Skriftliga beskrivningar av bilden Kakstölden. Insamling av referensvärden från friska försökspersoner

Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2009 Skriftliga beskrivningar av bilden Kakstölden. Insamling av referensvärden från friska försökspersoner Författare: Karolina Cromnow och Tove Landberg Handledare: Ing-Mari Tallberg och Liv Bryntesson Enheten för logopedi och foniatri Karolinska Institutet

Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2009 Skriftliga beskrivningar av bilden Kakstölden. Insamling av referensvärden från friska försökspersoner Sammanfattning Skriftliga språksampel har använts i olika sammanhang och har visat sig ha större kapacitet än muntliga vid utvärdering av vissa språkliga förmågor och språkliga förändringar vid åldrande och sjukdom. Syftet med studien var att samla in referensvärden som ska kunna användas i det kliniska arbetet med personer med misstänkt språklig eller kognitiv nedsättning. I den här studien har skriftliga beskrivningar av en bild, Kakstölden ( Cookie Theft från Boston Diagnostic Aphasia Examination), samlats in och analyserats. I studien ingick 96 personer i åldrarna 20-88 år utan känd språklig funktionsnedsättning. En rättningsmanual för den skriftliga beskrivningen av Kakstölden utarbetades. Analysen gjordes utifrån innehålls- och misstagsaspekter. En skattning av kognitiv förmåga samt undersökning av semantiskt ordflöde genomfördes också och resultaten jämfördes med den skriftliga beskrivningen. Resultaten visade statistiskt signifikanta samband mellan ålder, utbildning, kön och olika aspekter av den skriftliga beskrivningen. Prestationen på semantiskt ordflöde hade ett signifikant samband med antal ord i den skriftliga beskrivningen men inte med dess innehåll. Allmän kognitiv nivå (FSIQ) visade sig ha ett samband med antal ord och förekomst av inledning i beskrivningen. Resultaten tyder på att aspekterna antal ord, antal ord per tidsenhet, antal beskrivna målhändelser samt det totala antalet misstag per ord skulle kunna vara värdefulla att undersöka i skriftliga beskrivningar. En majoritet av försökspersonerna i studien beskrev fyra eller fler målhändelser. Nästan var tionde ord i beskrivningarna innehöll något av de misstag som undersöktes av författarna. Referensvärdena i denna studie bör ej användas som normativa värden då de baseras på ett ej slumpmässigt urval. Värdena skulle dock kunna komma till klinisk användning då de kan ge en uppfattning om hur friska personer beskriver en bild. Vidare undersökningar av skriftliga beskrivningar gjorda av friska försökspersoner behövs. Rättningsmanualen framtagen i denna studie skulle då kunna användas. II

Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2009 Written descriptions of the Cookie Theft picture. Swedish reference data from healthy subjects Abstract Written language samples have been used in different contexts and have been proved more powerful than verbal language samples when evaluating certain language skills and language impairment in elderly and cognitively impaired individuals. The aim of the present study was to gather reference data that could be useful in a clinical setting with individuals with suspected language or cognitive impairment. In this study written descriptions of the Cookie Theft picture (from the Boston Diagnostic Aphasia Examination) have been collected and analyzed. In the study 96 subjects between the ages of 20 88 without known language impairment were included. A manual for analysis of the written descriptions of The Cookie Theft was created. The analysis of the descriptions was based on two major aspects, contents and mistakes. Measures of general cognitive ability and semantic word fluency were collected as background variables. The results of the study indicated that the background measures age, education and sex influenced the written description. Semantic word fluency was significantly related to the number of words in the description but not with the content. General cognitive level (FSIQ) was significantly related to the number of words used in the written description and to the occurrence of an introduction. The results of the study indicated that the aspects number of words, number of words per second, number of actions and the total number of mistakes per word could be valuable when investigating written language samples. A majority of the subjects in the study described four or more actions seen in the picture. In nearly every tenth word there was a mistake as defined by the authors. The reference data in this study should not be used as normative data as these values are not based on a random selection of subjects. The reference data could however be useful in a clinical setting as they provide some information about the way healthy subjects describe a picture. Further studies on written language samples produced by healthy subjects are needed. The manual for analysis created in this study could be used in such studies. III

1 INLEDNING 1 2 BAKGRUND 1 2.1 Skriftlig förmåga 1 2.1.1 Boston Cookie Theft, Kakstölden 3 2.2 Kognitiva aspekter och språk 4 2.2.1 Irregularly Spelled Words (ISW) 5 2.3 Ordflöde 5 2.4 Demografiska aspekter och språk 7 2.5 Syfte 7 2.6 Frågeställningar 7 2.7 Forskningsetiska överväganden 7 3 METOD 8 3.1 Försökspersoner 8 3.2 Test 9 3.2.1 Skriftlig beskrivning av Kakstölden 9 3.2.2 Irregularly Spelled Words (ISW) 9 3.2.3 Ordflödestest, semantisk kategori djur 9 3.3 Testförfarande 9 3.4 Material och teknisk apparatur 10 3.5 Utformning av rättningsmanual för skriftliga beskrivningar av Kakstölden 10 3.5.1 Innehåll 11 3.5.2 Misstag 12 3.5.3 Exempel på rättning 12 3.6 Reliabilitetstest 12 3.7 Statistiska mätningar 13 4 RESULTAT 13 4.1 Deskriptiv statistik bakgrundsvariabler 13 4.1.1 ISW 13 4.1.2 Ordflöde 13 4.2 Deskriptiv statistik Kakstölden 13 4.2.1 Innehåll 13 4.2.2 Misstag 13 4.2.3 Tabell över referensvärden 14 4.3 Samband mellan bakgrundsvariabler och resultat 16 4.3.1 Samband mellan ålder och resultaten på innehålls- och misstagsvaraiblerna 16 4.3.2 Samband mellan utbildningsår respektive utbildningsnivå och resultaten på innehålls- och misstagsvariablerna 16 4.3.3 Samband mellan kön och resultaten på innehålls- och misstagsvariablerna 17 4.3.4 Samband mellan ordflöde och resultaten på innehålls- och misstagsvariablerna 17 4.3.5 Samband mellan kognitiv nivå och resultaten på innehålls- och misstagsvariablerna 17 4.4 Typbeskrivning 18 4.5 Interbedömarreliabilitet 18 5 DISKUSSION 18 IV

5.1 Metoddiskussion 18 5.1.1 Försökspersoner 18 5.1.2 Test och testförfarande 19 5.1.3 Utarbetande av rättningsmanual 19 5.2 Resultatdiskussion 20 5.2.1 Påverkan av bakgrundsvariabler 21 5.3 Exempel på skriftliga beskrivningar av Kakstölden av demenspatient och strokepatient 22 5.4 Framtida studier 23 6 SLUTSATSER 23 7 TACK 23 REFERENSER 24 BILAGOR I Bilaga 1 I Bilaga 2 II Bilaga 3 III Bilaga 4 I Bilaga 4 V V

1 INLEDNING Språk är en förmåga som är känslig för normalt och framför allt sjukligt åldrande (Ardila & Roselli, 1996). Språkliga förändringar har setts vid olika demenssjukdomar (Passer & Smith, 2004). Vid diagnostisering av demenssjukdomar kan således den logopediska undersökningen av språkliga förmågor vara ett viktigt verktyg (Tallberg, 2008). Analyser av individers språkliga förmåga har visat sig användbara vid undersökning av språkförändringar vid till exempel Alzheimers sjukdom (Croisile, Ska, Brabant, Duchene, Lepage, Aimard & Trillet, 1996) och Mild Cognitive Impairment (Tyche, 2001). Utöver att diagnostisera kommunikationsnedsättning kan den språkliga logopediska undersökningen ge underlag till beslut om intervention samt ge prognostisk information beroende på vilken diagnos resultaten pekar på, som till exempel degenerativ neurologisk sjukdom (Brookshire, 2007). Omfattande språktest inkluderar ofta deltest som utvärderar skriftlig uttrycksförmåga på olika nivåer (Brookshire, 2007). Skriftliga språksampel har större kapacitet än muntliga vid utvärdering av språklig förmåga hos äldre (Mitzner & Kemper, 2003) samt vid utvärdering av språkförändringar vid Alzheimers sjukdom (Croisile et al., 1996). Värdet av ett test begränsas i klinisk verksamhet om det saknas möjlighet att relatera patientens prestation till friska personers, eller till andra personer med samma diagnos som patienten (Brookshire, 2007). Sammanställning av muntliga beskrivningar av Kakstölden på svenska finns sedan tidigare (Tyche, 2001) men någon normering av skriftliga beskrivningar av Kakstölden har aldrig gjorts på svenska. I denna studie har en sammanställning av skriftliga beskrivningar gjorda av 96 personer utan känd språklig funktionsnedsättning givit kunskap om hur en typisk skriftlig beskrivning av bilden Kakstölden tar sig uttryck. 2 BAKGRUND 2.1 Skriftlig förmåga Skrivet språk får en allt större betydelse i dagens informationssamhälle. För att kunna ta del av samhället, bevaka sina rättigheter och få utbildning och ett jobb ställs allt högre krav på avancerad läs- och skrivförmåga. Skriftspråksinlärningen är en komplicerad och långvarig process och görs ofta under helt andra betingelser än inlärning av modersmålet ofta i en skolmiljö, ledd av en lärare (Strömqvist, 2008). Användaren av skriftspråk måste tänka på att följa konventioner som till exempel skrivriktning, i västerländsk skrivtradition från vänster till höger, och den som skriver för hand måste också se till att handstilen är läslig. Handskrivning kräver förmåga till motorisk kontroll till exempel koordinationen mellan hand och öga och handmotorik. Många har en låg hastighet vid handskrift. För en del personer kan uppmärksamhet och minne vara så fokuserat på den motoriska kontrollen att det språkliga innehållet och språkstrukturerna kan påverkas negativt (Crystal, 2005). Det ställs andra krav på skrivet språk än på talat språk. Skrift är ett långsammare sätt att kommunicera på, till skillnad från ett talat samtal. Vid talad kommunikation får talaren oftast direkt respons på om lyssnaren förstått budskapet medan detta inte är fallet i skrift. Dessutom underlättas inte den skriftliga kommunikationen av mimik, gester, prosodi och röstkvalitet. 1

Det ställs därför större krav på sändaren att välja rätt ord och att leva sig in i mottagarens förutsättningar att förstå skriften (Magnusson, Nauclér & Reuterskiöld, 2008; Crystal, 2005). Skriftligt språk uppvisar vissa unika drag som till exempel interpunktion och användning av initial versal (Crystal, 2005). I skrift används vanligtvis större lexikon och mer komplex syntax än i talat språk, troligen då möjligheten till reflektion och ändring i skrift är större (Bromley, 1991). Skrift tenderar att bli mer formellt än talat språk (Crystal, 2005). En beskrivande skrift är komplex och ett resultat av förmågan att finna adekvata ord, formulera meningar och stava (Goodglass & Kaplan, 1983). Att stava är en process som kräver medvetenhet om språkstruktur samt ett välfungerande visuellt minne. En person med god stavförmåga karakteriseras av god fonologisk och visuell medvetenhet. Stavfel är ovanliga i handskriven text hos vuxna, endast cirka 1-1,5% av orden innehåller något stavfel (Crystal, 2005). Mitzner och Kemper (2003) fann i sin studie om talat och skrivet språk hos äldre att skrivet språk var mer komplext, både begreppsmässigt och grammatiskt, än talat språk. Det antas att skrift och läsning bemästras enligt ungefär samma princip, genom två olika kognitiva länkar, den lexikosemantiska länken och länken för fonem-grafemomvandling. Ordet som läses eller skrivs kan processas som en enhet genom den lexikosemantiska länken. Då avkodas text ortografiskt det vill säga att läsaren känner igen hela eller delar av ett ord. Detta är en förmåga kompetenta läsare har utvecklat vilket leder till snabb avkodning av text. Aktivering av det ortografiska lexikonet aktiverar i sin tur det semantiska systemet så att personen förstår det hon läser eller skriver och ordet får sin betydelse (Behrns, 2008). Text kan även, vid skrivning och läsning, avkodas genom analys fonem för fonem genom fonemgrafemlänken. Detta innebär segmentering och analys av varje enskilt fonem. Denna strategi används vid läsinlärning och även av den vane läsaren då hon ska läsa ett obekant ord, till exempel på ett främmande språk. Normalt sker läsning och skrivning genom båda dessa länkar. Ord man känner till avkodas genom lexikosemantisk länk och obekanta ord via fonem-grafemomvandling. Vid hjärnskador kan det bli så att en av länkarna skadas medan den andra förblir intakt (Behrns, 2008). Vid dyslexi respektive dysgrafi kan någon eller båda av dessa länkar vara svårtillgängliga. Det kan ge svårigheter att till exempel stava eller läsa ord som inte stavas ljudenligt om den lexikosemantiska länken inte är tillgänglig eller svårigheter att stava eller läsa nonsensord och obekanta ord om tillgången till fonem-grafemlänken är nedsatt. Hos personer med afasi kan man ha stor nytta av att kompensera för andra symtom med hjälp av läs- och skrivförmåga. Personer med nedsatt auditiv förståelse kan bli hjälpta av att få se ett ord skrivet. En person som inte kan prata kanske kan skriva den första bokstaven eller peka ut den på en bokstavskarta (Berhns, 2008), men många personer med afasi kan varken läsa eller skriva. Omfattande språktest inkluderar ofta deltest som utvärderar skriftlig uttrycksförmåga på olika nivåer (Brookshire, 2007). I afasitestet A-ning (Lindström & Werner, 1995) prövas skrivförmågan, förutom med diktamen, också med informativ skrift. Med informativ skrift avses att skriftligen förmedla betydelsebärande information. Informativ skrift ställer i förhållande till diktamen större krav på selektivitetsförmåga och lexikal åtkomst. Avsnittet "Informativ skrift" i A-ning består av fyra uppgifter: 1) patienten ska skriva sitt namn och adress, 2) patienten ska skriftligen benämna föremål på bilder, 3) patienten ska göra en beskrivning av en händelse på bild samt 4) patienten ska svara på ett fiktivt inbjudningskort. Svårighetsgraden i de fyra uppgifterna ökar successivt från ordnivå till textnivå. I rättning av patientens skriftliga svar på inbjudningskortet ges poäng på en skala 0-5 där innehållsrelevans, 2

grammatik och satsstruktur bedöms. För att få 5 poäng ska patienten bedömas skriva i enlighet med sin premorbida förmåga. Vid standardisering av A-ning sågs att i stort sett samtliga patienter klarade någon del av namn- och adressuppgiften medan 65% av patienterna inte fick någon poäng på uppgifter med sammanhängande text (Lindström & Werner, 1995). I Lurias neuropsykologiska test (Christensen, 1984) undersöks skrivförmågan på liknande sätt med kopiering av bokstäver och ord, diktamen och informativ skrift i form av svar på frågor och uttryck av en personlig åsikt. Heilman, Coenen och Kluger (2008) har i en studie funnit att agrafi kan vara ett tidigt tecken på degenerativ sjukdom. Vid agrafi ses svårigheter med att forma bokstäver i skrift medan individen har kvar förmågan att muntligen stava ord. Enligt Goodglass och Kaplan (1983) kan man hos afasipatienter se exempel på personer med icke-flytande afasi som kan skriva enstaka ord men som överväldigas av uppgiften att formulera meningar och ger upp efter stor ansträngning. Vidare kan man se flytande, men irrelevant skrift hos patienter med flytande afasi. Vid rehabilitering av afasi är en noggrann undersökning av skrivförmågan, utöver förmågan till stavning, viktig (Behrns, Ahlsén & Wengelin, 2008). Skrift kan ge utökade möjligheter att kommunicera i takt med utvecklingen av ny teknologi som underlättar skrift, till exempel genom mer utvecklade ordbehandlingsprogram. Behrns et al. (2008) undersökte hur skrivprocessen samt revidering i skrift påverkas av afasi. Vid jämförelse mellan en grupp afasipatienter och en kontrollgrupp sågs ett återkommande mönster. Personer med afasi tenderade att stanna upp vid och göra många ändringar på ordnivå. De arbetade till skillnad från kontrollpersonerna nästan inte alls med större enheter som meningar eller stycken. Detta tolkades bero på svårigheter med syntax och textstruktur samt möjligen som en sekundär effekt av afatikernas fokus på enstaka ord. Sammanfattningsvis gjorde personer med afasi en signifikant andel fler ändringar än kontrollgruppen och gjorde i större utsträckning felaktiga ändringar. 2.1.1 Boston Cookie Theft, Kakstölden Vid test av personer med afasi och olika kognitiva nedsättningar har bilden Kakstölden (Boston Cookie Theft ) använts, både för muntliga och skriftliga beskrivningar (Brookshire, 2007). Kakstöldsbilden ingår som ett deltest i Boston Diagnostic Aphasia Examination (BDAE) som är ett test utvecklat 1972 av Goodglass och Kaplan. Syftet med testet är att möjliggöra fastställande av afasidiagnos, bedöma prestation och förändringar i prestation över tid. Testet kan även användas som en guide för interventionsinsatser. BDAE är tänkt att kunna vara till nytta för neurologer, psykologer och logopeder (Goodglass & Kaplan, 1983). Olika analysmetoder vid rättning av Kakstölden har använts där man bland annat mätt frekvens av vissa målbegrepp, berättelsens längd och antal ord i muntlig beskrivning (Tyche, 2001) samt hur idéer kommuniceras i skrift (Goodglass & Kaplan, 1983). I Olof Tyches studie (2001) var ett av syftena att samla normaldata på hur en kontrollgrupp på tolv försökspersoner beskrev Kakstölden muntligt. Försökspersonerna ombads, utan tidsgräns, att berätta så mycket som möjligt om vad de såg på bilden. Utifrån detta analyserades vilka ord och begrepp som användes och hur de förekom i olika positioner. Inför analysarbetet av innehållsaspekter i beskrivningarna definierade Tyche bland annat ett antal målbegrepp utifrån bildens figurer och händelseförlopp, vilka sedan låg till grund för en muntlig typbeskrivning av Kakstölden. 3

Croisile et al. (1996) jämförde muntliga och skriftliga beskrivningar av Kakstölden mellan Alzheimerpatienter och en kontrollgrupp. De fann bland annat att Alzheimerpatienternas beskrivningar var kortare och mindre informativa än kontrollgruppens. De gjorde också en jämförelse inom patientgruppen mellan muntliga och skriftliga beskrivningar, och kunde se att vissa aspekter i skriften, som till exempel grafemparagrafier, var särskilt känsliga för demens. Ortografin var mer förändrad än fonologin hos Alzheimerpatienterna, vilket bidrog till författarnas slutsats att skriftliga bildbeskrivningar utgör ett säkrare sätt än muntliga att testa språkliga nedsättningar vid Alzheimers demens. Bschor, Kühl och Reischies (2001) använde sig av muntliga beskrivningar av Kakstölden som underlag för spontantal i sin studie. Bilden valdes bland annat för att motivet är välbekant för de flesta och för att den kan beskrivas med enkla ord. Syftet var att undersöka huruvida muntlig beskrivning av en bild kan utgöra ett starkare diagnostiskt verktyg än mer specifika afasitest som Boston Naming Test (BNT) och semantiskt ordflödestest, vid språkförändringar hos personer med Alzheimers demens och Mild Cognitive Impairment (MCI). De fann att resultaten från bildbeskrivningarna förvisso samvarierade med resultaten från BNT och ordflödestest, men att de senare gav bättre underlag för att skilja diagnosgrupperna åt. Bland annat kunde man se att personer med MCI fick lika goda resultat på sina beskrivningar av Kakstölden som personer utan kognitiv nedsättning. En förklaring till detta kan, enligt författarna till studien, vara att det i spontantal finns möjligheter att kompensera för språkliga brister. Kakstöldsbilden ingår i ett screeningmaterial (NIH stroke skala) som används för undersökning och övervakning av status hos nyinsjuknade strokepatienter. Ett exempel är en avdelning för omhändertagande vid stroke på Kullbergska sjukhuset, Katrineholm där Kakstöldsbilden använts på detta sätt. På grund av tidsbrist och svårigheter i administrering och i tolkning av bildbeskrivningarna hos de personalkategorier som finns närmast patienten, sjuksköterskor och undersköterskor, används bilden inte längre på avdelningen. Dock används den fortfarande av läkare på akuten vid bedömning av nyinsjuknade strokepatienter enligt Siv Eriksson, sjuksköterska på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm (telefonsamtal, 24 april 2009). 2.2 Kognitiva aspekter och språk Resultat på språkliga test bör bedömas i relation till ickespråkliga funktioner som bland annat kognitiv förmåga (Tallberg, 2008). Med kognition avses förmågan till kunskap och tankar (Passer & Smith, 2004). Hjärnans exekutiva funktioner har kognitiva och emotionella komponenter. Problemformulering, utförande av en uppgift och efterkontroll är viktiga aspekter av den exekutiva funktionen. Den mycket komplexa intellektuella funktionen problemlösning kräver kognitiva färdigheter som bland annat motivation, förmåga till koncentration och hämning av andra impulser, förmåga att kategorisera och byta strategier. De exekutiva funktionerna anses lokaliserade till hjärnas frontala och pre-frontala delar även om andra delar också bidrar. Hos vuxna med hjärnskada som har en påverkan på de exekutiva funktionerna kan andra kognitiva förmågor som inlärningsförmåga och språkförmåga verka kompensatoriskt (Bartfai, 2000a). Intelligens är ett begrepp som avser förmågan att tillägna sig kunskap, att tänka och resonera effektivt samt att kunna anpassa sig till omgivningen. Ett väl använt mått på intelligens är Intelligenskvot (IQ). IQ är ett relativt mått som visar var en person hamnar på normalfördelningskurvan för IQ. Medelvärdet är satt till 100 inom alla åldersgrupper från 4

barn till äldre. Nästan hälften av populationen beräknas ha ett IQ mellan 90-110 (Passer & Smith, 2004). Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) utvecklades av psykologen David Wechsler och skattar intelligens genom att mäta en grupp skilda men relaterade verbala och icke-verbala förmågor. WAIS består av ett antal deltest inom kategorierna verbal IQ och performance IQ. Deltesten ger tillsammans ett mått på Full Scale Intelligens Quotient (FSIQ). Visuospatial förmåga kan ha stor betydelse för prestationen på språkliga test. Med visuospatial förmåga avses förmågan att identifiera former och konturer i vår omgivning samt placera dem i ett rumsligt sammanhang. Denna förmåga inkluderar även diskriminering mellan färger och former och särskiljning mellan objekt. Visuospatial förmåga är också en del av förmågan att bilda mentala föreställningar. Den visuospatiala förmågan är medfödd, nödvändig för överlevnad och är äldre än språkförmågan. Visuella svårigheter, synstörningar, är en vanligt förekommande konsekvens av traumatiska hjärnskador. Högersidig skada ger vanligen större risk för påverkan av visuospatiala funktioner. Det är inte ovanligt att inskränkningar i den visuospatiala förmågan upptäcks genom benämningsuppgifter, till exempel Boston Naming Test. Då kan slutsatsen bli att personen har en drabbad språkförmåga. Spatiala störningar synliggörs i språkliga sammanhang genom svårigheter att förstå spatiala relationer i språket som på och under (Bartfai, 2000b). 2.2.1 Irregularly Spelled Words (ISW) Olika språk kan jämföras sinsemellan bland annat utifrån ortografiskt djup. Ett språk med ytlig ortografi har en 1:1 överensstämmelse mellan fonem och grafem det vill säga grafemen består av en bokstav och motsvaras av ett fonem. Språk med djup ortografi har en mer komplex och inkonsekvent ortografi till exempel grafem bestående av flera bokstäver och kontextberoende uttalsregler. Hos språk med ytlig ortografi dominerar ljudenlig stavning, till exempel finska, medan språk med djup ortografi har högre andel ljudstridig stavning, t ex franska. Svenska är ett språk med relativt ytlig ortografi (Seymour, Aro & Erskine, 2003) och de ord i svenska språket med mer komplex ortografi är därmed ofta låneord (Tallberg, Wennerborg & Almqvist, 2006). Tallberg et al. (2006) har undersökt sambandet mellan generell kognitiv funktion och högläsning av oregelbundet stavade svenska ord - låneord från bland annat tyska, engelska och franska. Resultaten från studien visade på ett samband mellan kognitiv nivå och förmågan att avkoda ord som inte stavats enligt svenska stavningsregler. Testet som designades för studien, Irregularly Spelled Words (ISW) testar lexikal eller lexikosemantisk förmåga och ger en skattning av fullskalig intelligenskvot (FSIQ). ISW ger hos friska personer ett mått på aktuell kognitiv nivå (FSIQ) och hos individer med neurologisk sjukdom kan ISW användas för att skatta premorbid kognitiv förmåga. ISW består av 38 ord som är förekommande i det svenska språket men som stavas oregelbundet. Försökspersonerna ombeds att högt läsa upp orden för testledaren. Antal utbildningsår har betydelse för personens skattade FSIQ då detta värde ingår i beräkningarna. Därmed kommer antal utbildningsår speglas i resultatet av personens skattade FSIQ (Tallberg et al., 2006). 2.3 Ordflöde Ordflöde mäts vanligtvis med antalet ord som produceras inom en viss kategori under en viss tid. The Controlled Word Association Test (COWAT) innebär att försökspersonen får säga så 5

många ord som möjligt som börjar på en viss bokstav. Tre bokstäver brukar användas och för varje bokstav har personen en minut på sig. Både i kliniskt arbete och inom forskning används ofta bokstäverna F, A och S (FAS). Försökspersonerna instrueras att inte ta med egennamn, siffror eller olika böjningsformer av samma ord. Förutom att producera ord utifrån initial bokstav kan ordflöde även testas utifrån semantiska kategorier, till exempel så många djur som möjligt under en minut. Det har visat sig lättare att mobilisera fler djur inom djurkategorin än för respektive bokstav F, A och S (Lezak, Loring & Howieson, 2004). För att möjliggöra så snabb mobilisering av ord som möjligt använder försökspersoner sig spontant av strategin att kategorisera ord i kluster till exempel djurarter som har en semantisk likhet såsom tiger-lejon-elefant-zebra. När en underkategori (exempelvis exotiska djur) är uttömd växlar försökspersonen till en annan underkategori, så kallad switching. Förmågan att organisera ord i kluster brukar tillskrivas temporalloben medan förmåga till switching brukar beskrivas som en frontallobsfunktion vilket väsentligen bekräftas av Troyer, Moscovitch, Wincour, Alexander och Stuss (1998). Sannolikt innebär switching initiering av ett stort antal sökningar genom det semantiska och lexikala minnet och kräver förmåga att snabbt byta mellan underkategorier. Frontalloben är involverad i switching antingen genom att initiera klusterbyten eller genom att lokalisera nya undergrupper, eller båda. För klusterbildning krävs förmåga att identifiera och kategorisera liknande ord samt åtkomst till semantiska nätverk och för fonologiskt ordflöde en förmåga till fonologisk analys (Troyer et al., 1998). Ålder och utbildning påverkar i vilken utsträckning dessa strategier används till exempel storleken på kluster samt det totala antalet producerade ord. Lanting, Haugrud och Crossley (2009) visade att framförallt strategin switching förefaller vara sårbar för åldrande vilket resulterar i färre ord totalt för äldre. Dock hade äldre mer omfattande kluster än yngre på semantiskt ordflöde vilket skulle kunna spegla att man tillskansat sig ett större ordförråd under sitt längre liv. Fonologiskt ordflöde (FAS) anses lokaliserat i vänster dorsolaterala prefrontala cortex. I en studie av Ruff, Light, Parker och Levin (1997) påvisas att ordflöde påverkas av en kombination av uppmärksamhet, verbalt långtidsminne och kännedom om ord (vokabulär). FAS mäter en kognitiv förmåga att generera ord utifrån dess första bokstav men även ett samspel av andra kognitiva funktioner är inblandat. Att många olika kognitiva förmågor krävs kan förklara varför prestationen på ordflöde påverkas vid många olika hjärnskador lokaliserade på olika platser. Patienter med traumatisk hjärnskada, Alzheimers och Parkinson, epilepsi och Multipel Scleros kan ha en påverkan på minne och/eller uppmärksamhet vilket kan ge en påverkan på ordflöde. Tombaugh, Kozak och Rees (1999) fann att utbildning är en större påverkansfaktor på FAS än ålder, medan ålder påverkar semantiskt ordflöde för kategorin djur mer än utbildning. Antal utbildningsår hade ett positivt samband med prestationen på semantiskt ordflöde för kategorin djur medan ålder hade ett negativt samband med prestationen. Kön hade liten påverkan, mindre än 1%, på både FAS och semantiskt ordflöde beträffande kategorin djur. Tomer och Levin (1993) fann att äldre presterade lika bra som yngre på fonologiskt ordflöde men signifikant sämre på semantiskt ordflöde. Även i en studie utförd av Capitani, Laiacona och Barbarotto (1999) sågs att stigande ålder ger en negativ påverkan på ordflöde medan utbildning ger en positiv påverkan. Resultaten från Tallberg, Ivachova, Jones Tinghag och Östberg (2008) bekräftade att hög ålder är en faktor som har negativ effekt på prestationen vid testning av ordflöde särskilt vad gäller djur och verb. Det sågs även ett positivt samband mellan utbildningsnivå och poäng på ordflödestesten. 6

Semantiskt ordflödestest kan utgöra ett verktyg vid svårigheter att diagnostisera demens (Lam, Ho, Lui & Tam, 2006). Gontovsky, McSwan och Scott (2002) undersökte neurologiskt sjuka respektive neurologiskt friska personers prestationer på två ordflödestest, ett semantiskt ordflödestest (från Repeatable Battery for the Assesment of Neuropsychological Status) samt ett fonologiskt ordflödestest (COWAT). Resultaten visade att dessa test var jämförbara vad gäller deras känslighet för neurokognitiv dysfunktion samt deras förmåga att differentiera neurologiskt sjuka från friska. 2.4 Demografiska aspekter och språk Skillnader i språkproduktion beroende på bland annat ålder, utbildningsgrad och kön har undersökts i många tidigare studier. Ardila och Rosselli (1996) fann bland annat att mängden muntlig språkproduktion minskade med åldern för män, som uppvisade en stadig språklig försämring med ökad ålder. Detta sågs inte hos kvinnor, som endast hade små skillnader mellan olika åldrar. Bildbenämningstest av substantiv och verb har visat att benämningsförmågan sjunker efter 70 års ålder hos friska personer (Nicholas, Obler, Albert & Goodglass, 1985). Förmågan till rättstavning sjunker med stigande ålder (MacKay & Abrams, 1998). Den syntaktiska komplexiteten i skriven text minskar också med ålder (Kemper, 1987). Prestation på språktest är kopplat till försökspersonens utbildningsnivå. Ardila och Rosselli (1996) fann i sin undersökning av verbal beskrivning av Kakstölden att antalet ord i beskrivningen ökade med utbildningsnivå. Mitzner och Kemper (2003) såg att skriftlig språkproduktion påverkas av skillnader i utbildning och aktuell kognitiv status. Bromley (1991) fann vid undersökning av skriftligt språk att vissa variabler påverkades av ålder, såsom komplexiteten i meningar som blev mindre med stigande ålder. Andra variabler påverkades av utbildningsgrad, såsom antal ord vilka ökade med stigande utbildningsgrad. Kemper, Greiner, Marquis, Prenovost och Mitzner (2001) analyserade självbiografiska berättelser skrivna av samma individer i tjugoårsåldern samt vid ungefär åttio års ålder. Analysen indikerade att grammatisk komplexitet och idétäthet gradvis minskade med ålder. Med idétäthet avsågs den mängd information som ryms inom en mening i förhållande till antalet ord i meningen. 2.5 Syfte Syftet med denna studie var att sammanställa hur friska män och kvinnor i olika åldrar, med olika utbildningsgrad och kognitiv nivå beskriver bilden Kakstölden i skrift. Detta för att därigenom få referensvärden som ska kunna användas i det kliniska arbetet med personer med misstänkt språklig eller kognitiv nedsättning. 2.6 Frågeställningar Hur beskriver normalfungerande personer bilden Kakstölden i skrift? Har bakgrundsvariablerna ålder, kön, utbildning, skattad kognitiv nivå samt prestation på semantiskt ordflöde något samband med den skriftliga beskrivningen av Kakstölden? 2.7 Forskningsetiska överväganden Vår bedömning var att föreliggande studie ej behövde en forskningsetisk prövning. Denna bedömning gjordes utifrån att alla försökspersoner var friska personer i vuxen ålder och att 7

testen ej var av sådan art att de riskerade att kränka personens integritet. Försökspersonerna informerades skriftligen om studiens syfte och gav informerat samtycke till deltagande i studien (se bilagor 1 och 2). Försökspersonerna informerades om att de kunde avbryta deltagandet när de så önskade under testningens gång. All data behandlades konfidentiellt. Författarna inkluderade ej familjemedlemmar som försökspersoner i studien för att ej riskera att kränka deras integritet då testen bland annat innebar en skattning av kognitiv nivå. 3 METOD 3.1 Försökspersoner I studien ingick 96 försökspersoner varav 52 kvinnor och 44 män, alla boende i Stockholm respektive Katrineholm. Försökspersonerna delades in i grupper efter ålder, utbildningsnivå och kön eftersom dessa aspekter kunde förväntas påverka resultaten. Försökspersonerna skulle vara minst tjugo år gamla då detta kan anses vara en vedertagen gräns mellan ungdom och vuxen ålder. Åldersgrupperna 20-64 år respektive 65 år och uppåt valdes utifrån en i Sverige vedertagen klassifikation av ålder, det vill säga pensionsåldern. Utbildningsnivåerna definierades som mindre än ett års eftergymnasiala studier respektive ett eller flera års eftergymnasiala teoretiska studier, dock minst 13 års total studietid (se tabell 1). Det utbildningar där mycket läsning av litteratur ingår räknades som teoretiska. I oklara fall intervjuades försökspersonerna om det teoretiska innehållet i utbildningarna. Äldre har i Sverige en annan typ av utbildning än motsvarande utbildning idag beroende på reformer inom utbildningsväsendet. Som exempel kan tas sjuksköterskeutbildningen som skiljer sig mycket från den rena yrkesutbildning den var förr. Idag räknas den som en teoretisk utbildning. Praktiska utbildningar som Konstfackutbildning räknades ej som teoretisk utbildning i den aktuella studien. Urvalet gjordes så att försökspersonerna fördelades så lika som möjligt inom dessa variabler. Personernas ålder varierade mellan 20 och 88 år (medelvärde 57, +/- 20). I åldersgruppen 20-64 år var medelåldern 42 år (+/-15). I åldersgruppen 65-88 år var medelåldern 75 år (+/-6). Utbildningslängden varierade mellan 6 och 20 år (medelvärde 13, +/- 4). Tabell 1. Försökspersonernas fördelning i ålder, utbildningsgrupp och kön. Totala N:96. Grupp A: Personer med mindre än ett års eftergymnasiala studier. Grupp B: Personer med ett eller flera års eftergymnasiala studier. Ålder 20-64 65-88 Utbildningsnivå A B A B Man 14 11 11 8 Kvinna 13 13 14 12 Totalt 27 24 25 20 Kriterier för deltagande i studien var svenska som modersmål, avsaknad av språklig funktionsnedsättning (ej dyslexi, afasi eller dylikt) och avsaknad av neurologisk sjukdom, allt enligt egna uppgifter. Försökspersonerna skulle vara minst 20 år gamla. Författarna kom i kontakt med majoriteten av försökspersonerna genom personliga kontakter och sedermera genom att försökspersoner gav förslag på andra potentiella försökspersoner, den så kallade snöbollseffekten (Halvorsen, 1992). Flera av de äldre deltagarna var 8

medlemmar i pensionärsföreningar som Pensionärernas riksorganisation (PRO) och Aktiva Seniorer och förfrågan om deltagande som försöksperson spreds via dessa nätverk. Yngre försökspersoner var i många fall personer som blivit tillfrågade av bekanta till författarna då efterlysning av potentiella försökspersoner gjorts bland kurskamrater, arbetskamrater och närstående. Familjemedlemmar har inte ingått i studien på grund av etiska ställningstaganden. Majoriteten av försökspersonerna blev testade i sina egna hem. Två informationsblad skrevs inför studien, ett med allmän information om studien och en intresseanmälan som skickades ut till presumtiva försökspersoner samt ett med mer specifik information och informerat samtycke (se bilagor 1 och 2). 3.2 Test Studiens huvudtest var skriftlig beskrivning av bilden Kakstölden ( Cookie Theft, del av testbatteriet Boston Diagnostic Aphasia Examination; Goodglass & Kaplan, 1983). Dessutom användes Irregularly Spelled Words (Tallberg et al., 2006) samt ordflödestest semantisk kategori djur (benämns Controlled Oral Word Association Test, COWAT; se till exempel Gontovsky et al., 2002; Tallberg et al., 2008). 3.2.1 Skriftlig beskrivning av Kakstölden Bilden Kakstölden visar en kvinna och två barn i ett kök. Uppgiften för försökspersonen var att under en begränsad tid, med bilden framför sig, göra en skriftlig beskrivning av vad som händer på bilden. Den instruktion som gavs vid testningen var en bearbetad översättning av den instruktion som finns i Goodglass och Kaplan (1983) (se bilaga 3). 3.2.2 Irregularly Spelled Words (ISW) Testet ISW är utformat så att försökspersonen får se 38 ord efter varandra som inte stavas enligt svenska stavningsregler, till exempel baguette och genre. Orden visades, enligt instruktionerna till testet ISW, ett efter ett på A5-papper i en pärm. Uppgiften var att läsa orden högt och uttala dem på det svenska sättet. För varje ord som uttalades rätt gavs en poäng. Utifrån denna poäng räknades sedan Full Scale Intelligence Quotient ut för testet (FSIQ-ISW) enligt en given formel. Den instruktion som gavs vid testningen var tagen från ISW-testet (Tallberg et al., 2006) (se bilaga 3). 3.2.3 Ordflödestest, semantisk kategori djur Ordflödestestet semantisk kategori djur, innebar att försökspersonen verbalt skulle producera så många djur som möjligt under en minut. För varje nytt djur gavs en poäng. Överordnade kategorier som insekter och fåglar godkändes liksom olika underkategorier som abborre och schäfer. För ord i underordnade kategorier som betecknar ålder eller kön inom en art godkändes endast den förstnämnda. Den instruktion som gavs vid testningen var en omarbetad version av instruktionen från Ivachova och Jones Tinghag (2007) (se bilaga 3). 3.3 Testförfarande Försökspersonerna testades enskilt i ett ostört rum med en av författarna närvarande i egenskap av testledare. Varje försöksperson fick vid testtillfället läsa igenom information om studien och ge informerat samtycke till deltagande (se bilaga 2). De signerade talongerna förvarades separat från testdata. Testen utfördes i ordningsföljden beskrivande skrift av Kakstölden, ISW och sist ordflödestest. Vid test med Kakstölden samt vid 9

ordflödestest användes stoppur för tidtagning. Försökspersonerna hade max fem minuter på sig för den skriftliga beskrivningen och avbröts av testledaren när tiden gått ut. Samma instruktioner gavs till alla försökspersoner (se bilaga 3). För den skriftliga uppgiften fick alla deltagare använda samma typ av penna och skriva på ett linjerat papper i ett A4-block. Testtillfällena tog 15 20 minuter. Ljudinspelning av ordflödestestet gjordes vid de första testtillfällena simultant med transkription för att säkerställa korrekt testresultat. Då författarna ansåg att nyttan med ljudinspelning var ringa då transkription var tillräcklig bedömdes att resterande försökspersoners ordflödestest inte skulle spelas in utan enbart transkriberas i realtid. Rättning av en försökspersons testresultat gjordes av den författare som varit testledare för personen i fråga. Vid eventuella oklarheter i rättningen konsulterades den andre författaren för att få samstämmiga rättningar, till exempel kunde det vara svårt att tyda vissa personers handstil. 3.4 Material och teknisk apparatur Vid testning har följande material använts: Laminerat exemplar av den tematiska bilden Kakstölden ; ISW-testet med pärm och protokoll; svarta bläckpennor; linjerat A4- block samt timer och stoppur. De första auditiva inspelningarna gjordes med Mp3-spelare I Audio, respektive inspelningsfunktion på mobiltelefon Sony Ericsson W890i. Efter att beslut tagits om att upphöra med dessa inspelningar användes ingen inspelningsapparatur vid testtillfällena. För mätning av tid vid den skriftliga beskrivningen av Kakstölden samt ordflödestestet har stoppurs- respektive timerfunktion på mobiltelefon, Sony Ericsson W890i och Samsung SGH-X650, använts. 3.5 Utformning av rättningsmanual för skriftliga beskrivningar av Kakstölden För rättning av de skriftliga beskrivningarna av Kakstölden upprättades parallellt med analysarbetet en rättningsmanual och ett rättningsprotokoll av författarna (se bilagor 4 och 5). Denna rättningsmanual utformades utifrån kriterier som bedömdes vara rimliga att använda i klinisk verksamhet. Därför valde författarna ut ett antal språkliga aspekter att undersöka i rättningen medan andra tänkbara aspekter, såsom form, utelämnades. Kvantitativa aspekter som till exempel ord och tid bedömdes som intressanta att undersöka till exempel för att kunna relatera till försökspersonernas prestation på ordflöde. De valda aspekterna av den skriftliga beskrivningen delades in i en innehållsdel och en misstagsdel. Som utgångspunkt valdes Tyches typbeskrivning utformad utifrån tolv kognitivt friska försökspersoners muntliga beskrivningar (Tyche, 2001). Den typiska ordningsföljden (1-8) av berättelsen och valen av ord i den reducerade typbeskrivningen visas nedan. 1. Pojken tar kakor ur kakburken. 2. Mamma torkar disk. 3. Vattnet rinner över i diskhon. 4. Mamma är distraherad. 5. Stolen som pojken klättrat upp på håller på att ramla. 6. Pojken är på väg att ramla i golvet. 7. Flickan tar emot en kaka. 10

8. Det är sommar ute. Utifrån Tyches typbeskrivning (2001) definierades fem målhändelser av författarna i den nu aktuella studien. Dessa var: a) Barnen tar kakor b) Kvinnan torkar disk c) Vattnet rinner över d) Pallen välter e) Flickan tar emot en kaka Utifrån bilden har författarna även definierat möjligheten till att skriva en övergripande inledning samt möjligheten att dra en slutsats. Inledning definierades som en introducerande, övergripande beskrivning av bilden. Slutsats definierades som en sammanlänkande beskrivning av de huvudskeenden som finns på bilden, vilka var: /kvinnan märker inte/ vad som sker runt omkring henne/ (nummer 4 i typbeskrivningen ovan). Två av punkterna (nummer 6 och 8) i den muntliga typbeskrivningen har författarna valt att inte ta med i rättningen av skriftliga beskrivningar. Att pojken ramlar har valts att ses som underordnat att pallen välter och anses av författarna därmed inte utgöra en enskild målhändelse. En reflektion av årstiden utgör ingen händelse och togs inte med av den anledningen. De för studien relevanta aspekterna att undersöka i den skriftliga beskrivningen definierades av författarna i ett inledande skede av studien. För rättning av de skriftliga beskrivningarna av Kakstölden upprättades en rättningsmanual och ett rättningsprotokoll av författarna (se bilagor 4 och 5). Manual och protokoll utarbetades och utvärderades fortlöpande under analysarbetet av de skriftliga beskrivningarna. En aspekt på förhand utvald för rättning uteslöts. Denna aspekt rörde utformning av enskilda grafem, till exempel utelämnande av stapel i /b/ men visade sig svår att rätta samstämmigt på grund av handstilsvariationer. Vid eventuella oklarheter i rättningen omarbetades manualen för ökad tydlighet. 3.5.1 Innehåll Innehållsdelen omfattade både kvantitativa aspekter (ord, meningar, tid) och kvalitativa aspekter (målhändelser, inledning, slutsats) och rättades enligt en rättningsmanual. Utdrag ur rättningsmanualen presenteras nedan. Antal ord: Det totala antalet ord i texten räknades samman. Särskrivning räknades som samma ord, sammanskrivning räknades som olika ord. Förkortningar räknades som det antal ord förkortningen står för. Antal meningar: Det totala antalet meningar i texten räknades samman. Ett textavsnitt definierades som en mening när början och/eller slut markerats med punkt, radbrytning och/eller versal. Tid: Tiden i sekunder räknades från det att försökspersonen började uppgiften till dess att han/hon uppgav sig vara färdig, dock max 300 sekunder. Ord per mening: Antalet ord i texten dividerades med antalet meningar. Ord per tidsenhet: Antalet ord i texten dividerades med tiden i sekunder. Målhändelser: Det totala antalet förekommande målhändelser i texten räknades samman. Förekomsten av en målhändelse i texten avgjordes av det semantiska innehållet i en beskrivning. Detta innebar att en stor variation av beskrivningar godkändes. 11

Inledning: Förekomst av inledning i texten noterades. En inledning definierades som en introducerande, övergripande beskrivning av bilden. Slutsats: Förekomst av slutsats i texten noterades. En slutsats definierades som en sammanlänkande beskrivning av och/eller en reflektion kring de huvudskeenden som finns på bilden. 3.5.2 Misstag Misstagsdelen omfattade de avvikelser i den skriftliga beskrivningen som författarna bedömt relevanta samt praktiskt möjliga att utvärdera i klinisk verksamhet. Misstagen delades in i tre nivåer. Utdrag ur rättningsmanualen nedan. Grafem- och lexikal nivå innefattade fel som gjorts i utformningen av enskilda grafem och enskilda ord. Tre delnivåer ingick i rättningen: skrivfel, till exempel: antal under 13 skrevs med siffror (Järner, 1993), ord ersattes med tecken eller samma ord skrevs två gånger i rad; stavfel (Svenska Akademiens ordlista för svenska språket, 1998) samt diakritiska teckenfel. Lexikosemantisk nivå innefattade semantiska misstag på ordnivå och kopplades till de fem målhändelser som författarna definierat. Fel angavs då försökspersonens beskrivning av ett objekt eller ett skeende i relation till en målhändelse avvek för kraftigt från dem författarna definierat för varje målhändelse, samt från de synonymer författarna godkänt i rättningsmanualen. Syntaxnivå innefattade fel på satsnivå. De delnivåer som ingick i rättningen var subjekt- och predikatfel samt satsmarkörfel (felaktig användning av initial versal och punkt). För att sätta antalet misstag i relation till mängden ord räknades en kvot ut där antalet misstag på varje misstagsnivå dividerades med det totala antalet ord i försökspersonens beskrivning. Även den totala summan misstag dividerades med det totala antalet ord. 3.5.3 Exempel på rättning En pojke klättrar efter kakor 1 i köksskapet 2 ; troligen systern står nedaför 3 och väntar 4. Mamma torkar disk 5 vid vid 6 diskbänken och där är det översvämning 7, vattnet rinner ner till golvet 8 9 Ser ut som hon inte märker detta 10. 1) Målhändelse (barnen tar kakor) 2) Diakritiskt teckenfel /skåpet/ 3) Stavfel /nedanför/ 4) Målhändelse (flickan tar emot en kaka) 5) Målhändelse (kvinnan torkar disk) 6) Skrivfel /samma ord skrivs två gånger i rad/ 7) Målhändelse (vattnet rinner över) 8) Satsmarkörfel /avsaknad av punkt/ 9) Subjektfel /avsaknad av subjekt/ 10) Slutsats 3.6 Reliabilitetstest Interbedömarreliabilitet för rättningen av de skriftliga beskrivningarna utvärderades genom att tio slumpmässigt valda försökspersoners beskrivningar även rättades av en legitimerad 12

logoped enligt rättningsmanualen. Korrelationen mellan de två rättningarna beräknades med Pearsons korrelationskoefficient. 3.7 Statistiska mätningar Samtliga statistiska analyser utfördes i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) version 17. Dessa var korrelationer och deskriptiv statistik. För korrelationsberäkning mellan bakgrundsvariabler (ålder, i år samt grupperna yngre respektive äldre; utbildning, i antal år samt i nivåerna låg respektive hög; kön; ordflöde och kognitiv nivå) och samtliga resultat på innehålls- och misstagsdelen användes Pearsons korrelationskoefficient (r). För beräkning av interbedömarreliabilitet användes Pearsons korrelationskoefficient (r). Signifikansnivån sattes till p<0.05 för alla korrelationsberäkningar. 4 RESULTAT 4.1 Deskriptiv statistik bakgrundsvariabler Resultaten av den deskriptiva statistiken redovisas i medelvärden och standardavvikelser (+/-). 4.1.1 ISW Försökspersonerna hade i medeltal ett värde på FSIQ-ISW på 110 (+/-9). För gruppen yngre var medelvärdet 110 (+/-8). För gruppen äldre var medelvärdet 109 (+/-10). För personer utan eftergymnasial utbildning var medelvärdet 105 (+/-8). För personer med eftergymnasial utbildning var medelvärdet 115 (+/-7). 4.1.2 Ordflöde Försökspersonerna producerade i medeltal 22,2 (+/-6,1) ord på uppgiften semantiskt ordflöde, kategori djur. För gruppen yngre var medelvärdet 24 (+/-6). För gruppen äldre var medelvärdet 20 (+/-6). För personer utan eftergymnasial utbildning var medelvärdet 21 (+/-5). För personer med eftergymnasial utbildning var medelvärdet 23 (+/-7). 4.2 Deskriptiv statistik Kakstölden 4.2.1 Innehåll Försökspersonerna skrev i medeltal 66 (+/-27) ord i sin beskrivning av Kakstölden. Det lägsta antalet ord som användes var 8 medan det högsta var 126 vilket visar på en stor variation. Försökspersonerna skrev i medeltal 6 (+/-3) meningar. Medeltiden var 234 (+/-66) sekunder. Majoriteten av försökspersonerna hade med fyra målhändelser eller fler. 41% av försökspersonerna beskrev fem målhändelser, 39% beskrev fyra målhändelser, 15% beskrev tre målhändelser, 1% beskrev två målhändelser, 4% beskrev en målhändelse och 1% beskrev inga målhändelser. 57% av försökspersonerna hade ej med någon inledning i sin beskrivning medan 43% hade med en inledning. 48% av försökspersonerna hade inte med någon slutsats medan 52% hade med en slutsats. 4.2.2 Misstag Misstag gjordes på alla nivåer, för exempel se tabell 2. Medelvärdet för alla försökspersoner för det totala antalet misstag per ord var 0,089 (+/-0,150), det vill säga nästan var tionde ord innehöll någon form av misstag. 12,5 % av försökspersonerna gjorde inga misstag alls. 13

Tabell 2: Exempel på misstag försökspersoner gjort på olika misstagsnivåer, samt den korrekta användningen enligt författarnas rättningsmanual. Misstagsnivå Ex på misstag försökspersonerna gör Korrekt användning enligt manualen Skrivfel 1) "&" 2) "2" 1) "och" 2) "två" Stavfel 1) "lungn" 2) "henes" 1) "lugn" 2) "hennes" Diakritiska teckenfel 1) 2) "köksmiljo" 1) "kvinna" 2) "köksmiljö" Lexikosemantiska fel 1) "stege" 2) "bulle" 1) "pall" 2) "kaka" Subjekt-och predikatfel 1) "Två barn." 2) "Hamnar säkert på golvet." 1, 2) En mening ska innehålla subjekt och predikat. Satsmarkörfel 1) "Kvinnan står i vatten" 2) "vattenkranen står på." 1, 2) Sats ska markeras med initial versal och punkt. 4.2.3 Tabell över referensvärden En tabell över referensvärden för skriftliga beskrivningar av Kakstölden gjorda av personer utan språklig funktionsnedsättning utarbetades utifrån medelvärden och standardavvikelse (SD), se tabell 3. Försökspersonerna är stratifierade utifrån åldersgrupp, kön och utbildningsnivå. 14