SÄTILA VINDKRAFTPARK

Diarienr 10-2008-1132 Datum 2009-12-14 SÄTILA VINDKRAFTPARK Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Sätila Hede 1:5, 1:10, 1:10, 2:9, 3:2, 5:1, 6:1 i Marks kommun, kommun, Västra Götalands län

Beställare: Anne Kodeda, Göteborg Energi AB Konsult: Triventus Consulting AB Rapportdatum: 2009-12-14 Projekt: T10144 Sätila Författare: Johanna Ottosson Granskad av: Katharina Kanth Bild på framsidan är ett fotomontage över planerad vindkraftpark taget från Sätila Hede

ICKE-TECKNISK SAMMANFATTNING Beskrivning av verksamheten Göteborg Energi har för avsikt att uppföra och driva högst sexton (16) vindkraftverk med en totalhöjd på max 150 meter. Etableringen planeras inom ett område som omfattar fastigheterna Lygnersvider 1:31, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10, 2:9, 3:2, 5:1, 6:1 i Marks kommun, Västra Götalands län. Etableringen innefattar även följdverksamheter så som förstärkning och breddning av befintliga vägar, nyanläggning av vägar, byggnation av kranplatser och fundament, anläggning av internt elnät omfattande kablar, kopplingsstationer och fördelningsstation. Beroende på vindkraftsverkens konstruktion kommer transformator och ställverk att antingen placeras inuti vindkraftverket eller på dess utsida som en separat trafokiosk. Under anläggningsfasen kan en uppställningsplats behöva anläggas där vindkraftverkens delar förvaras i väntan på montage. Behovet av en eventuell uppställningsplats varierar från leverantör till leverantör av vindkraftverk. En mindre lokal omfattande kontor, hygienutrymme samt förråd är planerad att byggas för den personal som sköter drift och underhåll av vindkraftparken. Allmän påverkan Byggnation och trafik Under etableringen av vindkraftverken kommer området att påverkas då fundament samt nya tillfartsvägar etableras till varje verk. Transformatorstationer kommer att uppföras och nya kablar kommer också att förläggas i området. En liten påverkan uppkommer från utsläppen från de maskiner och fordon som används. Oljor Om verket är av den typ som har växellåda innehåller denna mellan ca 300 och ca 500 liter olja, beroende på typ av växellåda och typ av vindkraftverk. Om det skulle bli fel på maskinen och olja läcker ut samlas den upp i maskinhuset. Risken för påverkan på intilliggande mark är mycket liten. Beroende på typ och storlek kan även transformatorn innehålla olja. Påverkan på allmänna intressen Remisser har skickats ut till Försvarsmakten, Luftfartsstyrelsen, Göteborg City Airport och Göteborg Landvetter samt företag och organisationer inom radio- och telekommunikationssektorn. Försvaret, Svenska UMTS Nät AB, Tele2 AB, Telenor och TeliaSonera har inget att erinra mot etableringen. 3

Luftfartsstyrelsen har i enligt sitt remissvar funnit att vindkraftparken har en påverkan på de hinderbegränsande områdena (MSA) runt Landvetter flygplats. Just nu pågår en diskussion med Landvetter flygplats om möjligheten att höja MSA-ytan. 3GIS svarar i sitt yttrande att ett av vindkraftverken skulle störa deras verksamhet. Teracom har i sitt yttrande svarat att tre verk skulle störa deras verksamhet. Göteborg Energi kommer att vidta åtgärder så att inga störningar uppstår. Fortum anger att vindkraftverken inte kommer att störa deras verksamhet som den ser ut idag. Säkerhet Risken att delar av vindkraftverk skall lossna och slungas iväg är mycket liten. I förebyggande syfte för att förhindra olyckor kommer vindkraftverken att förses med hindermarkering och åskledare. Drift, underhåll och avveckling Vindkraftverken övervakas genom fjärrövervakning. Vindkraftverken har planlagd service ca 1-4 gånger per år. När vindkraftverken skall avvecklas tas verken ner och merparten av vindkraftverken återvinns. Påverkan på miljö Ljud Vindkraftverk medför att ett susande/svischande ljud uppkommer och påverkar närområdet. Enligt praxis har Naturvårdsverkets riktlinjer, för externt industribuller nattetid, med ett riktvärde för maximal ljudnivå 40 db(a) vid bostäder tillämpats. Utförda beräkningar visar att detta riktvärde kommer att uppfyllas för den planerade vindkraftparken. Rörliga skuggor Vindkraftverk kan orsaka rörliga skuggfenomen på bostäder i närområdet. Enligt praxis gäller ett riktvärde på maximalt 8 timmar för det förväntade faktiska värdet rörlig skugga per år och bostad. Beräkningar utförda enligt huvudalternativet visar att närliggande bostäder får en rörlig skuggtid på under 8 timmar per år. Naturmiljö Den lokala påverkan i form av avverkade träd, schaktning, markarbeten och sprängning vid vägdragning och verkens etableringsplatser bedöms vara begränsad i omfattning. Med tagen hänsyn till områden med naturvärden bedöms inte någon fysisk påverkan på områden med dokumenterade naturvärden uppkomma. Påverkan på naturmiljön bedöms därmed bli mycket liten. Kulturmiljö Etableringsområdet saknar forn- eller kulturlämningar. Kulturmiljövärdena blir i ringa utsträckning påverkade. Den visuella effekten på kulturmiljöerna är obetydlig då direkta utblickar mot vindkraftparken sällan förekommer. 4

Djurliv Bland de rödlistade och känsliga fågelarterna som häckar eller har häckat inom det planerade vindparksområdet är det främst smålom, nattskärra och en tjäderspelplats som sannolikt kommer att utsättas för den största störningen vid en byggnation. I utförd fågelstudie har flygande storlom och smålom noterats men enbart smålom har setts flyga in i den planerade vindparkens område. För att minska påverkan på smålommen har vindkraftverkens placering justerats så att närmsta vindkraftverk står mer än 500 meter från presumtiv häckningsplats. Det finns en viss risk för att nattskärra kan störas av vindkraftverken. Närmsta vindkraftverk är lokaliserat närmare än 500 meter till var man har noterat arten i området. Artens bevarande i svenska skogsområden beror dock huvudsakligen på hur man sköter och avverkar skogen. Inom etableringsområde sker ett aktivt skogsbruk vilket borde medföra att störningen från vindkraften i detta område kan variera mellan åren. Sannolikt kommer dock påverkan att mestadels vara i ringa omfattning och likaså är risken liten att nattskärra kommer att kollidera med verken. Påverkan bedöms därmed som ringa för individerna. Tjäder är relativt vanlig i skogsmarker. Inom lokaliseringsområdet finns ett mindre spelområde. För att minimera påverkan på tjäder har vindkraftverk nr 2 flyttats närmare Jägmästarevägen. Uppförande av vindkraftverken bedöms kunna ske utan att störa tjäderförekomsten i området. Risken för att fladdermöss ska kollidera med de planerade vindkraftverken bedöms som mycket liten. Inte heller övrigt djurliv bedöms ta skada av en vindkraftetablering. Landskapsbild Den planerade vindkraftetableringen skulle innebära betydande förändringar av landskapsbilden. Vid Sätila tätort kommer den planerade vindkraftetableringen att konkurrera med sjön Lygnern om betraktarens uppmärksamhet. Den negativa inverkan på de befintliga landskapsbildsvärdena bedöms på de flesta platser ändå inte bli särskilt stor, då anläggningen harmonierar väl med landskapets övergripande struktur, skala och riktning och genom sina respektive tydliga grupperingar och anknytning till den skogsbevuxna höjden. Friluftsliv och turism Inget skyddsklassat friluftsområde finns inom det föreslagna etableringsområdet. Enligt Marks översiktsplan finns det inom etableringsområdet ett område av särskilt intresse för det rörliga friluftslivet. I närområdet är Storåns dalgång norr om Sätila och sjön Lygnern med dess stränder klassade som riksintresse för friluftslivet. Det rörliga friluftslivet inom lokaliseringsområdet bedöms idag vara begränsat. Vindkraftverk är inte inhägnade och anläggandet av vindkraftparken skulle inte fysiskt hindra friluftslivet i området. Påverkan på friluftslivet består främst i att vindkraftverken medför en visuell 5

förändring i landskapet. I verkens närhet kan en påverkan uppkomma i form av ljudalstring från vindkraftverken. 6

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 11 1.1 Anläggningen... 11 1.2 Verksamhetskod... 11 1.3 Sökande... 11 1.4 Konsult... 11 1.5 Juridiskt biträde... 12 2 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 13 2.1 Vindkraft och miljö... 13 2.2 Mål och riktlinjer för vindkraft... 13 2.2.1 Internationella mål... 13 2.2.2 Nationella mål... 14 3 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 15 3.1 Verksamhetsutövare... 15 3.2 Verksamheten och dess syfte... 15 3.3 Omfattning... 15 3.4 Projektbeskrivning... 16 3.4.1 Lokalisering... 16 3.4.2 Utformning... 18 3.4.3 Energiproduktion... 19 3.5 Design och teknik... 20 3.5.1 Vindkraftverk... 20 3.6 Byggnation... 22 3.6.1 Vägar och kranplatser... 22 3.6.2 Fundament... 25 3.6.2.1 Gravitationsfundament... 25 3.6.2.2 Bergsförankrat fundament... 26 3.6.3 Montage av vindkraftverk... 27 3.6.4 Transporter... 28 3.6.5 Nätanslutning... 28 3.6.5.1 Internt elnät... 29 3.6.5.2 Förläggning av markkabel... 31 3.7 Drift och underhåll... 31 3.8 Avveckling... 32 4 BERÄKNINGSMETODER... 32 4.1 Beräkning av elproduktion från vindkraftverk... 32 4.2 Beräkning av ljudspridning från vindkraft... 32 4.2.1 Beräkning med Nord 2000... 34 4.3 Beräkning av exponeringstid för rörliga skuggor... 34 4.4 Fotomontage... 35 7

5 OMGIVNINGSBESKRIVNING... 37 5.1 Vindförhållanden... 37 5.1.1 Vindmätning... 37 5.2 Riksintressen och skyddade områden... 37 5.2.1 Riksintresse Friluftsliv... 37 5.2.2 Riksintresse Naturvård... 39 5.2.3 Riksintresse Kulturmiljövård... 40 5.2.4 Natura 2000... 41 5.2.5 Naturreservat... 42 5.2.6 Strandskydd... 43 5.2.7 Övrigt... 44 5.3 Naturmiljö... 44 5.4 Djurliv... 47 5.4.1 Fåglar... 47 5.4.2 Däggdjur... 48 5.5 Kulturmiljö... 49 5.6 Friluftsliv och turism... 50 5.7 Kommunala planförhållanden... 51 5.7.1 Planer... 51 5.7.2 Kommunala riktlinjer... 51 6 ALLMÄN PÅVERKAN... 54 6.1 Oljor och restprodukter... 54 6.2 Transporter... 55 6.2.1 Etableringsfasen... 55 6.2.2 Driftfasen... 55 6.2.3 Avvecklingsfasen... 55 6.3 Anläggningsarbeten... 55 6.3.1 Vägar och kranplatser... 55 6.3.2 Fundament... 55 6.3.3 Ledningsdragning... 56 6.4 Säkerhet... 56 6.4.1 Vindkraftverkets hållbarhet... 56 6.4.2 Isbildning... 56 6.4.3 Hinderbelysning... 57 6.4.4 Brand... 58 6.5 Remisser... 59 6.5.1.1 Myndigheter... 59 6.5.1.2 Tele-/TV-/3G-operatörer... 59 6.5.1.3 Flygplatser... 59 6.6 Föroreningar... 59 7 PÅVERKAN OCH FÖRÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR... 61 7.1 Ljud... 61 7.2 Skugga... 65 7.3 Emissioner till luft... 67 8

7.4 Naturmiljö... 68 7.5 Kulturmiljö... 70 7.6 Djurliv... 71 7.6.1 Fåglar... 71 7.6.2 Däggdjur... 72 7.7 Landskapsbild... 73 7.8 Friluftsliv och turism... 75 8 ETABLERINGSALTERNATIV... 77 8.1 Nollalternativ... 77 8.1.1 Elproduktion... 77 8.1.2 Ljud... 77 8.1.3 Skugga... 77 8.1.4 Emissioner till luft... 77 8.1.5 Naturmiljö... 77 8.1.6 Kulturmiljö... 77 8.1.7 Djurliv... 77 8.1.8 Landskapsbild... 78 8.1.9 Friluftsliv och turism... 78 8.2 Alternativ utformning 1... 78 8.2.1 Teknisk beskrivning... 78 8.2.2 Utformning... 78 8.2.3 Elproduktion... 78 8.2.4 Ljud... 78 8.2.5 Skugga... 80 8.2.6 Emissioner till luft... 82 8.2.7 Naturmiljö... 82 8.2.8 Kulturmiljö... 82 8.2.9 Djurliv... 82 8.2.10 Landskapsbild... 83 8.2.11 Friluftsliv och turism... 83 8.3 Alternativ utformning 2... 84 8.3.1 Teknisk beskrivning... 85 8.3.2 Utformning... 85 8.3.3 Elproduktion... 85 8.3.4 Ljud... 86 8.3.5 Skugga... 87 8.3.6 Emissioner till luft... 88 8.3.7 Naturmiljö... 88 8.3.8 Kulturmiljö... 88 8.3.9 Djurliv... 88 8.3.10 Landskapsbild... 89 8.3.11 Friluftsliv och turism... 89 8.4 Alternativ lokalisering... 90 8.4.1 Teknisk beskrivning... 90 8.4.2 Utformning... 91 8.4.3 Elproduktion... 91 8.4.4 Ljud... 92 8.4.5 Skugga... 93 9

8.4.6 Emissioner till luft... 94 8.4.7 Naturmiljö... 94 8.4.8 Kulturmiljö... 95 8.4.9 Djurliv... 95 8.4.10 Landskapsbild... 95 8.4.11 Friluftsliv och turism... 95 8.5 Jämförelse mellan alternativen... 95 8.6 Förespråkat alternativ... 97 9 ÖVERRENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER... 98 9.1 Nationella Miljömål... 98 9.2 Regionala Miljömål... 100 9.3 Överensstämmelse med miljökvalitetsnormerna... 101 10 REFERENSER... 102 11 BILAGOR... Bilaga 1: Produktionsberäkningsexempel Huvudlayout... Bilaga 2: Ljudemmissionsberäkning... Bilaga 3. Naturinventering... Bilaga 4: En bedömning av fågellivet kring Sätila, Marks kommun... Bilaga 5: En ornitologisk bedömning av fågellivet vid Sätila, Marks kommun... Bilaga 6: Kulturhistorisk förstudie och arkeologisk utredning för MKB... Bilaga 7: Ljudberäkningsexempel Huvudlayout... Bilaga 8: Lågfrekvent ljud... Bilaga 9: Vindskugga... Bilaga 10: Skuggberäkningsexempel Huvudlayout... Bilaga 11: Konsekvensbedömning för kulturmiljö, friluftsliv och landskapsbild... Bilaga 12: Fotomontage... Bilaga 13: Animering (cd)... Bilaga 14: Produktionsberäkningsexempel Alternativ utformning 1... Bilaga 15: Ljudbräkningsexempel Alternativ utformning 1... Bilaga 16: Skuggberäkningsexempel Alternativ utformning 1... Bilaga 17: Produktionsberäkningsexempel Alternativ utformning 2... Bilaga 18: Ljudberäkningsexempel Alternativ utformning 2... Bilaga 19: Skuggberäkningsexempel Alternativ utformning 2... Bilaga 20: Produktionsberäkningsexempel Alternativ lokalisering... Bilaga 21: Ljudberäkningsexempel Alternativ lokalisering... Bilaga 22: Skuggberäkningsexempel Alternativ lokalisering... 10

1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 1.1 Anläggningen Göteborg Energi AB ansöker om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att inom ett område på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10, 1:12, 1:14, 2:9, 3:2, 5:1, 6:1 i Marks kommun, uppföra och driva en gruppstation för vindkraft. Vindkraftparken, Sätila Vindkraftpark, kommer högst omfatta upp till 16 vindkraftverk med en totalhöjd högre än 120 meter men ej högre än 150 meter. 1.2 Verksamhetskod Anläggningen är en verksamhet med sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter men inte högre än 150 meter. Anläggningen är således en B-anläggning med prövningskoden 40.95. 1.3 Sökande Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg Organisationsnummer: 556362-6794 Kontaktperson: Anne Kodeda Tfn: 031-62 64 47 E-mail: anne.kodeda@goteborgenergi.se 1.4 Konsult Triventus Consulting AB Box 33 311 21 Falkenberg Kontaktperson: Johanna Ottosson Tfn : 0346-71 36 64 E-mail: johanna@triventus.com 11

1.5 Juridiskt biträde WSP Environmental Rullagergatan 4 415 26 Göteborg Kontaktperson: Eva-Britt Eklöf Tel: 031-727 28 93 Epost: Eva-Britt.Eklof@WSPGroup.se 12

2 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Vindkraft och miljö Allvaret i jordens klimatförändringar uppmärksammas allt mer. De tecken som hittills har visat sig är bland annat att glaciärerna runt om i världen har dragit sig tillbaka, snö- och istäcken har krympt och temperaturen har stigit i havens ytvatten. Till följd av detta har det konstaterats, såväl internationellt som nationellt, att en omställning av energisystemet är en nödvändighet. Det största bidraget till klimatförändringarna, både i Sverige och i övriga världen, är förbränningen av fossila bränslen[1]. Förbränningen bidrar även med utsläpp av kväveoxid, svaveldioxid, partiklar och stoft; utsläpp som medverkar till andra allvarliga miljöproblem som till exempel försurning och övergödning. Förbränning av fossila bränslen ger också en ökad mängd luftföroreningar som påverkar vår hälsa (PAH, bensen, m.m.), skador på skog och jordbruksgrödor samt bidrar till surt nedfall som gör att byggnader skadas. Vindkraft producerar ren el och ger inga utsläpp. På ca 7 till 9 månader har ett vindkraftverk producerat den energimängd som det går åt för att tillverka och transportera det [2][3]. Vindkraftverk nyttjar energin i vinden och kräver därför inte att begränsade naturtillgångar exploateras. En snabb utbyggnad av vindkraften gör det möjligt för Sverige att leva upp till sina åtaganden i klimatkonventionen och att uppnå utsläppsmålen för bland annat koldioxid och kväveoxider. Vindkraften bidrar på så sätt direkt till att minska miljöbelastningen. 2.2 Mål och riktlinjer för vindkraft 2.2.1 Internationella mål EU har idag ungefär 8 % förnybar energiproduktion i förhållande till slutlig energianvändning. I det nya energi- och klimatavtalet har nya förnybarhetsmål satts upp vilket innebär en ökning till 20 %. Detta motsvarar ungefär 700 TWh [4]. För att uppnå detta har medlemsländerna fått olika beting. Sverige behöver öka sin mängd förnybar el från dagens ca 40 % till 49 %. EU-länderna har även ett åtagande om att sänka CO 2 -utsläppen med 20 % till år 2020. 13

2.2.2 Nationella mål Idag producerar vindkraften ca 2 TWh el i Sverige. Det planeringsmål som riksdagen har antagit är att den siffran ska öka till 10 TWh fram till 2015 vilket motsvarar ca 7 % av dagens elanvändning. Energimyndigheten har fördelat det nationella planeringsmålet på så sätt att av de 10 TWh ska 6 TWh produceras till havs och 4 TWh på land och öar [4]. Enligt riksdagens beslut ska energipolitiken underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle där elförsörjningen grundas på användningen av varaktiga, helst inhemska och förnybara energikällor[5]. Vindkraften uppfyller de krav som ställs på energikällorna i vårt framtida energisystem. Energimyndigheten, som fått i uppdrag att undersöka vad som krävs för att Sverige ska uppnå sina förnybarhetsmål, räknar med att det nya nationella planeringsmålet till år 2020 för vindkraft behöver vara 30 TWh varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs [4]. Detta planeringsmål ingår som en del i den nya energiuppgörelsen mellan regeringspartierna. För att nå detta mål behöver antalet vindkraftverk öka från drygt 1000 till 3 000-6 000 stycken beroende på effekt. En förutsättning för att Sverige ska kunna nå målet med 30 TWh vindkraft till år 2020 är en kraftig utbyggnadstakt. Elproduktionen från vindkraft måste årligen öka med knappt 28 procent [4]. 14

3 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 3.1 Verksamhetsutövare Göteborg Energi är ett kommunalt energibolag som verkar i Göteborg med omnejd. Företaget, ett helägt dotterbolag till Göteborgs kommunala förvaltnings AB, har över 1000 anställda och en omsättning på 4009,2 Mkr (2008). Företaget strävar efter att skapa långsiktigt hållbara lösningar och en effektiv energiförsörjning. Vindkraft ses som en självklar del i ett långsiktigt hållbart elproduktionssystem. Göteborg Energi kommer därför att satsa på en vindkraftutbyggnad under de kommande åren. Genom att bygga vindkraftparker i bra vindlägen i Västsverige kan företaget effektivt utvinna energi utan att miljön tar skada. Målet är att anlägga och driva 100 nya vindkraftverk på upp till 20 platser i västra Sverige fram till år 2015. Göteborg Energi har fram till idag byggt elva vindkraftverk vid Göteborgs hamninlopp. Sex av dem äger de helt själva, ett delägs ihop med Shell och fyra ägs av föreningen Göteborgsvind. Göteborg Energis och Shells verk är av storleken 450 och 600 kw och tillsammans producerar de cirka 8 750 MWh el per år. Det motsvarar hushållselen till 2 000 villor. I mars 2009 invigde företaget vindkraftverket Adrianna i Gårdsten i Göteborg. Vindkraftverket har effekten 2 MW och levererar 5 000 MWh el per år till Gårdstensbostäder i närområdet, vilket motsvarar deras årliga behov av fastighetsel. I december 2009 reser företaget ett 2 MW vindkraftverk med en årlig produktion av 5 000 MWh el per år i Norra Björnfall i Askersunds kommun. 3.2 Verksamheten och dess syfte Göteborg Energi har för avsikt att uppföra och driva upp till högst sexton (16) vindkraftverk med en totalhöjd på max 150 meter. Etableringen planeras inom ett område som omfattar fastigheterna Lygnersvider 1:31 m.fl i Marks kommun, Västra Götalands län. Etableringen innefattar även följdverksamheter i form av förläggning av kablar samt anläggning av vägar och kranplatser. Göteborg Energi anser att man som energibolag måste ta sitt ansvar och utveckla mer miljöriktiga metoder för energiproduktion. Idag är vindkraft den energiform som växer snabbast i världen och Göteborg Energi ser vindkraft som en självklar del i en långsiktigt hållbar energiförsörjning. Genom att bygga en vindkraftpark vid Sätila kan företaget effektivt utvinna energi utan att miljön tar skada. 3.3 Omfattning Göteborg Energi AB har för avsikt att anlägga och driva högst sexton (16) vindkraftverk vid Sätila i Marks kommun. Mot bakgrund av de synpunkter som framkommit under samrådsprocessen, angående påverkan på landskapsbilden, har bolaget även valt att i ansökan fram ställa ett alternativt yrkande om tillstånd till högst tolv (12) vindkraftverk. 15

Etableringen innefattar även följdverksamheter så som förstärkning och breddning av befintliga vägar, nyanläggning av vägar, byggnation av kranplatser och fundament, anläggning av internt elnät omfattande kablar, kopplingsstationer och fördelningsstation. Beroende på vindkraftsverkens konstruktion kommer transformator och ställverk att antingen placeras inuti vindkraftverket eller på dess utsida som en separat trafokiosk. Under anläggningsfasen kan en uppställningsplats behöva anläggas där vindkraftverkens delar förvaras i väntan på montage. Behovet av en eventuell uppställningsplats varierar från leverantör till leverantör av vindkraftverk. Under anläggningsfasen kan även en etableringsplats för byggbodar behöva anläggas. En mindre lokal omfattande kontor, hygienutrymme samt förråd är planerad att byggas för den personal som sköter drift och underhåll av vindkraftparken. 3.4 Projektbeskrivning 3.4.1 Lokalisering Projektet är lokaliserat ca 2-5 km väster om Sätila på fastigheterna Lygnersvider 1:31 m fl. i Marks kommun. Aktuellt område är ett svagt kuperat skogsområde som till största delen utgörs av ung- till medelålders gran- och tallskog med inslag av björk. Området nyttjas idag för aktivt skogsbruk. Lokaliseringen av etableringsområdet kan ses i figur 1 och 2 nedan. Det omkringliggande landskapet består av höjdryggar och dalgångar. Längs vattendragen breder öppna men småskaliga jordbrukslandskap ut sig medan höjderna är skogsbevuxna. De största landskapsrummen är Storåns dalgång norr om Sätila och sjön Lygnern med delar av dess stränder. 16

Figur 1. Etableringsområdets lokalisering. Etableringsområdets yttre avgränsningar är markerat med rött streck. Figur 2. Etableringsområdets lokalisering 17

3.4.2 Utformning Den styrande faktorn för vindkraftverkens placering inom området är: Vindläge, så att tillgänglig vindenergi i området utnyttjas på bästa sätt. Avstånd mellan vindkraftverken. För att vindkraftverken inte skall stjäla vind från varandra eller påverka varandra med turbulens krävs ca 5 rotordiametrar mellan vindkraftverken. Begränsning av ljudpåverkan till max 40 db(a) vid bostäder. Hänsyn till påverkan på fågelliv och områden med naturvärden. Hänsyn till strandskyddat område. Att anläggningen i så stor utsträckning som möjligt skall följa den rådande landskapsbilden i området. För att minska påverkan på landskapet ska totalhöjden på vindkraftverken ej överstiga 150 meter. Närhet till befintliga vägar. Figuren nedan redovisar en utformning av planerad vindkraftpark som bedöms uppfylla ovanstående kriterier. Utformningen är ett exempel på hur vindkraftparken kan utformas inom etableringsområdet. 18

Figur 3. Vindkraftverkens placering enligt huvudalternativet. 3.4.3 Energiproduktion Området som är aktuellt för vindkraftsetableringen har en beräknad medelvind på 6,5 m/s och ett energiinnehåll på 2839 kwh/m 2 på en höjd av 105 meter. Detta ger för en vindkraftpark enligt ovan redovisat exempel, baserat på vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW per styck och en navhöjd på 105 meter och en rotordiameter på 90 meter, en bedömd produktion på ca 72 700 MWh/år. Beräknad energiproduktion motsvarar energiförbrukningen av hushållsel för 14 540 villor per år med en årsförbrukning av hushållsel på 5 000 kwh/år. För beräkningsexempel utfört i Windpro se bilaga 1. 19

3.5 Design och teknik 3.5.1 Vindkraftverk Vindkraftverk har till syfte att omvandla vindenergin till elektricitet. Ett vindkraftverk består normalt av ett rörtorn i stål, betong eller en kombination av dessa. Rotorn är trebladig och är tillverkad i en kombination av främst glasfiber och kolfiber. I vissa fall används trä till viss del. Rotorn är monterad på ett maskinhus. I maskinhuset finns en generator, hydraulik, styrutrustning och, beroende på fabrikat och typ, en växellåda. Figur 4 visar en principskiss av ett vindkraftverk med växellåda. Figur 4. Maskinhus Rotorn och maskinhuset vrider sig efter vinden. Därutöver regleras vinkeln på de tre rotorbladen kontinuerligt för att optimera verkets funktion och produktion. När det blåser lite fångar verket så mycket vindenergi som möjligt. Vid högre vindstyrkor, då vindkraftverket nått sin maximala effekt, ställs rotorbladen om så att en stor del av vindenergin kan passera. Vridningen medför ökad effektivitet vid olika vindhastigheter och innebär att generatorn måste kunna rotera med variabelt varvtal. Möjligheten till vridningen innebär att produktionen optimeras vid exempelvis byig vind eller vid turbulenta förhållanden. Normalt driftintervall ligger mellan 3-25 m/s. Vid vindstyrkor över tillåtna värden stängs vindkraftverken av automatiskt. Rotorns varvtal är beroende av vindhastigheten och vindkraftverkets rotordiameter. Ju större rotordiameter verket har desto lägre varvtal vid samma vindhastighet. 20

Sammantaget innebär dessa parametrar att energiproduktionen kan anpassas efter vad elnätet behöver samtidigt som minimal ljudnivå erhålls. Rotorbladen förses med åskledare för avledning av eventuella blixtnedslag i verket. De vindkraftverk som inte har en traditionell växellåda har istället en direktdriven generator. Oavsett vilken konstruktion som väljs i det aktuella fallet är teknisk prestanda tämligen identisk och påverkan får anses likvärdig. Tornet består generellt av fyra till fem delar av stål som skruvas samman. Tornen kan även bestå av betonghalvor som hålls samman med vajer eller av en kombination av stål och betong. Tornen är generellt försedda med servicehiss och/eller ett stegsystem. I nedre delen av tornet kan transformator, spänningsomvandlare eller skåp för kontrollsystem placeras om denna utrustning inte är placerad i maskinhuset. Eventuellt kan också ställverk och transformator hamna i en kiosk på utsidan av vindkraftverket. Normalt är vindkraftverken färgsatta i en gråvit färg för att begränsa kontrastverkan mot bakgrunden. Vindkraftverk i kommersiell produktion har i dag en storlek på ca 2-3 MW, rotordiameter på ca 80-115 m och med en navhöjd på ca 78-138 m (se figur 5). I Sverige finns idag flera vindkraftverk med en totalhöjd på upp till 150 meter storlek etablerade, även i skogsmark. Figur 5. Principskiss av ett vindkraftverk. 21

3.6 Byggnation Innan vindkraftverken tas i drift och börjar producera elkraft planeras för en byggnationsfas om ca 12-24 månader. Under denna period anläggs vägar, internt elnät, kranplatser, fundament och vindkraftverk. Anläggningstiden är starkt beroende av faktorer som tillgång till vindkraftverk, anslutningsmöjligheter och tillgång till entreprenörer, varför en specificerad byggnationsperiod inte kan anges i nuläget. 3.6.1 Vägar och kranplatser Sökande kommer att behöva anlägga nya vägar fram till vindkraftverken. Kraven på vägar där delar till vindkraftverk skall transporters är höga vad gäller vad som accepteras avseende lutning, krön och svackor såväl som för vägarnas hållfasthet. Transporterna är ofta skrymmande och tunga. Transporter på över 50 meter är vanligt förekommande och vikterna kan vara på över 100 ton. I huvudsak kommer nya vägar att följa höjdkurvorna i naturen där detta är möjligt. För att vägarna skall bli framkomliga i kuperad terräng behöver krön jämnas ut och svackor fyllas upp för att det totala ingreppet i naturen skall bli så litet som möjligt. Material som tas bort vid krön kan om kvaliteten är den rätta användas som utfyllnadsmaterial vilket minskar materialtransporterna till området. Eftersom berget ligger nära ytan i stora områden kommer det att bli aktuellt att spränga för att jämna ut krön. Olika leverantörer har olika krav men generellt gäller bl.a. att vägbredden skall vara ca 5 m samt klara ca 15 tons axeltryck. Lutningen bör inte överskrida 8 grader med för ändamålet normal transportutrustning, dock kan frakter i lutningar upp till ca 14 grader företas med hjälp av specialdragare. Utifrån föreslagen placering av vindkraftverken enligt huvudlayouten planeras i nuläget för användande och nyanläggning av väg enligt figur 6. 22

Figur 6. Vindkraftverkens placering samt vägar. De vägsträckor som visar planerad ny förläggning av väg är markerade med lila streck. 23

Vägarna i området kommer att dimensioneras efter den trafikbelastning som förväntas. Några grundprinciper gäller för all vägbyggnation, se figur 7 nedan. Figur 7. Exempel på hur ytsektion för transportvägarna inom etableringsområdet kan vara uppbyggda. Lagertjocklekar och material i vägens överbyggnad skall optimeras efter utförda geotekniska undersökningar. De vägar som ska nyanläggas kommer att vara belägna i skogsmark. Då avverkas oftast skog inför byggandet och det översta lagret markjord banas av. Om marken har dålig bärighet kan det krävas grundförstärkning. Efter det utförs en terrassering vilket innebär att schaktning eller sprängning sker ner till en viss nivå. Terrassytan utgör en gräns mellan vägens överbyggnad och undergrund. I en svacka kan terrasseringen innebära utfyllnad för att få en jämn nivå. Massor som schaktas ur kan även användas till områden som behöver fyllas ut. Figur 8. Exempel på nyanlagd väg. Vägbyggnationen bedöms inte medföra behov av annan avvattning än eventuell anläggning av diken i vägkanten. Anläggande av trumma kan eventuellt komma att bli aktuellt. Överbyggnaden dimensioneras bl.a. utifrån belastningen från framtida transporter. Närmast terrassen läggs ett materialskiljande lager för att förhindra tjälskador och därefter ett 24

förstärkningslager som följs av ett bärlager. Överst läggs vanligen ett slitlager. Vid anläggning av mindre grusvägar på underlag av gynnsamma bärighetsegenskaper som t.ex. morän eller berg är det endast nödvändigt med terrassering och enklare arbeten med överbyggnad. Vatten transporteras under/ igenom vägkroppen och följer terrassytans lutning. Vid korsning av vattendrag är det nödvändigt med en trumma och ibland vägdiken. För det fall det blir aktuellt med vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken skall anmälan ske alternativt tillstånd sökas. Förstärkning och breddning av befintliga vägar innebär framförallt en påbyggnad av vägbanan med ca 30-40 cm ballast. Vid breddningen behöver det befintliga diket flyttas i sidled. En uppställningsplats för kranar kommer att behöva anläggas vid varje vindkraftverk. Uppställningsplatsen tar cirka 45 x 30 meter i anspråk och kommer att bestå av stenkross med ett bärlager av grus ovanpå. 3.6.2 Fundament För att förankra vindkraftverken i marken krävs någon form av fundament. Typ av fundament styrs av flera parametrar såsom typ och storlek på vindkraftverk, navhöjd, geotekniska förhållanden etc. Två typer av fundament är vanligt förekommande på marknaden; gravitationsfundament och bergfundament. En geoteknisk detaljundersökning kommer att genomföras på varje etableringsplats för att optimera fundamenteringen med hänsyn tagen till bl.a. markförhållanden och grundvattennivån. Sökande eftersträvar att använda bergsfundament men där detta inte är möjligt kommer gravitationsfundament att användas. 3.6.2.1 Gravitationsfundament Gravitationsfundament (figur 9) består av cirka 300 450 m 3 betong samt tillhörande armering. Fundamentet förläggs i marken på cirka 0,6-3 meters djup (beroende av vilket verk som byggs och de geotekniska förhållandena på platsen). Fundamentet har en storlek på cirka 16 x 16 meter till cirka 20 x 20m beroende på förläggningsdjup. Fundamentets form kan variera, vissa leverantörer använder runda fundament och andra använder kvadratiska. Figur 9. Foto på gravitationsfundament 25

Typexempel: Gravitationsfundament för en Vestas V90 (2 MW och 105 meters navhöjd) etableras på ner till cirka 2 m djup, med en ianspråktagen byggnations yta om cirka 23 x 23 m. Av denna utgör fundamentet cirka 20 x 20 m. Eventuella överskottmassor kan användas som återfyllningsmaterial medan resterande massor kan användas som fyllning vid övriga byggnationer. För det fall förläggningsdjupet är grundare än 2 m kan det krävas tillskott av täckmassor. Vid förläggning på grundare djup än 2 m kommer fundamentet att till liten del ligga ovan markytans nivå och dess konturer kan då skönjas. Överblivna schaktmassor kan delvis användas som motviktsfyllning på betongfundamenten. Detta görs med fördel vid fundament som ligger på den grundare nivån. I figur 10 nedan illustreras en genomskärningsbild av ett gravitationsfundament. Ritningen illustrerar hur ett fundament för ett vindkraftverk med navhöjden 95 m kan se ut. Figur 10. Exempel på fundamentsritning. 3.6.2.2 Bergsförankrat fundament I de fall etableringsplatsen uppvisar en lämplig berggrund och ett tunnare ytskikt till fast berg kan bergförankrat fundament vara ett alternativ till gravitationsfundamentet. I detta alternativ kan det, om det är för ojämnt på platsen där verket ska stå, krävas att lite berg plansprängs bort för att jämna till ytan där fundamentet ska stå. Därefter gjuts en klack på berget i vilken dragstag borrars ner i berget (figur 11). Ovanpå den gjutna klacken fäst en fundamentsdel. Fundamentsdelen förankras i berget med hjälp av stänger som fixeras fast i berget. Tornet fästs i fundamentsdelen. Bergförankrat fundament kan användas förutsatt att bergets hållfasthet är tillräcklig. Metoden med förankring via Figur 11. Foto på bergförankrat fundament dragstänger används bl.a. vid brobyggnation. Bergförankrat fundament kan användas förutsatt att berggrunden uppvisar eftersträvade förutsättningar samt att leverantören godkänner detta. 26

3.6.3 Montage av vindkraftverk Montagehastigheten bedöms till 1 2 vindkraftverk per vecka. Figur 12. Montage av vindkraftverk. Under byggtiden berörs ett större arbetsområde invid varje enskilt vindkraftverk, (se figur 13). Området innefattar kran- och uppställningsplatser samt även en yta bredvid kranplatsen. Denna behövs som uppläggningsplats för delarna till vindkraftverket och för delarna till den mobila lyftkran som används vid monteringen. Storleken på denna yta är till stor del beroende av hur rotorbladen monteras, vilket kan ske på två sätt. Antingen kan bladen monteras på navet i markplan, och rotor med blad lyfts sedan upp och monteras på maskinhuset, eller så kan bladen monteras var för sig på redan rest vindkraftverk. Lyftkranen är alltid placerad på själva uppställningsplatsen på grund av dess tyngd. Denna påverkar alltså inte marken i arbetsområdet runtomkring. 27

Figur 13. Exempel på kranplats och uppställningsplats. 3.6.4 Transporter Transportfordonen för ett vindkraftverk av aktuell storlek består av tre lastbilar för bladen (en för vardera blad), tre till fem lastbilar för tornet, en lastbil för maskinhuset och tre för rotornav, verktyg och interna detaljer. En mobilkran på ca 500-600 ton samt en mindre hjälpkran krävs för uppresning av vindkraftverket. Vid den efterföljande driften servas vindkraftverken av ett serviceteam som utför schemalagd service två till fyra gånger per år samt därutöver felavhjälpning vid akuta problem. Antalet transporter beräknas uppgå till cirka 20 stycken/bergsfundament t och cirka 100 stycken/gravitationsfundament. Totalt blir antalet transporter cirka 100-130 stycken per vindkraftverk om verket etableras med gravitationsfundament och cirka 25-50 stycken per vindkraftverk om verket etableras med bergsfundament. 3.6.5 Nätanslutning Planerad vindkraftpark kommer att anslutas till ett överliggande kraftsystem. För närvarande förbinds en befintlig fördelningsstation i Hanhals, ett par kilometer söder om Kungsbacka, och en station vid Sätila med en 50 kv ledning. Befintlig ledning ägs av Fortum Eldistribution och kräver någon form av förstärkning eller komplettering för att vindkraftparkens fulla effekt skall kunna hanteras. En alternativ anslutning skulle kunna ske till befintlig fördelningsstation vid Anneberg norr om Kungsbacka. Enligt Fortum går det att ansluta cirka 13 MW till den befintliga 50 kv ledningen som går genom etableringsområdet. En anslutning skulle då ske till den befintliga mottagningsstationen i Sätila och en ledningsdragning skulle i huvudsak följa befintlig ledningsdragning dragning i området ner till stationen. 28

Åtgärder och utbyggnad för överliggande kraftsystem utanför vindkraftparkens projektområde beaktas inte vidare i denna miljökonsekvensbeskrivning. Den möjliga miljöpåverkan som respektive åtgärd innebär hanteras i separat prövning alternativt inom ramen för befintliga tillstånd. 3.6.5.1 Internt elnät Det avgränsade elnätet inom vindkraftparkens projektområde benämns internt elnät. Vid anslutningspunkten mot överliggande kraftsystem kommer ett ställverk att uppföras. Hela eller valda delar placeras i en byggnad. Den yta som kommer tas i anspråk för ställverksområdet är cirka 25 x 25 m. Det interna elsystemet kommer att ha en systemspänning om maximalt 36 kv (konstruktionsspänning). I det fall det krävs att det interna elsystemets systemspänning anpassas till överliggande näts spänning uppförs en transformator i anslutning till ställverket. Inom vindkraftparken kommer sannolikt ett antal kopplingsstationer att placeras. Dessa nyttjas för att samla ihop matning från flera vindkraftverk så att effekten kan överföras på ett mindre antal uppsamlande kabelradialer mot fördelningsstationen. Kopplingsstationerna består av mindre byggnader som uppskattningsvis tar upp en yta om 8-15 m 2. Även nätstationer för respektive vindkraftverk kan komma att uppföras i gränssnittet mellan det interna elnätet och det individuella vindkraftverket. Utförandet beror på senarelagd upphandling och teknikval. Storleken på nätstationerna motsvaras av kopplingsstationernas storlek. För skiss över möjlig kabeldragning se figur 14 nedan. 29

Figur 14. Skiss över möjlig kabeldragning. 30

3.6.5.2 Förläggning av markkabel För det interna elnätet kommer markförlagd kabel att användas. Kablarna förläggs så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt i eller i anslutning till nya och befintliga vägar. Även förläggning utanför vägnätet kan bli aktuellt. De kablar som kommer att användas kommer sannolikt vara av en typ där samtliga tre ledare inhyses i en och samma kabel, sk. treledarkabel. Figur 15 visar ett exempel på ett kabelschakt i genomskärning med en förlagd treledarekabel. Figur 15. Kabelschakt i genomskärning med en förlagd treledarekabel. 3.7 Drift och underhåll Vid driftövertagandet utbildas ägaren till vindkraftverket av leverantörens personal om vindkraftverkets handhavande, funktion och de säkerhetsföreskrifter som finns. Driftövervakning och felavhjälpning kommer att ske via fjärrövervakning som är kopplad till fast telekommunikation, fiber/bredband eller GSM. Vid mindre driftstörningar kan vindkraftverken startas om via fjärrmanövrering. Vid större störning krävs avhjälpande på plats, varefter verken startas lokalt. Planlagd service av vindkraftverken sker cirka 1-2 gånger per år av servicepersonal. Vid större störning såsom eventuella driftsstopp och felavhjälpning (akuta fel) sker också viss översyn av verken då det ur säkerhetssynpunkt inte går att starta om verken med hjälp av telekommunikationen. Därutöver sker service enligt leverantörernas instruktioner. Göteborg Energi planerar att ha ett serviceteam på plats i området cirka 50 % av ett årets arbetstimmar. 31

3.8 Avveckling Vid en framtida avveckling av vindkraftverken monteras verken ner. I princip kommer allt material (plast, metall, vätskor) förutom fundamentet att kunna återvinnas. Fundamenten kan tas bort, vilket innebär att platsen på sikt återgår i ursprungligt skick, eller täckas över vilket oftast innebär att en liten kulle kvarstår. 4 BERÄKNINGSMETODER 4.1 Beräkning av elproduktion från vindkraftverk Energiberäkningarna är utförda med programmet WindPRO 2.6. Programmet har utvecklats av Energi- och Miljödata i Danmark. Den bedömda årsproduktionen baseras på ett normalår och vindstatistik. 4.2 Beräkning av ljudspridning från vindkraft Ljudberäkningarna är utförda med WindPro 2.6. Ingångsvärden till beräkningarna väljs så att värsta fallet beskrivs och sannolikheten att den beskrivna ljudbilden skall inträffa är liten. För att beskriva värsta fallet antas bl.a. följande; Det källjud som används för vindkraftverket i beräkningsformeln är det högsta som kan uppnås oavsett vindhastighet för det valda verket. Genom att sätta råhetsklassen till 1,5 minimeras beräkningsmodellens inbyggda, för moderna verks felaktiga, korrektion för källjudets beroende av vindhastigheter över det vindhastighetsvärde som råder vid maximalt källjud. De utförda ljudberäkningarna är baserade på Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk, rapport 6241 som tillämpas i beräkningsprogrammet WindPro 2.6. Vid dessa beräkningar anger programmet vindstyrkan 8 m/s på 10 m höjd. Vid högre vindstyrka tar bakgrundsljudet som t.ex. havsbrus och lövprassel över och maskerar ljudet från vindkraftverken. Det är därför upp till vindhastighet 8 m/s på 10 m höjd som vindkraftverken hörs som mest och risken för störning antas vara som störst. Vindkraftverksleverantören garanterar maximala källjudnivån och har en viss säkerhetsmarginal i angivet värde. Vindkraftverkens källjud mäts enligt IEC normen 61400 11. Det källjud som används i beräkningsmodellen i WindPro 2.6 är det av leverantören angivna högsta som kan orsakas av verket vid drift. Ljudutbredningen över mark är beroende av markens beskaffenhet vilken beskrivs med råhetstal. Råheten kan liknas vid hur stor friktion som uppstår mellan vind och mark. Ju högre råhetstal desto större motstånd, högre friktion, möter vinden vid marknivå vilket ger en större 32

dämpning av vindhastigheten i marknivån. Vid 10 m höjd över marken är påverkan från marken fortfarande mycket stor. Ett högt råhetstal, stor dämpning, kräver en hög vindhastighet i navhöjd för att vindhastigheten skall bli 8 m/s på 10 m höjd. Skillnaden mellan vindhastighet i navhöjd och vid 10 m blir stor. Ett lägre råhetstal, liten dämpning, kräver en lägre vindhastighet i navhöjd för att få 8 m/s på 10 m höjd. Beräkningsformeln för ljudutbredning enligt Naturvårdsverkets rapport 6241 är baserad på ljudbilden från äldre generationers vindkraftverk där källjudet ökade kontinuerligt med vindhastigheten. Det källjud som leverantören angav gällde vid vindhastighet 8 m/s vid 10 m och då råhetstalet var på 1,5. För att få relevanta värden behövde då källjudet kompenseras, räknas om, för aktuell råhet. För dessa fall kompenserades ökningen av källjudet jämfört med det angivna värdet med hjälp av den formel som Naturvårdsverket angett i rapport 6241. I en terräng där råhetstalet var större än 1,5 och därmed vindhastigheten vid navhöjd större än vad det angivna källjudet angetts för, räknades således det aktuella källjudet upp till korrekt värde. För dagens vindkraftverk ökar denna källjudsnivå upp till en vindhastighet på ca 8 m/s vid 10 m höjd och är därefter konstant. Korrigering för ett högre källjud än det angivna är därför felaktigt för moderna vindkraftverk och skall inte ingå i beräkningen eftersom ljudnivån då blir överskattad. Korrigeringen ligger dock kvar i WindPro 2.6 och behöver sättas till noll (0) för en korrekt beräkning av ljudutbredningen. Korrigeringen består av produkten av korrektionsfaktorn k och den beräknade vindhastighetsskillnaden (vilken beräknas med hjälp av råhetsländen och höjden till rotorn). Tyvärr så är det inte möjligt att välja värdet noll för faktorn k i beräkningsprogrammet. Det blir alltså istället vindhastighetsskillnaden som får sättas till noll (råhetslängd 0,05) eller nära noll. Erfarenheter visar att relevanta ljudutbredningsresultat erhålls då råhetsklassen sätts till 1,5 vilket motsvarar råhetslängd 0,055. För att få en så god överensstämmelse som möjligt mellan beräkning med WindPro 2.6 och verklighet justeras alltså beräkningsformeln med hjälp av råhetstalet i formeln för ljudutbredning. Produkten av korrektionsfaktorn k och den beräknade vindhastighetsskillnaden blir på detta sätt nära noll. Vid ljudberäkningen studeras varje mätpunkt, dvs. bostadshus, var för sig. För mätpunkten räknas ljudbidraget från vart och ett av vindkraftverken ut som om det blåste rätt från varje vindkraftverk mot beräkningspunkten. Ljudstyrkorna från samtliga vindkraftverk adderas därefter för respektive mätpunkt. Även i detta fall tillämpas ett värsta-fall-scenario för att undvika underskattning av ljudnivån. Generellt accepterade ljudnivåer från vindkraftverk för bostäder följer enligt praxis riktlinjerna för industrietableringar nattetid dvs. 40 db(a). 33

4.2.1 Beräkning med Nord 2000 Under samrådsprocessen framkom det att många var oroliga för den ljudpåverkan som planerad vindkraftpark kommer att ge upphov till. För att närboende och allmänhet skall känna ett ökat förtroende för ljudberäkningarnas korrekthet har även ÅF Ingemansson tagit fram ljudberäkningar med hjälp av beräkningsprogrammet Nord2000. Nord2000 ger ett resultat med bättre noggrannhet än den modell som Naturvårdsverket har tagit fram då Nord2000 tar hänsyn till varierande topografi samt även ljudutbredning över vatten. Beräkningar som utförs av Triventus Consulting AB baserade på Naturvårdsverkets beräkningsmodell och beräkningarna som utförts av ÅF-Ingemansson med Nord2000 visar på likvärdiga resultat. För Nord2000 beräkningar samt beräkningar enligt Naturvårdsverkets modell se bilaga 2. 4.3 Beräkning av exponeringstid för rörliga skuggor Skuggberäkningarna är utförda i programmet WindPRO 2.6. Programmet beräknar skuggan på bostäder som ligger i närområdet. Beräkningarna på de omkringliggande bostäderna görs på en yta av 5 x 5 meter, en meter över marknivå, vilket ska motsvara en uteplats. Programmet gör två olika beräkningar med avseende på skuggpåverkan på de intilliggande bostäderna. Ett värsta fall samt ett förväntat värde. När beräkningarna utförs enligt värsta fall utgår dessa från att solen alltid skiner och att verket alltid är i drift. I beräkningarna för det förväntade värdet tas områdets solstatistik med. Huvudresultatet visar antalet timmar per år som ett eller flera hus (A, B, C, D osv.) får rörlig skugga från vindkraftverken. Vidare visas antalet skuggdagar per år som huset/husen får samt det maximala antalet rörliga skuggtimmar per dag. Resultatet visas som värden enligt värsta fall samt enligt förväntade värden. Den grafiska kalendern visar när (vid vilken tidpunkt) ett visst vindkraftverk skuggar huset/husen. Grafiken visar med olika färger vilket vindkraftverk som ger skuggan och vilken tid på dygnet för en viss månad. Normalt tillämpas en tid av max 30 timmar/ år enligt värsta fall samt 8 timmar/år enligt den förväntade skuggtiden som en bostad får utsättas för. Enligt Boverket är det lämpligt att utgå från det förväntade värdet. Om hus utsätts för en skuggtid som överstiger 8 timmar per år kan dagens vindkraftverk förses med skuggdetektorer som medför att vindkraftverket med automatik tillfälligt stängs av så att riktvärdet uppfylls. 34

4.4 Fotomontage Fotomontagen som redovisas för detta projekt har tagits fram i programmet WindPRO 2.6. Tillvägagångssättet för att göra ett fotomontage är följande: Bilden eller bilderna importeras till programmet med information om fotografiets brännvidd samt fotopunktens koordinatposition, höjd och fotovinkel. Efter det placerar programmet in vindkraftverken i fotografiet utifrån vindkraftverkens angivna koordinater och storlek. Indata angående landskapets topografi hämtas från kartmaterial över området. Verken justeras in med hjälp av referenspunkter i terrängen (tex hus, master, broar osv.) horisontellt och vertikalt. En manuell granskning av resultatet säkerställer att synligheten för enskilda vindkraftverk i förhållande till föremål, byggnader, växtlighet mm i bilderna överensstämmer med en förmodad verklig situation. När allt är justerat och klart sparas bilderna ner, för att sedan monteras ihop ett annat program till en panoramabild. För att få en så rätt och riktig uppfattning som det bara går om hur verken kommer att uppfattas från den aktuella fotopunkten, skall panoramabilden betraktas från ett avstånd av dubbla höjden vilket då blir ca 400 mm. Ovanstående metod har visat ge en mycket god överrensstämmelse med verkligheten. Nedanstående figurer utvisar ett fotomontage samt ett verkligt fotografi efter att vindkraftverken har etablerats. Fotomontaget är framtaget av Triventus Consulting enligt ovan beskrivna tillvägagångssätt. Figur 16. Fotomontage över Storeds vindkraftpark. 35

Figur 17. Fotografi över Sotareds vindkraftpark. 36

5 OMGIVNINGSBESKRIVNING 5.1 Vindförhållanden Platsen har med sitt höga och öppna läge en beräknad vindenergitillgång på cirka 2 841 kwh/m 2 samt en medelvind på 6,5 m/s på 105 meter över marknivå. Vindenergitillgången är inte uppmätt på plats utan beräknad med hjälp av tillgänglig mätdata från SMHI:s mätmaster vid Landvetter (15 km från huvudlokaliseringen) och Säve (40 km från huvudlokaliseringen). 5.1.1 Vindmätning För att ytterligare undersöka vindförhållandena genomför Göteborg Energi sedan april 2009 en vindmätning. Vindmätningen behöver fortgå över ett år innan slutliga slutsatser dras. Hittills motsvarar mätningarna den teoretiskt beräknade MIUU-modellen, men ännu är det för tidigt att dra några verkliga slutsatser. 5.2 Riksintressen och skyddade områden Områden som inrymmer sådana speciella värden eller har så speciella förutsättningar att de bedömts vara betydelsefulla för riket i sin helhet kan klassas som område av riksintresse enligt miljöbalken. Enligt 3 kap 6 miljöbalken skall områden av riksintresse för friluftslivet, naturmiljö och kulturmiljö skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. 5.2.1 Riksintresse Friluftsliv Områden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Områdena ska också vara eller kunna bli attraktiva för besökare från stora delar av landet; kanske rentav från hela landet och även från utlandet. Många olika svenska landskapstyper ska finnas representerade i urvalet. Lygnern samt Storåns dalgång är av riksintresse för friluftsliv (PF11). Riksintresset benämns som ett välbeläget område i förhållande till Göteborgsregionen med omväxlande natur särskilt lämplig för bad, båtsport och fiske. Strövområde med spår, stigar och fritidsvägar. Fina utsiktspunkter. Intressant område ur vetenskaplig och kulturell synpunkt. 37