 1.4 Agitation ( ) 13.4 14.8 11.3 7.8 Aggression 3.7 4.2 3.4 2.1 Irritabilitet 3.7 4.2 3.0 2.3 Konfusion 2.6 3.6 2.0 2.0

SLUTSATSER The Interactive Relationship between Pain, Psychosis and Agitation in People with Dementia 30 60 % av patienter på demensboende upplever smärta dagligen, men har svårt att förmedla Graden av kognitiv förmåga påverkar tolkningen av smärta Dementa löper en ökad risk för obehandlad smärta Smärta triggerfaktor för BPSD Adekvat smärtbehandling minskar BPSDsymtom främst konfusion, och agitation (cluster) Ingen förhöjd konfusionrisk eller ökad förekomst av hallucinationer under opioidbehandling

Are patients with dementia treated as well as patients without dementia for hypertension, diabetes, and hyperlipidaemia? Hypotes Muther et al Br J Gen Pract. 2010 Sep 1; 60(578): 671 674. Pat med demens löper större risk att behandlas annorlunda än pat utan demens. ------ Stigmatisering Palliativ approach. 216 matchade par Ingen skillnad i behandling och behandlingsresultat förutom att det i gruppen dementa var hälften normotensiva och utan antihypertensiv behandling (r/t viktminskning?). Primärvårdsläkare i Tyskland förefaller inte behandla patienter med demens annorlunda. Personer med DM2 och AD behandlas i mindre utsträckning med demensläkemedel (Secnik et al 2017, SveDem)

SveDem och samsjuklighet registerdata - exempel 70 % av personer med nydiagnostiserad demenssjukdom står på läkemedel mot olika kardiovaskulära sjukdomar. Personer med demens har sämre tandhälsa och gör färre besök hos tandläkare. Äldre ensamboende kvinnor utreds med färre undersökningar och behandlas mindre ofta för Alzheimers demens, men behandlas i större utsträckning med läkemedel mot sömnsvårigheter och psykiska problem. Hos pat med FF och demens erhåller 40 % behandling. Kvinnor, hög ålder, lågt MMSE är assoc. med lägre användning av AK / NOAKbehandling. Behandling med AcChEI minskar risken för AMI och CVS.

Demens + Påfrestning BPSD Konfusion Agitation Oro Apati Depression Hallucinationer Vanföreställningar Sömnstörningar Bakomliggande orsaker!? Ickefarmakologiska åtgärder - Omvårdnad bemötande I sista hand symtomatisk behandling med läkemedel Akut (reversibelt) tillstånd av kognitiv svikt Fel- eller obehandlat - hög mortalitet Skyndsam utredning och causal behandling Symtomatisk behandling ofta aktuell Patienter med demens har svårt att förmedla symtom utan blir oroliga, aggressiva eller psykotiska.

BPSD (Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia) 90 % av patienter med demenssjukdom får någon gång BPSD Punktprevalens VOBO = 10 %. Högst prevalens under medelsvår fas TÄNKBARA ORSAKER Sociala faktorer ex. -Måltidsmiljön är inte individuellt anpassad -Avsaknad av positiv social samvaro -Stödet/bemötandet i samband med måltider är inte individuellt anpassat Olika sjukdomstillstånd exempelvis; smärta urinretention, förstoppning, munhålebesvär och sväljsvårigheter Läkemedelsbiverkningar

Behandling vid BPSD Läkemedel i sista hand Tidigt insatt behandling med acetylkolinesterashämmare* vid demens av Alzheimertyp kan minska risken för BPSD. SSRI *provas vid depressiva symtom, irritabilitet, agitation, aggressivitet och oro. Effekten är ofta otillräcklig vid svår BPSD. Memantin* (medelsvår svår AD) kan ha effekt vid agitation och aggressivitet. Effekten är ofta otillräcklig vid svår BPSD. Oxazepam kan provas vid oro. (5-10 mg x 1-3) Antipsykotiska läkemedel kan provas i undantagsfall. Risperidon under kort tid i dos upp till 1,5 mg/dag vid psykotiska symtom (främst hallucinos) och aggressivitet som orsakar lidande och/eller potentiell fara för patient eller andra. Klometiazol (Heminevrin 300 600 mg) kan provas till natten under kort tid. * Vid agitation/irritabilitet överväg reducera dosen AcChEI, NMDArecinh (och SSRI)

Pat med Alzheimers demens reagerar ofta med KONFUSION vid somatisk sjukdom Akut insättande psykiskt syndrom med kognitiv påverkan, psykomotorisk störning samt störd sömn- och vakenhetscykel. Tillståndet fluktuerar. 90 % har somatisk orsak Vanliga orsaker till konfusion; -Smärta / skada -Anemi -Infektion -Läkemedelspåverkan -Dehydrering och elektrolytrubbningar -Urinstämma och förstoppning Utredning (basal) konfusion; -Kliniskt status inklusive BT L/S -Bladderscan -Lab: Hb, P-glucos, SR, CRP, LPK, Na, K, kreatinin (egfr) korr S-Ca -Läkemedelsgenomgång

Behandling av konfusion Kausal behandling är primär! Undvik sederande-anticholinerga och psykoaktiva läkemedel. Smärtstilla. Behandla förstoppning Undvik KAD, men beakta urinstämma. Omvårdnad. Miljöfaktorer Vätska. Nutrition

Farmakologisk behandling vid konfusion Sömnstörning C. Heminevrin 300 mg 1-2 tn (< kl 24) Oro T. Sobril 5 10 mg x 1 3 vb Utagerade och psykotiska symtom (T. Haldol 0.5-1 mg x 2-3) T. Risperdal 0.5-1 mg x 2. Kort behandling, halvera dosen redan efter några dagar! Obs! Extrapyramidala biverkningar!

Hjärnan åldras Lägre nivåer dopamin ökad neuroleptikakänslighet Serotonin nivåer sjunker Neuronförlust och färre synapser Minskat cerebralt blodflöde Försämrad BHB Lägre nivåer Acetylcholin - ökad känslighet för läkemedel med anticholinerg effekt - konfusion Ökad känslighet sedativahypnotica och opioider fallrisk, trötthet, andningsdepression

Patienter med AD behandlas oftare med psykoaktiva läkemedel Pat med AD har en ökad känslighet och större risk för biverkningar vid behandling av psykoaktiva läkemedel; - Anticholinerga läkemedel - Långverkande bensodiazepiner - Neurolepika - Opioider - Antidepressiva - Äldre antihistaminer, fentiazin- och piperazinderivat

TACK! TACK! För uppmärksamheten