1 (5) Kriminalpolisenheten PM Datum 2009-10-22 INCIDENTER GLAS I LIVSMEDEL BAKGRUND Torsdagen den 19 mars 2009 inkom två reklamationer till Kronfågel AB där konsumenter hittat glas i inköpta förpackningar med djupfryst kycklingbröstfilé. Dessa båda produkter var märkta med bäst-före-datum 16 nov 2009. Fredagen den 20 mars återkallade Kronfågel aktuellt parti med djupfryst kycklingbröstfilé. Information med bild på kycklingprodukten gick ut som ett pressmeddelande från producenten och uppgifterna publicerades även i dagsoch kvällspressens nätupplagor. Måndagen den 23 mars återkallade Kronfågel AB ytterligare tre partier djupfrysta kycklingprodukter. Detta gjordes då man fått in ytterligare tre reklamationer om misstänkt glas i kyckling. Totalt drogs 107 ton kyckling tillbaka, de aktuella partierna hade bäst-före-datum 9 nov 2009, 23 nov 2009 och 15 jan 2010. Fredagen den 27 mars gick Kronfågel AB ut med ny information om att man återkallade alla sina djupfrysta kycklingprodukter då det gjorts fyra nya upptäckter av misstänkt glas i frysta kycklingprodukter. Under hand kom det in rapporter om att det också anträffats glas i kycklingprodukter från andra producenter och även i andra livsmedel. UPPDRAG Den 1 april 2009 beslutade Rikspolischef Bengt Svensson att Rikskriminalpolisen skulle samordna och utvärdera alla fall där glasbitar hade anträffats i olika kycklingprodukter. Det övergripande syftet var att skapa överblick och undersöka om eventuella mönster kunde urskiljas gällande aktuella händelser. Under detta arbete inkom även rapporter om incidenter med glas i andra typer av livsmedel varför dessa händelser också redovisas.
2 ÅTGÄRDER För att skapa en överblick över situationen och inhämta information för en kommande analys vidtogs följande åtgärder: Kronfågel AB Kronfågel AB kontaktades och ombads informera Rikskriminalpolisen om alla anmälda incidenter avseende deras produkter och de åtgärder de vidtagit som följd av detta. Då det huvudsakligen var i frysta produkter som främmande föremål anträffats besökte personal från Rikskriminalpolisen Kronfågel AB:s produktionsanläggning i Valla utanför Katrineholm där den största delen av Kronfågels frysta produkter produceras och förpackas. Polismyndigheterna En skrivelse skickades till samtliga polismyndigheter i Sverige där de ombads följa vissa rutiner vid anmälan om glas som anträffats i livsmedel. Myndigheterna ombads även skicka in alla kända anmälningar avseende detta till Rikskriminalpolisen. Polismyndigheten i Södermanlands län kontaktades särskilt eftersom Kronfågel AB:s produktionsanläggning i Valla ligger i länet. Myndigheten hade vid denna tidpunkt redan startat en förundersökning med Kronfågel AB som målsägande. Näringslivet och konsumenterna Genom Svensk Handel informerades livsmedelshandlarna i Sverige om vilka rutiner de skulle följa när en konsument reklamerade en vara på grund av anträffat glas. En blankett togs även fram för ändamålet. Enligt direktiven uppmanades handlarna att göra en polisanmälan direkt utan att gå via producent eller grossist. Detta ansågs som mycket viktigt för att säkra eventuell teknisk bevisning i form av glasbitar och spår på förpackningar. Information om händelserna, vilka åtgärder polisen vidtagit och hur ärenden med anträffande av glas i livsmedel skulle handläggas, lades upp på polisens hemsida. SKL En ansvarig kontaktperson utsågs vid Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL). Denna åtgärd vidtogs för att det skulle finnas en person vid SKL med övergripande ansvar för inskickat material. Vidare kunde denna person även kontaktas om det uppstod frågor från berörda polismyndigheter.
3 Internetsökning Rikskriminalpolisens IT-brottsgrupp fick i uppdrag att kartlägga internetrelaterad aktivitet för att utröna om det fanns några grupperingar som diskuterade eller tog på sig aktuella händelser. Motsvarande eftersökningar gjordes även av Säkerhetspolisen. IT-brottsgruppen tittade även på förekomst av mediarapportering rörande incidenter med glas i livsmedel. SAMMANSTÄLLD INFORMATION Nedan redovisas de anmälningar som fram till den 17 april 2009 inkommit till Rikskriminalpolisen. För översikts skull har samtliga ärenden med glas i livsmedel sammanställts varefter incidenter rörande glas i kycklingprodukter fokuseras särskilt. Slutligen redovisas även det underlag i form av misstänkt glas och reklamerade produktförpackningar som skickats till SKL för analys. Inkomna anmälningar Det har sammantaget inkommit 119 anmälningar rörande anträffat glas i livsmedel. I två av dessa anmälningar förekommer två olika livsmedelsprodukter vilket resulterar i totalt 121 produkter (se tabell 1 nedan). Tabell 1. Anmälningar om anträffat glas i livsmedelsprodukter fördelat på produkttyp Produktgrupp Antal Kycklingprodukter 56 Köttprodukter 26 Fiskprodukter 3 Bröd 9 Frukt 6 Grönsaker 5 Övrigt 16 Totalt 121 När det gäller inkomna anmälningar om glas i kycklingprodukter står Kronfågel AB:s produkter för majoriteten av incidenter. Det har främst handlat om produkter som packats på anläggningen i Valla utanför Katrineholm. Efter att de första rapporterade upptäckterna av glas gjordes och Kronfågel återkallat produktpartier har även anmälningar inkommit gällande andra producenter av kycklingprodukter. Vid granskning av inkomna anmälningar kan det konstateras att händelserna är spridda över hela landet, detta gäller för såväl kycklingprodukter som andra livsmedel. Det finns inte heller något entydigt mönster där särskilda butikkedjor varit särskilt utsatta.
4 Analyser SKL I samband med polisanmälan rörande incidenter med glas i livsmedel har tillvarataget material skickats in till SKL för analys. Det har främst rört sig om produktförpackningar och anträffat misstänkt glas. Begäran har gällt: Fingerspårssökning på förpackningar. Att undersöka om förpackningarna kan ha öppnats och förslutits efter tillverkningen. Analys av misstänkta glasfragment. Har fragmenten ett gemensamt ursprung och/eller har de sinsemellan överensstämmelse? Vad är det för typ av glas? Analysresultat SKL Fem förpackningar som innehållit kycklingprodukter har undersökts avseende förekomst av eventuella fingeravtryck. På en förpackning har ett avtryck säkrats som ansågs vara användbart för jämförelse mot registrerade fingeravtryck. Avtrycket har inte identifierats till någon person. Inga fingeravtryck har säkrats på övriga förpackningar. Analyserna av inskickat förpackningsmaterial har inte visat att dessa på något systematiskt sätt påverkats innan det att konsumenten själv öppnat förpackningen. Det har således inte konstaterats något fall där förpackningen förefaller varit öppnad och återförslutits Fram till och med den 15 maj 2009 hade SKL fått in 102 materialunderlag i form av misstänkt glas. Vid analys har 63 av dessa konstaterats vara glas (se tabell 2 nedan). Tabell 2. Misstänkt glas som skickats till SKL fördelat på produktgrupp och analysresultat Produktgrupp Antal Glas Kycklingprodukter 41 22 Köttprodukter 20 12 Bröd 8 5 Frukt 5 3 Grönsaker 3 2 Övrigt 25 19 Totalt 102 63 Vid analys av tillvaratagna glasfragment har SKL konstaterat att överensstämmelse erhållits beträffande färgton och brytningsindex hos vissa glasfragment. Dessa överensstämmande fragment har säkrats ur andra matprodukter än kyckling vilket gjorde att SKL bedömde att vidare analyser ej var meningsfulla att utföra. De undersökta fragmenten är tillvaratagna på olika platser i landet och frågan om dessa fragment har gemensamt ursprung har därför lämnats öppen. Vid analysen har det även hittats glasfragment där det inte fanns någon överensstämmelse med övriga undersökta fragment. Detta visar att fragmenten inte har något gemensamt ursprung.
5 Analysen av påträffade glasfragment i kycklingprodukterna har därför inte givit stöd för misstankarna att fragmenten har gemensamt ursprung eller att de sinsemellan har samma ursprung. Den ringa storlek på glasfragmenten har inneburit att det inte har varit möjligt att besvara frågan från vilken typ av föremål eller produkt dessa härrör. SLUTSATSER OCH BEDÖMNING Det är inte ovanligt att det anträffas främmande föremål i livsmedel. Enligt Svensk Handel anträffas det i normalfallet ca 2 till 3 glasbitar i veckan i olika livsmedel, detta motsvarar 100 till 150 incidenter per år. Med största sannolikhet hamnar föremålen då i produkterna i något skede under tillverkningsprocessen. Det finns alltså en normalnivå av incidenter som löpande sker utan att detta specifikt uppmärksammas medialt eller av handeln. Det kan konstateras att anmälningarna efter de inledande incidenterna med glas i kyckling utvecklats till att även omfatta andra kycklingproducenter och andra livsmedelstyper. Man bör i detta sammanhang beakta möjligheten att antalet anmälningar påverkats av den mediala rapporteringen vilket av naturliga skäl gör konsumenterna mer uppmärksamma och benägna att anmäla incidenter som tidigare inte rapporterats. Det faktum att anmälningarna rört vitt skilda livsmedelstyper talar mot tanken att det skulle kunna handla om någon systematisk åverkan riktad mot enskild producent eller livsmedelstyp. Det har inte heller framkommit några typiska tillkännagivanden från någon organiserad gruppering där man offentligt eller i internetforum tagit på sig de aktuella händelserna. Detta tillsammans med den stora geografiska spridningen, den relativt korta tidsperioden och den logistik som skulle krävas för en samordnad aktion gör att denna möjlighet förefaller osannolik. Vidare har SKL:s analyser av aktuellt förpackningsmaterial inte visat att detta påverkats före det att konsumenten öppnat förpackningen. De analyser som SKL genomfört talar även mot att glaset är av samma typ. Det har dels rört sig om misstänkt glas som visat sig vara av annat material, därutöver har man konstaterat både välvt glas och planglas vilket i någon mån utesluter att glaset i någon större omfattning kommer från samma föremål. Utifrån vad som är känt i dagsläget förefaller det mest sannolikt att det som framstår som en ökad förekomst av glas i livsmedel är ett resultat av samverkan mellan livsmedelsproducenternas försiktighetsåtgärder, mediarapportering, allmänhetens oro och därmed förknippad förändring i anmälningsbenägenheten. Det är möjligt att de inledande incidenterna orsakats av någon olyckshändelse, felaktighet eller uppsåtligt agerande av person som finns i produktionsledet. Därefter bedöms händelserna främst ha handlat om ökad uppmärksamhet och anmälningsbenägenhet hos drabbade konsumenter.