TATA68 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2018

Relevanta dokument
TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2019

91MA11/7, 92MA11/7 Matematik 1 - Delkurs: Algebra, 7,5 hp Kurs-PM vt 2015

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015

TATA79 Inledande matematisk analys (6hp)

TATA79 Inledande matematisk analys (6hp)

BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår

TATM79: Matematisk grundkurs

Kursinformation, TNIU19 Matematisk grundkurs fo r byggnadsingenjo rer, 6 hp

Studiehandledning M0038M Matematik I Differentialkalkyl Lp 1, 2016

Kursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2012.

Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering

Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering

Kursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2013.

Matematik och statistik NV1, 10 poäng

Uppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.

5B1147 Envariabelanalys, 5 poäng, för E1 ht 2006.

Några saker att tänka på inför dugga 2

Kursinformation och studiehandledning, M0043M Matematik II Integralkalkyl och linjär algebra, Lp II 2016.

Matematik (1-15 hp) Programkurs 15 hp Mathematics (1-15) 92MA11 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Linjär algebra och geometri 1

SF1624 Algebra och geometri

Matematisk grundkurs. Programkurs 6 hp Foundation Course in Mathematics TATA68 Gäller från: 2018 VT. Fastställd av. Fastställandedatum

Kursinformation och studiehandledning, Matematik III - Differentialekvationer, komplexa tal och transformteori, Lp III 2016.

Kursinformation och lektionsplanering BML402

SF1658 Trigonometri och funktioner, 7.5 högskolepoäng, ht Kurs-PM SF1658

Linjär algebra och geometri I

Övningsuppgifter. 9 Linjer i planet och rummet Plan i rummet : 32, 33 Övningar4(sida 142) exempel

Linjär algebra och geometri 1

Kursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik

Kursinformation och lektionsplanering BML402

Andelar och procent Fractions and Percentage

ENVARIABELANALYS, ht 2003 (version 17 nov) Kursansvarig: tel ,

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C OCH D HT 2016, DELKURS B1, 8 HP

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C, D OCH BI HT 2015, DELKURS B1, 8 HP

Uppföljning av diagnostiskt prov HT-2016

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C, D OCH N HT 2014, DELKURS A1, 5 HP

Linjär algebra och geometri I

Kursprogram till kursen Linjär algebra II, 5B1109, för F1, ht00.

TEN2, ( 3 hp), betygsskala A/B/C/D/E/Fx/F. TEN2 omfattar Laplace-, Fourier- och z-transformer samt Fourierserier

Kursplan. Matematik A, 30 högskolepoäng Mathematics, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

Examination: En skriftlig tentamen den XX mars samt möjlighet till en omtentamen. Tider och lokaler meddelas senare.

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C, D OCH BME HT 2013, DELKURS A2, 5 HP

Kursbeskrivning för Statistisk teori med tillämpningar, Moment 1, 7,5 hp

Studiehandledning till. MMA121 Matematisk grundkurs. Version

Analys 2 M0024M, Lp

Analys i en variabel. Fristående och programkurs 6 hp Calculus, one variable NMAA06 Gäller från: 2019 VT. Fastställd av. Fastställandedatum

SF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2008.

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C OCH D HT 2018, DELKURS B1, 8 HP

SF1624 ALGEBRA OCH GEOMETRI FÖR CINTE OCH CMIEL KURS-PM HT09

Matematik 2 för media, hösten 2001

SF1513 (tidigare DN1212) Numeriska metoder och grundläggande programmering. för Bio3, 9 hp (högskolepoäng)

LUNDS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Magnus Aspenberg ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR I OCH L HT 2012, DELKURS B1, 8 HP

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, hp, 30 högskolepoäng

Planering för matematik 2a OBS: Provdatumen är endast förslag, kontakta läraren innan du kommer och vill ha prov

SF1620 Matematik och modeller, 6 högskolepoäng, ht 2007

5B B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2006 Kurs-PM

MAA107 Preparandkurs i matematik augusti 2015 Studiehandledning 9 juli Allmänt om kursen

SF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2009.

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

TNSL05, Optimering, Modellering och Planering 6 hp, HT2-2011

Kursstart. Kursen startar tisdagen den 10 oktober kl i sal MA236 i MIT-huset. Schemat kan erhållas från matematiska institutionens hemsida.

Förord. Stockholm i juni Luciano Triguero

5B B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2005 Kurs-PM

Introduktion till kursen och MATLAB

Matematik 3C för basår

En metod för aktiv redovisning av matematikuppgifter

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

Förkunskaper Studenten skall för att kunna tillgodogöra sig kursen ha förkunskaper motsvarande Matematik A, B och C i gymnasieskolan.

Studenters förhållningssätt till lärande i en nätbaserad överbryggande matematikkurs

Examination: En skriftlig tentamen den 15 mars samt möjlighet till en omtentamen. Tider och lokaler meddelas senare.

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

KURSPROGRAM TILL KURSEN DIFFERENTIAL- OCH INTEGRALKALKYL II: 5B1106, DEL 1, FÖR F, HT 2001

PROTOKOLL LINKÖPINGS UNIVERSITET

Matematik. Programgruppens förslag till kursplan för Matematik (10) Dnr 2004:3064

TNA003 Analys I, 6 hp för ED, KTS, MT Kursinformation VT Kursansvarig: Sixten Nilsson,

Välkommen till MVE340 Matematik B för Sjöingenjörer. Kursinnehåll i stora drag. Kurslitteratur MVE Carl-Henrik Fant MV, Chalmers 1

Studieanvisning till Matematik 3000 kurs C/Komvux

SKOLFS 2006:xx Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier i ämnet Matematik i gymnasieskolan den xx xxxxxx 2006

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

Modul 1 Mål och Sammanfattning

Matematik i Gy Susanne Gennow

Planering Matematik II Period 3 VT Räkna själv! Gör detta före räkneövningen P1. 7, 17, 21, 37 P3. 29, 35, 39 P4. 1, 3, 7 P5.

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

TNA005: Tillämpad matematik i teknik och naturvetenskap. Kursinformation VT 2015

Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson.

LINJÄR ALGEBRA OCH DIFFERENTIALEKVATIONER, M0031M VT-16

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2009/2010

Fysikens matematiska metoder hösten 2006

ENVARIABELANALYS FÖR F OCH Q HT 2012, 10 HP

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBK013 (9hp)

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik

Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSM150

Dugga 2 i Matematisk grundkurs

MVKF20 Transportfenomen i människokroppen. Kursinformation 2014

5. Förklara och ange definitionsmängden och värdemängden för funktionen f definierad enligt. f(x) = x 2

Övningshäfte 2: Komplexa tal

Transkript:

TATA68 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2018 Göran Forsling All kursinformation finns också kurssidan i Lisam Innehåll 1 Kursinnehåll 2 1.1 Reella och komplexa tal.............................. 2 1.2 Funktioner..................................... 2 1.3 Matematik i kemikurserna............................. 3 2 Litteratur 3 3 Undervisning och hemarbete 3 3.1 Föreläsningar, lektioner och handledningstillfällen................ 3 3.2 Självtester...................................... 4 3.3 Program....................................... 4 4 Examination 7 4.1 Skrivningar duggor och/eller tentamen.................... 7 4.2 Inlämningsuppgifter................................ 8 1

2 TATA68 Matematisk grundkurs, 6hp 1 Kursinnehåll Kursen är inte en repetitionskurs av gymnasiets matematik, den har högre mål. Avsikten med kursen är att den skall öva kalkylfärdighet och lösningskontroll träna logiskt tänkande öva att skriva matematik, d.v.s. att formulera lösningar av matematiska problem så att tankegången går att följa utan att läsaren behöver fylla i med en mängd ej uppenbara detaljer ge en stabil grund för de fortsatta studierna. Utvalda övningsuppgifter ger träning i att hantera de grundläggande begrepp och räknelagar som tas upp i kursen. De i kursen ingående momenten är uppdelade i två avsnitt. 1.1 Reella och komplexa tal Här behandlas räkning med reella tal, utveckling och förenkling av algebraiska uttryck, några principer för lösning av ekvationer och ekvationssystem med en eller flera reella obekanta, lösning av olikheter med reella tal och räkning med absolutbelopp av reella tal. Vidare behandlas koordinatsystem i planet, polära koordinater, ekvationer för räta linjer och cirklar samt det komplexa talplanet, inklusive räkning med komplexa tal (addition, subtraktion, multiplikation och division, absolutbelopp och konjugering). Dessutom studeras några typer av ändliga summor (aritmetiska och geometriska summor samt binomialutveckling). De moment som handlar om reella tal är väsentliga i alla matematiska kurser och i tillämpningar. Koordinatsystem i planet samt ekvationer för räta linjer o.s.v. är naturligtvis viktiga i linjär algebra (där en del böcker behandlar just dessa moment mycket kortfattat) men de behövs också i analys (framför allt i flera variabler). Summabeteckningen och de nämnda summorna används i många matematikkurser och tillämpningsämnen. 1.2 Funktioner Här behandlas först det allmänna begreppet funktion (avbildning) och invers funktion och sedan grundläggande egenskaper (räkneregler och funktionskurvornas utseende) hos logaritm-, exponential- och potensfunktioner (utgående från den naturliga logaritmfunktionen) samt trigonometriska funktioner, komplexa tal i polär form och den komplexa exponentialfunktionen samt arcusfunktioner. Det allmänna funktionsbegreppet är väsentligt i alla matematikkurser och i många andra kurser. Säkerhet i användning av räkneregler och dylikt för elementära funktioner (inklusive den komplexa exponentialfunktionen) är central i matematik och de flesta kurserna i fysik och teknik. Komplexa tal är viktiga i de flesta matematikkurserna och i många andra kurser, t.ex. kretsteori och reglerteori. Det komplexa talplanet och komplexa tal i polär form är viktiga bl.a. för diskreta och kontinuerliga transformer.

Kurs-PM ht 2018 3 1.3 Matematik i kemikurserna Allmän räknefärdighet, som leder till lösning av polynomekvationer, förekommer ofta ( hur mycket av ämne A reagerar med ämne B för att få en viss mängd C, jämviktsekvationer och kinetik). Absolutbelopp och olikheter kommer in i termodynamisk jämvikt. Logaritmer och exponentialfunktioner används i allmän kemi och termodynamik. Trigonometri förekommer i grundläggande kvantteori. Komplexa tal (på både rektangulär och polär form) används i fysikalisk kemi och spektroskopi. Summor dyker också upp i fysikalisk kemi. I kemikurser på högre nivå används derivator och integraler mycket. Detta behandlas i analyskurserna, men då behövs det innehåll som vi arbetar med i Matematisk grundkurs. 2 Litteratur Kurslitteraturen är de två första kapitlen ur boken Matematisk analys, en variabel av Göran Forsling och Mats Neymark, Liber 2011 (eller senare). Boken kompletteras med övningsmaterialet Problem för envar, Linköping 2018. Såväl boken som övningsmaterialet används i kommande kurser (Envariabelanalys 1 och Envariabelanalys 2). 3 Undervisning och hemarbete Undervisningen består av föreläsningar (20 timmar), lektioner (26 timmar) och handledd övningsräkning (28 timmar). Kursen omfattar 6 högskolepoäng, dvs 160 arbetstimmar. Av denna tid är alltså 20+26+28 = 74 timmar schemalagda, och du förväntas därmed arbeta ännu fler timmar (86) hemma. Utrymme för inlämningsuppgifter är beaktat i hemarbetstiden. Repetition inför duggor är beräknad till ungefär 22 timmar. Varje föreläsning bör sammantaget innebära minst 6 timmars arbete med förberedelse, själva föreläsningen samt efterarbete. Varje lektionspass bör kräva minst 6 timmars sammanlagd arbetstid, inklusive själva lektionstiden, handledning och hemarbete. 3.1 Föreläsningar, lektioner och handledningstillfällen Föreläsningarna utgör ett komplement till litteraturen. Där tas delar av teorin upp, illustrerad med exempel. Föreläsningarna är dock inte heltäckande, så du får räkna med att läsa in delar på egen hand. Lektioner och handledningstillfällen är inte föreläsningar, så du ska inte räkna med att lektions- eller handledaren ska ha genomgångar eller räkna tal på tavlan. Avsikten är istället att du ska ha någon att fråga och diskutera med när du fastnat på en uppgift. Erfarenheten visar att det bästa sättet att lära sig är att kämpa med uppgifterna och inte vara rädd att köra fast ibland. Som du säkert förstår kan du utnyttja lektioner och handledningstillfällen mer effektivt om du har förberett dig genom att arbeta med en del uppgifter i förväg. Lös i första hand uppgifterna markerade under Räkna. Dessa är ett absolut minimum av vad som krävs för att klara kursen. Gå därefter vidare till Mer och, om du vill pröva på lite svårare uppgifter och siktar på överbetyg, även Extra.

4 TATA68 Matematisk grundkurs, 6hp 3.2 Självtester Ett antal självtester kommer att presenteras på kurssidan i Lisam. Testerna ger dig möjlighet att se om du förstått de mer grundläggande delarna i kursen. Du kan göra testerna hur många gånger som helst. De är inte obligatoriska, men det är synnerligen lämpligt att du utnyttjar dem. 3.3 Program Uppgifter markerade med B är hämtade ur boken, Matematisk analys en variabel, medan uppgifter markerade med P finns i Problem för envar. Föreläsning 1 Ekvationer, polynom, kvadratrötter, cirklar, linjer Kapitel 1.1 1.4 Läs igenom innan eller efter: sid 7 11, 13 14, 16 17, 21 25 Lektion 1, Handledning 1 och Hemma P1: 1, 2, 3, 6, 8 B1: 17, 18a, 19, 54a Mer: P1: 4, 5, 34, B1: 4, 5, 16, 18bc, 22a, 54b Extra: B1: 15, 22b Lektion 2, Handledning 2 och Hemma P1: 10, 19, 20a, 16 B1: 10, 31, 33, 56, 57a Mer: P1: 12, 20bc, B1: 20, 51, 55, 57b, 58a Extra: P1: 11, 21, B1: 36b, 53a Föreläsning 2 Polynomdivision, faktorisering, olikheter, absolutbelopp Kapitel 1.4 1.5 Läs igenom innan: sid 27 37 Lektion 3, Handledning 3 och Hemma P1: 23, 26, 28ac, 33cef, 36 Mer: P1: 24, 25ab, 28bd, 29, 13 Extra: P1: 25c, 30, 35 Lektion 4, Handledning 4 och Hemma P1: 38ac, 39c, 44ab, 45a, 46a B1: 32a, 36a, 69b Mer: P1: 38bdf, 39ab, 44c, 45b, 46b, B1: 70a Extra: P1: 40, 46d B1: 109 Föreläsning 3 Summor, fakultet, binomialkoefficienter, binomialutveckling Kapitel 1.6 Läs igenom innan: sid 39 46 Lektion 5, Handledning 5 och Hemma P1: 51, 54ab, 55, 52ab, 61, 62, 64ab B1: 84, 116 Mer: P1: 52c, 53, 54c, B1: 82, 83, 87, 114 Extra: P1: 65, B1: 85a, 86, 117

Kurs-PM ht 2018 5 Föreläsning 4 Komplexa tal, andragradsekvationer, polynomekvationer Kapitel 1.7 Läs igenom innan: sid 47 55 Lektion 6, Handledning 6 och Hemma P1: 66, 67, 68, 73bc, 79a, 78, 81, 83 B1: 99ac, 118, 119c, 120ac Mer: P1: 73ade, 74, 79b, 82, B1: 99d, 102a, 120d Extra: P1: 77, 80 Repetition inför Dugga 1 Räkna: B1: 103ab, 104defgh, 105bf, 107, 108, 115 P1: 84, 85, 87 Räkna igenom några gamla versioner av Dugga 1. OBS: Utseendet är inte riktigt som kommande duggor. Mer: B1: 103d, 104b, 105cd, 111 Extra: P1: 89 DUGGA 1 DUGGA 1 DUGGA 1 DUGGA 1 Föreläsning 5 Funktionsbegreppet, inversa funktioner, monotonitet Kapitel 2.1 2.2 Läs igenom innan: sid 63 64, 66 69, 71 75 Lektion 7, Handledning 7 och Hemma P2: 4a, 6 B2: 6, 7, 11a, 12 Mer: P2: 2, 38abekl, 42a, B2: 5 Extra: P2: 4b, 5, 42b, B2: 11b Föreläsning 6 Trigonometri via enhetscirkeln, standardvinklar, rätvinkliga trianglar, enkla räknelagar Kapitel 2.4 Läs igenom innan: sid 88 96 Lektion 8, Handledning 8 och Hemma P2: 43, 44, 46, 50, 52 B2: 32, 33ac Mer: P2: 45, 47, 53, B2: 30, 31b, 74c Föreläsning 7 Additionslagar, fasvinkelomskrivning, egenskaper hos trigonometriska funktioner Kapitel 2.4 Läs igenom innan: sid 97 107 Lektion 9, Handledning 9 och Hemma P2: 48, 54, 55, 58 B2: 34a, 36, 37a Mer: P2: 57, B2: 34b, 35, 37b, 47, 48 Extra: P2: 59, 61, B2: 75

6 TATA68 Matematisk grundkurs, 6hp Föreläsning 8 Naturliga logaritmen, exponential- och potensfunktioner Kapitel 2.3 Läs igenom innan: sid 77 79, 82 86 Lektion 10, Handledning 10 och Hemma P2: 7, 11, 12a B2: 21ab Mer: P2: 8, 9, 12b, 13, 24, B2: 22a Extra: P2: 1, 15 Lektion 11, Handledning 11 och Hemma P2: 16, 19ac, 25ab, 26, 27a B2: 21cd, 22b Mer: P2: 17, 18, 20, 29, 35, B2: 21ef, 25, 23 Extra: P2: 21, 28 Föreläsning 9 Arcusfunktioner: definition och egenskaper Kapitel 2.5 Läs igenom innan: sid 107 111 Lektion 12, Handledning 12 och Hemma P2: 71, 72, 73, 74a, 77ac, 79 Mer: P2: 74bc, 77be Extra: P2: 78, 82, 83, B2: 51 Föreläsning 10 Komplexa exponentialfunktionen, polär form, binomiska ekvationer Kapitel 2.6 Läs igenom innan: sid 112 116 Lektion 13, Handledning 13, Handledning 14 och Hemma P2: 62, 63, 64 B2: 63, 64a, 76 Mer: P2: 65, 69, B2: 64b, 65 Extra: P2: 61, 67, 75 Repetition inför Dugga 2 Räkna: P2: 14, 19de, 27b, 77df B2: 66, 68a, 69, 70ac, 71, 74b, 77, 78a, 81 Räkna igenom några gamla versioner av Dugga 2. OBS: Utseendet är inte riktigt som kommande duggor. Mer: B2: 70bd, 78b, 82 Extra: B2: 67, 74a DUGGA 2 DUGGA 2 DUGGA 2 DUGGA 2

Kurs-PM ht 2018 7 4 Examination Kursen examineras genom två duggor (1,5 resp. 3 hp) och obligatoriska inlämningsuppgifter (1,5 hp). Dugga 1 omfattar kapitel 1, dugga 2 omfattar hela kapitel 1 och 2. Du ska anmäla dig till alla duggor som du ska skriva. Det gör du via Portalen. För den som inte klarar båda duggorna ges också en tentamen, där resultat på duggor tillgodoräknas enligt regler som beskrivs nedan. Vill du skriva tentamen, så måste du anmäla dig via Portalen. Denna tentamen är öppen även för den som vill försöka höja betyget. Man behöver inte gå upp på tentamen om man klarat båda duggorna. Slutbetyg för hela kursen erhålls först när alla moment i kursen är avklarade. 4.1 Skrivningar duggor och/eller tentamen Skrivning KOD Tillfälle 1 Tillfälle 2 Poäng Godkänt Kapitel Dugga 1 TEN1 Fr 14/9 Fre 5/10 15p 7p 1 Dugga 2 TEN2 Må 22/10 Fr 16/11 21p 9p 1 och 2 Tentamen TEN3 To 9/1 Augusti 21p 9p 1 och 2 Har man klarat en viss dugga får man inte gå upp på den vid något senare tillfälle. Vill man försöka höja sitt betyg får man istället delta i tentamen. Godkända duggor räknas i all framtid. Man får försöka hur många gånger som helst på en dugga man inte klarat, alltså även kommande läsår. Har man blivit godkänd på tentamen får man däremot inte gå upp på någon mer dugga. Slutbetyget avgörs av poängsumman från de två duggorna förutsatt att båda är godkända eller av poängen på tentamen, vad som nu är bäst. Betyg 3 4 5 Duggapoäng 16p 21p 26p Tentamenspoäng 9p 12p 15p Om man går upp på tentamen kan duggaresultaten ge bonuspoäng. Har man mindre än 9p på själva tentamensuppgifterna så kan bonusen användas för att få sammanlagt maximalt 9p på tentamen. Har man 9p eller mer på tentamensuppgifterna så gäller bonusen ej. Bonusen räknas alltså bara för att få betyget 3 och gäller ej för betygen 4 respektive 5. Resultat Bonus Godkänd dugga 1 2p (för betyg 3) 6 8p på dugga 2 2p (för betyg 3) Godkänd dugga 2 4p (för betyg 3) Praktiska råd inför skrivningarna Inga hjälpmedel är tillåtna, varken räknare eller formelsamling. Lösningarna skall vara ordentligt skrivna, välmotiverade och avslutade med ett svar. Kontrollera lösningar och svar, även i de fall då inte kontrollen behöver redovisas. Väl utförda inlämningsuppgifter och självtester är till stor hjälp för att klara duggorna.

8 TATA68 Matematisk grundkurs, 6hp 4.2 Inlämningsuppgifter Inlämningsuppgifterna är delade i två delar; dels individuella, dels i grupp. Till gruppuppgifterna ska ni gemensamt producera tydliga lösningar som ni alla förstår. Det bästa är om ni först försöker lösa dessa uppgifter individuellt, för att sedan diskutera er fram till en gemensam lösning. De individuella uppgifterna ska ni förstås lösa själva. Men ni får (och bör) samarbeta med andra (lämpligen i den grupp du tillhör) vid lösning av inlämningsuppgifterna. Avskrivning är dock inte tillåten. Uppgifterna belyser ett flertal viktiga moment i kursen som du måste behärska. Förutom att du skall lära dig dessa moment är syftet också att du via rättningen skall lära dig att presentera lösningar på matematiska problem på ett logiskt hållbart och ändå lättläst sätt. Just detta att presentera lösningar kan i början uppfattas som svårt. En vanlig fråga från studenter är Vad skall jag skriva?. Försök skriva så att du själv (och dina kurskamrater!) kan förstå vid en ny genomläsning efter några dagar. Skriv heller aldrig något som du själv inte förstår. I kursboken finns också många övningsuppgiftsliknande exempel med färdiga lösningar som du kan studera vid behov. Tänk också på att alltid kontrollera lösningarna innan du lämnar in dem. Är svaren rimliga? Är alla resultat på vägen riktiga? Dels skaffar du dig en god vana som du kommer ha stor nytta av senare (inte minst i analyskurserna), dels kan du också undvika onödiga returer. Till en del av uppgifterna skall du dessutom redovisa kontrollerna. Vi rättar inte uppgifter där begärda kontroller saknas. Omg Inlämning senast Återlämning senast Returer till Godkänd senast 1a To 30/8 Må 3/9 1b Må 10/9 On 12/9 2a To 4/10 Ti 9/10 2b On 17/10 Fr 19/10 Handledaren To 4/10 2018 Handledaren To 15/11 2018 Lämna alltid in eventuella returer så fort som möjligt, och allra senast två dagar före Godkänd senast -datumet. Den som inte fått en viss omgång godkänd inom utsatt tid får göra om samma omgång nästa läsår. Vi rättar inga för sent inlämnade returer. Praktiska råd om inlämningsuppgifterna På alla inlämnade papper skall du skriva namn, lektionsgrupp och den fyrbokstavskod som står i övre högra hörnet på uppgiftslappen. Lämna inte in lösningar till uppgifter som redan är godkända. Redovisa alltid efterfrågade kontroller. Lösningar utan dessa kontroller rättas ej. Endast handskrivna lösningar accepteras.