F260 23.12.2008 Fordonsrelaterad aktivitetspark, Eckerö Blom kartta Slutlig miljökonsekvensbedömning Del I - utredningar December 2008
Åland Ring Ab Terrana Ab F 260 28.11. 2008 MKB FÖR FORDONSRELATERAD AKTIVITETSPARK I ECKERÖ SLUTLIG MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING DEL I - UTREDNINGAR Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 4 1. Inledning 8 2. MKB-förfarandet 9 2.1 Omfattning 9 2.2 Alternativ I, Kyrkoby, Eckerö 9 2.3 Alternativ II, Haddnäs, Lemland 10 2.4 Alternativ III, Ödanböle, Jomala 10 2.5 Alternativ IV, nollalternativ 12 3. Beskrivning av projektet 13 3.1 Beskrivning av projektets ändamål 13 3.2 Områdets kartläggning 14 3.3 Aktivitetsparkens planering 14 3.4 Aktivitetsparkens anläggningar 14 3.5 Byggnads- och schaktningsarbeten 16 3.51 Schaktningsarbeten 16 3.52 Grundläggning och utbyggnad av banorna 16 3.53 Uppbyggnad av jordvall 17 3.6 Ytavrinning och dränering 18 3.7 Trafik- och säkerhetsaspekter 19 3.71 Allmänt 19 3.72 Trafik- och parkeringsarrangemang vid stora tävlingar 19 3.73 Ordnings- och säkerhetsarrangemang vid stora tävlingar 20 3.8 Vatten, avlopps- och avfallsförsörjningen 21 3.81 Avloppslösningar vid stora arrangemang 21 3.82 Avfallslösningar 22 3.9 Bullerutredningar och skyddsåtgärder 23 3.91 Lagstiftningen inom området 23 3.92 Bullerutredningar 24 3.93 Skyddsåtgärder 26 3.10 Aktivitetsparkens slutliga utformning 26 2
4. Beskrivning av planeringsområdet 27 4.1 Allmänt 27 4.2 Mark- och områdesanvändning 27 4.3 Naturvärden 28 4.31 Botanisk inventering 28 4.32 Ornitologiska iakttagelser 29 4.4 Geologiska förhållanden 30 4.5 Grund- och ytvattenresurser 31 4.51 Grundvattenområde 31 4.52 Grundvatten utanför registrerat grundvattenområde 32 4.42 Ytvatten 33 4.6 Kulturhistoriska värden 34 4.7 Friluftsliv, fiske och jakt 34 4.8 Näringsverksamhet 35 5. Utredningar, metodik och källhänvisningar 36 6. Miljökonsekvenser 37 6.1 Allmänt 37 6.2 Konsekvenser för omgivningsbuller 39 6.3 Konsekvenser för markanvändningen 39 6.4 Konsekvenser för naturvärden 40 6.5 Konsekvenser för landskap och kulturarv 40 6.6 Konsekvenser för friluftsliv, fiske och jaktverksamhet 41 6.7 Konsekvenser för den tekniska försörjningen 41 7. Analys över konsekvensbedömningens resultat 43 8. Lindring av ogynnsamma miljökosekvenser 44 8.1 Lindring av effekten av omgivningsbuller 44 8.2 Lindring av konsekvenser för markanvändningen 44 8.3 Anpassning av aktivitetsparken till den småskaliga lantmiljön 46 8.4 Skydd av naturvärden 46 8.5 Lindring av konsekvenser för friluftsliv, jakt och fiske 46 9. Förslag till uppföljning 47 10. Osäkerhetsfaktorer i bedömningen 48 11. Analys av vilket handlingssätt som totalt sett är minst skadlig för miljön med beaktande av principen om hållbar utveckling 49 3
12. Bilagor: - F 260. 101 Översiktsplan 1 : 20.000 - F 260. 102 Situationsplan, huvudalternativ 1 : 5.000 - F 260. 103 Placeringsalternativ II, Haddnäs, Lemland 1 : 5.000 - F 260. 104 Placeringsalternativ III, Ödanböle, Jomala 1 : 5.000 - F 260. 105 Trafik- och säkerhetsplan, 1 : 10.000 - F 260. 106 Vatten- och avloppsutredning 1 : 10.000 - F 260. 107 Dräneringslösningar, 1 : 5.000 - F 260. 108 Skydd av rikkärren, 1 : 5.000 - F 260. 109 Skydd av Inre fjärden, grundundersökningar 1 : 15.000 - F 260. 110 Grundundersökningsresultat, F:ma Simo Rosenberg 15.12.2008 - F 260. 111 Bullerutredning avseende planerad fordonsrelaterad Aktivitetspark, Acoustic Control AB, 29.04.2008 - F 260. 112 Botanisk och ornitologisk miljökonsekvensbedömning, Thomas Kuusela, Nåtö biologiska station, 04.07.2007 - F 260. 113 Kartläggning av buller från banracing till ett Område om ca. 2 km från planerad motorbana, Tyréns AB ( Tidigare Acoustic Control) 18.11.2008 4
SAMMANFATTNING Åland Ring Ab ansöker om miljötillstånd för en fordonsrelaterad aktivitetspark i Kyrkoby, Eckerö. I parken kommer att byggas motorbana och dragracingbana samt anslutande utrymmen för tävlingsledning, café, maskindepå, bandepå och domartorn. I den fordonsrelaterade aktivitetsparken anläggs även områden för karting, RC-bilar och -flyg, RCbåtar i en anlagd damm samt yta för halkövning. De grusade förbindelsevägar som sammanbinder olika områden planeras så att man möjliggör rallysprint På banorna planeras större motortävlingar 5 10 gånger per år, varvid förväntas 1.000 10.000 besökare och i övrigt kommer banorna att användas för olika slag av fordonsrelaterade aktiviteter, såsom provtester för fordonstillverkare, övningskörning på halkbana samt övningar i säkerhet och miljövänlig bilkörning. Den huvudsakliga verksamheten kommer att vara eventbaserad där flera olika produkter kommer att erbjudas som baseras på uthyrning av lätt motifierade standardbilar. Efter inlämnad ansökan har landskapsregeringen beslutat att det bör uppgöras en miljökonsekvensbedömning ( MKB ) över projektet. Placeringsalternativ I MKB:n uppställdes fyra alternativ för att utreda placering av och miljökonsekvenser för den fordonsrelaterade aktivitetsparken: - Alternativ I innebär att aktivitetsparken byggs i Kyrkoby, Eckerö, enligt ansökan. - Alternativ II innebär att aktivitetsparken anläggs i Haddnäs, Lemland på område som tidigare varit ämnad för en central avfallsdeponi. - Alternativ III innebär att aktivitetsparken placeras i Ödanböle, Jomala på område där Svinryggens Deponi Ab driver en avfallsdeponi som kommer att avslutas. - Nollalternativet innebär att det inte byggs någon fordonsrelaterad aktivitetspark, utan landskapets turistnäring utvecklas så att antalet besökare kan öka genom andra åtgärder. Beskrivning av projektet och planeringsområdet Den fordonsrelaterade aktivitetsparken har planerats så att uppgifter kan erhållas om anläggningens utformning och de funktioner som ingår, om grundläggning och konstruktion av motor- och dragracingbanorna med tillhörande byggnader, kommunalteknik, områdets dränering samt insamling och behandling av dräneringsvatten. Schaktningsarbeten har planerats så att balans uppnås mellan det schaktmaterial som lösgörs och det material som behövs vid utbyggnad av anläggningarna och likaså balans mellan den humusjord som avlägsnas och det material som behövs till jordvallarna, varvid jordtransporterna kan minimeras. 5
Anläggningarnas dränering har utformats så att vattenavrinningen från hårdgjorda ytor leds genom dräneringsledningar, avloppsledningar och pumpstationer till två anlagda sjöar. Härvid uppnås full kontroll över alla emissioner och utsläpp från de verksamheter som försiggår, något som inte förekommer vid jämförliga motorsportanläggningar. I de två sjöarna kan fasta och flockade partiklar sedimenteras och från vattenytorna kan insamlas flytande oljor och fetter. Provtagningar utförs så att man vet vad som utgår med dräneringsvattnet och vid större utsläpp kan bassängerna stängas så att utsläppen inte når efterföljande vattenområden. Trafik- och säkerhetslösningarna har planerats för de största tävlingarna med 10.000 besökare, varvid ordinarie och reservbilplatser reserverats för över 3.000 fordon. För utryckningsfordon anvisas den parallella Uddvägen som reservväg och en stor och kompetent funktionärsstab ansvarar för att arrangemangen fungerar som planerat. Avloppslösningarna har utformats så att flyttbara toaletter anskaffas vid stora tävlingar för hälften av besökarna och avloppsvattnet kan magasineras i från pumpstationen utgående stigarledning så att allt avloppsvatten vid behov kan uppsamlas och transporteras till mottagningspunkt i Hammarland. Insamlingspunkter för avfall anläggs i form av representativa, i marken nedsänkbara avfallsbehållare, parkeringsplatser och gångstigar förses med papperskorgar och funktionärerna svarar för att nedskräpning inte förekommer samt att deltagarna medtager slitna däck och fordonsrelaterat avfall, allt i enlighet med praxis och god sed inom motorsportbranschen. Det för sakägarna angelägna omgivningsbullret har beräknats i två skilda utredningar, i vilka de ekvivalenta ljudnivåerna har beräknats inom en radie på över två kilometer från aktivitetsparkens gränser och beräkningsmodellerna har utarbetats enligt två scenariorljudnivån för ett scenario med 20 standardbilar i kontinuerlig trafik under 11 timmar, vilket knappast kommer att inträffa, samt ett vanligaste ljudnivå-scenario med tiotal bilar som rör sig 30 minuter per timme under 10 timmar mellan klockan 09.00 19.00. För att utreda miljökonsekvenser för omgivningen har utförts grundliga undersökningar av planeringsområdet. En botanisk och ornitologisk inventering föreligger,de geologiska förhållandena har kartlagts och därtill har undersökts områdets grund- och ytvatten samt planerats för erforderliga skyddsåtgärder. Bedömning av miljökonsekvenserna De analyser som ingår i MKB:n visar att alternativ II, Haddnäs, har de minst gynnsamma konsekvenserna för miljön. Aktivitetsparken skulle till största delen undantränga oexploaterad skogsmark och kartingbanan kan fortsätta som tidigare även om det inte byggs någon fordonsrelaterad aktivitetspark. Den kommunalteknik som skulle behövas på området, är inte till någon nytta för närliggande bebyggelse. Alternativ III, placering i Ödanböle, har som gynnsam miljökonsekvens att man tar i användning områden, på vilka finns avfallsdeponier som kommer att avslutas och området saneras. Det föreligger tekniska problem och höga kostnader om området saneras i sådan utsträckning att det kan utgöra en del av en motorpark, men den mest ogynnsamma konsekvensen för miljön uppkommer genom att deponiområdet är endast 19 hektar, varvid 60 hektar tilläggsmark måste anskaffas och härvid kommer obebyggd mark att undanträngas. 6
Nollalternativet är gynnsamt ur miljösynpunkt och stöder landskapets turismstrategi, vilken anger som en viktig målsättning miljövänlig turism och satsningar på naturupplevelser, men strategin utesluter inte satsningar på andra besöksnäringar med potentiella förutsättningar under villkor att anläggningarna och verksamheterna motsvarar höga miljökrav. Huvudalternativet, placering av den fordonsrelaterade aktivitetsparken i Kyrkoby, Eckerö, bör kunna accepteras ur miljösynpunkt om de ogynnsamma miljökonsevenser som anges lindras genom olika åtgärder, så att de negativa effekterna på miljön och omgivande terräng blir så obetydliga som möjligt. Effekterna av omgivningsbuller föreslås att lindras genom en 4 meter hög och 900 meter lång jordvall. Även om fastställda nivåer för omgivningsbuller uppnås utan bullerskydd, skulle man med jordvallen hindra spridning av omgivningsbuller mot Skag och mot Inre fjärden. Konsekvenserna för jakt och friluftsliv lindras genom att man lämnar en korridor mellan Inre fjärden och motorparken. För att anpassa anläggningarna till den småskaliga miljön, utformas huvudbyggnaden som traditionell stenladugård så att man får intrycket av en genuin åländsk lantmiljö och funktionärsposteringarna utformas så att de påminner om små bodar. Anläggningens arkitektur ska utformas så att besökaren tror att man har byggt om en bondgård. Till den del markområdet inte används för själva banan kommer det att i möjliggaste mån återställas till ängs- och betesmark som det har varit tidigare. Inre fjärdens vattenkvalitet skyddas så att avrinningen från hårdgjorda ytor insamlas separat och leds till behandling, vartill föreslås att två diken som leder till Inre fjärden förses med sedimenteringsbassänger, i vilka 50 % av fosforn och 30 % av organiskt bundet kväve kan avskiljas och återanvändas på anlagda gräsytor och den återställda ängsmarken för att uppnå kretslopp. För att utreda om förslag till lindring av de negativa miljöeffekterna ger de resultat som eftersträvas, föreslås uppföljning i form av bullermätningar på plats när aktivitetsparken har byggts och man håller motsvarande tävlingar som beskrivs i bullerberäkningarna. Bullernivåer för motortävlingar anges i motorsportförbundens reglementen och dessa kräver också övervakning. Det kommer även att regelbundet tas vattenprover i Inre fjärden och märker man försämrad kvalitet kommer ytterligare vattenskyddsåtgärder att vidtas. Principen om hållbar utveckling anger att man på ett övergripande plan skall välja ett sådant handlingssätt som inte minskar på tillgängliga resurser, varken kortsiktigt eller långsiktigt, och som inte medför sådana effekter på miljön att naturresurserna, både materiella och immateriella, långsiktigt skulle minska. Omsatt till Eckerö skulle en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling innebära att nya arbetstillfällen bör skapas för att upprätthålla sysselsättningen och att de verksamheter som finns eller skapas är lönsamma ur ett samhällspolitiskt perspektiv, så att resurser frigörs för att skapa och driva de anläggningar och den infrastruktur som behövs för att minska utsläppen och användningen av naturresurserna. Det är således anläggningar av karaktären fordonsrelaterad aktivitetspark som behövs i Eckerö för att kommunen långsiktigt skall kunna uppnå en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. 7
Åland Ring Ab Terrana Ab F 260 28. 11. 2008 MKB ÖVER FORDONSRELATERAD AKTIVITETSPARK I ECKERÖ SLUTLIG MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING DEL I - UTREDNINGAR 1. INLEDNING Åland Ring Ab ansöker om miljötillstånd för en fordonsrelaterad aktivitetspark i Kyrkoby, Eckerö. I parken kommer att byggas motorbana och dragracingbana samt i anslutning till dessa, utrymmen för bl.a. tävlingsledning, café, maskindepå samt andra utrymmen och funktioner som behövs för en fordonsrelaterad aktivitetspark. I aktivitetsparken anläggs även områden för karting, RC-bilar och -flyg, RC-båtar i en anlagd vattendamm samt yta för halkövning och de grusade förbindelsevägar som sammanbinder olika aktivitetsområden planeras så att rally-sprint möjliggörs. Inom anläggningen byggs en ytbelagd parkering för 400 fordon, en grusad parkering för cirka 1.000 bilar anläggs utanför parken och vid de största tävlingarna kan reservparkeringar ordnas för cirka 3.000 fordon. På banorna planeras motortävlingar 5 10 gånger per år, varvid väntas 1.000 10.000 besökare och banorna kommer därtill att användas för fordonsrelaterade aktiviteter, såsom provtester för fordonstillverkare, halkövning, övningar i säkerhet och miljövänlig bilkörning samt eventverksamheter.den huvudsakliga aktiviteten kommer att vara eventbaserad där flera olika produkter kommer att erbjudas som baseras på uthyrning av lätt motifierade standardbilar. Skagvägen som leder förbi området föreslås att grundförbättras och erhålla status som bygdeväg. Avloppsvattnet leds till kommunens avlopp och anslutningar för vatten, el och bredband erhålls från Skagvägen. Åland Ring Ab finansierar utbyggnaden främst genom aktieemission, vartill söks landskapsbidrag. Efter inlämnad ansökan om miljötillstånd, har landskapsregeringen beslutat att det bör upprättas en miljökonsekvensbedömning ( MKB) över projektet. Denna slutliga MKBn innehåller ett digert material och har av praktiska orsaker uppdelats i två delar. Denna del Del I omfattar de utredningar som skall ingå i en MKB, medan Del II beskriver de samråd som hållits med sakägare och kontaktmyndigheter. I del I ingår beskrivning av placeringsalternativ, beskrivning av projektet och av planeringsområdet, miljökonsekvenser, analys över konsekvensbedömningens resultat, lindring av negativa miljökonsekvenser, förslag till uppföljning, osäkerhetsfaktorer i bedömningen och slutligen analys av vilket handlingssätt som totalt sett är minst skadlig för miljön med beaktande av principen om hållbar utveckling. 8
2. MKB - FÖRFARANDET 2.1 Omfattning Denna MKB berör Åland Ring Ab:s ansökan om miljötillstånd för en fordonsrelaterad aktivitetspark i Kyrkoby, Eckerö. I MKB:n har utarbetats tre placeringsalternativ för aktivitetsparken samt ett nollalternativ, vilket innebär att det inte byggs någon aktivitetspark. Placeringsalternativ Kyrkoby, Eckerö anges som huvudalternativ och de två övriga alternativen består av placering i Haddnäs, Lemland och Ödanböle, Jomala. De tre granskade alternativen redovisas i bilagorna F 260.102 104. 2.2 Alternativ I, placering i Kyrkoby, Eckerö Ålands Ring Ab har tecknat föravtal med markägarna om arrendering av ett 78,5 hektar stort markområde i norra delen av Kyrkoby, Eckerö för att anlägga en fordonsrelaterad aktivitetspark i enlighet med situationsplan F 260.102. Området består av flack momark i väster, något kuperade bergsområden mot ost och längst i öster finns skyddsvärda våtmarker. På området finns goda förutsättningar att bygga en motorbana med varierande profil och så att publiken erhåller god uppsikt över händelserna. Markgrunden består mestadels av sand- och grusmorän och bergsytan ligger på några meters djup i väster, medan östra delen består av berg i dagen inom stora områden. Man kan således erhålla stabila grunder för anläggningarna och även planera för balans mellan jordmaterial som måste schaktas bort och sådant material som kan användas för utbyggnaden. Området ligger inbäddat i ett större skogsområde och öppna ytor finns i form av åkerfält i söder och Inre fjärden i norr. En fast boende finns på 250 meters avstånd,nästa fastighet med fast bebyggelse finns på 2.500 meters avstånd och till mer omfattande fast bebyggelse i Böle är avståndet ca 2.800 meter. Trots att området ligger isolerat är avståndet till de centrala delarna av Storby endast 4-5 kilometer, varför området kan nås från färjhamn, hotell och andra övernattningsställen. Det korta avståndet innebär också att det är lätt att ordna catering och övrig service som behövs under större tävlingar. Aktivitetsparken är belägen invid landsväg utmed vilken el, telefon, bredband och vattenledning redan finns och avloppet kan anslutas till kommunens avloppsnät i Böle genom en tre kilometer tryckledning. En placering av aktivitetsparken enligt alternativ I innebär att den infrastruktur som byggts upp kring turistnäringen i Eckerö kan förstärkas i betydande utsträckning och man erhåller positiva effekter för turismen i landskapet som helhet. 9
2.3 Alternativ II, placering i Haddnäs, Lemland Som placeringsalternativ II anges Haddnäs, Lemland, där landskapet innehaft ett 43,17 hektar stort markområde avsett för en central avfallsdeponi, vilken inte kunde förverkligas. Invid markområdet finns en skjutbana samt en karting-, motocross- och folkracebana som motorklubben driver. Ritning F 260.103 visar hur en motorbana med samma dimensioner och samma funktioner som i Eckerö kunde byggas på Haddnäsområdet. En stor del av banan rymms inom det område som varit i landskapets ägo eller disponeras av motorklubben, men en del kringliggande markområden måste anskaffas. Kringliggande marker har flera ägare, varför banorna bör planeras utgående från var det är möjligt att skaffa tilläggsmark. Området är plant med mindre kuperad terräng på några ställen. På området växer mogen ekonomiskog. och markgrunden består av sand- och grusmorän med bergsnivån på 1 4 meters djup, varför man kan erhålla stabila grunder för anläggningarna. Markområdet ligger ca 1.000 meter från fast bebyggelse i Haddnäs och samma avstånd kan uppmätas till bebyggelsen i Vessingsboda. Störningar i form av buller från området skulle märkas och även om bullerskydd i form av jordvallar byggs runt banan, torde bullereffekten från tävlingarna beröra bebyggelsen i Haddnäs och Vessingsboda Markområdet ligger två kilometer från huvudväg 3, varifrån el, telefon och bredband, och vatten bör ordnas, medan avloppet måste ledas till Söderby, vilket innebär en överföringsledning på 3,5 kilometer. I Haddnäs och egentligen inom hela Lemlands kommun finns inte samma infrastruktur för att betjäna turismen som byggts upp i Eckerö, varför besökare skulle vara hänvisade till färjförbindelser i Mariehamn eller Långnäs, inkvarteringen skulle huvudsaklingen ske på hotell i Mariehamn och inte heller cartering eller övrig service som behövs vid större tävlingar skulle kunna ordnas lokalt i större utsträckning. 2.4 Alternativ III, placering i Ödanböle, Jomala Som placeringsalternativ III anges Ödanböle, Jomala på område för Mariehamns och Jomalas gemensamma avfallsdeponier samt Ålands Problemavfall Ab:s mottagningsstation och lagerområde. Avfallsdeponierna kommer att avslutas, en planerad deponi för inert avfall kan flyttas vid behov och även ÅPAB har planer på att flytta bort sin verksamhet. Härvid blir markområden i kommunernas ägo lediga och det skulle innebära betydande mervärden för dessa områden, om de saneras i sådan utsträckning att de kan ingå som en del av en fordonsrelaterad aktivitetspark. De områden som kommunerna äger uppgår till endast 19,2 hektar, varför större delen av den mark som behövs för den fordonsrelaterade aktivitetsparken måste inköpas av närliggande grannar. 10
Ritning F 260.104 visar hur en aktivitetspark i samma storlek som i andra alternativ kunde anläggas i Ödanböle. De två avfallsdeponierna kan förbli på platsen efter marksanering, men mantelytorna bör förses med effektivare gasinsamling under täckningsskikten och påbyggas med okontaminerad jord så att denna kan tjäna som underlag för naturläktare och för allmän vistelse. Motorbanan erhåller härvid avvikande sträckningar jämfört med andra alternativ. Områdets markgrund består av morän med en bergsnivå som varierar, men ligger generellt sett inte alltför djupt, varför alternativet är jämförbart ur markbyggnadssynpunkt. Områdets sanering i sådan utsträckning att en publik anlägggning kan byggas, kommer att bli både tekniskt krävande och kostsamt. De två avfallsdeponierna har nyligen sluttäckts, men det gasdräneringsskikt som anlagts är inte tillräckligt säker om en större publik vistas på mantelytorna. För att människor inte skall komma i kontakt med den giftiga deponigasen, bör mantelytan grävas upp och ett rutfält av performerade gasdräneringsrör installeras i deponimassan. Gasuppsamlingsrören sammanbinds med täta rör så att gasen kan ledas till en högpunkt på deponins topp, där en flamningsanläggning byggs för att förbränna deponigasen på ett säkert sätt. Ovanpå rutfältet med gasdräneringsrör läggs en geomembran så att depongasen inte kan tränga upp på andra ställen och ovanpå geomembranen byggs den sluttäckning som krävs på alla deponier, dvs dräneringsskikt, tätskikt och slutligen ett 1-2 meter tjockt jordskikt. För att en aktivitetspark skall kunna byggas på området, kommer det att krävas betydande åtgärder även annorstädes än på deponiernas mantelytor. Avfallsdeponierna har en undermålig lakvattenbehandling och den överstrilning på skogsmark som sker på ett område väster om den äldre deponin, kan antas ha kontaminerat markområdet i betydande utsträckning. Det finns inte någon kontrollerad insamling av lakvattnet från den äldre deponin, varför markområden söderut i grundvattnets strömningsriktning även har kontaminerats.. På områden finns flera fornlämningar, vilka måste undersökas av museibyrån på markägarens bekostnad innan området kan saneras. Ålands Problemavfall Ab:s lagerfält har byggts utan godtagbar dränering och med obetydliga lutningar, varför vattenansamlingar har medfört att underliggande markgrund blivit kontaminerad av de oljor och kemikalier som uppbevarats på fältet. Saneringen av de kontaminerade områdena sker genom att avlägsna jordskiktet och ersätta detta med okontaminerad mineraljord. Kontaminerade jordmassor uppstår härvid i sådana mängder, att det bör anläggas en ny deponi för farligt avfall inom området. Saneringskostnaderna för kommunernas markområden kommer sammanlagt stiga till flera miljoner euro, varför den enda möjligheten är att saneringsarbetet och dess kostnader ombesörjs av kommunerna innan områdena överlåts enligt ordinarie markpriser. En aktivitetspark i Ödanböle ligger inte isolerad från bebyggelsen, utan avståndet till fast bosättning i Östanträsk är ca 500 meter, till bosättningen i Ödanböle by ca 1.000 meter och bosättningen i Västansunda och i Gottby ligger vardera på ca 1.500 meters avstånd. Även om området kringgärdas av en jordvall skulle bullereffekten i närliggande byar vara betydande. Efter utförliga och omfattande saneringsarbeten kunde dock en fordonsrelaterad aktivitetspark anläggas och området erhåller ett betydande mervärde 11
2.5 Alternativ IV, nollalternativ, ingen aktivitetspark byggs Ålands Motorklubb r.f. har över 300 aktiva medlemmar och under de fyra senaste åren har över 1.000 personer varit aktiva i föreningen. Verksamheten är uppdelad i sammanlagt tio sektioner enligt följande: Folkrace, GO-Kart, Motocross, Motorcyckel, Bilorientering, Off Road, Åland Car Club, Rally Sprint, Veterantraktor samt Veteranbils- och den allmänna sektionen. Flera sektioner ordnar upp till fem tävlingar per år. Ett betydande antal tävlingar kunde arrangeras i landskapet om den planerade aktivitetsparken kan förverkligas. Att inte bygga egen anläggning skulle innebära att flera professionella idrottsutövare, vilka tävlar på nationell nivå eller på europamästerskapsnivå, fortsättningsvis inte skulle ha träningsmöjligheter på hemmaplan och kan härigenom inte hävda sig lika framgångsrikt i sitt tävlande som konkurrenterna eller måste resa bort för att erhålla tränings- och testmöjligheter. De utsläpp som uppstår från verksamheten är i huvudsak luftburna av gränsöverskridande och global karaktär. Att inte förverkliga anläggningen skulle innebära att de flesta evenemangen ändå arrangeras i närregioner och endast de tillfällen som, oberoende av de evenemang som förläggs i andra regioner, skulle innebära ett tillskott i luftutsläpp som måste anses som miljöbelastande. Det är de indirekta effekterna av att besökare transporterar sig till tävlingarna som är mest miljöbelastande. Effekten av dessa resor till Åland med bil/buss/båt kan de facto begränsas om besökaren har närmare till anläggningen på Åland än till motsvarande anläggningar i Finland eller Sverige. Därtill kommer flera av evenemangen att ersätta på Åland redan befintlig verksamhet såsom t.ex. tävlingarna i Street Race, inklusive att ålänningarnas aktiviteter på andra banor flyttar hem, vilket innebär att utsläppen minskar. Sammantaget kan detta resonemang innebära att nollalternativet i själva verket inte har någon eller till och med en negativ inverkan på miljön avseende de luftburna utsläppen. Landskapet som helhet och speciellt Eckerö kommun har gjort betydande investeringar i infrastruktur och i olika typer av anläggningar för att få igång och upprätthålla volymen av den viktiga besöksturismen. Eftersom varje ny anläggning stöder tidigare gjorda investeringar, måste aktivitetsparken betraktas som viktig ur näringssynpunkt och som en följd av detta även viktig ur miljösynpunkt. Skall man upprätthålla en aktiv miljöpolitik och bygga anläggningar för att begränsa olika slag av utsläpp, bör det finnas ett blomstrande näringsliv som genererar skatter och avgifter med vilka miljöåtgärderna finansieras. Som helhet betraktat bör det anses som en försvarbar och ansvarsfull miljöpolitik att man bygger en högklassig fordonsrelaterad aktivitetspark, vilken utformas och utrustas med sådana anläggningar att emissionerna till omgivningen minskar till ett minimi. 12
3. BESKRIVNING AV PROJEKTET Den fordonsrelaterade aktivitetsparken presenteras på generalplan F 260.102. Aktivitetsparken har planerats med sådan noggrannhet, att man kan erhålla uppgifter om anläggningens utformning och de funktioner som ingår, grundläggning och konstruktion av motorbanan, dragstripbanan och byggnader, kommunalteknik, områdets dränering samt insamling och behandling av dräneringsvatten. På basen av dessa uppgifter kan emissioner i luft, mark och vatten beräknas och nödvändiga skyddsåtgärder planeras. Man erhåller även uppgifter om materialbalansen, dvs behov av schaktningar och mängden material som behövs för parkens utbyggnad. Därtill kan beräknas bullereffekten och planeras för erforderliga skyddsåtgärder, likväl som mängden avfall och de åtgärder som behövs för omhänderta avfallet på ett godtagbart sätt. 3.1 Beskrivning av ändamålet med aktivitetsparken Den fordonsrelaterade aktivitetsparken planeras som en kombination av att ge Ålands Motorklubb r.f. förbättrade verksamhetsförutsättningar och samtidigt skapa ett nytt besöksmål för den för landskapet som helhet viktiga besöksturismen. Det är det senare ändamålet som bör anses som är det viktigaste och ger anläggningen ekonomisk bärkraft. Åland Ring - Ålands Motorevents Ab har grundats som ett från Ålands Motorklubb r.f. fristående bolag i syfte att bygga och driva anläggningen och projektet kommer huvudsakligen att finansieras genom aktieteckningar. Detta innebär att om det tecknas aktier för att finansiera ett projekt som beräknats till cirka tio miljoner euro, kan man anse att projektet har stöd bland invånarna och betraktas som ett viktigt tillskott för besöksturismen. Aktivitetsparkens viktigaste del består av motor- och dragracingbanorna, vilka planeras att uppfylla de krav som internationella motorsportförbundet, FIA, ställer på banor av kraven enligt kategorin Grade 2. Detta innebär att banorna inte planeras enligt för åländska förhållanden alltför stora och orealistiska proportioner, utan placeras i en kategori, i vilken det finns efterfrågan både i Finland och Sverige inom den kontinuerligt växande motorsporten samtidigt som motorbanan har en sådan storlek att det kan ordnas evenemang av betydelse för besöksturismen. I den fordonsrelaterade aktivitetsparken ingår flera andra aktiviteter, såsom karting, RCtävlingar med bil, flyg och båt och halkövningsbana samt eventverksamheten med standardfordon vilka var för sig har möjlighet att ordna egna tävlingar eller aktiviteter, vilket ökar antalet besökare och också bidrar till att befrämja turismen. Den fordonsrelaterade aktivitetsparken förbättrar samtidigt verksamhetsförutsättningarna för Ålands Motorklubb r.f., vilken bedriver en viktig ungdomsverksamhet och även skolning i säkerhet och miljövänlig bilkörning måste anses som viktiga verksamheter. 13
3.2 Områdets kartläggning Markområdet har avvägts genom GPS-mätning av Firma Alandia Map med en noggrannhet på en centimeter, varefter baskartan har uppritats med höjdnivåkurvor för varje meter[ 2 ]. 3.3 Aktivitetsparkens planering Planeringen av de verksamheter som ingår i aktivitetsparken har huvudsakligen gjorts av Åland Ring Ab:s styrelse och den lay out ritning som ligger till grund för planen har utarbetats av numera bortgångna Robert Gustavsson och hans företag RG Motorsport Engineering. Vid anpassningen av lay out ritningen till terrängen har banorna placerats på en sådan nivå att mängden schaktningsarbeten minimeras och materialbalans uppnås i största möjliga mån mellan lösgjorda, återanvändbara massor och de massor som behövs för utbyggnad av anläggningarna. Nivån på banorna, de olika anläggningarna och områden har även planerats så att tillgängligheten är god, byggnaderna anpassas på ett naturligt sätt i terrängen och man erhåller en god uppsikt över aktiviteterna från olika ställen [ 1 ]. Det internationella bilsportförbundet FIA har godkänt banorna med smärre justeringar i februari 2008 [ 3 ]. 3.4 Aktivitetsparkens anläggningar Dragracingbanan har en längd på 1.178 meter och bredden är 18 meter med 0,5 meter stenmarkering och 2,5 meters dräneringsdike, vilket är fyllt med dräneringsgrus, på den norra sidan dit avrinningen leds. Banan är plan 0-800 meter, varefter den har en jämn stigning på 0,8 % så att den totala höjdskillnaden är 5,0 meter. I enlighet med gällande bestämmelser byggs skyddsmurar längs banan. Motorbanan har en längd på 3.567 meter och bredden är max 14 meter med 0,5 meters stenmarkering och 2,5 meters utfyllt dräneringsdike på den sida dit avrinningen leds från de ensidigt lutande banorna. Nackdiken anläggs vid behov så att vatten utifrån inte strömmar in på banan. Banan kan uppdelas i två slingor, varvid den västra slingan har en längd på 1.487 meter och den östra slingan 1.922 meter. Man kan således ordna två verksamheter samtidigt vilket ökar tillgängligheten och affärsmöjligheterna. Motorbanan är inplacerad i höjdnivå så att man erhåller en naturlig anslutning till dragracing, så att man uppnår bästa möjliga materialbalans, så att längdlutningarna varierar mellan 0 2 % och slutligen har beaktats att de två korta slingorna får en naturlig anslutning till huvudbanan. 14
Motorbanan har flera kurvor, vilket innebär behov av avkörningszoner och dessa breda, utjämnade ytor har planerats på nio ställen. Funktionärsposteringar har utplacerats på 12 platser och slutligen har läktare med varierande storlekar placerats på 11 platser längs dragracing- och motorbanorna. Den jordbank som planeras i norr och väster byggs upp av humusjord och annat material som inte duger som underlag för motorbanan och höjden blir 4 meter varvid den även kan tjäna som bullerskydd. Bankens sidolutningar blir 1 : 1 och krönet har en plan del med en meter bredd och fungerar härvid som naturläktare. Bankens tvärsektion är 20 m 2 och med en längd på 900 meter, kommer det att behövas 18.000 m 3 material för uppbyggnaden, vilket relativt bra motsvarar den mängd jord som inte kan återanvändas från aktivitetsparkens utbyggnad. Bandepån består av inkörningsbana, garage för 32 deltagande fordon, "Dummy Grid"- område för uppställning av kvalificerade fordon och Parc Fermé för kontroll av fordonen efter tävling samt en byggnad i tre våningar som innehåller domartorn, tävlingsledning, café, teknisk utrustning, förråd och därtill planeras ett tekniskt museum. Byggnaden utformas så att den påminner om en mangårdsbyggnad i genuin åländsk lantmiljö, medan funktionärsposteringarna utformas så att de liknar mindre bodar. Anläggningens arkitektur ska utformas så att besökaren tror att man har byggt om en bondgård. Huvudbyggnaden för dragstrip byggs i början av banan och utformas så att tävlingsledningen har god insyn över banan samtidigt som byggnaden fungerar som bullerskydd. En yta för halkövning anläggs invid parkeringen och på den ytbelagda ytan kommer att läggas ett plastmaterial som vid bevattning blir lika hal som naturlig is. I aktivitetsparkens västra del anläggs en ytbelagd yta för karting, RC-bilar och RC-flyg och på den intilliggande sjön kan ordnas tävlingar med RC-båtar. På området behövs en byggnad för funktionärer, förråd och försäljning. I aktivitetsparken byggs åtminstone ett café i huvudbyggnaden och en kiosk med WC i norra delen av parken. Promenader inom området sker längs servicevägar, vilka används som utrymning under tävlingarna och vägarna planeras så att de kan användas för rallysprint. För dragracingen finns egen byggnad och invid denna byggs en helikopterplatta och en sjukstuga inrättas i byggnaden för att första hjälp skall kunna ges enligt de krav som ställs i tävlingsreglementen [ 12 ]. En parkeringsplats för närmare 400 bilplatser byggs i söder invid infarten och för större arrangemang reserveras en grusad parkering väster om nuvarande landsväg, vilken rymmer cirka 1.000 fordon. En reservutfart anvisas från bandepån och har förbindelse med Uddvägen, en ägoväg som börjar vid huvudvägen i Böle och fortsätter norrut förbi parken. Vägen kommer att ändra sträckning så att man kan passera öster om parken. Avrinningen från ytbelagda ytor och från dräneringarna leds till två anlagda sjöar, varav den östra har en yta på 2.200 m 2 och den större sjön invid kartingbanan 4.000 m 2. Sjöarna verkar i serie och fungerar som utjämningsdammar men planeras även för sedimentering av medföljande material. Ett stängsel byggs kring hela aktivitetsparken så att djur eller obehöriga personer inte kan ta sig in på området. 15
3.5 Aktivitetsparkens byggnads- och schaktningsarbeten Före påbörjande av aktivitetsparkens utbyggnad kommer i planen ingående tillståndsritningar att kompletteras så att man erhåller kompletta byggnadsritningar, i vilka preciseras den detaljerade utformningen av banorna, grundläggningen planeras utgående från resultatet av grundundersökningarna och banorna utformas enligt detaljerade krav från Internationella bilsportförbundet ( FIA ). Vid utformningen av byggnader och banor kommer även att anlitas landskaps- och byggnadsarkitekter. 3.51 Schaktningsarbeten Arbetena inleds med att från markytan avlägsna humusjord och sådant jordmaterial som inte är lämpligt som underlag för anläggningarna och det avlägsnade materialet används för att bygga upp den naturliga jordvallen. På de ställen där ytterligare nedschaktning är nödvändigt avlägsnas även morän och mineraljord så att bergsytan blottläggs. Efter detta inleds bergschaktningen, vilken utförs så att man med hjälp av en flyttbar stenkross krossar stenmaterialet på platsen i de fraktioner som behövs för utbyggnad av anläggningarna. Efter att bergschaktningen skett till angiven nivå, utjämnas botten och sprickor i berget fylls med sparbetong. 3.52 Grundläggning och uppbyggnad av banorna Dragracing- och motorbanornas underkonstruktion detaljplaneras på basen av resultaten av jordsonderingarna, varvid man planerar grundläggningen och beräknar bärlagrets tjocklek. Det kommer att behövas stora mängder krossmaterial, varför det är skäl att optimera bärlagrets tjocklek med hjälp av FEM-metoden ( Finite Element Method). Vid beräkning av bärlagrets tjocklek bör dock beaktas att banorna inte kommer att belastas av kontinuerlig tung trafik, vilket har en avgörande inverkan på vägkropparnas hållbarhet. På den utjämnade och tätade bergsytan utläggs ett dräneringslager, tjocklek 200 mm, och i dräneringslagret placeras dräneringsrör, c/c 4.000 mm, tvärs över banan och dessa ansluter till längsgående dräneringsrör på den sida som har dränering. Efter att fiberduk utplacerats som materialavskiljning, utläggs bärlagret, d= 300 mm, eller med optimerad tjocklek Efter ytterligare fiberduk utplaceras på detta lager ett utjämningslager, d= 200 mm, och avskiljt med fiberduk, utplaceras ett utjämnande lager sand eller grus på vilket ytbeläggningen utläggs. 16
Till motorbanan hörande avkörningszoner kommer inte att ytbeläggas, varför underkonstruktionen inte behöver vara lika omfattande. På de ytor som bergschaktats utläggs ett utjämnande gruslager och ytavrinningen leds efter behov till öppna diken eller till dränering. 3.53 Uppbyggnad av jordvall Den planerade jordvallen, vilken fungerar både som bullerskydd och som naturläktare, har en längd på 900 meter och höjd 4,0 meter. Med en tvärsektion på 20 m 2 uppgår erforderligt komprimerat jordmaterial till 18.000 m 3. Detta är en ansenlig jordmängd jord som utläggs på svagt bärande underlag. För att jordvallen skall kunna behålla sin höjd och sina dimensioner, bör den utlagda jorden på förhand komprimeras genom övervikter. På platsen utläggs jordmaterial i dubbel mängd jämfört med den mängd som behövs i den slutliga jordvallen. Den utlagda jorden bör ligga på plats åtminstone över en vinter, helst över ett år, så att jordvallen undergår sättningar och jorden inne i vallen komprimeras i tillräcklig utsträckning. Härefter avskalas överflödig jord så att vallen når planerade höjder och dimensioner, varefter den överflödiga jorden flyttas till nästa utbyggnadsetapp. Den slutliga jordvallen bör byggas i etapper på flera år och materialbalansen kan uppnås så att om mängden lösgjort, icke återanvändbart material från parkens utbyggnad inte befinnes tillräcklig för hela jordvallen, erbjuds utomstående, i första hand kommunen, att tillföra lämplig, oanvändbar överskottsjord. I det fall jordmaterial på platsen befinns vara mera än erforderligt, och jordvallen inte anses behöva förlängas, utplaceras överskottsjorden på lämpliga ställen inom området. 17
3.6 Ytavrinning och dränering Ytavrinnings- och dräneringslösningar visas på ritning F 260. 107 Varken Drag Race- banan eller motorbanan har någon brytpunkt i mitten, utan ensidiga lutningar. På Drag Race-banan planeras en liten lutning mot norr, medan motorbanan erhåller de doseringar i kurvorna som är nödvändiga för säkerheten. Ytavrinningen kommer således att ske till endera sidan, i vilken placeras ett uppsamlande, längsgående dräneringsrör i ett dike som fylls med dräneringsgrus. För att erhålla en snabb avrinning utplaceras på insidan av stenmarkeringen med fyra meters avstånd, med lock försedda brunnar vilka avvattnar till dräneringsledningen. Det ytvatten som vid större nederbörd flödar över stenmarkeringen och gruset, infiltrerar också ner till samma dräneringsledning. Det grusfyllda diket skall på ytan bestå av stabilt och körbart material, lämpligen stenplattor som infiltrerar vatten eller grov makadam. De längsgående dräneringsledningarna förses med lämpliga lutningar och vid ledningarnas lågpunkter sammanbinds dessa med täta avloppsledningar till sex stycken pumpstationer, vilka utplaceras i motorparken enligt ritning. Från pumpstationerna pumpas avrinningen till den östra sjön och för att minska på mängden ledningsschakt, utplaceras de tryckledningar som leder från väster i samma schaktgrav. Den östra sjön har en yta på 2.200 m 2 och föreslås erhålla en konisk utformning, varvid erhålls stor volym och god effekt som utjämningsmagasin, vilket är nödvändigt med beaktande av de stora ytbelagda ytor som planeras. Den konstgjorda sjön föreslås även fungera som sedimenteringsbassäng, varvid med avrinningen följande grus, gummipartiklar och flockade föroreningar från bensin, oljor, avgaser, etc sjunker till botten. Den konformade bassängens botten utformas som en slamficka, vilken med sänkpump kan tömmas på sedimenterat material. Från den östra sjön leds vattnet i öppet dike till den västra sjön, vilken befinner sig på en lägre nivå. Diket kan planeras som slingrande och förses med olika slag av vattenväxter, under korsande banor anläggs trummor och förbindelsevägarna kan förses med representativt utformade broar. Den västra sjön utformas så att vattnet kan utströmma mitt i bassängen på en viss höjd från botten. Sjön har en yta på 4.000 m 2 och utformas också konformig så att den förutom flödesutjämning fungerar som sedimenteringsbassäng. Från dammen leds det utgående vattnet i sluten ledning till Glodiket som förses med en sedimenteringsbassäng nedanom dikets utlopp. Sedimentering i två efter varandra följande dammar torde innebära att 2 x 70%, dvs 91 %, av det fasta eller flockade material som medföljer avrinningen sedimenterar och det sedimenterade materialet kan uppfångas i slamfickorna, så att det avskiljs från det utgående vattnet. 18
3.7 Trafik- och säkerhetsaspekter Trafik- och säkerhetsplan visas på ritning F 260. 105. 3.71 Allmänt Trafikavdelningen utför inte regelbundna trafikräkningar på andra trafikleder än huvudvägarna, varför uppgifter om trafikmängd inte föreligger för Skagvägen. Med beaktande av att vägen inte är genomfartsled och den fasta bosättningen i Skag inte är betydande, kan Skagvägen anses som livligt trafikerad enbart sommartid. Detta beror på betydande fritidsbyggelse, besöksturismen och de fritidsaktiviteter som även engagerar fast bosatta. Om den fordonsrelaterade aktivitetsparken förverkligas vore det viktigt att vägen grundförbättras och erhåller status som bygdeväg. I det sammanhanget bör Skagvägens trafikmängder och säkerhet vid olika evenemang mer ingående studeras, varför vi begränsar oss att utreda trafik- och säkerhetssituationen vid större arrangemang i aktivitetsparken, såsom parkeringsbehov för besökare och funktionärer, framkomligheten till andra delar av Skag under tävlingarna, säkerhets- och sjukvårdsarrangemang under tävlingarna samt behoven av övervakning och anvisningar till besökarna. I den fordonsrelaterade aktivitetsparken förväntas större tävlingar med uppemot 10.000 besökare ett par gånger per år, medan något mindre evenemang med cirka 1.000 besökare förväntas närmare 10 gånger under året. Trafik- och säkerhetsarragemangen planeras för de största tävlingarna, vilket innebär att man vid dessa tillfällen bör uppbringa tillräckligt antal parkeringsplatser. Eftersom större tävlingar endast inträffar någon gång under året, bör undvikas att det byggs stora, asfalterade parkeringsplatser som förblir tomma under resten av tiden. 3.72 Trafik- och parkeringsarrangemang vid stora tävlingar Den ordinarie parkeringsplatsen inne i aktivitetsparken planeras för cirka 400 bilplatser, varav en del reserveras för bussar, för funktionärer och för VIP-gäster. Den huvudsakliga parkeringen vid stora evenemang anordnas utanför porten på var sida om infarten. Parkeringarna beräknas rymma cirka 1.050 bilar, fördelade på 720 platser norr om infarten och 330 platser på den södra sidan. Parkeringarna föreslås erhålla en utjämnad och avgrusad yta och vid anläggandet bör befintliga träd bevaras i sådan utsträckning, att ytan inte förblir öde när den inte används. Behovet av parkeringsplatser under de största tillställningarna föreslås att täckas i följande ordning och på följande sätt [ 6 ]: - Efter att ordinarie parkeringsplats och den gruslagda parkeringen har tagits i användning, anvisas en 2.400 meter sträcka av Skagvägens västra sida för 19
vägrensparkering, vilken påbörjas 400 meter söder om infarten och luckor lämnas för infarter och för mötande större fordon. Vägrensparkeringen slutar före den tillfälliga parkeringen och på den planerade sträckan beräknas rymmas 250 bilar. - Åland Ring avtalar med markägaren Bertil Mattsons sterbhus om att ett område som används som jordförråd utjämnas så att det kan användas för tillfällig parkering av cirka 200 bilar och tas i användning efter att vägrensparkeringen är fylld. - Avtalas med idrottsföreningen att deras parkering som rymmer cirka 110 bilar kan tas i användning i ett tredje skede. Från vägrensparkeringen och från de två tillfälliga parkeringsplatserna ordnas bussförbindelse till aktivitetsparken. - På dessa parkeringsplatser kommer cirka 2.000 fordon att rymmas. Vid de tillfällen, när det finns behov av ännu flera parkeringsplatser, bör parkering ordnas för 1.000 fordon på tillgängliga områden i Storby centrum. Arrangörerna överenskommer om att områden vid Eckeröhallen, skolan, Posthuset, Berghamn, Käringsund, etc kan användas och bussförbindelse ordnas till aktivitetsparken. Slutligen påpekas att behovet av parkeringsplatser vid en stortävling med 10.000 besökare inte motsvarar antalet besökare, utan en stor del förväntas anlända med bussar direkt från boningsorten eller med färja, varifrån det ordnas med bussförbindelser. 3.73 Ordnings- och säkerhetsarrangemang vid stora tävlingar För att parkeringsarrangemangen skall kunna ske som planerat bör tillfälligt parkeringsförbud införas på Skagvägen i närheten av tävlingsplatsen och det är viktigt att funktionärer på flera platser ger upplysningar om de arrangemang som gäller och även sköter övervakningen. Vid sjukdom eller olyckstillbud bland tävlanden eller besökare iordningställs en sjukstuga i byggnaden vid starten av drag racebanan och från en närbelägen helikopterplatta kan snabbt ordnas transport till sjukvård. För utryckningsfordon, såsom ambulans, polis och brandbil, ordnas fri tillgång till platsen från Skagvägen via ingångsporten och därtill anläggs en reservport invid bandepån och Åland Ring avtalar med väghållaren om att Uddvägen också kan användas som reservväg och är fri från hinder vid större tillställningar. Tävlingarnas arrangörer bör hålla sig med en tillräcklig stor och kompetent funktionärsstab, vilken ges utbildning och anvisningar så att parkeringsarragemangen fungerar som planerat, vägar och områden kring aktivitetsparken hålls fri från obehörig trafik och obefogade parkeringar samt att nedskräpning eller åverkan på naturen inte förekommer. 20
3.8 Vatten-, avlopps- och avfallsförsörjningen Vatten- och avloppsutredning visas på ritning F 260.106. Aktivitetsparkens vattenförsörjning ordnas genom en vattenledning, 110 PEH 10, som går längs Skagvägen och visas på översiktsplan F 260.101. Från ledningen byggs anslutningar till de vattenpunkter som byggs inom anläggningen med anslutning vid huvudledningen. 3. 81 Avloppslösningar vid stora arrangemang Inom aktivitetsparken byggs toaletter i Drag Strip- byggnaden, i huvudbyggnaden och vid den kiosk som planeras i norra delen av parken. Vid större arragemang kommer att anskaffas flyttbara toaletter, s.k. Baja-Major, och dessa tömms några dagar efter evenemangen så att belastningstoppar inte uppstår i kommunens ledningsnät eller i reningsverket. Från toaletterna insamlas avloppsvattnet till en pumpstation som byggs invid huvudparkeringen och därifrån leds avloppet i tryckledning till kommunens avlopp i Böle. Tryckledningen har en stigarledning med 3.030 meters längd, vilket innebär att ledningen har kapacitet att magasinera 50 m 3, vilket motsvarar fyra timmar. Kommunens avloppsnät har tillräcklig kapacitet att överföra den mängd avloppsvatten som uppstår vid de största arrangemangen, medan reningsverket har haft problem med belastningstoppar ända sedan kväverening infördes år 1999 och torde enligt utredning bero på att organiskt material hamnar i nitrifikationssteget vid höga belastningar, varvid kvävereduktionen som helhet försämras. Driftsstudier åren 2001 2006 visar dock att försämringar i kvävereduktionen inte är direkt relaterad till hög organisk belastning, utan som bakgrundsfaktor kan anges att kvävereduktionen blir instabil i små reningsverk om de förses med kompletta nitrifikations- och denitrifikationssteg. Driftsproblemen vid reningsverket accentuerade år 2006 när Eckerölinjen tog i bruk en ny färja som överförde stora mängder fetthaltigt avloppsvatten utan fettavskiljning. Problemen har åtgärdats genom att den utjämningsbassäng som föregår reningsprocessen förseddes med bottenluftning och satsvis Batch-rening infördes. Med dessa åtgärder har problemen med fetthaltigt avloppsvatten kunnat åtgärdas och eftersom färjornas belastningstoppar som helhet beaktat är väsentliga, torde även de försämringar i kvävereduktionen som uppstår vid hög organisk belastning ha eliminerats. Enligt uppgift fortsätter dock försämrad kvävereduktion att förekomma vid vissa tillfällen. Avloppsvattnet från aktivitetsparken behöver inte alls belasta reningsverket om det i fortsättningen uppstår driftsproblem under belastningstopparna: - De fasta avloppen kompletteras med Baja-Major vid större evenemang, vilka tömms efter några dagar i reningsverket om kvävereduktionen fungerar normalt och i annat fall kan tömningen ske i Hammarland eller i Mariehamns reningsverk. - Det i stigarledningen magasinerade avloppsvattnet kan också tömmas efter några dagar, i reningsverket om problemen är förbi efter några dagar eller annars vid mottagningspunkt i Hammarland. 21