1 Barn- och ungdomsnämnden 2008-02-28 Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (m), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon 013-20 71 82, 0706-19 71 82 Ärende 3 Verksamhetsberättelse och bokslut Barn- och ungdomsnämnden visar ett överskott på 13 miljoner kronor för år 2007. Det motsvarar 0,7 procent av nämndens budget. Av överskottet finns 8,3 miljoner kronor hos Linköpings kommunala skolor, en förbättring på 18 miljoner sedan 2006, då LKS hade ett underskott på tio miljoner. Det finns dock obalanser inom LKS. Grundskoleverksamheten gick med ett kraftigt minusresultat (6,6 miljoner) vilket uppvägs av plusresultat inom skolbarnsomsorg (3,8 miljoner) och förskoleverksamhet (7,5 miljoner). Generellt sett kan sägas att måluppfyllelsen varit god under året. De mål som utvärderats är dock gamla och har till stor del ändrats under 2007, kopplat till det nya verksamhetsuppdraget, säger nämndordförande Catharina Rosencrantz (m). Till exempel har andelen elever som är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan ökat jämfört med 2006, vilket är glädjande, men det nya målet är att alla elever ska ha den behörigheten. Även om det skett en resultatförbättring mellan 2006 och 2007 när det gäller behörighet till nationellt program, så ligger Linköpings skolor totalt dock lägre än vad man borde. Det visar Skolverkets analysmodell (SALSA), där man rensar bort faktorer som utländsk bakgrund, föräldrars utbildningsnivå och andel pojkar i klassen. kommun lottie.molin
Attitydundersökningar som genomförts i Linköping, visar att eleverna i stort sett är nöjda. De tycker att de lär sig viktiga saker, att de trivs med kamrater och lärare, Undersökningen gjordes i årskurs 3, årskurs 6 och årskurs 9. Eleverna trivs, men det är dåligt med arbetsron i skolan. I alla tre årskurserna är det likadant, säger Catharina Rosencrantz (m). Arbetsron i skolan får markant lågt omdöme. Det är ett stort problem. Personaltätheten inom förskolan minskade under 2007. 2006 hade förskolan mer personal än man hade pengar till, under 2007 har antalet barn i barnomsorgen ökat och utbyggnaden hinner inte med, förklarar Catharina Rosencrantz den minskade personaltätheten. Områden där nämnden ska bedriva ett utvecklingsarbete under 2008 är bland annat: Ökad samverkan mellan socialtjänst, skola och polis med flera. Arbete för att samordna lokaler och elevförändringar bättre. Utveckla rutiner och arbetsformer vid mottagandet av flyktingar. Bland annat genom att arbetet med att utveckla internationella klasser intensifieras. De små förskolebarnen bör integreras direkt in i ordinarie förskoleverksamhet, men med ett individuellt anpassat inskolningsstöd på modersmålet. Behoven för barn och elever med olika typer av neuropsykiatriska funktionshinder tycks öka. Det finns därför behov av att se över organisation och undervisningsgrupper inom området. Djupare analys av skolornas resultat i förhållande till förväntade resultat (SALSA). 2 kommun lottie.molin
3 Ärende 5 Medborgarförslag om att anordna kyrkliga aktiviteter efter skoltid Barn- och ungdomsnämnden anser att skolor och förskolor kan fortsätta att ha aktiviteter i kyrkan. Nämnden anser att det är varje skola som ska besluta om denna typ av aktiviteter. En privatperson förslår i ett medborgarförslag, att kommunen ska förelägga kommunens skolor att anordna kyrkliga aktiviteter utanför skoltid, helst även utanför kontorstid. Samma princip bör gälla för förskolorna, strå det i medborgarförslaget. Med kyrkliga aktiviteter avses till exempel firande av kyrkliga högtider som exempelvis första advent. Förslagsställaren anser att den kommunala skolan ska vara neutral vad gäller politik, religion och andra åsiktsfrågor. Vi anser inte att det finns anledning för kommunen centralt att styra hur skolorna ska göra, säger nämndordförande Catharina Rosencrantz (m). Varje skola kan själv avgöra hur man vill göra, efter eget omdöme och med hänsyn till lokala förhållanden. Kyrkliga högtider är en del av traditionen, vid sidan av det rent religiösa innehållet. Tonvikten bör ligga på traditionen och högtidligheten. Ingen tvingas delta i högtiderna. Nämnden avslår medborgarförslaget. Kommunfullmäktige tar det slutliga beslutet. Ärende 6 Förändring av verksamhetslokaler i Sturefors Förskolan på Husbyvägen i Sturefors avvecklas. I stället byggs den nuvarande fritidsgården om till förskola. Stureforsgården ersätts av den paviljong som finns på skolgården. Förskolan på Husbyvägen stängs av miljöskäl. Byggnaden står på en gammal soptipp som sakta förmultnar och pressas samman och skapar sättningar. Byggexperter har tittat på huset och anser att det finns stor risk för att det fortsätter att sjunka och spricka. kommun lottie.molin
4 Att reparera byggnaden är ett mycket omfattande arbete som av psykologiska, byggtekniska samt ekonomiska faktorer inte är lämpligt. Insatser för att få bukt med problemen har gjorts men löser inte problemen Den nya förskolan, som flyttar in i den nuvarande fritidsgården, kommer att inrymma fler förskoleplatser än Husbyvägen. Det är positivt, eftersom det finns en ökad efterfrågan av förskoleplatser i Sturefors. På skolgården finns en paviljong som ska användas till öppen fritidsverksamhet (10-12 åringar) samt ungdoms- och fritidsverksamhet (13-16 åringar). De boende och en del föreningar i Sturefors har använt delar av fritidsgården vissa kvällar/helger. In stället kommer boende och föreningar att få erbjudande om att i stället använda den nya fritidsgårdslokalen och lekhallen på förskolan Björnbärsvägen. Lokalförändringarna kommer inte att innebära ökade kostnader för barn- och ungdomsnämnden. Ärende 8 Yttrande angående kommunal teknikskola, KomTek Kommunen ska utreda vad det skulle kosta att starta en KomTekskola, hur den kan finaniseras och organiseras. NUTEK kommer troligen att erbjuda kommunerna att söka pengar för att starta en KomTekskola. Kent Waltersson föreslår i motion den 21 augusti 2007 kommunfullmäktige att ge barn- och ungdomsnämnden i samverkan med NuLink i uppdrag att inrätta en KomTekskola i Linköping. En KomTekskola vänder sig till flickor och pojkar från förskoleklass till och med gymnasiet. Det är en frivillig verksamhet, som eleverna ägnar sig åt på sin fritid, på samma sätt som med Kulturskolan. Syftet med KomTek är att fler ska upptäcka att teknik är roligt, bli nyfikna på att lära mer och kunna tänka sig en framtid inom teknikens område. KomTek har också ett utbud för vuxna, bland annat fortbildning för lärare och kurser för arbetslösa. Minst hälften av deltagare och personal ska vara flickor/kvinnor. NUTEK verket för näringslivsutveckling inbjöd under 2007 kommuner att söka projektmedel för kommunal teknikskola. Linköpings kommun valde att inte skicka in en kommun lottie.molin
ansökan, eftersom beredningstiden blev för kort. Under hösten har utbildningskontoret tagit kontakt med tänkbara samarbetspartners och intressenter i syfte att kartlägga förutsättningarna för ett KomTek i Linköping. Ett studiebesök genomfördes i januari i år av tjänstemän och politiker på KomTek i Jönköping. 5 Ärende 9 Aktivitetsplaner för folkbibliotek, skolbibliotek, samverkan 2008 I juni förra året antog kommunfullmäktige biblioteksplan för Linköping. Den gäller under mandatperioden 2007-2010. Nu ska flera nämnder, bland annat barn- och ungdomsnämnden, konkretisera den övergripande planen i aktivitetsplaner. Aktivitetsplaner för folk- och skolbibliotek samt för samverkan ska upprättas årligen. Barn- ungdomsnämnden ska fatta beslut om aktivitetsplanerna för skolbibliotek och samverkan. För 2008 ska vi göra en del saker inom budgetramen, säger Catharina Rosencrantz (m). Aktivitetsplanen innehåller bland annat utvecklingsprojekt kring tillgänglighet och breddat medieutbud. Skolbiblioteken ska vara öppet dagligen och medieutbudet ska breddas utifrån eleverna behov och skolans inriktning. IT-system som gör det möjligt att låna inom hela kommunen finns också med i aktivitetsplanen för skolbibliotek. Tanken är att skapa 8-10 så kallade fokusbibliotek som kan stödja och utveckla skolbiblioteken. De ska ha utbildade bibliotekarier.aktivitetsplanerna för 2009 och 2010 kan generera ökade kostnader på grund av höjd ambitionsnivå. En samverkansgrupp för övergripande biblioteksfrågor ska bildas. Gruppen ska verka för en förbättrad och fördjupad samverkan mellan förskola/skola, vård och omsorg och stadsbiblioteket, både på en övergripande och på en lokal nivå. kommun lottie.molin
Ärende 10 Start- och sluttider vid kommunens grundskolor Skolans starttider kan variera mellan kl.7.45 och kl. 8.45, i kommunens samtliga skolområden, när samordningen med skolskjutsorganisationen kräver det. Det visar Linghemsprojektet som nu avslutas och ingår i den ordinarie skol- och skolskjutsverksamheten. 6 I Linghemsområdet har sedan hösten 2005 pågått ett projekt för att öka samordningen av skoltider och skolskjutsorganisationen. Askeby, Örtomta, Bankekinds skolor, Himnaskolan och Linghemsskolan berörs. Projektet förlängdes under läsåret 07/08, då det gjordes justeringar i schemat utifrån synpunkter som kommit fram i en utvärdering från höstterminen 2006. I november 2007 genomfördes en ny enkätundersökning. Resultatet är positivt och visar på en klar tendens till större acceptans för projektet. Läsåret 2007/2008 tycker en majoritet av elever och föräldrar i projektet att det är bättre nu eller inte är någon skillnad. Antalet som tycker att Linghemsprojeket innebar en försämring har minskat från 64 procent till 46 procent mellan läsåret 06/07 och 07/08. Projektet har visat på att samordningsvinster och kostnadsbesparingar gått att göra inom skolskjutsverksamheten när skolornas starttider varierat mellan kl. 7.45 kl.8.45. Linghemsprojektet innebar en kostnadsbesparing på cirka 1,2 miljoner kronor per år, på grund av att färre bussar behövs. Analys har gjort i övriga skolskjutsområden i kommunen. Dessa visar att förändringen får olika konsekvenser i olika områden och att kostnaderna behöver kartläggas efter nästa upphandlingsperiod. För skolan uppstår merkostnader för utökad morgonomsorg på vissa av kommunens F-år 6- skolor. Himnaskolan fick ökad kostnad för morgonomsorg med 120 000 kronor per år. En ytterligare samordning av hemtransporter borde begränsa transportkostnader ytterligare varför initiativ bör tas till ett sådant kompletterande projekt. kommun lottie.molin