Geriatrik Sahlgrenska idag och imorgon

Geriatrik Sahlgrenska idag och imorgon Geriatrik Sahlgrenska skall vara nationellt ledande och ett internationellt föredöme inom geriatrisk sjukvård samt forskning och utveckling

Geriatrik vad menas med det? Enligt statistiken lever vi allt längre och är friskare högre upp i åldrarna än förr. Trots detta drabbas flera av oss inte bara av en utan av flera sjukdomar under de sista levnadsåren och blir multisjuka. Hur man definierar multisjuk är inte fastställt men man kan mäta både antalet diagnoser, antalet behandlingar eller antalet vårdtillfällen på sjukhus under ett år eller olika kombinationer av dessa. Bedömning och behandling av multisjuka äldre kräver ofta akut slutensjukvård. Med I n n e h å l l Geriatrik - vad menas med det?... 2 Så här ser vi ut... 4 Våra huvudprocesser... 6 Våra prioriterade ansvarsområden... 8 Vårt patientsäkerhetsarbete...10 Våra expertområden... 11 Våra medarbetare... 14 Geriatrik i morgon...15 Geriatrik Sahlgrenskas verksamhetsbeskrivning år 2005. Idé om innehåll framtaget i utökade verksamhetsrådet. Omarbetning: Verksamhetsrådet och Fakirenredaktionen Foto: Lena Paterson, i övrigt Fakirenredaktionen Grafisk design och produktion: Desiree Wallström och Helen Johansson Reviderad januari 2008 hänsyn till de komplexa problemen samt åldrandets effekter hos denna patientgrupp är det angeläget att de kliniska insatserna för dessa leds av specialistutbildad personal. Geriatrik är namnet på den specialitet som ansvarar för denna specialistsjukvård för äldre. Hur ser den geriatriska patienten ut? Den geriatriska patienten har en hög ålder med åldrandets många konsekvenser, handikapp från tidigare sjukdom, flera samtidiga sjukdomar med många läkemedel och ofta behov av hjälp i hemmet. Detta är den traditionella syn som vi har levt med i många år. Enligt traditionellt synsätt redovisas patienternas sjuklighet efter den aktuella huvuddiagnosen och denna kunskap har under många år styrt verksamhetens utveckling och medarbetarnas fortbildning. Under senare år har man såväl nationellt som internationellt diskuterat begreppet geriatric assessment, vilket kan sammanfattas i en systematisk bedömning av hela patienten utifrån alla professioner i teamet runt patienten. En systematisk bedömning kommer då att visa att det traditionellt diagnosorienterade synsättet inte passar in för den patientgrupp som vårdas på geriatriska kliniker. Att ha ett problemorienterat synsätt istället för organcentrerat leder till många vinster för den äldre multisjuka individen. 2

Våra patienters problemområden 60-70 procent har smärtproblematik 60-70 procent har nedre urinvägssymtom, bl a urininkontinens 50-70 procent är malnutrierade eller har risk för malnutrition 20-30 procent riskerar att utveckla trycksår 50 procent riskerar att drabbas av konfusion under vårdtiden Många patienter har också psykosociala problem till följd av sjukdom och ålder. Majoriteten av patienterna har dessutom nedsatt syn och hörsel, de flesta har en eller flera fallriskfaktorer, sömnsvårigheter och många läkemedel. Allt bidrar till den komplexa bilden. Våra patienters intagningsdiagnoser Andel vårdtillfällen per huvuddiagnosgrupper Geriatrik SU/S 2006 matsmältningsorganens sjukdomar 4% perifera kärlsjukdomar 4% övrigt 17% tumörer 16% muskuloskeletala sjukdomar 8% skador 15% lungsjukdomar 11% hjärtsjukdomar 15% hjärnans kärlsjukdomar 12% 3

Geriatriken så här ser vi ut Geriatrik Sahlgrenska har sju avdelningar med 127 vårdplatser och en öppenvårdsverksamhet som omfattar hemrehabilitering, dagrehabilitering och geriatrisk mottagning. Verksamheten har 330 medarbetare och under 2006 omsatte vi 187 miljoner kronor. Geriatrik Sahlgrenska har sju avdelningar med olika inriktning: Avdelningarna 116 och 602 är inriktade mot stroke. Avdelning 605 mot Hjärta och KOL. Avdelning 29 mot akutgeriatrik. Avdelning 606 mot komplementära hälsometoder. Avdelning 71 är en palliativ enhet. Avdelning 603 är en utbildningsavdelning (GUA). De olika enheterna: neurologopedi med SU-övergripande verksamhet (Mölndal, Sahlgrenska och Östra), kuratorer och dietister arbetar gentemot avdelningarna liksom sekreterare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. De två sistnämnda tillhör Område 3. Fyra av våra avdelningar är placerade på Högsbo sjukhus. Foto: Elisabeth Olsson. Organisation: Biträdande verksamhetschef Underläkare Specialistläkare Verksamhetschef Verksamhetsassistent Verksamhetsutvecklare Intagningsenhet Systemadministratör Ledningsgrupp Utökad ledningsgrupp LSG Avd 29 Avd 71 Avd 116 Avd 602 Avd 603 Avd 605 Avd 606 Neurologopedi Kuratorer Dietister Sekreterare Geriatrisk mottagning Dag- och hemrehabilitering 4

Ledningsgrupp Formulerar årets mål och handlingsplaner Lokal samverkansgrupp (LSG) Samverkar kring beslut Det är viktigt med medarbetarnas synpunkter på verksamhetens utveckling. Ledningsgruppen består av verksamhetschef, vårdenhetschefer, läkare med medicinskt ledningsansvar, enhetschefer, verksamhetsutvecklare och sekreterare. Strategisk tvärprofessionell grupp för utveckling av processer PM, vårdprogram, mål och strategier Verkställande grupp Ledarna Sjuksköterskor och undersköterskor med processansvar på alla enheter verkställer Patientsäkerhetsgrupp Arbetar med handlingsplan för patientsäkerhet APT Avd-möten SSK-möten USK-möten Dialog, information Ledningsgruppen är en aktivt arbetande grupp med tydligt definierat ansvar. För att få alla ledare engagerade och delaktiga i verksamhetens övergripande strategier och mål finns en utvidgad ledningsgrupp. Denna består av ordinarie ledningsgrupp, alla specialistläkare, utvecklingsansvariga sjuksköterskor, processägare, biträdande processägare, ekonom, personalsekreterare och vårdplatskoordinator. Denna grupp träffas två gånger årligen och ansvarar för framtagande och revidering av visioner, strategier, verksamhetsplaner och balanserade styrkort. I balanserade styrkort kan vi följa hur väl vi lyckas med det vi gör. Foto: Lena Paterson Det är ett stort värde i att alla medarbetare får bra och tydlig återkoppling på hur vi lyckas med vårt arbete. Dessutom vill vi säkerställa att alla beslut byggs på dokumenterade och tillförlitliga fakta. Till vår hjälp har vi balanserade styrkort såväl på verksamhets- som enhetsnivå. Där kan alla ta del av måluppfyllelse inom våra olika problemområden på ett lättillgängligt sätt. På verksamhetsnivå används även IT-stödet Cockpit Communicator. År 2003 mottog Geriatrik Sahlgrenska Svensk Hälso- och Sjukvårds kvalitetspris med motiveringen: Geriatrik Sahlgrenska är ett gott föredöme och har tilldelats Kvalitetsutmärkelsen Svensk Hälsooch Sjukvård 2003. Geriatrik Sahlgrenska är utvecklingsorienterad med aktiv forskning, kompetensutvecklingsplaner för medarbetarna och ett systematiskt kvalitetsarbete med stark patientfokusering. Engagerade och delaktiga medarbetare skapar tillsammans med tydliga och synliga ledare en attraktiv arbetsplats där idéer blir till verklighet. 5

Geriatrikens huvudprocesser Våra huvudprocesser är geriatrisk sjukvård och FoUU (forskning, utveckling och utbildning). Vårt problemorienterade arbetssätt bygger på principen patient empowerment vilket innebär tvärprofessionella bedömningar och uppföljning i nära samarbete med patienten. Huvudprocesserna utvecklas i de tvärprofessionella strategiska processgrupperna för våra prioriterade ansvarsområden och expertområden. Riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas är formulerat i PM. Avvikelsehantering och dokumentationsgranskningar är kontrollsystem inbyggda i den dagliga verksamheten. 6

Strategier för allas delaktighet Utvidgad ledningsgrupp Ledningsgrupp Samtliga vårdavdelningar Strategisk Processgrupp Representanter för alla yrkesprofessioner runt patienten i den aktuella processen Verkställande grupp Ansvariga sjuksköterskor och undersköterskor för de prioriterade ansvarsområdena Strategiska och verkställande grupper finns inom problemområden som är vanliga bland geriatriska patienter; nutrition, konfusion, smärta, urininkontinens, hud och sår och läkemedel. Syftet är ökad vårdkvalitet och delaktighet för patienterna samt att fördjupa personalens kunskaper inom ansvarsområdena. Den strategiska processgruppen är tvärprofessionell och representativ för processen och leds av en processägare. Gruppens ansvar är att utveckla processen utifrån balanserade styrkortsmetodiken. Den formulerar visioner, strategier, framgångsfaktorer och tar fram kvalitetsindikatorer för att följa kliniska resultat. Arbetssättet är evidensbaserat och mål och riktlinjer tydliggörs i de PM som alla medarbetare arbetar efter. Utifrån utbildningsbehov formuleras utbildningskrav och föreläsningar anordnas både internt och externt. Den verkställande processgruppen leds av en biträdande processägare och består av ansvarig sjuksköterska och undersköterska för processen från varje vårdavdelning (i läkemedelsgruppen ingår vårdenhetsöverläkare och sjuksköterska). Gruppens ansvar mot sin vårdavdelning består i att implementera PM, sprida information, internutbilda, återkoppla synpunkter, genomföra och rapportera kvalitetsmätningar och återföra resultat. Ansvariga skall genomgå de utbildningar som strategiska processgruppen planerat. Den biträdande processägaren ingår dessutom i den strategiska gruppen vilket säkerställer kopplingen mellan strategisk och verkställande grupp. 7

Geriatrikens prioriterade ansvarsområden På samtliga patienter görs en 24-timmars kost- och vätskeregistrering. Våra prioriterade ansvarsområden: Nutrition Konfusion Smärta Nedre urinvägs- symtom Hud och sår Läkemedel För patienter med smärta skall smärtbedömningen vara påbörjad inom 24 timmar. NUTRITION Malnutrition är ett vanligt förekommande problem bland multisjuka geriatriska patienter. 50-70 procent av våra patienter är i riskzonen för undernäring. Detta kan leda till komplikationer som infektioner och trycksår vilket påverkar rehabilitering och livskvalitet och förlänger vårdtider. För att minimera negativa konsekvenser av malnutrition används två bedömningsinstrument på alla rehabiliteringspatienter. På samtliga patienter görs en 24-timmars kost- och vätskeregistrering där energiintag viktas mot beräknad förbrukning. Vårdplan nutrition upprättas på patienter med risk för eller utvecklad malnutrition. Åtgärder planeras av nutritionsansvariga, ofta i samråd med våra dietister. Nutritionsutbildning anordnas för våra egna medarbetare och för personal i kommunens äldreomsorg vilket säkerställer kontinuitet i vårdkedjan. Nutritionsansvariga följer kvaliteten av nutritionsbehandlingen genom granskning av vårdplaner. Gruppen analyserar månadsvis inrapporterade kvalitetsindikatorer och måltal i det balanserade styrkortet. KONFUSION När vår hjärna drabbas av överbelastning ökar risken för tillfällig förvirring (konfusion). Medvetandet är grumlat med variation över dygnet. Äldre, särskilt dementa, är utsatta på grund av lägre anpassningsförmåga till påfrestningar såsom feber, urinvägsinfektion, oro, smärta, narkos och intorkning. Forskning visar att riskbedömning, förebyggande insatser och ett kompetent bemötande märkbart kan minska frekvensen och påverka förloppet av konfusionstillstånd. Målsättningen för konfusionsarbetet är att ett professionellt bemötande skall minska antalet konfusionstillstånd, reducera grad och tid med konfusion och som konsekvenser av detta höja livskvalitet samt påverka vårdtyngd. Den strategiska konfusionsgruppen har tagit fram riktlinjer i ett PM för konfusion. Kvalitetsindikator utarbetas för närvarande och interna utbildningsplaner tas fram. Eftersom konfusionstillstånd förvärras nattetid består den verkställande gruppen företrädesvis av nattpersonal. SMÄRTA I verksamheten ses smärta utifrån ett helhetsperspektiv vilket inbegriper smärta utifrån de fyra olika dimensionerna: fysisk, psykisk, social och existentiell/andlig smärta. Andelen patienter med smärtproblematik enligt denna definition är i månatliga granskningar 60-70 procent och är således ett omfattande problem som påverkar livskvalitet och rehabilitering. Alla patienter efterfrågas rutinmässigt om smärta och resultatet dokumenteras. För alla patienter med smärta skall smärtbedömningen vara påbörjad inom 24 timmar. Analysen omfattar karaktär, lokalisation, intensitet samt vad som lindrar och försämrar smärtan. Smärtintensitet bedöms enligt en verbal eller visuell analog skala (VAS). Smärtbedömningen görs av någon i teamet runt patienten. Vid rapport om smärta skall någon form av åtgärd vara påbörjad inom högst 15 minuter. Alla patienter med smärtproblematik skall ha en vårdplan för smärta. Denna formuleras gemensamt 8

av teamet runt patienten och omfattar problemformulering, mål för vården, planerade åtgärder och utvärderingsdatum. Smärtbehandling omfattar såväl farmakologiska som icke farmakologiska åtgärder till exempel omvårdnadsåtgärder och komplementära behandlingsmetoder. Kvaliteten av smärtbehandlingen följs genom granskning och registrering av smärtdokumentationen. Smärtintensitet bedöms enligt en verbal eller visuell analog skala (VAS). Foto: Lena Paterson NEDRE URINVÄGSSYMTOM Urininkontinens är en folksjukdom med stora mänskliga, sociala och ekonomiska konsekvenser. Problemet ökar med stigande ålder och är vanligare hos kvinnor. Målet är att alla patienter skall få ett adekvat omhändertagande vid urininkontinens men även andra nedre urinvägssymtom. Viktiga strategier för att uppnå detta är höja medarbetarnas kompetens. För närvarande pågår implementering av en checklista för bedömning av nedre urinvägssymtom. Utifrån denna upprättas en vårdplan. Uppföljning sker med det balanserade styrkortet. HUD OCH SÅR Den geriatriska patienten har en ökad risk för att utveckla sår. Vi vet att riskfaktorer som till exempel malnutrition, inkontinens och nedsatt rörelseförmåga har betydelse både för risken att utveckla och förmågan att läka sår. Vårt mål är att inga patienter skall utveckla trycksår under vårdtiden och att patienter med sår skall ges en optimal behandling för att möjliggöra sårläkning, minska smärta och lidande. För att nå målen arbetar vi med begreppet riskpatient det vill säga om patienten har en ökad risk att utveckla trycksår. Samtliga patienter bedöms idag enligt modifierad Nortonskala. Åtgärder vidtas enligt PM för trycksår. Arbetet följs upp genom registrering där vi kan följa antal riskpatienter, antal inlagda patienter med trycksår, antal utvecklade trycksår men även antal läkta trycksår. Vi har tagit fram ett bassortiment av produkter för konsekvent sårbehandling. Läkemedel Merparten av läkemedelsanvändningen i Sverige står de äldre patienterna för. Detta medför avsevärda vinster för dessa patienter i form av förbättrad hälsa och livskvalitet. Men det medför också betydande problem som läkemedelsbiverkningar, interaktioner, polyfarmaci och felanvändning av läkemedel. Med denna bakgrund är det viktigt för en geriatrisk kliniks kvalitetsarbete att kartlägga läkemedelsanvändningen, identifiera problem samt att genom information och utbildning förbättra medvetandet om dessa problem och bidra till deras lösning. Läkemedelsgruppen är en nystartad processgrupp som består av läkare, verksamhetsutvecklare och läkemedelsansvarig sjuksköterska. 9 Alla patienter skall kunna få ett adekvat omhändertagande vid urininkontinens. Inga patienter skall utveckla trycksår under vårdtiden. Vi kartlägger, granskar och följer upp läkemedelshanteringen.

Geriatrikens patientsäkerhetsarbete Istället för att jaga syndabockar bör vi undersöka om det finns strukturella problem Fel och misstag begås inom vården, precis som i all annan verksamhet. Synen på varför misstag sker har sedan lång tid präglats av ett individ- och syndabockstänkande. Detta överges alltmer till förmån för systemtänkande. Det skall vara lätt att göra rätt är mottot i SU:s strategi att erbjuda en säker vård. Systemtänkande innebär insikt om att negativa händelser eller tillbud oftast har strukturella bakomliggande orsaker som brister i organisation, ledarskap, rutiner, bemanning och arbetsmiljö. Viktiga aktiviteter i vårdens patientsäkerhetsarbete är att analysera risker och händelser för att få kunskap om vilka åtgärder som skall vidtas för att öka säkerheten. Sahlgrenska Universitetssjukhusets strategi för patientsäkerhet beskrivs i dokumentet Strategi för kvalitets- och verksamhetsutveckling 2005-2006. Syftet är att erbjuda en säker vård med mottot: Det skall vara lätt att göra rätt. Det viktigaste med patientsäkerhetsarbetet är att förebygga och förhindra vårdskador. Arbetet skall ske systematiskt för att utveckla en säkerhetskultur och säkerhetsorganisation med hög riskmedvetenhet utan jakt på syndabockar. Fokus skall flyttas från punktinsatser till förebyggande insatser. I december 2005 genomförde Geriatrik Sahlgrenska en enkät avseende patientsäkerhet. Resultatet av enkäten har utgjort underlag för vår handlingsplan. Ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete kräver ett långsiktigt systematiskt arbete med ledningsengagemang på alla nivåer samt medarbetare med intresse, engagemang och kunskap. Teamet är tvärprofessionellt och utses av ledningsgruppen. Patientsäkerhetsteamet är utsett av ledningsgruppen och har till uppgift att utarbeta och revidera handlingsplanen, komplettera handlingsplanen med en tidsplan, följa upp handlingsplanen vartannat år, följa och återkoppla avvikelserapportering från verksamheten till ledningsgrupp, avdelnings- och enhetschefer samt överläkare. Teamet skall också ansvara för planering, genomförande och uppföljning av utbildning inom patientsäkerhet, utgöra stöd för enheterna i patientsäkerhetsarbete, initiera riskanalyser och händelseanalyser, lyfta fram goda exempel samt utarbeta riktlinjer för hur verksamheten stödjer personal som berörs i anmälningsärenden. Målet är att se till att arbetet med patientsäkerhet bedrivs systematiskt och enligt gällande lagar och föreskrifter samt att handlingsplanen efterlevs och följs upp. 10

Geriatrikens expertområden Geriatrisk sjukvård, som är en av våra två huvudprocesser, kan indelas i expertområden som finns representerade i form av subspecialisering på olika vårdavdelningar. Dessa utvecklas i synergi med verksamhetens andra huvudprocess FoUU. PALLIATIV VÅRD Inom Geriatrik Sahlgrenska finns Sahlgrenska Universitetssjukhusets enda palliativa avdelning. Patienterna här har en palliativ diagnos och befinner sig i ett tidigt eller sent skede. Avdelningens mål är att skapa förutsättningar för bästa möjliga livskvalitet återstående tid av livet med stöd för patient och närstående. Avdelningens hörnstenar ör i enlighet med hospicefilosofin; symtomkontroll, närståendestöd. teamarbete och kommunikation. Avdelningen arbetar efter Sahlgrenska Universitetssjukhusets vårdideologi för vård i livets slut. Patienterna kommer på remiss och intagningskriterier är symtomkontroll, palliativ mobilisering och rehabilitering samt behov av psykosocialt stöd. Vid försämring av grundsjukdomen kan man som patient återvända utan kontakt med akuten, s k öppen retur. Hälften av patienterna skrivs ut till hemmet med hjälp av hemsjukvårdens palliativa team och hemtjänst, till särskilda boenden och till hospice. Personalstödet består av uppföljningsgrupp, reflektionsgrupp, handledning samt kollegialt stöd. Våra expertområden: Palliativ vård Stroke Hjärta och KOL Göteborgs utbildningsavdelning GUA Komplementära hälsometoder Hörnstenarna för palliativ vård: symtomkontroll, närståendestöd, teamarbete och kommunikation. 11

Kvalitetsutveckling av strokevården sker enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Patienter tränas i energibesparande ADL vilket har stor betydelse för livskvaliteten. STROKE Strokevården vid Geriatrik Sahlgrenska karakteriseras av stroketeam bestående av läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, logoped, neuropsykolog och dietist. Vi kan idag erbjuda fler rehabiliteringsformer. Förutom strokerehabilitering på två slutenvårdsavdelningar finns dag- och hemrehabilitering. Kvalitetsutveckling av strokevården sker enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Alla som arbetar med stroke skall genomgå verksamhetens strokeutbildning som uppfyller Socialstyrelsens och Strokeförbundets krav för strokekompetens. Tvärvetenskaplig forskning om kognitiv funktionsnedsättning pågår. Vårt mål är att bilda ett kunskaps- och forskningcentrum gällande äldre strokepatienter. HJÄRTA OCH KOL En avdelning vårdar företrädesvis patienter med hjärtsvikt och kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. För att utveckla vården för dessa patientgrupper är riktlinjer framtagna. PM med checklista för KOL och hjärtsvikt har arbetats fram tvärprofessionellt. En särskild kompetens finns hos sjukgymnaster och arbetsterapeuter där patienter tränas i energibesparande ADL vilket har stor betydelse för patienters livskvalitet. 12

Göteborgs utbildningsavdelning (GUA) GUA:s uppdrag är att ge studenter inom sjuksköterske-, dietist-, sjukgymnast- och arbetsterapeutprogrammet tillfälle att samarbeta mellan professionerna och öka förståelsen för varandras kompetensområden. Studenterna arbetar i team som utgår från patientens perspektiv och lyfter fram individuella förutsättningar. Pedagogiken bygger på problembaserat lärande där studenterna själva i teamsamverkan identifierar och löser problemen. Syftet är samtidigt att studenten blir säkrare i sin egen yrkesroll och delar med sig av kunskaper från sin egen profession. Handledare finns alltid tillgängliga men på GUA går studenten framför handledaren istället för bakom. Utbildningsperioden avslutas med seminarium där studenterna redovisar muntligt hur man samverkat i teamet kring en patient samt opponerar på redovisningarna från övriga studentteam. Teamet skriver även en problembaserad epikris. KOMPLEMENTÄRA hälsometoder Patienter söker i mycket hög utsträckning hjälp inom alternativmedicinska vårdformer. I januari 2002 öppnades en avdelning som idag är en somatisk, allmängeriatrisk vårdavdelning med profilering på patienter med smärta av icke malign art. Komplementära behandlingsmetoder innefattar att arbeta med en kombination av naturvetenskapliga och komplementärmedicinska metoder. Rutinmässigt används taktil massage, TENS, akupunktur och Qi Gong som ett komplement till den medicinska behandlingen. Samtliga metoder är vetenskapligt testade och används inom svensk hälso- och sjukvård. Avdelningens profil är kopplad till en massiv intern och extern utbildningsinsats där all personal utbildats i komplementära behandlingsmetoder. Avdelningen är unik såväl nationellt som internationellt och målsättningen är att bli kunskapscentrum inom komplementära metoder. Vi utgår från patientens perspektiv och lyfter fram de individuella förutsättningarna. Målet är att bli kunskapscentrum inom komplementära metoder. På avdelning 606 erbjuds patienten akupunktur, framförallt mot smärta och illamående. Foto: Desiree Wallström 13

Geriatrikens medarbetare Kompetensutveckling Inom Geriatrik Sahlgrenska finns kompetensutvecklingsplaner för alla yrkeskategorier. Här är en tydlig koppling mellan att vara delaktig i att utveckla verksamhetens processer och nivåuppflyttning. Alla medarbetare erbjuds ett årligt utvecklingssamtal med närmaste chef där en individuell utvecklingsplan upprättas. Vi eftersträvar en överensstämmelse mellan verksamhetens och individens mål. Jämställdhetsombuden ombesörjer att planens intentioner följs upp. Foto: Lena Paterson Individuella scheman och flextid Avdelningar och enheter har utifrån arbetstidslagen individuella scheman och flextid. Geriatrikens hemsida hittar du under intra.sahlgrenska.se Jämställdhet och mångfald Geriatriken har utarbetat en plan för likabehandling. En jämställdhetsgrupp med ombud från varje avdelning ombesörjer att planens intentioner följs upp. hemsida Geriatriken har en egen hemsida där du bland annat kan hitta utbildningar, PM, statistik och minnesanteckningar via intra.sahlgrenska.se 14

Geriatrik i morgon Foto: Desiree Wallström I framtiden kommer andelen äldre människor att öka de ekonomiska förutsättningarna att ställa större krav på effektivisering en ny generation patienter att ställa helt andra krav på vårdgivaren informationssamhället att ställa krav, men också att genera nya möjligheter sannolikt sjukdomspanoramat att se annorlunda ut Detta skall vi inom geriatriken bemöta genom att vara ett fortsatt föredöme inom geriatrisk sjukvård lyhörda för våra kunders, medarbetares och leverantörers behov, önskemål och förväntningar i fronten för forskning, utveckling och utbildning kostnadseffektiva med höga krav på kvalitet Vi på Geriatrik Sahlgrenska är entusiastiska inför framtiden och tänker vara med och skapa morgondagens sjukvård! 15

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, 413 45 Göteborg Besöksadress: Bruna Stråket 11B Telefon: Växel 031-342 10 00 Verksamhetschef 031-342 65 60 Verksamhetsassistent 031-342 65 59 Verksamhetsutvecklare 031-342 65 72 Personalsekreterare 031-342 40 43 För ytterligare information besök vår hemsida www.sahlgrenska.se