Vindkraft vid Mästermyr Etapp 1

Transkript

1 Bolag Org Dokument Dok.nr. i Captia Version Vattenfall Vindkraft AB PYP Rapport A1 Projekt Författare Status Mästermyr vindkraftpark Sophia Trenkle Nyberg, Godkänd VPC Titel Datum Granskad av Miljökonsekvensbeskrivning Projektgruppen Distribution Godkänd av Amelie Gustafsson Fürst Vindkraft vid Mästermyr Etapp 1 Miljökonsekvensbeskrivning

2

3 FÖRORD Vattenfall Vindkraft Sverige AB ansöker om tillstånd till uppförande och drift av en gruppstation för vindkraft (vindkraftpark) enligt 9 kap miljöbalken. Detta dokument utgör en bilaga till ansökan enligt miljöbalkens 9 kap 6 avseende uppförande av tio vindkraftverk vid Mästermyr, väster om Hemse. Det beskriver miljöaspekterna och innehåller en teknisk beskrivning, en alternativ lokalisering samt beskriver samrådsprocessen. Dokumentet har tagits fram av Sophia Trenkle Nyberg på Vattenfall Power Consultant. Följande personer på Vattenfall Power Consultant AB har deltagit i arbetet med att utarbeta miljökonsekvensbeskrivningen: Sophia Trenkle Nyberg Angelo Davide Tizzano Tomas Sjödahl Magnus Axelsson Niklas Grahn Mari Punakivi Bengt Karlgren Eva Grusell Tomas Sjödahl Ansvarig för upprättandet Elnät Fotomontage Hydrologisk undersökning Infrastruktur Landskapsanalys Markundersökning Naturmiljö, Fåglar Parklayout, skuggberäkningar Underkonsulter som har anlitas för specifika delstudier: Leif Nilsson, Ekologihuset Karin Gerell, Rune Gerell, Naturvårdskonsult Bedömning av fågellivet Bedömning av fladdermusfaunan Resultatet av delstudierna, redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen samt i bilagor. Stockholm den 2 juli 2009 Amelie Gustafsson Fürst Projektledare

4

5 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Vattenfalls avsikter Vattenfall Vindkraft Sverige AB (Vattenfall), ett helägt dotterbolag i Vattenfallkoncernen, avser att söka tillstånd för en vindkraftpark bestående av högst tio vindkraftverk med en uppskattad sammanlagd nominell effekt av ca 23 MW, lokaliserade till den västra delen av Mästermyr, norr om Storkanalen, på Gotland. Bakgrund I Sverige har man tidigare satt upp ett mål om ett tillskott på 10 TWh förnybar el mellan år 2002 och år Detta mål ligger i linje med Sveriges och EU:s åtagande beträffande klimatförändringar. I regeringens proposition (2005/06:143), Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk, har ambitionen ökat och regeringen anger som mål att den årliga produktionen av förnybar el ska öka med 17 TWh (i jämförelse med år 2002) till Riksdagen beslutade den 16 juni 2009 att andelen förnybar energi år 2020 bör vara minst 50 % av den totala energianvändningen. Samtidigt beslutade riksdagen att fastställa en nationell planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020 varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Vattenfall har tagit på sig en ledande roll när det gäller utbyggnaden av vindkraft i Sverige. Under 2006 beslutade Vattenfall AB att under en tioårsperiod investera 40 miljarder kronor för att öka den förnyelsebara elproduktionen i Norden med cirka 10 TWh, varav 8 TWh ska vara vindkraft. Vattenfalls ambition är att bygga 49 TWh vindkraft i Norden, Centraleuropa och Storbritannien fram till Energimyndigheten har pekat ut Mästermyr som ett av fyra områden på Gotland som Riksintresse för vindkraft och länsstyrelsen på Gotland har i dokumentet Regeringsuppdrag. Vindkraft på Gotland (Dnr ) bedömt att bl.a. Lojsta hed är delvis är möjlig för utbyggnad vindkraft. Enligt Energi 2010, Gotlands kommuns Energiplan, ska Gotland producera sin egen energi och den ska vara förnyelsebar. Planen har ett mål att vindkraften ska byggas ut till minst 160 MW från dagens 92 MW. Förslaget till ny översiktsplan för Gotlands kommun Bygg Gotland, översiktsplan för Gotland hänvisar till Energiplanen för Gotland när den talar om Gotlands mål för vindbruket. Här uttrycks målen som utbyggnad till MW installerad eleffekt eller en produktion av 2,5 TWh/år, vilket är mer än 100 % av den Gotländska konsumtionen. Det motsvaras, enligt dokumentet, av 500 nya vindkraftverk, till havs och på land. Sammanfattning Sida 1

6 Vindkraft Den fundamentala förutsättningen för vindkraftetablering är att det blåser eftersom det är rörelseenergin i vinden som omvandlas till elektricitet. Vindkraftverk börjar vanligen producera vid vindhastigheter på 4 m/s och vid 8-12 m/s produceras maximalt. Vid vindhastigheter över 25 m/s stängs vindkraftverken av. Den installerade effekten i den planerade vindkraftparken uppskattas till ca 2,3 MW per verk, vilket beräknas ge en elproduktion på omkring 5,5 GWh per verk och år, dvs totalt 55 GWh/år. För att anlägga en vindkraftpark krävs vägar, uppställningsplatser samt fundament, torn och turbiner till vindkraftverken, elsystem och transformatorer för att kunna leverera producerad el. Vägarna har en bredd på runt 5 meter, uppställningsplatserna vid varje verk en yta av ca m 2 och fundamenten ytan ca 400 m 2. De tio kraftverken i första etappen har en tornhöjd på 80 meter och en totalhöjd, räknat från högsta punkten på rotorn, på ca 130 meter. Elnätet förläggs med markkabel i en kabelgrav som är ca 1,7 till 1,2 meter beroende på antal kablar som förläggs i samma grav. I väg och skogsmark täcks kabeln med minst 55 centimeter material. I åkermark är täckningsdjupet minst 95 centimeter, så att marken över kabeln kan fortsätta att brukas. En transformatorstation kommer att byggas i anslutning till vindkraftparken för att transformera upp spänningen från 36 kv från vindkraftparkens interna nät till spänningen 84 kv. Transformatorstationens basmått är ca 17 *16 m 2 med höjden ca 10 meter. Anläggningen projekteras för en livslängd om minst 25 år. Efter avveckling kan den demonteras och materialet kan till största delen återvinnas. Miljöpåverkan generellt Vindkraft är en förnybar energiform som inte ger upphov till några utsläpp av luftföroreningar under drift. Det innebär att driften av vindkraftverk inte bidrar till vare sig växthuseffekt, försurning eller övergödning av mark och vatten. De riktvärden för ljud som finns enligt rättspraxis är 40 db(a). Avseende skuggor är rättspraxis 1 att den beräknade förekomsten vid bostäder, som riktvärde, sammanlagt under ett år inte får överstiga åtta timmar. Detta motsvarar ca 0,2 % av den sammanlagda tiden under ett år med dagsljus, mellan soluppgång och solnedgång. Riktvärdet tar hänsyn till att den rörliga skuggan inte uppkommer under mulna tillfällen eller då det inte blåser. Varaktigheten av skuggbildningen per dag får heller ej överskrida 30 minuter per dygn. De kemikalier som används under drift är främst smörjmedel (oljor och fetter) och i vissa fall hydrauloljor. Som exempel kan nämnas att ett 2-3 MW verk, beroende på tillverkare, kan ha ca 650 liter olja i växellåda och ca 225 liter hydraulolja. 1 Se t.ex. Miljööverdomstolens dom den 16 september 2003 i mål nr M Sammanfattning Sida 2

7 I transformatorn finns dessutom liter olja. Andra kemikalier som används är smörjfetter och ca 75 liter glykol. Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. När det gäller det elektriska fältet är en kabel konstruerad så att fältet utanför kabeln är noll. Det elektriska fältet anses därför inte relevant att redovisa i denna MKB. Växlande magnetfält bildas kring ledningar och apparater för växelström, d.v.s. kring alla kraftledningar och allt som drivs med ström från vägguttag. Vid planering av nya kraftledningar för växelström utgår Svenska Kraftnät från 0,4 μt som högsta magnetfältsnivå vid bostäder eller där människor vistas varaktigt. Denna nivå avser ett årsmedelvärde. Mästermyr Mästermyr är beläget en mil öster om Hemse och drygt 5 mil söder om Visby. Inom ett avstånd på ca 50 km från Mästermyr finns Visby flygplats och flygfältet i Stångkvie. Figur 1. Mästermyr, Gotland markerad med blå linje. Sammanfattning Sida 3

8 Mästermyr är utpekat som riksintresse för vindbruk. Gotlands kommun hade redan 1999 i tillägg till översiktsplanen Vision Gotland 2010 utpekat Mästermyr som ett av fem nya lägen för större vindkraftetableringar. Hela området omfattar 140 fastigheter med 92 ägare och skulle kunna rymma upp till ca 40 vindkraftverk. Vattenfall avser att påbörja etableringen med en första etapp om högst tio verk under 2010 / Detta beror dels på den överföringen i kabeln till fastlandet för nuvarande är begränsad, dels på att vindkraftverkens påverkan på fågel behöver utredas innan en större vindkraftpark som upptar hela området kan byggas. Idag består området till stora delar av odlad åkermark och igenvuxen betesmark. Mästermyrkanalen, i västra kanten av området, är av riksintresse för naturvård. Fyra riksintressen för kulturmiljövård finns i närområdet. Det är Sproges medeltida kyrka, Hablingbo och Silte, Havor samt Fardhem-Linde. Stor hänsyn kommer också att tas till det fåtal utpekade natur- och kulturmiljövärden som berörs av Etapp 1. En hydrologisk undersökning innehållande bl.a. förslag på försiktighetsåtgärder vid anläggningsarbetet har genomförts. Inga skyddade områden är belägna inom etableringsområdet. Naturreservatet Bosarve kan möjligen i mindre utsträckning beröras indirekt av vindkraftparken (häckande fåglar som nyttjar området som jaktmark). Det finns inga Natura områden inom den planerade vindkraftparken eller i dess närhet. En studie, som huvudsakligen bygger på underlag från lokala ornitologer och artdatabanken, tyder på att det kan uppstå konflikter med fågelfaunan. Sannolikt finns fladdermöss som måste visas särskild hänsyn. Vattenfall bedömer dock att Etapp 1 är möjlig att genomföra. Försvarsmakten har under samrådet framfört att en vindkraftpark på Mästermyr står i konflikt med deras intressen. SMHI:s väderradar kräver att verken placeras radiellt i förhållande till radarn för minska risken för störningar. Vattenfall kommer att ha en fortsatt dialog med Försvarsmakten och SMHI om möjliga tekniska åtgärder vid eventuella kvarvarande störningar. Vindkraftparken kommer att utformas och drivas så att riktvärden för ljud och skuggor vid bostäder inte överskrids. Eftersom landskapet är flackt och till stora delar öppet kommer vindkraftparken att synas på långt håll. Områdets lämplighet för vindkraft bör ändå till viss del anses vara prövad genom den inriktning som anges i kommunens planeringsdokument. Alternativ Lojsta hed Lojsta hed är beläget ca 43 km söder om Visby, ca 9 km nord-nord-väst om Hemse och ca 1 km öst-syd-öst om Klintehamn. Lojsta hed är ett av Gotlands utpekade områden som är av riksintresse för vindbruk. Avstånd till fastigheter och höjden över havet talar för att Lojsta har förutsättningar för etablering av vindkraft. Den bedömningen har gjorts även av andra vindkraftprojektörer som verkar i området, t.ex. har Vindkompaniet satt upp en mätmast i området. Sammanfattning Sida 4

9 Vattenfall har inga nyttjanderättsavtal i Lojsta hed och sökanden har inte haft några kontakter med markägare för att undersöka intresse eller acceptans för en utbyggnad. Det finns riksintressen för naturvård, naturreservat och Natura 2000 i närområdet, dock inte i direkt anslutning till vindkraftparken. Det finns även andra naturvärden utanför reservaten. Det finns även några fornminnen inom området och ett flertal fornminnen inom ett riksintresseområde för kulturmiljö, direkt väster om området. Inom området finns naturvärden och nyckelbiotoper framförallt källmyrar. Särskild hänsyn måste tas till hydrologin i området. Spillkråka och pärluggla finns i närområdet. Lojsta hed är högt belägen och träden i området är lågväxande. Det gör att vindkraftverkan kan observeras på långt håll. Den visuella påverkan blir relativt stor. Mästermyr är mark som har brukats kommersiellt i form av jordbruk medan Lojsta är ett orört naturområde, ingreppet i naturen borde därmed generellt vara mindre på Mästermyr. Vattenfall har gjort bedömningen att såväl Mästermyr som Lojsta hed är möjliga områden för etablering av vindkraft. Mästermyr skattas dock som en mindre känslig lokal än Lojsta hed avseende skyddade områden, kultur- och naturvärden. Vattenfall anser att Mästermyr är den mest lämpliga lokaliseringen. Mästermyr 40 verk Vattenfall har gjort bedömningen att Mästermyr har en kapacitet för cirka 40 vindkraftverk. Den nuvarande överföringskapaciteten i kraftöverföringskabeln till fastlandet är begränsad och förhindrar en snabb utbyggnad av hela parken. Svenska Kraftnät planerar dock en ny elförbindelse mellan Gotland och fastlandet. Den nya förbindelsen kan stå klar tidigast Det enda riksintresse som finns i området är riksintresse för vindbruk. En utökning av området åt öster gör att parken kommer närmare ett område utmärkt som riksintresse för kulturmiljö i sydväst. Det finns inte några nyckelbiotoper eller områden med biotopskydd. Särskild hänsyn måste dock tas till hydrologin, då det finns våtmarker och blekefält i mitten av området. Den visuella påverkan på landskapet ökar framförallt i östlig och sydlig riktning. Skillnaden i landskapsbilden noteras särskilt från Hemse; vindkraftverken är mer synliga och de ligger också betydligt närmare tätorten. Vindkraftverken är också väl synliga när man färdas längs vägarna norr och öster om Mästermyr, Inga nya fornlämningar tillkommer i den del som är en utökning av området jämfört med 10-verksalternativet. Eftersom området tidigare legat under vatten, förväntas det inte att detaljprojektering kommer att innebära överraskningar i form av historiska lämningar. Skulle det dock ske kommer detta att anmälas till länsstyrelsen och särskilda försiktighetsmått vidtas. Försvaret kräver ytterliggare utredningar för att kunna ta ställning till etablering av vindkraft i de östra delarna av området och Vattenfall bedömer att det krävs ytterligare fågelstudier innan beslut tas om utvidgning vindkraftparken. Sammanfattning Sida 5

10 Nollalternativet Nollalternativet innebär att vindkraftparken inte kommer till stånd och således uppkommer inte heller konsekvenserna av vindkraftparken. För nollalternativet har antagits att detta sker genom förbränning av biobränsle eller med olja i en reservkraftanläggning. I förhållande till nollalternativet innebär den föreslagna utbyggnaden flera fördelar: Reduktion av utsläpp av luftföroreningar Minskat transportarbete Inget nyttjande av ändliga naturresurser (kan även gälla vid biobränsle baserad elproduktion). Samlad bedömning Etablering av vindkraft i Mästermyr bidrar till att Gotland kommer att producera egen, förnybar, energi. Detta är i enlighet med såväl länsstyrelsens och kommunens mål. Vindkraft är en förnybar energiform som inte ger upphov till några utsläpp av luftföroreningar under drift bortsett från ett fåtal transporter. Det innebär att driften av vindkraftverk inte bidrar till växthuseffekt, försurning eller övergödning av mark och vatten. Vindkraft innebär god hushållning med energi och eftersom materialet i verken kan återanvändas. Den faktiska arealen som tas i anspråk är förhållandevis liten. Verksamheten i området kan till större delen fortgå. Efter avveckling kan marken återställas och återgå till ursprungsanvändningen. Sammantaget innebär elproduktion med vind god hushållning med naturresurser. Vindkraftparken planeras så att ljud och skuggor vid bostäder underskrider de krav som är gällande praxis. Vindkraftverken kommer att synas mer eller mindre väl beroende på utblickspunkt. Landskapsbilden kommer därmed att påverkas. Upplevelsen är dock individuell och är därför svår att ange med några generella mått. Planerad verksamhet bidrar inte till att någon miljökvalitetsnorm överskrids och den bedöms vara i överensstämmelse med miljöbalkens hänsynsregler. Vattenfall gör bedömningen att Mästermyr är en plats väl lämpad för etablering av en vindkraftpark och kommer att utvärdera Etapp 1 med avseende på vindkraftens påverkan på fågellivet innan utbyggnaden fortsätter med Etapp 2 och Etapp 3. Slutsats Den sammanvägda bedömningen är att Vattenfall anser att vindkraft bör etableras på Gotland för att det är en förnyelsebar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten och därmed förknippade globala klimatförändringar. Det är ett energipolitiskt mål i Sverige att öka användningen av förnyelsebara energikällor. Införandet av vindkraft på Mästermyr, Gotland, är helt i linje med Energimyndighetens, Gotlands läns och Gotlands kommuns mål och planer. Sammanfattning Sida 6

11 ENERGITERMER Energi och effekt är två termer som hör intimt samman men är två helt olika storheter. Med effekt menas hur mycket arbete eller värme som produceras momentant, för stunden (per tidsenhet). Effekt mäts i watt (W). Energi är en fysikalisk storlek som beskriver hur stort arbete som kan utföras. Grundenhet för energi är Joule (J), men ofta används watt-timmar (Wh). Den senare enheten visar hur effekt och energi är relaterade till varandra. En elgenerator som har effekten W kan vid ett givet tillfälle som mest leverera en elektrisk kraft om W. Om en sådan generator är i full drift under två timmar levereras elenergi-mängden wattimmar: W 2 h = Wh I vindkraftsammanhang är enheterna watt och wattimmar alldeles för små för att fungera praktiskt. I stället använder man exempelvis kilowatt och kilowattimmar, eller andra suffix: 1 kilowatt = 1 kw = W 1 megawatt = 1 MW = kw = W 1 gigawatt = 1 GW = MW = kw = W I ett vindkraftverk omvandlas luftens rörelseenergi till elektrisk energi. Ett verk med installerad effekt av 2 MW, producerar vid full effekt 2 MW per tidsenhet. Om det under ett dygn hela tiden blåser mer än cirka 8-12 m/s producerar ett sådant verk el-energimängden 48 MWh. Teoretiskt under ett år skulle det kunna producera MWh. Eftersom det inte alltid blåser mer än 8 m/s, och det ibland utförs service och underhåll på ett verk, blir produktionen lägre, ca 25 %. Ett verk om 2 MW skulle då producera MWh. Detta motsvarar behovet av hushållsel för cirka 800 familjer, beräknat på en elanvändning av kwh/år. En relativ produktion om 25 % kan tyckas låg, dock har exempelvis även vattenkraftverk en relativ produktion av denna storleksordning (alltså hur mycket som produceras i förhållande till hur mycket som skulle kunna produceras om vattnet inte var begränsat). Sammanfattning Sida 7

12

13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Vattenfall Vindkrafts avsikt Bakgrund EU och internationella överenskommelser Nationella mål Regionala och lokala mål Vattenfall och vindkraft Tillståndsprocessen Omfattning och avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen Prövning enligt miljöbalken, plan- och bygglagen samt ellagen Etapp Prövning enligt Miljöbalken och Plan- och bygglagen Etapp 2 och Etapp Samrådsprocessen Beslut om betydande miljöpåverkan Tidplan Tidplan Etapp Tidplan Etapp 2 och Etapp TEKNISK BESKRIVNING - GENERELL Vindkraftverk Energiomvandling Markering av vindkraftverket Aktiviteter under byggskedet Anläggning av vägar Anläggning av uppställningsplatser Fundament Installation av torn och turbiner Transporter Elnät och transformatorstationer Aktiviteter under driftskedet Aktiviteter under avvecklingsskedet MILJÖASPEKTER GENERELLT Ljud Skuggor Kemikalier Resursanvändning Utsläpp till luft, mark och vatten Elektriska och magnetiska fält OMGIVNINGSBESKRIVNING Lokalisering Vindresurser i området Ägarförhållanden Planförhållanden och markanvändning Riksintressen Skyddade områden Innehållsförteckning Sida i

14 4.7 Naturmiljö Flora Fåglar Fladdermöss Övriga skyddsintressen Försvaret och SMHI Brunnar i området TEKNISK BESKRIVNING AV VINDKRAFTPARKEN Lokalisering av vindkraftverken Vägar och fundament Elanslutning Markundersökning vid Hemse ställverk Ägarförhållanden nätverksamheten MILJÖKONSEKVENSER Ljudutbredning Skugg- och ljuseffekter Kulturmiljö Landskapsbild Friluftsliv Naturvärden Placering av verk Vägar Kabel Hydrologi Flora Fåglar Fladdermöss BAKGRUND TILL VAL AV SAMT PLACERING AV VERKEN Lokaliseringsutredning - nationellt Lokalisering på Gotland Mästermyr Vindkraftverkens placering ALTERNATIV Alternativ lokalisering - Lojsta hed Omgivningsbeskrivning Teknisk beskrivning av vindkraftparken Miljökonsekvenser Bakgrund till valet av Lojsta som alternativ Samlad bedömning av den alternativa lokaliseringen Alternativ utformning Mästermyr 40 verk Omgivningsbeskrivning Teknisk beskrivning av vindkraftparken Miljökonsekvenser Samlad bedömning av den alternativa utformningen Nollalternativet Beskrivning av förutsättningar Miljökonsekvenser Samlad bedömning av nollalternativet Innehållsförteckning Sida ii

15 9 ÖVERVAKNING OCH KONTROLL Övervakningssystem Förutsättningar Effekter och konsekvenser Värdering Fåglar Egenkontroll Kumulativa effekter HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Bästa möjliga teknik Lokaliseringsprincipen Hushållningsprincipen Produktvalsprincipen Miljökvalitetsnormer Miljömål KUNSKAPSBRISTER SAMLAD BEDÖMNING Lokalisering Mästermyr Lojsta hed Miljö- och hälsokonsekvenser El producerad med vindkraft Nollalternativet Slutsats REFERENSER Innehållsförteckning Sida iii

16 BILAGOR: Bilaga 1-1 Bilaga 1-2 Bilaga 4-1 Bilaga 4-2 Bilaga 5-1 Bilaga 5-2 Bilaga 6-1 Bilaga 6-2a Bilaga 6-2b Bilaga 6-3 Bilaga 6-4 Bilaga 6-5 Bilaga 6-6 Bilaga 6-7 Bilaga 8-1 Bilaga 8-2 Bilaga 8-3 Bilaga 8-4 Bilaga 8-5a Bilaga 8-5b Bilaga 8-6 Bilaga 8-7 Bilaga 8-8 Bilaga 8-9 Bilaga 8-10a Bilaga 8-10b Bilaga 8-11 Bilaga 8-12 Samrådsredogörelse Beslut om betydande miljöpåverkan Mästermyr 10 verk Karta riksintressen Mästermyr 10 verk Karta skyddade områden Mästermyr 10 verk Produktionsberäkning Mästermyr 10 verk Markundersökning Hemse Mästermyr 10 verk Ljudberäkning Mästermyr 10 verk Skuggberäkning Mästermyr 10 verk Skuggberäkning per fastighet Mästermyr 10 verk Synbarhetsanalys Mästermyr 10 verk Fotomontage Mästermyr 10 verk Fågelstudie Mästermyr 10 verk Fladdermusinventering Mästermyr 10 verk Hydrologisk undersökning Lojsta Karta riksintressen Lojsta Karta skyddade områden Lojsta Produktionsberäkning Lojsta Ljudberäkning Lojsta Skuggberäkning Lojsta Skuggberäkning per fastighet Lojsta Synbarhetsanalys Mästermyr 40 verk Karta riksintressen Mästermyr 40 verk Produktionsberäkning Mästermyr 40 verk Ljudberäkning Mästermyr 40 verk Skuggberäkning Mästermyr 40 verk Skuggberäkning per fastighet Mästermyr 40 verk Synbarhetsanalys Mästermyr 40 verk Fotomontage Innehållsförteckning Sida iv

17 1 INLEDNING 1.1 Vattenfall Vindkrafts avsikt Vattenfall Vindkraft Sverige AB (Vattenfall), ett helägt dotterbolag i Vattenfallkoncernen, avser att söka tillstånd för en vindkraftpark bestående av högst tio vindkraftverk med en uppskattad sammanlagd nominell effekt av ca 23 MW, lokaliserade till den västra delen av Mästermyr, norr om Storkanalen, på Gotland. Hela området omfattar 140 fastigheter med 92 ägare och skulle kunna rymma upp till ca 40 vindkraftverk. Vattenfall avser att påbörja etableringen med en första etapp om högst tio verk under 2010 / Detta beror dels på att överföringen i kabeln till fastlandet för nuvarande är begränsad, dels på att vindkraftverkens påverkan på fågel behöver utredas innan en större vindkraftpark som upptar hela området kan byggas. 1.2 Bakgrund Vindkraft är en förnybar energiform som inte ger upphov till några utsläpp av luftföroreningar under drift. Det innebär att den inte bidrar till vare sig växthuseffekt, försurning eller övergödning av mark och vatten. Vindkraften avger betydligt mindre koldioxid än flertalet andra energislag, se Figur 1-1. Vindkraftverk i drift medför inga uttag av icke förnyelsebara bränslen, inga bränsletransporter och mängden avfall och restprodukter är mycket små. Figur 1-1. Utsläpp av fossilt koldioxid från olika energislag. 2 2 Vattenfall AB, Livscykelanalys. Vattenfalls el i Sverige. Kapitel 1 Sida 1

18 1.2.1 EU och internationella överenskommelser Globalt finns det en stark vilja att minska utsläppet av växthusgaser. Enligt Kyotoprotokollet som antogs i december 1997 skall industriländerna under perioden minska sina utsläpp av sex växthusgaser (koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorkolväten, perfluorkolväten och svavelhexafluorid) med 5 % jämfört med Protokollet är ratificerat och bindande för de länder som skrivit på. EU:s medlemsstater har härvid åtagit sig att under denna period minska sina utsläpp av växthusgaserna med 8 %. Det övergripande målet för EU:s klimatpolitik utgår från IPCC:s bedömning av risken för en farlig klimatförändring och anger att temperaturen inte ska öka mer än max 2 o C jämfört med förindustriell nivå. Vid vårtoppmötet 2007 enades EU:s stats- och regeringschefer därför om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 30 procent till år 2020 under förutsättning att andra industriländer förbinder sig till jämförbara minskningar. I avvaktan på en global uppgörelse åtar sig EU att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivåer (EU 27). Vårtoppmötet 2007 antog målet att 20 procent av EU:s energikonsumtion ska komma från förnybara källor år Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor är överenskommet mellan ministerrådet och Europaparlamentet. Europaparlamentet antog direktivet i december 2008 och rådets formella antagande av direktivet väntas ske under Direktivet syftar till att öka EU:s andel förnybar energi från 8,5 till 20 procent under perioden Varje medlemsstats del i ansvaret att nå detta gemenskapsövergripande mål har slagits fast i en s.k. bördefördelning. För svensk del ställer direktivet bindande krav på att uppnå en andel om 49 procent förnybar energi år Nationella mål Elproduktionen i Sverige uppgick år 2007 till cirka 145 terawattimmar (TWh). 3 Av denna härrörde cirka 64 TWh från kärnkraft och ca 66 TWh från vattenkraft. Förbränningsbaserad elproduktion (främst biobränsle) uppgick till 14 TWh endast cirka 1,4 TWh härrörde från vindkraft. Vindkraften förväntas dock att bli en viktig energikälla för framställning av elektricitet. Enligt Svensk Energi hade produktionen av vindkraftel ökat till över 2 TWh för I Sverige har man tidigare satt upp ett mål om ett tillskott på 10 TWh förnybar el mellan år 2002 och år Detta mål ligger i linje med Sveriges och EU:s åtagande beträffande klimatförändringar. I regeringens proposition (2005/06:143), Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk, har ambitionen ökat och regeringen anger som mål att den årliga produktionen av förnybar el ska öka med 17 TWh (i jämförelse med år 2002) till Energimyndigheten, Energiläget i siffror Kapitel 1 Sida 2

19 Riksdagen beslutade den 16 juni 2009 att andelen förnybar energi år 2020 bör vara minst 50 % av den totala energianvändningen. Samtidigt beslutade riksdagen att fastställa en nationell planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020 varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs Regionala och lokala mål Energi 2010 är Gotlands kommuns Energiplan (Uppföljning av Energi 2005 Energiplan för Gotland). Den antogs av kommunfullmäktige december 2006 och gäller till år Planen ska visa hur en övergång till hållbar energiförsörjning år 2025 ska ske. Enligt Energi 2010 ska Gotland producera sin egen energi och den ska vara förnyelsebar. Planen har ett mål att vindkraften ska byggas ut till minst 160 MW från dagens 92 MW. Gotlands senaste översiktplan Vision Gotland 2010 antogs Av planen framgår att kommunen ska ha en positiv inställning och stimulera alternativa energilösningar såsom bl.a. vindkraft. I planen anges att kommunen stödjer etablering av vindkraft till havs, vid kusten och i inlandet. Denna inriktning gäller hela Gotland, förutom områden som markerats på markanvändningskartan där vindkraft inte bör etableras. Planen har kompletterats med Vindkraft på södra Gotland, tillägg till översiktsplanen Vision Gotland 2010, vilket har lagt till fem nya lägen för större vindkraftetableringar, bl.a. Mästermyr. En ny översiktsplan är under utarbetande. Remisstiden för Bygg Gotland, översiktsplan för Gotland pågår till den 30 april. I planens kapitel 9 presenteras Gotlands ambitioner avseende vindkraft. Kommunen har uttryckt sitt stöd för Energimyndighetens förlag för vindkraften avseende mål och tidplan. Förslaget till ny översiktsplan hänvisar till Energiplanen för Gotland när den talar om Gotlands mål för vindbruket. Här uttrycks målen som utbyggnad till MW installerad eleffekt eller en produktion av 2,5 TWh/år, vilket är mer än 100 % av den Gotländska konsumtionen. Det motsvaras, enligt dokumentet, av 500 nya vindkraftverk, till havs och på land. I förslaget pekas delar av Mästermyr ut som särskilt lämpligt för vindkraft Vattenfall och vindkraft Under 2006 beslutade Vattenfall AB att under en tioårsperiod investera 40 miljarder kronor för att öka den förnyelsebara elproduktionen i Norden med cirka 10 TWh, varav 8 TWh ska vara vindkraft. Vattenfalls ambition är att bygga 49 TWh vindkraft i Norden, Centraleuropa och Storbritannien fram till Kapitel 1 Sida 3

20 1.3 Tillståndsprocessen Omfattning och avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen Vattenfall har gjort bedömningen att Mästermyr har en kapacitet för cirka 40 vindkraftverk. Den nuvarande överföringen i kabeln till fastlandet är begränsad och förhindrar en snabb utbyggnad av hela parken. Vattenfall bedömer att vidare att det krävs ytterligare fågelstudier innan beslut tas om att bygga ytterligare vindkraftverk i den västra delen av området. Försvarsmaktens intressen kan också behöva belysas ytterligare innan verk byggs i den västra delen av området. Vattenfall avser därför att söka tillstånd för en första etapp (Etapp 1) om tio verk i västra delen av området. Denna miljökonsekvensbeskrivning är en bilaga till ansökan enligt miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar tidsmässigt anläggningsskede, driftskede och avvecklingsskede för Etapp 1 samt den planerade vindkraftparken inklusive vägar och el-anslutning. Geografiskt är således miljökonsekvensbeskrivningen främst avgränsad till vindkraftparkens lokalisering inom Mästermyr. För vissa aspekter behandlas ett större område, exempelvis för fågel och landskapsbild. För bostäder, antas det att påverkan kan anses som försumbar på ett avstånd större än två kilometer Prövning enligt miljöbalken, plan- och bygglagen samt ellagen Etapp 1 De tio vindkraftverken utgör en s.k. C-anläggning enligt 9 kap. 6 miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). Enligt FMH omfattas anläggningen av sifferkoden ; landbaserad vindkraft med en sammanlagd uteffekt mellan 125 kw och 25 MW. Anläggningen är därmed anmälningspliktig enligt miljöbalken. En anmälan lämnades till kommunen den 11 mars Gotlands kommun informerade dock om sina planer på att lämna över ärendet till länsstyrelsen på Gotland med hänvisning till 24 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Vattenfall beslutade då att lämna in en frivillig tillståndsansökan. Denna tillståndsansökan prövas i första instans av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Vindkraftverk är fram till den 1 augusti 2009 bygglovpliktiga enligt plan- och bygglagen om inte en detaljplan uttryckligen stadgar något annat. Mästermyr omfattas idag inte av någon detaljplan. Vattenfall sökte därför om bygglov för Etapp 1, den 9 mars 2009, hos Gotlands kommun. Fr.o.m. den första augusti 2009 är bygglov inte längre ett krav för att etablera en vindkraftpark som omfattas av tillstånd enligt bl.a. 9 kap. miljöbalken. Vattenfall har för avsikt att samråda med kommunen om den fortsatta handläggningen av bygglovsärendet. Vattenfall har lämnat en hemställan till Gotlands kommun om att en detaljplan ska tas fram för området. Vindkraftanläggningar är från och med den 1 augusti 2009 som huvudregel undantagna från reglerna om detaljplan i plan- och bygglagen. Samråd om den fortsatta handläggningen av detaljplanen kommer att ske med Gotlands kommun. Kapitel 1 Sida 4

21 Elanslutningen kräver delvis tillstånd enligt ellagen. Energimarknadsinspektionen mottog en anmälan av ett icke koncessionspliktigt nät, IKN, den 5 maj 2009 och en ansökan för en s.k. linjekoncession den 19 mars Prövning enligt Miljöbalken och Plan- och bygglagen Etapp 2 och Etapp 3 I de följande etapperna när tillräcklig kapacitet finns i överföringskabeln och olika intressekonflikter lösts har Vattenfall förhoppningar om att kunna bygga ytterligare upp mot omkring 30 kraftverk, sannolikt i två etapper. Den fortsatta utbyggnaden omfattas inte av den nu aktuella ansökan eller av denna miljökonsekvensbeskrivning Samrådsprocessen Det samråd med myndigheter, allmänhet och organisationer som är en del av MKB-processen påbörjades under november Samrådet omfattade hela området, alltså inte bara Etapp 1. Den genomförda samrådsprocessen finns beskriven i BILAGA 1-1 Samrådsredogörelse. Sammanfattningsvis har följande motstående intressen identifierats: Försvarsmakten har anfört att man har intressen i området som kan stå i konflikt med en vindkraftetablering. En dialog med försvarsmakten pågår och de har tillstyrkt uppförandet av en mätmast i området. SMHI har en väderradar norr om Hemse som kan störas om vindkraftparken utformas olämpligt. Vattenfall har anpassat layouten för att minimera denna störning och kommer att ha en fortsatt dialog om möjliga tekniska åtgärder. Gotlands Ornitologiska Förening och Naturskyddsföreningen på Gotland har framfört att Mästermyr är en viktig fågellokal. Vattenfall anser att fågelfrågan bör tas på allvar och kommer att arbeta för att kunskapen om vindkraftens påverkan på fågellivet ökar. Föreningen Värna det Gotländska Kulturlandskapet har bl.a. haft synpunkter på den visuella påverkan vindkraftverken innebär. Sammantaget bedömer Vattenfall att etablering av Etapp 1 är möjlig under förutsättning att vissa försiktighetsmått iakttas Beslut om betydande miljöpåverkan Den 10 juni 2009 beslutade länsstyrelsen på Gotland att den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se Bilaga 1-2. Länsstyrelsen bedömer med kännedom om den planerade verksamhetens omfattning, nyttjande av mark och vatten, alstrande av visuella störningar och landskapspåverkan, risker för fågellivet samt effekternas betydelse och allmänhetens behov av information av dessa så som detta redovisats vid samrådet, att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den bemärkelse som menas i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Länsstyrelsen betonar också att i ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen skall belysas hur den planerade verksamheten överensstämmer med miljöbalkens kap. 1 Kapitel 1 Sida 5

22 och 2, d.v.s. miljöbalkens mål och hänsynsregler (bl.a. kunskapskravet, försiktighetsprincipen, bästa möjliga teknik, lokaliseringsregeln och hushållnings och kretsloppsprincipen) och är förenliga och bidrar till att miljömålen uppnås. 1.4 Tidplan Tidplan Etapp 1 Vindkraftprojektet vid Mästermyr påbörjades våren 2008 med en förstudie och med förhandlingar med markägarna. Vattenfalls ambition är att vindkraftverken i Etapp 1 ska tas i drift under Tidplan Etapp 2 och Etapp 3 Tidplanen för Etapp 2 och Etapp 3 är svårare att förutse. Projektet är beroende av att tillräcklig kapacitet finns i överföringskabeln till fastlandet. Svenska Kraftnät planerar att investera i en ny elförbindelse mellan Gotland och fastlandet. Den nya förbindelsen kan stå klar tidigast Därutöver krävs också att intressekonflikterna med bl.a. Försvarsmakten och fågelintressena har lösts. Vattenfalls ambition är att alla övriga förutsättningar såsom detaljplan, tillstånd enligt miljöbalken och linjekoncession ska vara färdiga så att Etapp 2 kan påbörjas så snart påverkan på fågellivet av de första tio verken utretts och när ytterligare kapacitet för elöverföring till fastlandet finns tillgänglig. Kapitel 1 Sida 6

23 2 TEKNISK BESKRIVNING - GENERELL 2.1 Vindkraftverk Energiomvandling I ett vindkraftverk omvandlas vindens rörelseenergi till elektrisk energi. Vindkraftverk börjar normalt producera el redan vid en vindhastighet av cirka 4 m/s och vid vindhastigheter överstigande cirka 8-12 m/s, beroende på typ av vindkraftverk, sker maximal produktion. Vid hastigheter överstigande cirka 25 m/s stängs vindkraftverken av. Figur 2-1. Principskiss av ett vindkraftverk Den vikigaste förutsättningen vid lokalisering av ett vindkraftverk är naturligtvis att vinden på platsen har tillräckligt högt energiinnehåll, det vill säga att det blåser bra. Andra viktiga aspekter att beakta vid lokalisering av vindkraft är förekomst av bostäder och eventuella konflikter med exempelvis naturmiljö och kulturmiljö. Eftersom vindens rörelseenergi är en funktion av vindhastigheten upphöjt till tre, innebär redan en liten ökning av vindhastigheten en stor ökning av rörelseenergin. Således innebär en ökning av vindhastigheten från 6 m/s till 7,5 m/s, att rörelseenergin ungefär fördubblas. När ett vindkraftverk med en bladlängd om 40 meter utsätts, under en sekund, för en vindhastighet av 10 m/s blir den luft som passerar genom rotorns sveparea ca 50 ton. Ungefär % av denna rörelseenergi omvandlas av vindkraftverket till elektrisk energi. För att finna så goda vindförhållanden som möjligt måste man beakta dels de regionala förhållandena såsom en generellt vindutsatt del av landet, dels de lokala terränghållandena. På lägre höjder påverkas vinden av markfriktionen och av Kapitel 2 Sida 7

24 topografin. Öppen mark med endast begränsad förekomst av skogsdungar och höjder har mindre turbulenta vindförhållanden än skogsmark. Hur mycket vinden bromsas av markytan beror på underlagets skrovlighet, så kallad råhet. Med ökad höjd över marken ökar således vindhastigheten, störst betydelse har detta upp till drygt etthundra meter, stora fördelar kan således uppnås genom att komma tillräckligt högt med turbinen. Över skog är vindhastigheten generellt lägre, för att kompensera detta används i skogsmiljö högre torn. De vindkraftverk som uppförs idag har långtgående automatik och behöver lite tillsyn på plats. Genom ett antal givare insamlas data om vindhastighet, vindriktning, temperatur etc. för automatisk styrning. Olika data för övervakning och uppföljning registreras och loggas såsom varvtal, utgående effekt med mera Markering av vindkraftverket Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk, precis som master och andra höga anläggningar, förses med hindermarkeringar enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter, LFS 2008:47. Enligt dessa föreskrifter ska vindkraftverk som med rotorn i dess högsta läge har en höjd av 45 till 150 meter över underliggande mark eller vattenyta markeras med vit färg under dager samt med blinkande medelintensivt ljus (rött blinkande ljus) under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd av 150 meter eller högre ska markeras med vit färg samt med blinkande högintensivt ljus (vitt blinkande ljus). Ljusmarkeringen ska sitta på högsta fasta punkten på vindkraftverket. Vindkraftverken behöver inte ha ljusen tända dagtid eftersom vindkraftverken markeras med vit färg. Vad gäller vindkraftparker föreslås att samtliga verk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt bestämmelserna ovan. De vindkraftverk som ingår i en vindkraftpark och som inte utgör parkens yttre gräns markeras med vit färg samt förses med minst lågintensiva ljus (fast rött ljus) såvida inte Luftfartsstyrelsen beslutar om ytterligare markering. Vidare framgår att om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie av 5 km från föremålet (vindkraftverket) ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 kilometer från vindkraftverket. 2.2 Aktiviteter under byggskedet Nedan ges en allmängiltig beskrivning av hur ett vindkraftverk, vägar och elnät uppförs. I princip kommer anläggningsarbetet för föreliggande anläggning att ske på detta sätt, avvikelser kan dock förekomma Anläggning av vägar Vid uppförandet av vindkraftparken kommer vägar till verken att behöva anläggas. Dessa vägar kommer även att användas i driftskedet, i samband med service av verken. Vägarna uppförs på ett sådant sätt att intrånget i skogs-/åkersmarken begränsas så långt som är praktiskt rimligt. I stor utsträckning kan samma sträckning som befintliga vägar användas. En viss breddning och förstärkning av befintliga vägar kommer dock att behöva göras. Turbinleverantörerna kräver normalt en vägbredd på 5 meter och något mer i kurvor, beroende på hur skarp kurvan är. Om utrymmet är begränsat kan bredden minskas något. Kapitel 2 Sida 8

25 Figur 2-2. Normalsektion förstärkning och breddning av befintlig grusväg. 1. Grusslitlager, 2. Bärlager, 3. Förstärkningslager, 4. Geotextil Figur 2-3. Normalsektion nybyggd väg, jordschakt. 1. Grusslitlager, 2. Bärlager för grusväg, 3. Förstärkningslager för grusväg,4. Geotextil, 5. Underbyggnad Anläggning av uppställningsplatser I inledningen av byggskedet anläggs uppställningsplatser i omedelbar närhet till vart och ett av vindkraftverken - med sådan placering att de gör minsta möjliga intrång i naturen. Uppställningsplatserna får vardera en yta av cirka 1500 m 2. Figur 2-3. Exempel på montageplats Kapitel 2 Sida 9

26 Uppställningsplatserna är framförallt nödvändiga under byggnationen men kommer även till användning vid större underhållsåtgärder som exempelvis vid byte av ett blad eller växellåda. Det är möjligt att vid större underhållsåtgärder ersätta dessa platser med plåtar som läggs ut för att säkerställa bärigheten för kranbilarna. Uppställningsplatserna bör dock inte tas bort om det inte finns starkt vägande skäl då det är kostsamt samt innebär merarbete. Vägarna är nödvändiga för servicebilarna. Figur 2-4. Anläggning av väg för vindkraftverk vid Ryningsnäs i Hultsfreds kommun (foto Hans Blomberg). Figur 2-5. Markarbeten i samband med byggnation av vindkraftverk vid Ryningsnäs i Hultsfreds kommun (foto Hans Blomberg). Kapitel 2 Sida 10

27 2.2.3 Fundament Vindkraftverken kommer att förankras i marken genom gravitationsfundament. Ett vindkraftsfundament tar en yta på cirka 400 m 2 i anspråk. För gravitationsfundamenten sker utschaktning. Djupet på detta avgörs efter att geotekniska prover har tagits på marken där fundamentet skall anläggas. Vid behov utförs extra utschaktning för att sedan återfyllas med grus-/stenmaterial. Sprängning kan i vissa fall krävas. När schaktarbetena är färdiga gjuts bottenplattan för fundamentet. I bottenplattans mitt placeras rör, vilka kablarna sedan ska löpa igenom. Därefter armeras och gjuts fundamentet som sedan ska härda i 2-4 veckor, innan fundamentet kan belastas och övertäckas. Figur 2-6. Armering av fundament för vindkraftverk vid Ryningsnäs i Hultsfreds kommun (foto Hans Blomberg). Figur 2-7. Gjutning av fundament för vindkraftverk vid Ryningsnäs i Hultsfreds kommun (foto Hans Blomberg). Kapitel 2 Sida 11

28 2.2.4 Installation av torn och turbiner Tornet levereras i flera delar, vilka monteras på varandra, överst monteras tornhuset (nacellen). Vingar kan sättas samman med nacellen på marken för att sedan lyftas upp och monteras fast. De kan även monteras på nacellen efter det att denna är placerad på tornet. Resningen brukar utföras på ett par dagar såvida vindförhållandena tillåter. Det skall inte blåsa mer än cirka 10 meter per sekund för att detta skall vara möjligt. Slutligen tar det cirka en vecka för driftssättningen, och verket kan sedan börja producera el. Figur 2-8. Vingar lyfts för montering på tornet, Ryningsnäs i Hultsfreds kommun (foto Hans Blomberg). Kapitel 2 Sida 12

29 2.2.5 Transporter I samband med att vägar nyanläggs och förstärks behövs bland annat grus och sten. För fundament används betong i varierande mängd beroende på typ av fundament. Diverse övrigt byggmaterial såsom armering och gjutformar behövs. Allt detta kräver transportarbete. Därutöver körs en kran för montage av vindkraftverken till och från området samt transport av vindkraftverken till sina respektive positioner. Tornet levereras i flera delar, nacellen och transformator kommer i varsitt stycke och varje blad levereras för sig. Transporter av vindkraftverkets delar kräver breda lastbilar med långa släp. Transporter med tunga fordon på grusvägar kan orsaka damning och buller. Vid risk för besvärande dammande förhållanden kan vägarna vattenbegjutas. Vid val av transportvägar kommer bostäder att undvikas i möjligaste mån. Transporter kommer i huvudsak att ske dagtid på vardagar. Det totala transportarbetet för inköpt material har sammanställts i Tabell 2-1. Tabell 2-1 Det sammanlagda ungefärliga transportarbetet under byggskedet Transportbehov Fordon Antal transporter (totalt ca) Fördelning över tid Vägmaterial Lastbil per dag, jämnt fördelade Betong (gravitationsfundament) Diverse byggmaterial t.ex. armering Lastbil per verk, periodvis Lastbil 75 2 per verk, periodvis Kran för montage Lastbil vid två tillfällen Vindkraftverk Bred lastbil med per vindkraftverk släp Elnät och transformatorstationer I samband med att vägar byggs eller breddas inom området kommer också elnätet att förläggas. Elnätet förläggs med markförlagd kabel i en kabelgrav som är ca 0,7-1,2 m bred, beroende på antalet kablar som förläggs i samma kabelgrav. I väg och i skogsmark täcks kabeln med minst 55 cm material. I åkermark är täckningsdjupet minst 95 cm, så att marken över kabeln kan fortsätta att brukas. För att skydda kabeln förläggs den i skikt av sand som täcker 10 cm under samt över kabeln. Ibland t ex då tryckning sker under vattendrag kommer kabeln att förläggas i rör. Över sandskiktet återfylls med befintliga massor alternativt vägmaterial. Då kablar placeras i skogsmark kommer en ledningsgata på upp till 10 m att röjas, för att ha plats att lägga upp uppgrävda massor samt för att förhindra att rötter på träd som växer nära kabeln skadas och träden faller. Om kabeln förläggs i eller intill skogsbilväg minskar behovet av att röja för träd, men det kan bli aktuellt att fälla träd i nära anslutning till vägen. För det lokala nätet inne i vindkraftparken planeras 36 kv-markförlagda kablar. Kablar för det interna nätet kan läggas både i eller direkt vid sidan av vägar inom området. Kabeln för anslutning till regionnätet läggs i så nära anslutning till vägar som möjligt. Kapitel 2 Sida 13

30 En transformatorstation kommer att byggas i anslutning till vindkraftparken för att transformera upp spänningen från 36 kv till 84 kv. Transformatorstationens yttre mått är ca 17 x 16 meter med höjden 9-10 meter. Ett exempel på utformning framgår av Figur 2-9. Figur 2-9. Exempel på utformning av en transformatorstation. Därutöver har varje vindkraftverk en egen transformatorstation som byggs i anslutning till respektive verk. Dessa mindre stationer är omkring 3 meter höga och har en basyta på ca 16 m 2. Exempel på utformning framgår av Figur Figur Två exempel på mindre transformatorstationer i anslutning till respektive vindkraftverk. Kapitel 2 Sida 14

31 2.3 Aktiviteter under driftskedet Vindkraftverken styrs och övervakas via fjärrstyrning från en central driftcentral. Verken servas regelbunden på plats, varvid även olika system kontrolleras. I samband med service sker vanliga personbilstransporter. Vid större underhållseller reparationsarbeten kan tunga transporter behöva ske. Övervakningssystemet innebär att en mängd olika data såsom vind- och väderförhållanden, teknisk prestanda och driftsituation registreras och loggas till driftdatorn. Som exempel kan nämnas vindstyrka, varvtal och effekt. En del av dessa data är av betydelse ur miljö- och risksynpunkt. När något är fel ges signal och larm utlöses. Verket stängs av om vindhastigheten överstiger cirka 25 m/s. Det finns också givare på vingarna som registrerar vibrationer. I händelse av nedisning eller på grund av annan orsak känner givarna av vibrationer och verket stängs av och kan inte startas igen förrän kontroll på plats skett. I växellådan som finns i nacellen (maskinhuset) sitter en givare som känner av oljetrycket och om det sjunker stängs verket av. Eventuell olja som kommer ut samlas i ett oljetråg under växellådan. Till verket hör också en transformator som antingen är placerad i botten på tornet, utanför tornet eller i nacellen. Transformatorn står i ett avskilt utrymme, transformatorhuset. I transformatorn finns en givare som känner av oljenivån och om den sjunker stängs verket av. Den olja som kommer ut samlas upp i en särskild behållare, transformatorboxen. När larm om lågt oljetryck eller låg oljenivå lösts ut måste besök på plats göras innan verket kan startas på nytt. 2.4 Aktiviteter under avvecklingsskedet Vindkraftverken dimensioneras för att kunna vara i drift under minst 25 år. Efter denna tid kan verken monteras ned. Hur stor del av fundamenten som skall tas bort bör avgöras i anslutning till denna tidpunkt när de aktuella förhållandena och förutsättningarna är kända. Till stor del kan det material som använts, återvinnas efter det att anläggningen tagits ur bruk. Betong måste först hackas, därefter kan armering tas bort. Slutligen krossas betongen och den kan sedan användas för exempelvis vägbyggnad. Stål och koppar kan återvinnas. Det är ännu inte möjligt att återanvända kompositmaterialet i vingarna men förutsättningarna för det utreds. Om kabeln efter användning kommer att tas upp och återvinnas beror till stor del på signaler från myndigheter. Till stor del kan det material som använts, återvinnas efter det att anläggningen tagits ur bruk. Metaller kan återvinnas och plaster kan återvinnas eller förbrännas. I likhet med byggskedet kan under avvecklingsskedet temporärt ytterligare lite mark behöva nyttjas. Under avvecklingsskedet kommer, i likhet med byggskedet, att ske transporter. Transportbehovet kommer att vara av samma storleksordning som under anläggningsfasen. I vilken omfattning som vägar för vindkraftverken kommer att återställas är avhängigt om dessa vid den tiden har fått en betydelse för jordbruket i övrigt. Kapitel 2 Sida 15