Sammanträdesprotokoll 1 (8)

Transkript

1 Beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur (8) Plats och tid Lilla Sessionssalen Landstingshuset Frösön, kl Beslutande Harriet Svaleryd (s) Carl-Arne Åhlin (s) Ulla Britt Lindblad (s) Runar Englund (v) Jan Erik Eriksson (c) Gunni Holm (mp) Danuta Finke (c) Tapani Bergbacka (sjp) ordf 37 ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagande Elsa Rudsby Strandberg Sven Bertil Bengtsson Monica Drugge Hjortling 39 punkt D 39 punkt D Utses att justera Justeringens plats och tid Danuta Finke Landstingets kansli den 5 sept 2003 Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ordförande Justerande Monica Drugge Hjortling Harriet Svaleryd Danuta Finke BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1 Frösön Datum för anslags nedtagande Underskrift Monica Drugge Hjortling

2 2(8) 37 Faställande av föredragningslistan BEREDNINGEN FÖR FOLKHÄLSA. LIVSMILJÖ OCH KULTUR BESLUTADE Arr preliminär föredragningslista fastställdes som slutlig föredragningslista 38 Ungdomstingets motioner Glasögon/linser motion nr 25, Jll 493/2003 Ungdomstinget yrkar att det skall vara subventionerade priser på glasögon och linser till barn och ungdomar Enligt gällande regler får barn upp till 7 års ålder ett bidrag på 500;- kronor per år till glasögon. Tidigare fanns liknande bidrag för ungdomar mellan 8-19 år men detta togs bort i mitten av 1990-talet efter politiska beslut. Särskilda regler gäller för synskadade barn och ungdomar. Se bilaga Ambitionen är dock att man kan återinföra bidragen men det finns idag ej ekonomiska förutsättningar BEREDNINGEN FÖR FOLKHÄLSA, LIVSMILJÖ OCH KULTUR BESLUTAR att motionen därmed är besvarad Mer idrott till folket motion nr 113, mer idrott i skolan för bättre studieresultat motion nr 114, Jll 493/2003 I två motioner föreslår ungdomstinget att elever i grundskolan och gymnasieskolan skall få minst tre idrottslektioner/vecka i skolan. Därutöver påpekas vikten av att antalet friluftsdagar i skolan ökar i en omfattning av minst 1 dag/månad. Motionärerna menar att dagens ungdomar rör på sig allt mindre och antalet överviktiga ökar. En ökad fysisk aktivitet i skolan bidrar till att förebygga övervikt/fetma men leder också till övriga

3 3(8) positiva effekter såsom ökad koncentration i skolarbetet, bättre studieresultat och en bättre arbetsmiljö både för elever och lärare. Det är idag inte längre självklart att barn och unga får sitt rörelsebehov tillfredsställt i vardagen på samma sätt som tidigare. Många är fysiskt inaktiva vilket är en huvudanledning till de ökande problemen med övervikt och sjukdomar som t ex diabetes bland barn och ungdomar. Fysiskt inaktiva barn löper också stor risk att i vuxen ålder drabbas av sjukdomar och för tidig död. Problemet hänger starkt samman med att vårt moderna samhälle ger allt mindre utrymme för att människor på ett naturligt sätt ska kunna röra på sig i det dagliga livet. Detta gäller även i skolans vardag och på fritiden. En möjlighet till fysisk aktivitet i skolan, är den inom ramen för ämnet Idrott och Hälsa. Motion och idrottsträning har dokumenterad god effekt ur hälsosynpunkt. Mindre känt är att vardaglig fysisk aktivitet i form av att leka och cykla eller promenera kan vara nog så viktig för hälsan. En halvtimmes måttlig fysisk aktivitet per dag är tillräcklig för att minska risken att drabbas av en rad olika sjukdomar. Därför måste skolan agera som en stödjande arena och ge utrymme för att även på andra sätt, än inom ämnesområdet Idrott och Hälsa, uppmuntra och ge utrymme för en ökad fysisk aktivitet/rörelse. Skollagen I den svenska skolan finns tre läroplaner, en för vardera förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. I dessa styrdokument framhålls att hälsoperspektivet är grundläggande för ämnet Idrott och Hälsa och att ett brett ämnesinnehåll skall presenteras för barn och ungdomar i den svenska skolan. Omfattningen av ämnet Idrott och Hälsa är fastlagda i skollagen och tillåter därmed inte någon avvikelse som motionärerna föreslår. Det är däremot nödvändigt att nyttja de möjligheter som finns i lokala styrdokument, som exempelvis kommunens utbildningsplan, till att där fastställa ett tydligt mål om att öka elevernas fysiska aktivitet. Goda exempel Sätt Sverige i rörelse 2001 är en nationell kraftsamling som fokuserar på människans behov av rörelse för hälsa och välbefinnande. På nationell nivå fick Statens folkhälsoinstitut i uppdrag av regeringen att planera ett fysiskt aktivitetsår Målen för aktivitetsåret baserades på WHO:s hälsopolitiska strategi Hälsa 21 samt Nationella folkhälsokommitténs förslag till mål för fysisk aktivitet. Under aktivietsåret fokuserades vardera kvartal på en arena, varav förskolan/skolan var en av dem. Inriktningsmålet var att skapa och utveckla nya arbetsformer och stödjande miljöer som främjar fysisk aktivitet i det långsiktiga lärandet, utifrån barns och ungdomars villkor och skolans förutsättningar och värdegrund. Ett antal projekt genomfördes under i samarbete med representanter för skolans intressenter - med inriktning på att utveckla skolan som en stödjande miljö för fysisk aktivitet och rörelse. Samtliga projekt finns beskrivna i en idéskrift som har sammanställts, utifrån en inventering av goda exempel, slutsatser och reflektioner från de olika projekten. Under projektåret har arenagruppens insatser startat en mängd förändringsprocesser runt om i landet. Som en följd av det fysiska aktivitetsåret har regeringen tagit initiativ till att inrätta ett nationellt resurscentrum för att stimulera skolornas arbete för att barn och ungdomar skall bli mer fysiskt aktiva. Skolverket har också getts ett uppdrag att närmare analysera skolans undervisning i Idrott och Hälsa.

4 4(8) I Jämtlands län leds en kraftsamling - Sätt Jämtland-Härjedalen i rörelse - av J/H Idrottsförbund i nära samarbete med bland annat landstinget och företrädare för kommuner och andra organisationer i samhället. En rad aktiviteter utifrån skolan som arena, har och kommer att äga rum i länet. Vid årsskiftet kommer en regional folkhälsoplan att antas av kommuner och landsting. Ett av dom prioriterade länsmålen berör vikten av en ökad fysisk aktivitet för länets invånare. Aktiviteter som föreslås är t.ex att alla barn och ungdomar stimuleras till ett positivt förhållningssätt till fysisk aktivitet och rörelse och erbjuds tillfälle att dagligen delta i någon form för dem tilltalande aktivitet. Eftersom motionen huvudsakligen berör kommunerna kan motionärerna vända sig till respektive kommun via dom vanliga politiska kanalerna, t.ex medborgarförslag till fullmäktige eller till berörd nämnd BEREDNINGEN FÖR FOLKHÄLSA, LIVSMILJÖ OCH KULTUR BESLUTAR att folkhälsoplanen som länets förhoppningsvis åtta kommuner skall anta uppfyller motionens intentionen. Motionen anses därmed besvarad Friskvård istället för sjukvård motion nr 29, Jll 493/2003 Ungdomstinget föreslår i sin motion att obligatoriska stresshanteringskurser skall införas både för studerande och arbetare att kultur och upplevelseutbudet ökas i skolan Eftersom motionen i huvudsak berör kommunerna kan motionärerna vända sig till respektive kommun via dom vanliga politiska kanalerna t.ex genom medborgarförslag till fullmäktige eller berörd nämnd. Åsbygden naturbruksgymnasium är den skola landstinget kan svara för eftersom den finns inom landstingets verksamhet. Skolan jobbar redan idag med att elever skall få ett utökat antal kulturupplevelser, exempelvis får alla elever en genomgång av Jamtli under en halv dags studiebesök, även teaterbesök förekommer. Erbjudande om en valbar kurs i stresshantering är önskvärt om det kan inrymmas inom elevens individuella val.

5 5(8) att motionen därmed är besvarad Bättre skolmiljö, bättre stolar starkare ljus och bättre luftkonditionering motion nr 92 Jll 493/2003 Ungdomstinget yrkar att skolan skall förbättra skolmiljön med bättre stolar, starkare ljus och bättre luftkonditionering På Åsbygdens Naturbruksgymnasium anser man att om det kan påvisas att arbetsmiljölagen inte uppnås skall åtgärder vidtas. Motionen berör dock huvudsakligen kommunerna. Motionärerna kan vända sig till den kommun det gäller via dom vanliga politiska kanalerna t.ex genom medborgarförslag till fullmäktige eller till berörd nämnd. att motionen därmed är besvarad Inför Jamtskan i Jämtländska gymnasium, motion 94, Jll 493/2003 Ungdomstinget föreslår i sin motion att jamtskan skall bli en egen kurs i de jämtländska skolorna. Man menar också att andra län kan göra likadant och införa sin egen dialekt i skolan. Intresset för jämtskan kan uppmuntras av skolorna. För kurser i ämnet kan studieförbunden vara en möjlighet. Motionen berör dock huvudsakligen kommunerna. Motionärerna kan vända sig till kommunerna via dom vanliga politiska kanalerna t.ex genom medborgarförslag till fullmäktige eller till berörd nämnd. att motionen därmed är besvarad

6 6(8) Gratis skollunch till 21 års ålder motion 116, Jll 493/2003 Ungdomstinget tycker att man skall få gratis skollunch till 21 år. Enligt motionärerna måste man betala lunch och material i gymnasieskolan efter att man fyllt 20 år Ungdomstinget yrkar att - åldersgränsen höjs för gratis skollunch till 21 år, - att man får bidrag till material och skollunch om man inte har någon inkomst. Eftersom denna motion huvudsakligen berör kommunerna ber vi motionärerna vända sig till respektive kommun via dom vanliga politiska kanalerna som medborgarförslag till fullmäktige eller till berörd nämnd. På Åsbygdens Naturbruksgymnasium är lunchen gratis för eleverna under gymnasietiden oavsett ålder. Det är där inget stort problem eftersom det är ett fåtal som berörs och kostnaderna blir marginella. att motionen anses besvarad Alternativ skolmat motion nr 117, Jll 493/2003 Ungdomstinget yrkar att alla skolor i Jämtland skall kunna få veganisk mat. Det skall finnas alternativ till dom som väljer att inte äta animaliska produkter. Åsbygdens Naturbruksgymnasium erbjuder redan idag alternativ till den vanliga lunchen. Motionen berör dock huvudsakligen kommunerna varför motionärerna bör vända sig till berörd kommun via dom vanliga politiska kanalerna t.ex medborgarförslag till fullmäktige eller till respektive nämnd. att motionen anses besvarad

7 7(8) Bidrag till stora skor motion nr 26, Jll 493/2003 Ungdomstinget yrkar på att man inför ett system för bidrag till dom som har stora fötter och därmed har problem att finna skor till rimliga priser De som får bidrag i Jämtland till skoköp är t.ex de som har olikstora fötter, med storleksskillnad två nummer. Dessa personer bekostar köp av ett par skor själva och landstinget står då för det andra paret. Det vill säga man får en normal kostnad för köp av skor. Vi kan förstå om man vill begränsa kostnaderna för skoinköp för personer med särskilt stora fötter. Ortopeden kan för närvarande inte prioritera detta eftersom nuvarande budget redan är mycket ansträngd. att att motionen avslås Bättre skolmat motion 119, Jll 493/ Ungdomstinget yrkar att standarden på skolmaten skall höjas så att fler kan äta lunch på skolan. Motionen berör huvudsakligen kommunerna. Motionärerna kan vända sig till berörd kommun via dom vanliga politiska kanalerna t.ex genom medborgarförslag till fullmäktige eller till berörd nämnd. Åsbygdens gymnasium har en mycket hög standard på maten vilket omvittnas av personal, elever och gäster. att att motionen avslås

8 8(8) 39 Övriga frågor A Kulturkonferens Den 1-2 oktober genomförs en kulturkonferens i Örebro, Kultur för utveckling - bredd och spets. Kulturgruppen uppmanas att vara med. BEREDNINGEN FÖR FOLKHÄLSA, LIVSMILJÖ OCH KULTUR BESLUTAR att Harriet Svaleryd, Danuta Finke och Börje Frisk skall anmälas B Besök i Gävle Den grupp som arbetar med implementering av barnkonventionen skall göra en studieresa till Gävle den 19 september. Där skall gruppen träffa politiker i styrgruppen som drivit utvecklingen i Gävleborg, chef för verksamheten, projektledare, yttrligare en tjänsteman samt göra studiebesök. Birgitta Cameron och Carl Arne Åhlin åker. Suzanne Nilsson ansluter i Gävle. C Länskonferens i Sveg Den 25 september genomförs en av tre länskonferenser med anledning av EU:s handikappår. Lars Erik Eriksson, Birgitta Cameron och Ulla Britt Lindblad skall anmälas. D Folkhälsoplan för Jämtlands län Elsa Rudsby-Strandberg informerade om folkhälsoplanen och de senaste förändringarna i materialet. Beredningens nästa möte På grund av länskonferensen i Sveg diskuterade beredningen en förändring av datum för nästa sammanträde. att beredningens nästa sammanträde skulle genomföras den 26 september. att länsförslaget för folkhälsoplanen skall göras klart att Elsa Rudsby Strandberg skall vara sekreterare