Lönnstorp Vindbrukspark. Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Svalövs kommun 6 Juli 2012

Lönnstorp Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Svalövs kommun 6 Juli 2012

Förord En vindbrukspark planeras på fastigheten Lönnstorp 2:1/1 i Svalövs kommun. Anläggningen planeras omfatta fyra stycken vindkraftverk med en effekt om ca 1,5-2,5 MW vardera. Föreliggande dokument med bilagor är en miljökonsekvensbeskrivning som utgör underlag för bygglovsansökan samt miljöanmälan. Ansvarig för ansökan HS Kraft AB [org. nr 556885-6503] Frihamnsallén 8 211 20 Malmö Tfn: 040-694 19 60 E-post: info@hskraft.se Verksamhetsutövare Vento Energi AB [org. nr 556702-7338] c/o HS Kraft AB Frihamnsallén 8 211 20 Malmö Tfn: 040-694 19 60 E-post: info@hskraft.se Lönnvind AB [org. nr 556893-8715] c/o HS Kraft AB Frihamnsallén 8 211 20 Malmö Berörda fastigheter Lönnstorp 2:1/1 i Svalövs kommun. Ansvariga för utvecklingsprocessen och därmed för framtagande av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) Christian Bladh, HS Kraft AB, projekteringsledare Thomas Hörberg, HS Kraft AB, granskning Lars Welander, HS Kraft AB, granskning Foto och grafik: HS Kraft AB där inte annat angivits. Kartunderlag: Lantmäteriet

Läsanvisning Projektet beskrivs i Sammanfattningen. Kort information kring innehållet i övriga MKB-avsnitt beskrivs nedan: Avsnitt 1 Inledning ger en introduktion till projektets historik och verksamhetsutövare samt hur detta förhåller sig till politiska målsättningar i Sverige och internationellt. Kapitlet avslutas med en kort beskrivning av tillståndsprocessen. Avsnitt 2 Teknisk beskrivning och planerad verksamhet är självförklarande Avsnitt 3 Hushållning med mark, vatten och andra resurser redovisar områdets förutsättningar utifrån de bestämmelser som finns i miljöbalkens tredje kapitel Avsnitt 4 Miljömål listar sveriges 16 nationella miljömål samt ger en konkretisering av dessa på regional och kommunal nivå. Avsnitt 5 Nulägesbeskrivning - Förutsättningar för projektet innehåller beskrivningar av de områdesskydd som finns samt redovisar av resultat av utförda inventeringar m.a.p. landskapet, fågelfaunan samt fladdermöss. Avsnitt 6 Effekter, konsekvenser och åtgärder innehåller en beskrivning av förväntade miljökonsekvenser och andra följder av vindbruksetableringen. Avsnitt 7 Studerade alternativ redovisar de alternativa utformningar och lokaliseringar som undersökts utifrån kraven som finns i miljöbalkens sjätte kapitel. Begrepp och förkortningar Benämningar som vindbruksparken, vindbruksanläggningen, gruppstationen, gruppen, etableringen etc. omfattar samtliga vindkraftverk inom projektområdet om inget annat anges. Följande förkortningar används i dokumentet: MKB = Miljökonsekvensbeskrivning KMKB = Kulturmiljökonsekvensbeskrivning VBP = Vindbrukspark VKV = Vindkraftverk MB = Miljöbalken PBL = Plan- och Bygglagen ÖP = Översiktsplan GIS = Geografiskt Informations System Effekt, watt: anges i enheterna kilowatt (1 kw=1000 W) megawatt (1 MW=1000 kw) gigawatt (1 GW=1000 MW) terawatt (1 TW=1000 GW). Energi, wattimmar: anges i enheterna kilowattimmar (1kWh=1000 Wh) megawattimmar (1 MWh=1000 kwh gigawattimmar (1 GWh=1000 MWh) terawattimmar (1 TWh=1000 GWh). I bilagorna återfinns kartmaterial, förklarande texter, beräkningar och framtagna underlagsrapporter.

Sammanfattning Lönnvind AB har för avsikt att tillsammans med Vento Energi AB äga och genom HS Kraft AB uppföra och driva en vindbruksanläggning på fastigheten Lönnstorp 2:1/1, Lönnstorps Gård i Svalövs kommun. Den planerade anläggningen utgörs av fyra stycken vindkraftverk. Verksamheten innebär att ytterligare produktionskapacitet för förnybar energi introduceras i landet, helt i linje med riksdagens planeringsmål om 30 TWh vindkraftsel till år 2020. Avsikten är att de fyra vindkraftverken ska producera förnyelsebar el utan vägburna bränsletransporter. Inga skadliga utsläpp eller några påtaglig direkta eller indirekta skadliga miljökonsekvenser ska uppstå under bygg-, drift- eller avvecklingsskedet. Anläggningen utformas och dimensioneras så att driften kan hanteras inom gällande begränsningsvärden för miljöeffekter. Bakgrund Inledande samråd enligt gällande bestämmelser i miljöbalkens 6 kapitel hölls under 2006 med länsstyrelsen i Skåne län, Svalövs kommun samt närboende inom 1km radie från anläggningen. 2007 fattades ett beslut om att en detaljplan skulle upprättas för projektet och under 2008 hölls ett programsamråd avseende denna. Sedan 2009 har Svalövs kommun arbetat med att ta fram en ny vindbruksplan och i samband med detta har detaljplaneärendet legat vilande. I nuläget har Svalövs kommun beslutat att detaljplan inte längre krävs av kommunen och därför återupptar HS Kraft AB projektet genom att såsom ombud för verksamhetsutövarna inkomma med en bygglovsansökan samt miljöanmälan till kommunen. Varför har den här platsen valts? De bästa vindlägena hittar vi längs västkusten och i södra Skåne. Lönnstorpsområdet ligger exponerat för vindarna över sydvästra Skåne och förstudier som gjorts visar på en god vindenergipotential. Efter 1800-talets skiftesrörelser, då byarna splittrades och gårdarna spreds i landskapet, har förutsättningarna för att hitta stora öppna platser i det svenska jordbrukslandskapet försämrats. Vid Lönnstorp har vi ett öppet och lämpligt område med få, om några, konkurrerande intressen kring etableringsplatsen. Området är utpekat i Svalövs kommuns översiktsplan som lämpligt för vindkraft. Anläggningen planeras i ett landskap som är starkt präglat av modern jordbruksdrift. Här kan de av Svalövs kommun angivna riktlinjerna för vindbruk klaras, däribland det rekommenderade avståndet om 700 meter till bostäder. Vad ska byggas? Platsen har goda vindförutsättningar även om det är ett inlandsläge, vilket innebär att det krävs en något högre navhöjd för att nå nära den opåverkade geostrofiska vinden. En bärande tanke är att eftersträva en anläggning med få högpresterande vindkraftverk med stora, och därmed till synes långsamtgående, rotorer. I en framtida upphandling kommer valet att ske mellan olika fabrikat inom de villkor som ett kommande tillstånd föreskriver. Det pågår en teknisk utveckling av sådana vindkraftverk som kan bli aktuella för den här platsen. Därför finns i dagsläget ingen given modell utan miljöprövningen sker utifrån vissa ramvärden som ska hållas under drift - oavsett vilken modell som i slutänden handlas upp. Navhöjden kommer att vara maximalt 80 meter och rotordiametern maximalt 101 meter. Totalhöjden kommer inte överskrida 130,5 meter. Effekten på vindkraftverken planeras till 1,5-2,5 MW. Denna MKB utgår från tre olika vindkraftverk som i dagsläget verkar bäst lämpade för platsen; Siemens SWT-2.3-101, REpower MM100 och GE 1.6-101. Samtliga modeller kan levereras med en navhöjd på 80 m och en rotordiameter på 100-101 meter. Siemens SWT-2.3-101 har en effekt på 2,3 MW, REpower MM100 har en effekt på 2,0 MW och GE 1.6-100 har en effekt på 1,6 MW. Hur är dagens situation vid Lönnstorp? Lönnstorp ligger i den delen av Svalövs kommun som brukar benämnas slättbygden, i ett område som kännetecknas av åkermarksprägel. Sydost om Lönnstorp ligger tätorten Svalöv och norrut den så kallade mellanbygden med skogsområden, betes- och åkermarker. Landskapet är storskaligt med spridd bebyggelse. En befintlig anläggning ca 2 km väster om det aktuella projektområdet syns bakom skogsområdet Barmossen och fler vindkraftverk

samt tätorts och industribebyggelse syns på längre håll i söder. De öppna åkrarna skapar fria siktlinjer i närområdet och på avstånd, även om kringliggande skogspartier begränsar sikten i viss utsträckning åt norr, väst och öst. Bostadshus och gårdar i närområdet är i stor utsträckning inbäddade i skyddande vegetation. I närområdet finns värdefulla kulturmiljöer men platsen omfattas inte av några intressen eller restriktioner vad gäller naturmiljön. Visuell påverkan Vindkraftverk är höga konstruktioner som kan vara visuellt dominerande inslag i närområdet. Detta är i allmänhet den mest påtagliga effekten. Flera undersökningar av hur människor upplever vindkraftverk visar att upplevelse av påverkan till stor del är beroende av vilken inställning man har till vindbruk i allmänhet, eller till det vindkraftverk det gäller. Vindbruksanläggningen kommer inte medföra några påtagliga negativa konsekvenser för naturmiljön eller friluftslivet i området. Inverkan på kulturmiljön blir begränsad då den äldre bebyggelsen i området som inte ligger skyddad från direkt insyn är uppblandad med nyare byggnader och landskapselement. Slutsats Nästan all påverkan av ett vindkraftverk är tidsavgränsad och reversibel. Efter att verksamheten är avslutad kommer vindkraftverken att nedmonteras, metallerna återanvändas och marken återställas. Sammanfattningsvis bedöms vindbruksparken inte medföra några påtagliga negativa konsekvenser för kulturmiljön, naturmiljön eller friluftslivet i området. I ett övergripande perspektiv kommer anläggningen, genom sin utsläppsfria energiproduktion, att medföra positiva konsekvenser för miljön. Anläggningen är utformad och dimensionerad så att driften kan hanteras inom gällande begränsningsvärden för miljöeffekter. Syftet med projektutvecklingen har varit att med största möjliga hänsyn till människor och miljö utforma en koncentrerad och effektiv vindbruksanläggning som utnyttjar områdets potential optimalt. Påverkan av ljud, ljus och skuggor Vindkraftverk avger ett karakteristiskt pulserande aerodynamiskt genererat ljud som kan uppfattas i närområdet. Under vissa väderförhållanden kan detta upplevas som störande speciellt på platser där tystnad är ett upplevelsevärde. Ett vindkraftverk kan också förorsaka rörliga skuggor från rotorbladen i närområdet när solen skiner. Dessa upplevs inte sällan som störande om rotorskuggan passerar en uteplats eller ett fönster. På nära håll är effekten intensiv, men på längre avstånd blir den suddig och mindre påtaglig. Utöver avståndet är årstid, väderhållanden och tidpunkt på dygnet avgörande för hur stark skuggeffekten blir. Genom lämplig placering och styrsystem säkras att de av myndigheternan rekommenderade värdena avseende ljudpåverkan och maximal årlig skuggtid kommer innehållas under driften av anläggningen.

Innehåll Sammanfattning 1. Inledning...3 2. Teknisk beskrivning och planerad verksamhet...6 3. Hushållning med mark, vatten och andra resurser...12 4. Miljömål...13 5. Nulägesbeskrivning - Förutsättningar för projektet...16 6. Effekter, konsekvenser och åtgärder...22 7. Studerade alternativ...47 8. Sammanställning av miljökonsekvenser för enskilda bostäder...49 Bilagor Bilaga 1 - Kartunderlag Bilaga 2 - Beräkningsmetoder mm Bilaga 3 - Beräkningsresultat för skuggpåverkan- Bilaga 4 - Beräkningsresultat för ljudimission Bilaga 5 - Landskapsanalys Bilaga 6 - Fågelinventering Bilaga 7 - Fladdermusinventering Bilaga 8 - Flyghinderanalys Bilaga 9 - Remissförfrågningar Referenser och källor...50 1

1. Inledning 1.1. Bakgrund Markägarna har under flera års tid tillsammans med Vento Energi AB och HS Kraft AB drivit ett vindbruksprojekt kring Lönnstorps gård, ett område som pekas ut som lämpligt för vindbruk i Svalövs gällande översiktsplan. Projektet initierades officiellt år 2006 genom att HS Kraft organiserade ett tidigt samråd med myndigheter och närboende och år 2007 togs det tillsammans med Svalövs kommun ett beslut om att en detaljplan skulle upprättas för projektet. Samma år tog Svalöv fram en vindkraftspolicy som innebar vissa restriktioner för den tänka vindbruksparken, men som på det hela taget ändå möjliggjorde att projektet genomfördes på ett framgångsrikt sätt. I samband med att kommunen ville ta ett mer samlat grepp om utbyggnaden påbörjades ett arbete med att ta fram en vindkraftsplan i form av ett tillägg till översiktsplanen, varför detaljplaneärendet har legat vilade sedan dess. Efter att plan- och bygglagen förändrades för ett par år sedan kräver inte längre Svalövs kommun att en detaljplan ska upprättas för vindbruksparken, varför verksamhetsutövarna genom HS Kraft AB nu söker om bygglov samt gör en miljöanmälan i ärendet. 1.2. Om HS Kraft AB HS Kraft är en aktiv samhällsutvecklare som projekterar, uppför och sköter driften av större landbaserade vindbruksanläggningar som producerar förnyelsebar energi i vindstarka lägen i södra Sverige. HS Kraft är oberoende och privatägt och arbetar i långsiktigt samarbete med markägare. Vi växer snabbt genom unika marknadskontakter och arbetar kvalitativt genom hög kompetens inom hela vårt verksamhetsområde. För närvarande innehåller projektportföljen ca 160 vindkraftverk, motsvarande ca 400 MW eller ca 1 TWh, i olika stadier i livscykelprocesen. 1.3. Varför vindbruk Vindbruket kommer att spela en stor roll i det framtida energisystemet, både i Norden och i Europa som helhet. Denna utveckling drivs på av EU:s mål till 2020 gällande både förnyelsebar energi och klimat samt av nationella mål och ambitioner. Sveriges del av EU:s mål innebär att vi skall öka från knappt 40 % förnyelsebart år 2002 till 49 % år 2020. För att klara detta bedömer Svensk Energi att det krävs ca 25 TWh ny förnybar elproduktion i Sverige, varav vindbrukets andel bedöms bli ca 10 TWh. Riksdagen antog 2009 ett mer ambitiöst nationellt planeringsmål som innebär 30 TWh vindkraft till år 2020, varav 20 TWh från landbaserade anläggningar. För att uppnå planeringsmålet behövs 2 500-3 500 nya vindkraftverk, beroende på vilken effekt som etableras. 2011 var vindbruksproduktionen ca 6,1 TWh, vilket motsvarar mer än en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor (Svensk Vindenergi 2012). Samhällets ambition för det framtida svenska energisystemet beskrivs i Energimyndighetens informationsbroschyr Framtidens vingslag. Förnybara energikällor som vatten, sol, vind och biobränslen är viktiga för den framtida energiförsörjningen. Användningen av dessa leder till lägre utsläpp av bl a växthusgaser. Bland de förnybara energikällor som finns för elproduktion, är vindkraft ett alternativ som kan bli konkurrenskraftigt snabbt. Vindkraften kan, tillsammans med andra förnybara energikällor, skapa en svensk energiförsörjning som är säker, mer ekologisk och ekonomiskt hållbar. Vindkraften är idag en av de billigaste förnybara energiteknikerna och varje kilowattimme som produceras med vindkraft gör att produktionen kan minskas lika mycket vid någon annan elproduktionsanläggning. Därmed kan Sveriges import av el reduceras, sett över hela året. Energipolitiken i Sverige har lett till en minskning av koldioxidutsläppen, som bidrar till en stor del av växthuseffekten. Sverige undertecknade 1997 Kyotoprotokollet tillsammans med 83 andra länder. I samband med undertecknandet valde vi att minska utsläppen ytterligare De globala miljöhoten måste tas på allvar. Dit hör inte minst klimatförändringarna. Varje land har ansvar för den globala miljön och den angår alla. Det andra länder gör påverkar oss och det vi gör påverkar dem. Med vindkraften har Sverige möjlighet att svara upp mot åtagandena i Kyotoprotokollet och nå uppsatta kvalitetsmål för miljön. FN:s klimatkommitté har konstaterat att utsläppen måste minska med 50 70 procent för att motverka klimatförändringarna och att en snabb utbyggnad av förnybara energikällor är en av de viktigaste åtgärderna. Globalt sett växer vindkraften snabbast av dessa energikällor. Vindkraft är ekologiskt hållbart eftersom det är en energikälla som naturen själv skapat och som inte tar slut. Genom att producera en ren och förnybar energi, utan att behöva bränsle och miljöfarliga transporter, bidrar vindkraf- 3

ten direkt till att minska miljöbelastningen. När ett vindkraftverk avvecklas kan det monteras ner utan att det blir skador i marken, till skillnad från andra energianläggningar (Energimyndigheten, 2002) 1.4. Konkurrenskraft Om ett vindkraftverk står still beror detta oftast på att det blåser mindre än fyra meter per sekund. Även om moderna vindkraftverk kan producera el 98 % av de timmar det blåser under ett år så varierar vindkraftverkens elproduktion eftersom det inte blåser lika mycket hela tiden. I takt med att fler vindkraftverk ansluts till elnätet utjämnas emellertid variationerna i el-produktionen och jämfört med andra energiproducerande teknikslag står sig vindkraften bra. Vindbruket kan kombineras med andra förnybara energikällor, till exempel med vattenkraften, som är väl utvecklad i Sverige. På vintern, när vattenmagasinen minskar och energibehovet är som störst, blåser det som mest. När vindkraftverket producerar energi kan vatten sparas i älvarnas vattenmagasin för att användas till el-produktion vid senare tillfällen. Elproduktion från vind och vatten kompletterar därför varandra. 1.5. Miljönytta Energianvändningen för tillverkning, transport, byggnation, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca två procent av verkets totala energiproduktion under sin livslängd. Resterande tid av vindkraftverkens livslängd utgör all produktion ett nettotillskott av energi, genom vilket produktionen från exempelvis fossila bränslen kan minska. Beräknad elproduktion på 24 000MWh om året motsvarar elförbrukningen i ca 1 200 villor med eluppvärmning eller behovet av hushållsel för 4 800 bostäder (SOU, 1999-75b). Omräknat till fossillbaserad elproduktion undviks följande påverkansfaktorer: >utvinning av ca 10 000 ton kol (brunkol: det tredubbla) >utsläpp av ca 24 000 ton koldioxid >utsläpp av ca 24 ton kväveoxid >utsläpp av ca 30 ton svaveldioxid Detta sker dessutom utan att förbruka ytterligare av jordens ändliga resurser. 1.6. Om tillståndsprocessen och MKB-arbetet 1.6.1. Lagstiftning I bilagan till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd förtecknas vindbruksanläggningar som miljöfarlig verksamhet. När det gäller miljöprövningen delas vindbruksanläggningarna in i tre kategorier: A För en vindkraftetablering om två eller fler verk, där varje verk har en totalhöjd som överstiger 150 meter, ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen (40.90) - B För en vindkraftetablering om sju eller fler verk, där varje verk har en totalhöjd som överstiger 120 meter, ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen (40.95) C För en vindkraftetablering om ett eller fler verk, där varje verk överstiger 50 meter, ska en anmälan göras i god tid till den kommunala miljönämnden (40.100) Större vindbruksanläggningar (verksamhetskod 40.90 och B 40.95) klassas enligt MB som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd. Med miljöfarlig verksamhet menas enligt MB kapitel 1 3 p: användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande. 1.6.2. Tillståndsprocessen Vindbruksanläggningen i Lönnstorp hamnar under verksamhetskod 40.100. Detta innebär att bygglovsansökan samt miljöanmälan kommer att göras till Svalövs kommun (miljöanmälan görs dock till Söderåsens miljöförbund för Svalöv samt övriga kommuner som ingår i detta samarbete). I och med att en ansökan inkommer till kommunen blir det ett formellt ärende. Kommunen skall höra grannar, berörda myndigheter m.fl. innan beslut tas. Sökanden måste i ansökan visa att verksamheten ligger i linje med 4

plan- och bygglagens samt miljöbalkens bestämmelser om bl.a. val av plats, hänsyn och god hushållning och att de specifika regler och rekommendationer som gäller vindkraftverk kan uppfyllas. 1.6.3. Miljökonsekvensbeskrivning MKB:n är ett centralt dokument som utarbetas inom ramarna för det aktuella projektet och bifogas bygglovsansökan samt miljöanmälan. MKB:n är ett redskap för att redan under planeringsprocessen lägga en grund för verksamhetens miljöhänsyn samt utgöra ett beslutsunderlag för den tillståndsgivande myndigheten. Enligt Miljöbalken är syftet med MKB:n att: skede och avvecklingsskede. Miljökonsekvenser som uppkommer i livscykelperspektiv från vaggen till graven såsom utvinning av metaller till vindkraftverk och transporter ingår ej i denna MKB. Influensområdet för effekter av ljud och rörliga skuggor har avgränsats till ett område inom ca 1,5 kilometer från vindbruksanläggningen. När det gäller visuell påverkan på landskapsbilden så redovisas en analys utifrån fotomontage inom ca 5 kilometers avstånd från vindbruksparken. identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. (6 kap 3 ) Detta MKB-dokument avser att belysa konsekvenser för människors hälsa och miljö vid uppförande och drift av en vindbruksanläggning om 4 vindkraftverk vid Lönnstorps gård i Svalövs kommun. De effekter av etableringen som är relevanta att beakta när det gäller vindkraftverk är utöver effekter av etableringsfasens och avvecklingsfasens byggaktiviteter: den visuella effekten, påverkan på natur- och kulturmiljö, påverkan på viktiga samhällsfunktioner, effekter av avgivet ljud och effekter av skuggor orsakade av rotorbladens cirkelrörelse i soljus, riskaspekter som brand, kemikaliehantering, nedfallande isskorpa och elsäkerhet m.m. Som underlag för bedömningarna har HS Kraft låtit ta fram inventeringar och utredningar kring områdets fågel- och fladdermusfauna samt landskapsvärden. Dessa bifogas som separata bilagor till denna MKB. 1.6.4. Avgränsningar Tidsmässigt omfattar MKB:n vindbrukparkens anläggningsskede, drift- 5

2. Teknisk beskrivning och planerad verksamhet 2.1. Lokalisering Den viktigaste förutsättningen för vindbruk är att det blåser bra. Vid utplaceringen av vindkraftverken är grundkravet att uppfylla de riktlinjer som finns för maximal påverkan i form av ljud och skuggor på närboende. Andra viktiga aspekter att beakta vid lokalisering av vindbruk är att minimera konflikter med motstående intressen såsom naturmiljö och kulturmiljövärden. Ur projektekonomisk synvinkel är det också viktigt att beakta möjlighet till nätanslutning samt att försöka nyttja befintliga vägar i området så mycket som möjligt. Det finns givetvis också en strävan efter att placera verken på naturliga höjdpunkter inom projektområdet för att förbättra nyttjandet av områdets goda vindresurser. Anläggningen planeras i ett landskap som är starkt präglat av modern jordbruksdrift. Förstudier visar på en god vindenergipotential, vilket även bekräftas av vindbruksparkerna som är utspridda på olika håll i det öppna slättlandskapet. Det finns få intresseområden för natur- och kulturmiljö på och kring etableringsplatsen, även om delar av projektområdet är utpekat som värdefull kulturmiljö av länsstyrelsen i Skåne län. Bakgrunden till att platsen inkluderats i länsstyrelsens kulturmiljöprogram är att det finns lokala värdekärnor inom området i form av Lönnstorps gård, Munkagårda och Källstorp. Projektområdet är utpekat i Svalövs kommuns ÖP som lämpligt för vindkraft. 2.2. Vindkraftstekniken I ett vindkraftverk omvandlas vindens rörelseenergi till elektrisk energi. I figur 2-1 till höger illustreras de viktigaste delarna och begreppen för ett vindkraftverk. Kortfattat kan nämnas rotorbladen är utformade på samma sätt som flygplansvingar och får (såsom bilden är orienterad) en medsols rörelse när vinden blåser mot vindkraftverket. Rotorbladen utgör tillsammans vindkraftverkets rotor (turbin), som driver en generator belägen i maskinhuset (nacellen). I generatorn omvandlas rörelseenergin till elektricitet, som antingen kan användas för eget bruk eller levereras till det allmänna elnätet. Anledningen till att turbinen är placerad ovanpå ett högt torn är att det blåser mer ju högre upp man kommer, varför denna kan producera mer elekricitet på högre höjd. Vindkraftverk börjar normalt producera el redan vid en vindhastighet Fig 2-1: Illustrering av vindkraftverkets viktigaste delar 6

av cirka 4 m/s och vid vindhastigheter överstigande cirka 12 m/s sker maximal produktion. Vid hastigheter överstigande cirka 25 m/s stängs vindkraftverken av. Eftersom vindens rörelseenergi är en funktion av vindhastigheten upphöjt till tre, innebär en liten ökning av vindhastigheten en stor ökning av rörelseenergin. Vid en ökning av vindhastigheten från 6 m/s till 7,5 m/ kommer mängden rörelseenergi ungefär att fördubblas. Eftersom det i regel blåser mer på högre höjd producerar därför vindkraftverk avsevärt mer ju högre de tillåts bli. För ett vindkraftverk med en bladlängd om 50 meter (100 m rotordiameter) och vid en vindhastighet av 10 m/s är vikten av den luft som passerar genom rotorns sveparea under en sekund cirka 80 ton. Ungefär 40 45 % av motsvarande rörelseenergi omvandlas av vindkraftverket till elektrisk energi. De vindkraftverk som uppförs idag har långtgående automatik och behöver lite tillsyn på plats. Genom ett antal givare insamlas data om vindhastighet, vindriktning, temperatur etc. för automatisk styrning. Olika data för övervakning och uppföljning registreras och loggas såsom varvtal, utgående effekt med mera. Hur mycket vinden bromsas av markytan beror på topografin och vegetationen. Öppen mark med begränsad förekomst av skogsdungar och annat har mindre turbulenta vindförhållanden än skogsmark. Av denna anledning kan en god elproduktion säkras med något lägre vindkraftverk på slättområden som det vi har kring Lönnstorps gård. Däremot kräver inlandslägen såsom det i Lönnstorp i regel något högre vindkraftverk än vad som krävs till havs eller på kustnära lägen. I den nationella karteringen av vindförhållanden, den så kallade MI- UU-utredningen, framträdde vissa regioner med bättre vindförhållanden för energiproduktion än andra och i Skåne län finns flera bra vindlägen. För aktuellt området redovisas beräknade årsmedelvindhastigheter på cirka 7-7,2 m/s (avser nivån 72 meter över nollplansförskjutningen), se figur 2-2. 2.3. Vindkraftverk Det pågår en fortlöpande snabb utveckling inom vindbruksbranschen vilket innebär att det är svårt att i en tillståndsansökan ange den bäst lämpade typen av vindkraftverk för platsen. Miljöprövningen sker därför Fig 3-2: Vindresurser i området enligt MIU modellen (Uppsala universitet). Fig 2-2: Vindförhållanden i projektområdet enligt MIUU-karteringen (Uppsala universitet, 2009) utifrån vissa ramvärden som ska hållas under drift oavsett vilken modell som i slutänden handlas upp. I upphandlingen kommer val att ske mellan olika leverantörer inom de villkor som tillståndet föreskriver, exempelvis att vindkraftverken maximalt får vara 130,5 meter höga. Ljud och skuggberäkningar som presenteras i denna miljökonsekvensbeskrivning är baserade på tre typer av vindkraftverk som anses bäst lämpade för platsen. Dessa är av modellerna Siemens SWT-2,3-101 (2,3 MW), REpower MM100 (2 MW) och GE-1.6-101 (1,6 MW). Alla dessa vindkraftverk har en tornhöjd på 80 meter och en rotordiameter på 100-101 meter. Gemensamt för fabrikaten är också att de är välkända på den svenska marknaden samtidigt som pålitliga data finns att tillgå för nödvändiga beräkningar. I fotomontagen som tagits fram för att visa på den visuella påverkan har vindkraftverk av typen Siemens SWT-2.3-101 7

använts eftersom detta verk har störst rotordiameter och högst totalhöjd. Gällande begränsningsvärden för såväl skuggor som buller kommer naturligtvis att följas, oavsett vilket fabrikat som väljs för vindbruksparken. 2.4. Hinderbelysning Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk, precis som master och andra höga anläggningar, förses med hindermarkeringar enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter, LFS 2008:47. Enligt föreskrifterna skall vindkraftverk som med rotorn i dess högsta läge har en höjd av 45 till 150 m över underliggande mark eller vattenyta markeras med blinkande medelintensivt ljus (rött blinkande ljus) under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverkens hinderbelysning illustreras i fig 2-3 till höger. För att minska påverkan kan anläggningen förses med utrustning som styr så att blinkningen synkroniseras för hela vindbruksparken. 2.5. Elnät och kopplingsstationer Elanslutningen av vindbruksparken kan förenklat beskrivas som två delar. En extern del för sträckan från nätbolagets anslutningspunkt till projektområdet och en intern del som utgörs av elnätet för projektområdet. Hur anslutning till det externa nätet placeras och utformas bestäms av nätbolaget i området och illustreras i figur 2-6 på nästa uppslag. Inom projektområde förläggs ett internt nät vars utformning är beroende av antalet vindkraftverk och deras inbördes placering. Det interna nätet markförläggs företrädesvis längs vägar och kan komma att byggas antingen av aktuellt nätbolag eller av verksamhetsutövaren. 2.6. Vägar och uppställningsplatser Nyttjande av befintliga vägar eftersträvas och genom projektområdet går en väg av mycket god standard. För vägsträckor från befintlig väg till vindkraftverken måste dock nya vägar anläggas. Dessa byggs i skärning eller bank beroende på terräng och för att uppnå massbalans. Vid byggnation av ny väg avlägsnas vegetationstäcket och återanvänds på slänter och i anslutningar mot orörd mark. På den avbanade jorden Fig 3-3: Krav på hinderbelysning för vindkraftverk som är 150m eller högre Fig23:Kravpåhinderbelysning 2-3: förvindkraftverksomär150mellerlägre m eller lägre läggs geotextil för att förhindra inblandning med förstärkningslager. Byggmetoden för uppförande av uppställningsplatser motsvarar den som används vid vägbyggnationen. En karta med preliminär vägsträckning redovisas i fig 2-5 på nästa sida. En detaljerad utredning av utformningen av det interna väg- och elnätet samt utformning av uppställningsplatser kommer göras i samband med detaljprojektering av projektet. Vägbredden som erfordras för transport av vindkraftverk är ca 4 5 meter. Körbanan bör bestå av ett minst 30 cm tjockt förstärkningslager av krossmaterial, därovan ca 100 mm bärlager och 50 mm slitlager. Bärlagret konstrueras vanligtvis av krossat eller sorterat material med en kornstorlek upp till 30 mm medan grusslitlagret uppförs av krossgrus eller välgraderat naturgrus med en kornstorlek upp till 20 mm. Projektet kommer också att omfatta nybyggnation av tillfälliga/permanenta upp- 8

ställningsplatser inom projektområdet. 2.7. Fundament Det finns i princip två metoder för att förankra vindkraftverken till marken. Gravitationsfundament är det vanligast förekommande och bygger på principen att samtliga dynamiska och statiska laster som leds ner genom tornet överförs till marken genom ett tungt betongfundament gjutet i marken. Ett gravitationsfundament har en yta av ca 250 400 m2 och en volym på 400 500 m3 betong. Om lokaliseringen ligger på ett ställe där det är nära till fast urberg kan bergförankrade fundament användas. Detta innebär att vindkraftverken förankras i berget via dragstag och att vindkraftverket gjuts fast på frilagt berg. Fördelen med denna typ av fundament är att den kräver mindre yta och mindre mängd betong. Nackdelen är att det ställer höga krav på bergets förmåga att uppta lasterna. Typ och storlek av fundament bestäms utifrån resultatet av en geote- knisk undersökning som kommer att göras i samband med detaljprojekteringen. 2.8. Kemikaliehantering Växellådor i vindkraftverk och transformatorer, som antingen är placerade i verket eller i separat hus utanför verket, innehåller olja. Växellådor innehåller cirka 500 liter och transformatorer cirka 1 000 liter. Vindkraftverken har oljeuppsamlingstråg såväl i maskinhus som i tornets botten. Transformatorer utanför verket står i ett slutet rum och är försedda med en särskild uppsamlingsvolym. De åtgärder som behövs för att förebygga oljeförorening av mark eller vatten kommer att vidtas. ± 0 500 1 000 m Teckenförklaring Lönnstorp vbp Fig 2-5: Gällande utformningsalternativ och möjlighet till användande av befi ntligt vägnät. Röda prickar symboliserar användning av befi ntlig väg. Blåa streck symboliserar anläggning av ny väg. Fig 2-4: Anläggning av tillfartsväg till vindkraftverk. 9

2.9. Aktiviteter under byggskedet Nedan ges en allmängiltig beskrivning av hur ett vindkraftverk uppförs. I princip kommer anläggningsarbetet för föreliggande anläggning att ske på detta sätt, avvikelser kan dock förekomma. 2.9.1. Anläggning av vägar Byggskedet inleds med att befintliga vägar om nödvändigt förstärks och att nya tillfartsvägar samt uppställningsplatser anläggs. Dessa uppställningsplatser anläggs i omedelbar närhet till vart och ett av vindkraftverken, med sådan placering att de gör minsta möjliga intrång i naturen. Varje uppställningsplats upptar en yta av ca 1200 m 2 och är nödvändig för byggnationen. Uppställningsplatserna bör inte tas bort om det inte finns starkt vägande skäl då de kan komma till användning vid ev. större underhållsåtgärder under driftperioden. 2.9.2. Förläggning av elnät I samband med att vägar byggs eller breddas inom området kommer också elnätet att förläggas. Kablar för det interna nätet kan läggas både i eller vid sidan av vägar inom området. Kablar för anslutning till regionnätet dras av nätägaren och förläggs i största möjliga mån i anslutning till befintliga vägar. I fig 2-6 till vänster presenteras det förslag som E.ON Elnät har lämnat för anslutning till regionnätet. Kablarna läggs i gravar som är cirka en meter breda, beroende på antalet kablar som läggs. Täckning av kablar sker i enlighet med gällande normer. I väg och i skogsmark täcks kablar med cirka en halv meter material och i åkermark är täckningsdjupet cirka en meter så att marken över kabeln kan fortsätta att brukas. För att skydda kabeln läggs den i skikt av sand både över och under kabeln. Kabelgraven återfylls med befintliga massor, alternativt med vägmaterial. 2.9.3. Fundament Vindkraftverken kommer att förankras i marken genom gravitationsfundament eller genom förankring i berg, beroende på geotekniska förutsättningar. Troligast är att de flesta av verken kommer att förankras genom gravitationsfundament. För gravitationsfundamenten sker utschaktning. Djupet på detta avgörs efter att geotekniska prover har tagits på marken där fundamentet skall anläggas. Vid behov utförs extra utschaktning för att sedan fyllas igen med sand eller makadam. Sprängning kan i vissa fall krävas. När schaktarbetena är färdiga gjuts bottenplattan för fundamentet. I bottenplattans mitt placeras rör, vilka kablarna sedan skall löpa igenom. Därefter armeras och gjuts fundamentet som sedan skall härda i närmare en månad, innan fundamentet täcks över. Ett bergförankrat fundament fästs genom en bergadapter, ett antal stag som borras och gjuts fast i berget. Det går åt mindre mängd betong än för ett gravitationsfundament av betong. Nackdelen är att det ställer höga krav på bergets förmåga att uppta lasterna. Fig 2-6: E.ON Elnäts förslag till anslutning till regionnätet. 2.9.4. Installation av torn och turbiner Tornet levereras i delar, vilka monteras på varandra, överst monteras tornhuset (nacellen). Vingar kan sättas samman till den s.k. noden på 10

marken för att sedan lyftas upp och monteras fast på nacellen. De kan även monteras direkt på nacellen efter det att denna är placerad på tornet. Resningen brukar utföras på ett par dagar såvida vindförhållandena tillåter. Det skall dock inte blåsa mer än ca 10 meter per sekund för att detta skall vara möjligt. Efter installationen tar det cirka en vecka för driftssättning, varefter verket kan börja producera el. 2.9.5. Transporter I samband med att vägar nyanläggs och förstärks behövs bland annat grus och sten. För fundament används betong i varierande mängd beroende på typ av fundament. Diverse övrigt byggmaterial såsom för armering och gjutformar behövs. Allt detta kräver transportarbete. Därutöver körs en kran för montage av vindkraftverken till och från området samt att själva vindkraftverken måste transporteras till sina respektive positioner. Tornet levereras i delar, nacellen och transformator kommer i varsitt stycke och varje vinge levereras för sig. Transporter av vindkraftverkets delar kräver breda lastbilar med släp. Transporter med tunga fordon på grusvägar kan orsaka damning och Fig 2-7: Bild från anläggning av ett gravitationsfundament. buller. Vid risk för besvärande dammande förhållanden kan vägarna vattenbegjutas. Transporter kommer i huvudsak att ske dagtid på vardagar. 2.10. Aktiviteter under driftskedet Övervakningen innebär att en mängd olika data såsom vind- och väderförhållanden, teknisk prestanda och driftsituation registreras och skickas till en central driftdator för analys och lagring. Som exempel på data kan nämnas vindstyrka, varvtal, temperaturer, oljetryck, oljenivåer, vibrationsnivåer och aktuell effekt. En del av dessa data är av betydelse ur miljö- och risksynpunkt. När något är fel ges en signal, ett larm utlöses och om det finns behov stängs verket av automatiskt. Ett verk stängs av automatiskt om vindhastigheten överstiger cirka 25 m/s. Så sker också när ett larm om lågt oljetryck, låg oljenivå eller vibration lösts ut. Då måste besök på plats göras innan verket kan startas på nytt. Exempelvis finns det givare i växellådan som känner av oljetrycket och om det sjunker stängs verket av automatiskt. Eventuell olja som läcker ut samlas i ett oljetråg. Till verket hör också en transformator som antingen är placerad i nacellen, i botten på tornet eller utanför tornet. Transformatorn står i ett avskilt utrymme. Även i transformatorn finns en givare som känner av oljenivån och om den sjunker stängs verket av. Den olja som kommer ut samlas upp i en särskild behållare, transformatorboxen. Verken underhålls regelbundet vid schemalagda servicetillfällen, varvid bland annat oljeprover analyseras, fastsättning av vingar och olika system kontrolleras. I samband med service sker vanliga personbilstransporter. Vid eventuella större underhålls- eller reparationsarbeten kan tunga transporter behöva ske. 2.11. Aktiviteter under avvecklingsskedet Vindkraftverken dimensioneras för att kunna vara i drift under minst 20 år. Efter vindkraftverken tjänat ut ska de monteras ned. Hur stor del av fundamenten som skall tas bort avgörs i anslutning till den aktuella tidpunkten, när de aktuella förhållandena och förutsättningarna är kända. 11

3. Hushållning med mark, vatten och andra resurser Bestämmelserna i miljöbalkens tredje kapitel, Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden, ger förutsättningarna för hur ett markområde bör utnyttjas, hur avvägningen ska ske då samhället har olika väsentliga intressen att tillvarata. Bestämmelserna ska tillämpas då verksamheter prövas enligt Miljöbalken och vid planläggning enligt Plan- och bygglagen. Första paragrafen lyder: Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Detta är den grundläggande hushållningsbestämmelsen som gäller alla mark- och vattenområden. Därefter följer ett antal bestämmelser som tar sikte på specifika områden. Relevant för den här aktuella etableringen är åttonde paragrafen vars första stycke lyder: Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. i denna MKB därför på de intressekonflikter som faktiskt föreligger. Den ena starka konflikten är gentemot boende och besökare i Svalövs kommun som hellre ser en opåverkad landskapsbild än det visuella intrånget som en vindbruksankläggning faktiskt innebär. Den andra konflikten är gentemot det utpekade kulturmiljöområdet som till stor del överlappar med det aktuella projektområdet. Båda dessa intressekonflikter beslyes i landskapsanalysen som utförts av tredje part och som bifogas denna MKB: Utöver dessa präglas projektområdet i huvudsak av: Ett utpräglat produktionslandskap Mycket god vindenergipotential Goda avstånd till närboende Inga särskilda naturmiljövärden Platsen bör alltså tillmätas sådan betydelse som åsyftas i 3 kap. 8 Miljöbalken. Bestämmelsen omfattar energiproduktion och därmed vindbruk. Exempel på andra, ibland motstående, intressen (naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv) finns i sjätte paragrafens första stycke: Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Centralt för hushållningsaspekten vid en förändring som det här är fråga om är att göra en rimlig avvägning mellan de olika intressena. Inom projektområdet finns det mycket få motstående intressen och stort fokus läggs 12

4. Miljömål De nationella miljökvalitetsmålen I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de egenskaper som vår natur och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. I november 2005 kompletterades de 15 målen med ytterligare ett, vilket gör att det nu finns 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål och åtgärdsstrategier. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans, levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Vindkraft kan beröra miljömål både positivt och negativt. Vindkraft ersätter elproduktion med fossilt bränsle vilket innebär ett direkt bidrag till uppfyllande av miljömålen 1, 2, 3, 7 och 15. Vindkraft medför också minskade utsläpp av föroreningar till luft och därmed också minskad deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten och bidrar därför indirekt till att uppfylla målen 8, 10, 11, 12, 13 och 16. Miljömål som kan tänkas påverkas negativt om inte rimlig hänsyn tagits när det gäller fysiska effekter eller upplevelseeffekter vid lokalisering och utformning är 8, 10, 11, 12, 13, 14, 15 och 16. I det här fallet är det främst 13, 15 och 16 som bör ägnas uppmärksamhet. Odlingslandskapet kan påverkas negativt om lokaliseringen görs utan hänsyn till biotoper eller kulturbärande element. Sådan hänsyn kommer att tas för den aktuella etableringen, och en levande landsbygd med stark ekonomi är en förutsättning för bevarande och stärkande av både kulturvärden och miljövärden, vilket innebär en positiv inverkan på dessa miljömål. Negativa konsekvenser för mål 15 och 16 undviks genom en lämplig lokalisering och utformning. Fyra miljömål berörs inte alls av vindkraft: 4, 5, 6 och 9. Regionala miljökvalitetsmål Under 2010 uppdaterades Skånes miljöhandlingsprogram som visar hur Skåne län kan bidra till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Nedan förtecknas hur den här aktuella anläggningen kommer att bidra till delmål för de mest relevanta miljömålen. Miljömål 1 (Begränsad klimatpåverkan) Under denna rubrik ges som delmål att produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 terawattimmar högre än år 2002. Den tänkta vindbruksparken i Lönnstorp bidrar direkt till uppfyllandet av detta mål. > Miljömål 2 (Frisk luft) Under denna rubrik ges ett antal delmål kopplade till utsläpp och koncentrationer av luftföroreningar i Skåne. Bland annat anges det att halterna 60 mikrogram/m3 som timmedelvärde och 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas år 2012. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Vindkraften ersätter delvis importerad el från fossileldade anläggningar i länder som Danmark, Tyskland, Nederländerna och Polen, vilka till stor del ligger i förhärskande vindriktningar med Östersjön och Skåne som nedfallsområde. Under höst och vinter är Sverige i allmänhet nettoimportör av el vilket sammanfaller med den del av året när vindkraftverk producerar mest. Detta stärker bilden av att vindkraftproduktion ersätter importerad fossilbaserad el från Danmark, Tyskland och Polen m.fl. (Elmarknaden 2003). 13

Det är svårt att bedöma hur mycket vindkraftverkens ersättning av utsläpp i utlandet bidrar till de här målen men att de bidrar är klart (se SOU99 75b, bil. 3). Det är heller inte lätt att på ett fullt godtagbart sätt kvantifiera i vilken utsträckning en vindkraftanläggning ger miljövinster på lokal och regional nivå. Lokalt är det främst den negativa aspekten, miljöpåverkan som kan vara påtaglig. Den miljömässiga vinsten, undvikande av utsläpp, uppstår nämligen där utsläppet skulle ha uppstått om inte vindkraftverken vid Lönnstorp uppförts. Utsläpp i luften har en omsättningstid på ett par dagar, ibland upp till en vecka innan de återvänder till marken från atmosfären (Energimarknaden 2002). > Miljömål 3 (Bara naturlig försurning) Följande delmås ges under denna rubrik: År 2010 ska högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i Skåne vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Utsläppen av svaveldioxid till luft i Skåne ska ha minskat till 4 700 ton år 2010. Utsläppen av kväveoxider till luft i Skåne ska ha minskat till 22 200 ton år 2010. Den ökande försurningen av mark och vatten är en följd av utsläpp från trafik, energianläggningar, industri och jordbruk. Utsläpp från energianläggningar minskas genom att man övergår till förnybar elproduktion. Samtliga Skånes tre delmål gynnas här. För Skånes del ska utsläppen av svaveldioxid minskas till 4700 ton, och utsläppen av kväveoxider till 22200 ton om året. Se i övrigt resonemanget för Miljömål 2. > Miljömål 7 (Ingen övergödning) Följande delmål ges under denna rubrik: Fram till år 2012 ska de skånska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten i Skåne ha minskat med minst 20% från 1995 års nivå. Kväveutsläppen till Skånes kustvatten ska senast år 2012 ha minskat med minst 25 procent. Utsläppen av kväveoxider till luft i Skåne ska till år 2010 ha minskat så att de uppgår till högst 22 200 ton. Algblomningar, bottendöd, igenväxning av sjöar, växtarter som försvinner på ängar och i skogar samt hälsoskadliga halter av nitrat i grundvattnet är negativa effekter av övergödningen i Skåne. Här är det särskilt utsläpp av fosfor och kväveföreningar som är upphovet. Se i övrigt resonemanget för Miljömål 2. > Miljömål 15 (God bebyggd miljö) Under denna rubrik finns det två delmål som är direkt kopplade till energiproduktion och -försörjning. Dessa påverkas direkt av en ökad produktion av vindkraft i Skåne, exempelvis genom vindbruksparken Lönnstorp. Delmålen är: I Skåne är planeringsmålet för vindkraft 2 TWh/år, främst baserat på en utbyggnad till havs. Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö som fritidsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt ska begränsas. Möjligtvis kan detta delmål gynnas av att vindkraftverk ofta ger näring åt befintligt jordbruk. Vindkraftverk kan å andra sidan få negativ inverkan på det här målet om de inte lokaliseras genomtänkt och enligt principerna för fastställda planer. 14

Kommunala miljömål Svalövs kommun har, utöver att ställa sig bakom Skånes miljöhandlingsprogram, utarbetat ett antal egna miljömål som antogs av kommunfullmäktige år 2009. De lokala miljömålen har Svalövs kommun valt att kategorisera på följande vis (citat): klimat och luft (begränsad klimatpåverkan, frisk luft, skyddande ozonskikt) vatten (ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans, giftfri miljö) mark, byggande och boende (bara naturlig försurning, säker strålmiljö, god bebyggd miljö) natur och biologisk mångfald (myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv De kommunala miljömålen knyter på så vis an till de nationella och regionala miljömålen och beskrivs utförligare, tillsammans med åtgärder som ska vidtas för att uppnå målen (Svalövs kommun 2009). Precis som för de nationella och regionala miljömålen kan etableringen av vindbruk bidra till att målbilden uppnås på kort och lång sikt, framförallt målen kopplade till att minska olika former av fossilbränslebaserade utsläpp. På samma vis kan en oförsiktig utbyggnad av vindkraften komma att hämma miljömål kopplade till god bebyggd miljö samt ett rikt växt- och djurliv. 15

5. Nulägesbeskrivning - Förutsättningar för projektet Lönnstorp är beläget i södra delen av Svalövs kommun, den del som brukar benämnas slättbygden. Detta är en storskalig jordbruksbygd i motsats till de småbrukarmiljöer som fi nns norröver i den så kallade mellanbygden. Det aktuella området används idag som odlad jordbruksmark. I detta kapitel diskuteras de nuvarande förutsättningarna och egenskaperna för det aktuella projektområdet, så att konsekvenserna av en vindbruksetablering kan bedömas i nästföljande kapitel. Detta kapitel och kapitel 6 beskriver därför områdets förhållanden före respektive efter det att vindbruksparken har etablerats. På grund av kapitlenas inbördes relation följer de i mångt och mycket samma disposition. Redovisningen av detta kapitel presenteras under nedanstående underrubriker. Vindförhållanden Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Landskapsförutsättningar Närliggande projekt Andra verksamheter Kommunala planförhållanden 5.1. Vindförhållanden Precis som det illustrerades i fig 2-2 under kapitel 2.2 så är vindförhållandena mycket goda vid Lönnstorp. Detta bekräftas även till stor del av de befintliga vindkraftverk som finns utspridda i närheten av projektområdet. Av denna anledningen blir förstås energiproduktionen hög och miljönyttan stor. 5.2. Naturmiljö Fig 5-1: Lönnstorp vindbrukspark i förhållande till närliggande riksintressen Närmaste riksintresse för naturvård (enligt miljöbalken 3 kap. 6 ) är Råån med omgivningar (N45), som ligger cirka 3-4 kilometer väst och sydväst om området samt Söderåsen med omgivningar (N48), cirka 4 kilometer åt nordost. Vad gäller Söderåsen är det fråga om just omgivningarna själva åsen ligger på betydligt längre avstånd, i norra Svalöv. Rååns dalgång omfattas även av länsstyrelsens naturvårdsprogram för sin terrängform. Nordväst om anläggningen ligger Barmossen, vars nordvästra del omfattas av länsstyrelsens naturvårdsprogram för naturvärde (klass 2). Det rör sig om en stor våtmark som till största delen är bevuxen med al- och björkskog efter avslutad torvtäkt och dikning. Förutom bland annat en ovanlig lav har Barmossen ett rikt fågelliv. Sydost om anläggingen ligger 16