Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Relevanta dokument
Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informa.cs Centre a collabora.on between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Jämlik hälsa och vård

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Intygstjänsterna sparar tid och pengar och höjer kvaliteten

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Vad ska en coach kunna?

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Uppdragsavdelningen Reviderad Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

Patientsäkerhetsberättelse

sätter hallänningen i centrum

Välkommen. till förskrivarutbildning!

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg

Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne

Göran Friman 1. Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338) 2011 Göran Friman Göran Friman Göran Friman Göran Friman 3

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel:

Koncernkontoret Region Skåne

Kvalitetsbokslut 2013

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Handlingsplan Datum Diarienummer HS Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Introduktion till Äldre

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Äldrerapport för Östergötland 2011

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Patientsäkerhetsberättelse för Solna SpecialistCenter 2015

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016

Medicinsk informatik - Uppgift och problem?

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Lokal examensbeskrivning

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Vad har forskningen att säga om kliniskt beslutstöd? Toomas Timpka, professor/överläkare Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings Universitet

Anne Persson, Professor

Vården på webben Bidrag till God Vård

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Vårdcentralen Ankaret

Bättre hälsa: antagande

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Olivia Hemtjänst AB - Södermalm Söderort 2015

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

Riktlinjer för anhörigstöd

Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Projekt Läkemedelsgenomgångar

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Medicinsk Informatik VT 2006

Fördjupning: Juridik vid införande av välfärdsteknik. Jeanna Thorslund, Jurist och Samordnare Informationssäkerhet, SKL Manólis Nymark, Jurist

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.

Din roll som kontaktperson

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Avrapportering, KS-VOO , Malmö stads strategi och handlingsplan för ehälsa

ÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV

AT-tinget Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Arbets- och miljömedicin

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.

Riktlinje för dokumentation vid genomförandet av insatser enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET

Europeiska förklaringar om sjukhusfarmaci

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

Nätverkssjukvård i Framtidens Hälsooch sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet

Folkhälsostrategi

Transkript:

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa i patientens tjänst! - hur vet vi att patienten drar nytta av tjänsterna Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept. of Medicine (MedSolna), KI

Centrum för Hälsoinformatik Maria Hägglund Maria.Hagglund@ki.se Disputerade i Medicinsk Informatik 2009 Twitter: @mariahagglund HIC (Centrum för Hälsoinformatik) Behovsdriven forskning med fokus på; Kliniskt beslutsfattande Integrerade, patientcentrerade informationssystem för samverkande vård Stöd för patientmedverkan och egenvård Användbarhet www.ki.se/hic

Patienten E-hälsa i patientens tjänst! Får patienten nytta av e-hälsa Nytta E-hälsa

Vad är e-hälsa ehälsa är en relativt ny term för vårdutövande som tar hjälp av elektroniska processer och kommunikation. Begreppet kan omfatta en rad tjänster i gränslandet mellan medicin/sjukvård och informationsteknik, såsom elektroniska journaler, telemedicin och hälsoinformation för patienter. Wikipedia 2011-12-01 ehealth is the use of ICT for health at the local site and at a distance. WHO 2004

Vem är patienten Administratör Koordinator E-patient Patienten som expert Patient, Brukare, Vård- och omsorgstagare, Patienten Invånare o s v Kroniska sjukdomar Multipla diagnoser Äldre Vård i hemmet Familj Riskfaktorer Individ/ medborgare Utan diagnos Internationella Akut sjuk

Vad menar vi med nytta Effektiv Kunskapsbaserad Hälsoinriktad God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården http://www.socialstyrelsen.se/publikation er2006/2006-101-2 Jämlik Patient- Centrerad God vård I rimlig tid Säker

Vad är värde för patienten Förtroende Delaktighet Trygghet Säkerhet Kommunikation Bemötande Värde för patient och närstående Effektivitet I rimlig tid Tillgänglighet Kontinuitet Medbestämmande Individanpassning Slutrapport VIP-PA (Visualisering av patientcentrerad process- och affärsmoddeller för e-tjänster inom vård och omsorg) http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jspd=36739&l=sv

Patientens roll förändras Ansvar Medvetenhet/ Kunskap Patientcentrerad vård Patientmedverkan, Medbestämmande, Participatory Medicine Förmåga Följsamhet Frigöra egen kraft! Valfrihet PATIENT EMPOWERMENT (= bemyndigande, egenbestämmande) Självständighet Självkänsla HIS / ehälsa Hälsa 2.0

Tillgång till information Om vårdens organisation Om vårdens processer Om regler & rättigheter Om hälsa & sjukdom Om behandling Allmän information Individanpassad information

Ökad tillgång till vård Vård i hemmet Avancerad eller basal Övervakning Uppföljning Behandling via Internet Terapi Rehabilitering Distanskonsultation Specialistrådgivning Stöd från primärvård Anhörigstöd

Delaktighet och egenvård Delaktighet Vårdplanering Rehabiliteringsplanering Uppföljning och feedback Egenvård Stöd i egenvårdande insatser Rapportering av egenvård Uppföljning och feedback

Hälsofrämjande vård Prevention Sjukdomsförebyggande arbete Stöd i förändring av levnadsvanor Uppföljning och feedback Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011; tobak alkohol fysisk aktivitet matvanor

Hållbar hälsa för det moderna äldrelivet Vårdtjänster: Patientportal Tidbokning Mina vårdkontakter Uppföljning Min vårdplan Prevention/Livsstil Mina läkemedel o s v Sociala tjänster: Betala räkningar Boka färdtjänst Kommunikation Beställa mat o s v DELAKTIGHET & VALFRIHET Patient/Anhöriga Trygga hem: Trygghetslarm Affärsmodell processtöd e-lås o s v TRYGGHET & EGENKONTROLL Patient/anhöriga Vårddokumentation: Mobila lösningar Interaktionsdesign Informationsdelning Beslutsstöd Integritetsfrågor: Samtycke, Säkerhet Juridik Etik INFORMATION Vård- och omsorgspersonal Patient/anhöriga Administrativa verktyg: Planeringsverktyg Rapportering Uppföljning/register Tidsmätning Vårdkedja: Kontinuitet Multiprofessionella vårdkedjor Stöd för samverkan Anhörigas delaktighet KOMMUNIKATION Patient/anhöriga, Vård- och omsorgspersonal Kvalitetsledning: Statistikverktyg Incitamentsstruktur Styrmedel Ledningssystem KVALITETSSÄKRING Ledning/politiker Patient/anhöriga Vård- och omsorgspersonal BEHOV av korrekt dokumentation/informationskanaler till alla parter kring individen och till individen själv. Exempel från projektet Hållbar hälsa för det moderna äldrelivet http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jspd=25886&a=131344&l=sv

Effekter över tid Foto: Fröken Fokus Ger vi nytta till patienten Nytta på nationell nivå Nytta i organisationen Nytta i teamet Inter- och intra organisatoriska effekter Nytta för individen Sociotekniska system! ehälsa Användbarhet

Samverkande ehälsa Foto: Fröken Fokus

Acceptans Krävs mer än bra IT-lösningar! Nytta över organisationsgränser Stuprörsorganisationer Vem vinner och vem betalar Utbildning av vårdpersonal och patienter Förändrade roller Förändrad ansvarsfördelning Förändrade (arbets)uppgifter och processer Integration av tjänster

Uppföljning Vad vill vi mäta när det gäller patientnytta Vad behöver vi följa upp Värde för patienten (Trygghet, Delaktighet, Medbestämmande) Hur fångar vi mjuka värden Viktiga indikatorer saknas för nationell uppföljning Dokumentation saknas Ej strukturerad Ej samordnad Kvalitetsindikatorer Går alla effekter att Behöver vi mäta alla mäta effekter mätbar variabel inom vården som används för att registrera viktiga aspekter av vårdkvalitet som risk för trycksår och risk för fallskador. Med hjälp av indikatorer kan man identifiera förhållanden och områden som bör studeras närmare när det gäller orsakssamband och möjligheter till förbättring

Huvudbudskap Patienter är inte en homogen grupp Sociotekniska system är komplexa Var tydlig med målet Var tydlig med syftet med utvärdering Vad mäts Varför

Har NI några frågor Maria Hägglund postdoc Centrum för hälsoinformatik Karolinska institutet 171 77 Stockholm Maria.Hagglund@ki.se Twitter: @mariahagglund