KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med kommunstyrelsen, tisdagen den 26 januari 2016 kl. 9.00 i Näset, kommunhuset Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Irja Gustavsson Ordförande Helena Randefelt Sekreterare Ledamöter Irja Gustavsson (S) ordförande Linda Svahn (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Kristine Andersson (S) Per Söderlund (SD) Daniel Andersson (S) Anniette Lindvall (M) Bengt Storbacka (S) Jonas Bernström (S) Virosa Viberg (SD) Jonas Kleber (C), 1:e vice ordförande Ingrid Åberg (KD) Susanne Karlsson (C) Anders Persson (C) Bengt Evertsson (MP) Ersättare John Omoomian (S) Hans-Olof Hake (S) Lillemor Bodman (M) Margareta Ahlm (S) Mats Seijboldt (SD) Linda Andersson (S) Jan Hansson (M) Dan Walterson (S) Maria Odheim-Nielsen (V) Andreas Funk (SD) Johan Andersson (C) Göran Gustavsson (-) Jenny Larsson (C) Christina Pettersson (C) Inger Griberg (MP) Föredragningslista Nr. Ärende 1. Val av justerare Dnr Förslag: Virosa Viberg (SD) med Linda Svhan (S) som ersättare Justering sker fredag den 29 januari klockan 13.00 på sekreterarens rum. 2. Fördelning av extra statsbidrag för ökat flyktingmottagande 2016/15 AKK

3. Införande av volymjusteringsmodell för nämndernas budgetramar 2015/546 AKK 4. Uppföljning av ungdomspolitisk strategi 2015 2015/553 AKK 5. Medlemskap och anslag till Coompanion Örebro 2015/478 AKK 6. Revidering av riktlinjer för sociala medier 2015/19 AKK 7. Val av 2 ledamöter och 2 ersättare till skola utan gränser 2016/14 AKK 8. Val av styrgrupp för ny grundskola 2014/412 AKK 9. Taxor och avgifter för idrottslokaler i Lindesbergs kommun 2015/68 AKK 10. Avgifter för resor - fritidsaktiviteter enligt LSS 2015/435 AKK 11. Utvidgat VA-verksamhetsområde i Lindesbergs kommun 2015/445 AKK 12. Mindre utvidgning av VA-verksamhetsområden 2015 2015/520 AKK 13. Ej verkställda beslut inom socialförvaltningen tredje kvartalet 2015 14. Svar på motion från Agneta Nilsdotter (MP) om riktlinjer för konst i det offentliga rummet 15. Svar på medborgarförslag om att bygga en temporär bro vid Båtshagen i Frövi 16. Uppföljning av verkställda beslut, uppdrag givna av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till nämnd/kommunalt bolag/verksamhet 2016 2015/572 AKK 2015/167 AKK 2015/490 AKK 2016/3 AKK 17. Meddelanden 18. Anmälan av delegationsbeslut

1. Val av justerare Förslag: Virosa Viberg (SD) med Linda Svahn (S) som ersättare Justering sker fredag den 29 januari klockan 13.00 på sekreterarens rum. Sida 3 av 33

2. Fördelning av extra statsbidrag för ökat flyktingmottagande Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat (Regeringens proposition 2015/16:47) att fördela 9,8 miljarder kronor som tillfälligt stöd till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen. För Lindesbergs kommun innebär det en förstärkning på 76,6 Mnkr. Det tillfälliga stödet utbetalades 2015, men avser även att täcka kostnader som kan förväntas uppstå 2016. Som huvudregel ska inkomster intäktsföras när kriterierna för intäkter är uppfyllda, d v s som Generellt statsbidrag i 2015 års resultaträkning. Möjlighet till undantag finns och Rådet för kommunal redovisning (RKR) som är normgivarnde för kommunal redovisning -har i sitt ställningstagande med anledning av det tillfälliga statsbidraget för mottagning av flyktingar lämnat följande i sitt yttrande: Enligt RKR (http://www.rkr.se/dokument/yttranden/) bör inkomsten periodiseras antingen med en jämn fördelning fr.o.m. december 2015 (regeringsbeslut om regleringsbrev för anslaget 1:5 inom UO25) eller från den månad 2015 när kommunen eller landstinget bedömt att kostnaderna för flyktingsituationen började öka i betydande omfattning, t.o.m. 2016. Enligt RKR:s ställningstagande ska i första hand en tidsmatchning ske från beslutstidpunkten, det vill säga från december 2015 genom att en trettondel redovisas på 2015 medan resterande tolv trettondelar redovisas på 2016. Om situationen uppstod tidigare under 2015 finns det dock möjlighet att fördela bidraget med upp till 12 månader under 2015 och resterande del över tolv månader under 2016. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i cirkulär 2015:43 skrivit följande: Via frågor har vi förstått att några kommuner vill se detta statsbidrag som en avgränsad finansiering av framtida och fleråriga verksamhetsprojekt inom flyktingområdet. Man undrar därför om bidraget kan periodiseras under flera år än 2015 och 2016. Utifrån redovisningsmässiga utgångspunkter är det dock klart att bidraget är riktat till åren 2015 och 2016, det innebär att de i externredovisningen ska intäktsföras under denna period. Sida 4 av 33

Ekonomichefen inkom med en tjänsteskrivelse den 18 januari 2016, där det framkommer att även om det inte är möjligt att periodisera detta statsbidrag till något år efter 2016 bör man observera att det statsbidrag man nu erhåller är ett resurstillskott, för vissa kommuner kan det innebära att den ekonomiska ställningen förstärks på ett påtagligt sätt. Utifrån en analys av god ekonomisk hushållning kan detta i vissa fall landa i en bedömning som kan innebära att det ekonomiska utrymmet för t.ex. 2017 kan vara större än vad det varit om dessa intäkter inte erhållits under tidigare år. Utgår man ifrån ovanstående tidsmatchning vid tidpunkten för regeringens fattade beslut (december 2015, d v s 1 månad) skulle det innebära följande fördelning mellan åren: 2015 5,9 Mnkr 2016 70,7 Mnkr Totalt 76,6 Mnkr Men ser vi till hur tillströmningen av flyktingar till kommunen varit under hösten så var det under oktober och november vi kunde se ökningen. Kommunen har även tidigare år haft ett stort mottagande. Detta talar för att ytterligare en månad (november och december 2015, d v s 2 månader) kan vara skälig att redovisa 2015, vilket då innebär följande fördelning mellan åren: 2015 11,0 Mnkr 2016 65,6 Mnkr Totalt 76,6 Mnkr Nämndernas behov av budget förstärkningar p g a ökat flyktingmottagande framgår enligt bilaga till tjänsteskrivelsen och uppgår till 21,2 Mnkr och fördelas nämndvis som följer: Sida 5 av 33

Barn-och utbildningsnämnden 17 Mnkr Socialnämnden 1 Kommunstyrelsen 3,2 Åtgärder av mer långsiktlig karaktär hänvisas till finansiering i kommande års budgetar. Ekonomichefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 18 januari 2016 att kommunstyrelsen ska besluta: 1. Det extra statsbidraget fördelas genom att 11,0 Mnkr av bidraget redovisas år 2015 och resterande 65,6 Mnkr år 2016. 2. Kommunchefen får i uppdrag att återkomma med förslag på fördelning för kvarvarande statsbidrag på 44,4 Mnkr. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Socialnämnden tillförs 1 Mnkr i 2016 års budget. 2. Barn- och utbildningsnämnden tillförs 17 Mnkr i 2016 års budget. 3. Kommunstyrelsen tillförs 3,2 Mnkr i 2016 års budget. 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att återkomma med förslag på fördelning för kvarvarande statsbidrag på 44,4 Mnkr. 5. Anslaget 44,4 Mnkr tilläggsbudgeteras under finansförvaltningen för senare disponering efter fattade beslut. 6. Anslaget för Generellt statsbidrag tilläggsbudgeteras med 65,6 Mnkr för år 2016. 2.1. Handlingar Sida 6 av 33

Tjänsteskrivelse fördelning av extra statsbidrag för ökat flyktingmottagande.pdf (inkluderad nedan) Sida 7 av 33

3. Införande av volymjusteringsmodell för nämndernas budgetramar Ärendebeskrivning I projektdirektivet för projekt Nytt system för ledning och styrning som utmynnade i dokumentet Styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen fanns det med att det under planperioden 2015-2017 skulle tas fram och införas en ny modell för ekonomiskt fördelningssystem. Resursfördelningen har en central roll i styrningen av en kommun. Den innebär att lagstiftningens krav, olika målgruppers behov och politiska prioriteringar ställs mot tillgången på ekonomiska resurser. Förtroendevalda väger samman och prioriterar hur ekonomiska medel ska fördelas mellan nämnder. Eftersom prioriteringarna påverkar medborgarna bör det vara tydligt hur en kommun fördelar sina resurser. Om ett geografiskt område eller en viss verksamhet får mer resurser än andra är skälet i regel att t.ex. andelen äldre eller barnfamiljer är större i förhållande till övriga befolkningen. Fördelningen av pengar och personal utgår då från statistik och prognoser över befolkningen. Men skillnaderna kan också bero på att de förtroendevalda vill satsa mer eller mindre på vissa grupper, områden eller verksamheter. Det är resultatet av politiska prioriteringar. Prioriteringar i samband med resurstilldelning är svåra beslut för förtroendevalda, därför är det allt viktigare med bra underlag när krav och behov ökar samtidigt som resurserna är begränsade. Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige och nämnderna har dock olika roller i resursfördelningen. Det betyder att resursfördelningen från kommunfullmäktige till nämnderna främst hanterar förändringar i åldersgrupper (volymförändringar) medan nämndernas resursfördelning även kan omfatta en mer detaljerad fördelning. Syftet med att införa en volymjusteringsmodell för nämndernas budgetramar är att: Bidra till en god hushållning av resurser (kvalitet och produktivitet) Underlätta prioriteringar för förtroendevalda Skapa legitimitet och ansvarskänsla i organisationen. Projektet förväntas komma fram till ett förslag till volymjusteringsmodell för nämndernas budgetramar som innebär att volymjusteringen i sin grund utgår från statistik och prognoser över befolkningen, d.v.s. att volymjusteringsmodellen tar hänsyn till volymförändringar i verksamheterna. Därefter prioriteras och läggs olika satsningar av de Sida 8 av 33

förtroendevalda. En modell för uppföljning ska också tas fram. Förslaget ska vara klart för politiskt antagande hösten 2016, så att modellen används i budgetarbetet år 2017 för 2018 års budget. Kommunstrateg Malin Sjöberg föreslår i en tjänsteskrivelse daterat den 4 december 2015 att kommunstyrelsen ska besluta: Förslag till projektdirektiv för införande av volymjusteringsmodell för nämndernas budgetramar daterat den 4 december 2015 antas. 3.1. Handlingar Tänsteskrivelse Projektdirektiv Införande volymjusteringsmodell nämndernas budgetramar.pdf (inkluderad nedan) Sida 9 av 33

4. Uppföljning av ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige antog ungdomspolitisk strategi den 8 april 2014 som gäller till och med 2016. Förslaget arbetades fram av en partiövergripande fullmäktigeberedning som hade till uppdrag att identifiera ungdomars olika förutsättningar och behov samt att bereda och lägga förslag till långsiktig och hållbar ungdomspolitik. Beredningen skulle i sitt arbete även uppmärksamma unga med funktionsnedsättning och deras tillgång till välfärd och inflytande, vilket inkluderar behov av bostäder och arbete, samt utveckla möjligheter för unga med behov av särskilt stöd. I strategin finns ett avsnitt om organisation och uppföljning: Unga, 13-25 år, är medborgare som i hög grad rör sig mellan och inom kommunens olika verksamheter och ansvarsområden. Ett utvecklat och systematiskt samarbete och samverkan mellan kommunens nämnder, förvaltningar, verksamheter och bolag är därför en förutsättning för att målen i den ungdomspolitiska strategin ska nås. Kommunstyrelsen ansvarar för det ungdomspolitiska arbetet. Nämnderna ska redovisa till kommunstyrelsen de åtgärder som planeras och/eller genomförts i enlighet med den ungdomspolitiska strategin. Kommunstyrelsen redovisar årligen till kommunfullmäktige, med start 2015, hur arbetet med den ungdomspolitiska strategin fortskrider. Politiker och representanter för kommunens förvaltningar träffar årligen unga i kommunen för diskussion om gemensamma frågeställningar. Eftersom strategin gäller för samtliga nämnder och förvaltningar har förvaltningarna gjort uppföljning av hur nämnderna/förvaltningarna arbetat i enlighet med den ungdomspolitiska strategin. Kommunstrateg Malin Sjöberg överlämnade en uppföljning av den ungdomspolitiska strategin för 2015 den 8 december 2015. Sida 10 av 33

I uppföljningen redovisas resultatet av indikatorerna och bedömning av hur indikatorerna bidragit till måluppfyllelsen. Det finns även redovisat hur respektive nämnd/förvaltning arbetat med de åtgärder som planerats och/eller genomförts i enlighet med målen. Resultatet visar att nämndens/förvaltningens åtgärder och arbetssätt ännu inte påverkat måluppfyllelsen positivt. Inget av målen har uppfyllts i sin helhet utifrån indikatorernas resultat. I en tjänsteskrivelse daterad den 8 december 2015 föreslår kommunstrategen att kommunstyrelsen ska överlämna uppföljningen av den ungdomspolitiska strategin till kommunfullmäktige. 4.1. Handlingar Tjänsteskrivelse uppföljning ungdomspolitiskt strategi 2015.pdf (inkluderad nedan) Uppföljning Ungdomspolitisk strategi 2015 4.pdf (inkluderad nedan) Sida 11 av 33

Ungdomspolitisk Strategi Uppföljning 2015 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Alla nämnder och förvaltningar Dokumentet gäller till och med: 2016. Kommunstyrelsen har rätt att göra revideringar i strategin under löptiden. 2

1 INLEDNING... 4 2 UNGDOMSPOLITIK... 4 3 VISION OCH INRIKTNINGSMÅL... 6 3.1 SYFTE... 6 3.2 VISION... 6 3.3 UNGDOMSPOLITISKA FOKUSOMRÅDEN OCH INRIKTNINGSMÅL... 6 4 ORGANISATION OCH UPPFÖLJNING... 12 5 REFERENSER... 12 3

1 Inledning Kommunfullmäktige tillsatte i maj 2011 en ungdomsberedning med uppdrag att identifiera ungdomars olika förutsättningar och behov samt att bereda och lägga förslag till långsiktig och hållbar ungdomspolitik. Förslaget till ungdomspolitisk strategi utgör beredningens slutrapport. Beredningen har bestått av elva ledamöter, en ledamot per parti i kommunfullmäktige samt ytterligare två ledamöter från majoriteten och en från oppositionen. 2 Ungdomspolitik 2.1 Lindesbergs kommun I Lindesbergs kommun fanns vid årsskiftet 2012/13 3 691 personer i åldern 13 25 år (1 953 män och 1 738 kvinnor). Ungdomar utgör drygt 16 % av den totala folkmängden i kommunen och är alltså en stor och viktig medborgargrupp i kommunen (SCB, 2013) I kommunens utvecklingsstrategi har sex målområden prioriterats: Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Attraktivitet och infrastruktur Demokrati, infrastruktur och internationella kontakter Trygg social utveckling och livslångt lärande Miljö och folkhälsa Kultur och föreningsliv (Lindesbergs kommun, 2013). Den ungdomspolitiska strategin kompletterar kommunens utvecklingsstrategi ur ett ungdomsperspektiv. Som kunskapsunderlag för beslut och prioriteringar i kommunen finns undersökningarna LUPP- lokal uppföljning av ungdomspolitiken (2008 och 2011) och Liv & hälsa ung (2005, 2007, 2009 och 2011) att tillgå. De ger kunskap om ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i kommunen. Dessa finns också möjlighet att genomföra i framtiden. LUPP har besvarats av elever i årskurs 8, skolår 1 och 3 på gymnasiet och Liv och hälsa ung av årskurs 7 och 9 samt skolår 2 på gymnasiet. LUPP har frågeområden såsom fritid, skola, politik, samhälle, inflytande, trygghet, hälsa, arbete, framtid. Liv & hälsa ung har frågeområden såsom hälsa, skolförhållanden, familjerelationer, fritidsoch matvanor samt alkohol-, tobaks och narkotikavanor. 2.2 Regional ungdomspolitik Örebroregionens utvecklingsstrategi (RUS) har som genomsyrande perspektiv bl a mångfald och integration, barn och unga, en jämställd region samt en god folkhälsa. Utvecklingsområde 1 i RUS handlar om kunskap och kompetens och om kunskapslyft för barn och unga: Skolan är grunden för regionens framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlighet till ett bra liv. 4

(Regionförbundet Örebro, 2010). Örebro läns folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål har som vision I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas på åtgärder för människors rätt till lika villkor för hälsa och livskvalitet. Barn och ungdomar samt äldre är prioriterade målgrupper. I länsplanen finns ett flertal länsmål som berör ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. (Örebro läns landsting, 2012). 2.3 Nationell barn- och ungdomspolitik Ungdomspolitikens uppgift är att skapa förutsättningar för ungdomar att leva ett bra liv. Målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha verklig tillgång till inflytande och verklig tillgång till välfärd. Den nationella ungdomspolitiken bestäms av regering och riksdag. Ungdomspolitiken uppdelad i fem huvudområden: utbildning och lärande, arbete och försörjning, hälsa och utsatthet, inflytande och representation samt kultur och fritid. I propositionen pekas fyra perspektiv ut som ska utgöra en grund när verksamheter utarbetas och följs upp: Ungdomar är en resurs Ungdomar har rättigheter Ungdomars självständighet och oberoende ska stödjas Ungdomar är olika (Regeringen, 2009). Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år och innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar: Alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. (artikel 2) Barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. (artikel 3) Varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. (artikel 6) Barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. (artikel 12) (Barnombudsmannen, 2013) Riksdagen har den 1 december 2010 antagit Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232): All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. 5

Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. 3 Vision och inriktningsmål 3.1 Syfte Strategin uttrycker Lindesbergs kommuns övergripande politiska vilja för ungdomar 13-25 år. Strategin är långsiktig, bidrar till socialt hållbar utveckling och är vägledande för samtliga nämnder och förvaltningars arbete med frågor som rör unga kommuninvånare. 3.2 Vision I Lindesbergs kommun ges alla ungdomar, 13-25 år, reella förutsättningar till goda livsvillkor, bra utbildning, delaktighet, boende och egen försörjning. 3.3 Ungdomspolitiska fokusområden och inriktningsmål Arbete/utbildning/boende Arbete och utbildning är viktiga förutsättningar för ett gott och självständigt liv. Hög utbildningsnivå och tillgång till arbete gynnar ungdomars utveckling. Forskning visar att arbetslöshet och bristande möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden påverkar ungas (18-21 år) hälsa mer negativt än vuxnas, dessutom i större utsträckning bland kvinnor än bland män. Arbetslöshet ökar också risken för depression. Att kunna skaffa en egen bostad är en viktig förutsättning för att starta ett liv som vuxen och självständig. När bostadsbrist råder är unga en grupp som drabbas särskilt hårt av denna brist bl a pga att de ännu inte tagit det första steget in på bostadsmarknaden samt att deras ekonomiska konkurrenskraft är sämre än den är för de flesta andra grupper i samhället. Inriktningsmål: Alla unga har möjlighet till arbete, studier eller annan sysselsättning som leder till egen försörjning I kommunen tillgodoses unga människors behov av boende på ett tillfredsställande sätt. Hur har nämnderna/förvaltningarna arbetat med de åtgärder som planerats och/eller genomförts i enlighet med inriktningsmålen? Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF): Barn- och utbildningsnämndens nämndmål och indikatorer är från 2016 mer fokuserade på förvaltningens kärnverksamhet. Syftet är att bättre kunna mäta hur verksamheten klarar sitt huvuduppdrag, t.ex. vad gäller kunskapsutveckling. Under de senaste åren har BUF deltagit i Sveriges Kommuner och Landstings satsning PISA 2015 med syfte att stärka matematikundervisningen. Erfarenheter från detta projekt används 6

även inom andra ämnen och i mer övergripande kvalitetsarbete. Tillväxtförvaltningen: 417 unga sökte feriejobb till kommunen, över 300 personer erbjöds en plats i tre veckor. En handledarutbildning genomfördes för första gången. Kommunen har skrivit ett stort, nytt avtal med Arbetsförmedlingen enligt "Delegationen unga till arbete" som är en delegation direkt under arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Delegationens syfte är att få kommuner och Arbetsförmedlingen att jobba tätare ihop och konkret samarbeta gällande arbetslösheten bland unga i kommunen. I avtalet ingår även samarbete med försörjningsstöd, gymnasieskolan, elevhälsan, aktivitetsansvaret, vuxenutbildningen, Fellingsbro folkhögskola. Förberedelser görs för att kunna ta emot nya åtgärder som utbildningskontrakt och traineejobb. Bedöms målen vara uppfyllda? Målen bedöms inte vara uppfyllda år 2015, då ingen av indikatorernas målvärde har nåtts. Behörigheten till gymnasieskolan har en nedåtgående trend sedan 2012, både i kommunen och i jämförbara kommuner och riket. Men Lindesbergs kommun ligger på en mycket lägre nivå än jämförbara kommuner och riket och har försämrats mer sedan 2012 än övriga kommuner. Ungdomsarbetslösheten följer ungefär Region Örebro läns upp- och nedgångar, men ligger konstant på en högre nivå än regionens. Från år 2013 till oktober 2015 har ungdomsarbetslösheten i kommunen minskat från 23 procent till 17 procent, vilket är i linje med den nationella trenden. Nivån för unga vuxna i Lindesberg med ekonomiskt bistånd har minskat från 2010 till 2014, men ligger fortfarande över nivån för både region Örebro län, jämförbara kommuner och riket. När det gäller unga i bostadskö hos kommunala fastighetsbolaget LIBO är andelen högre än för hela gruppen i bostadskö. Indikatorer: Andel elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskola ska ligga över riksgenomsnittet 2016 Utfall 2015: Lindesberg 75,1 %, riket 85,6 % (avser lägeskommun och behöriga till något yrkesprogram) Andel elever folkbokförda i kommunen som fullföljt gymnasieutbildning inom 4 år totalt ska ligga över riksgenomsnittet 2016 Utfall 2015: Går inte att mäta ännu, eftersom betygssystemet förändrats och inte är jämförbart bakåt i tiden. Kan mätas i slutet av år 2015. Andelen unga arbetslösa 18-24 år ska 2016 ligga under nivån för Örebro län i sin helhet (kvinnor, män) Utfall 2015 (oktober): Lindesberg 17,3 %, Region Örebro län 15,2 % (avser både öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd) 7

Andelen unga vuxna 18-24 år med ekonomiskt bistånd ska ligga under Örebro läns nivå 2016. Utfall 2014: Lindesberg 12,5 %, Region Örebro län 9,2 %. Andelen unga i bostadskö hos fastighetsägare i kommunen ska ligga på samma nivå som för hela gruppen bostadssökande. Utfall 2015: 7,4 % av unga mellan 16-25 år står i bostadskö hos kommunala fastighetsbolaget LIBO jämfört med 5,2 % av hela gruppen i bostadskö. Samhörighet/fritidssysselsättning Enligt den nationella ungdomspolitiken (Regeringen, 2009) är unga en resurs och ska ges verkliga möjligheter att delta i verksamheter och kunna agera självständigt. All offentlig verksamhet för unga bör främja mångfald och sträva efter lika rättigheter för alla samt att unga ska ha samma rätt till goda levnadsvillkor och kunna vara en del av samhället. Språk och text kan till exempel användas för att för att inkludera eller exkludera, detsamma gäller mötesplatser och lokaler. Diskrimineringslagen har som syfte att motverka diskriminering och att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (Riksdagen, 2008). Inriktningsmål: I kommunen finns mötesplatser för alla unga. Dessa främjar samhörighet för allas lika värde (utifrån ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning). I kommunen finns fritidsaktiviteter för alla unga. Dessa främjar ungas utveckling (psykiskt, fysiskt och socialt) och skapar vilja, kreativitet, engagemang och trygghet. Hur har nämnderna/förvaltningarna arbetat med de åtgärder som planerats och/eller genomförts i enlighet med inriktningsmålen? BUF: På fem skolor i kommunen finns fritidsgårdar. I fritidsgårdarnas uppdrag ligger bl.a. att vara en mötesplats där alla känner sig välkomna oavsett ålder, kön, religion etc. På fritidsgårdarna finns möjlighet till olika typer av planerade eller spontana aktiviteter. Fritidsgårdarna jobbar för att medlemmarna själva aktivt ska utveckla och ha inflytande över verksamheten. På Björkhagaskolan finns en öppen verksamhet i form av Fritidsklubben, som är öppen fram till 17.00 varje dag. Tillväxtförvaltningen: Under 2015 har en mötesplats gjorts i ordning på stadsbiblioteket med hjälp av en grupp unga och en inredare. När lokalen blivit färdigställd har det bedrivits skapande verksamhet för unga i lokalen som också har varit öppen en gång i veckan. För att väcka ungdomars vilja och engagemang ordnade tillväxtförvaltningen en bussresa till Karlstad, där ingick ett besök till Värmlandsmuseum och Ungdomens hus. 8

Bedöms målen vara uppfyllda? Målen bedöms delvis vara uppfyllda år 2015, då en av tre indikatorers målvärde har nåtts. Majoriteten av kommunens barn och unga angav att de mår bra eller mycket bra, men det är långt kvar till målvärdet. Andelen är högre jämfört med regionen för pojkar i år 2 på gymnasiet, men lägre bland övriga elever. Pojkarna anger att de har en bättre hälsa än flickorna, både på kommunal nivå och på regional nivå. Man kan även se att flickor oftare känner sig nedstämda än pojkarna. När det gäller andelen elever som deltog i fysisk aktivitet eller föreningsverksamhet visar samtliga resultat för kommunens flickor och pojkar på högre eller lika bra resultat som för regionen. Det är dock långt kvar till målvärdet. Den indikator där målvärdet uppnåtts och överstigits är de som känner sig trygga vid fritidsaktiviteter och resultatet är ungefär i samma nivå som för regionen. Indikatorer: Andelen elever (pojkar och flickor) som uppger att de rent allmänt mår bra eller mycket bra ska 2014 och 2017 uppgå till minst 95 %. Utfall 2014: Totalt skolår 7, skolår 9, år 2 gymnasiet 79 % Skolår 7: Flickor 74 %, pojkar 87 % Skolår 9: Flickor 65 %, pojkar 86 % År 2 gymnasiet (lägeskommun): Flickor 80 %, Pojkar 83 % (Liv & Hälsa Ung) Andelen elever (pojkar och flickor) som uppger att de under de senaste 12 månaderna varit med i någon organiserad fysisk aktivitet/sport eller annan förening, klubb, sällskap eller organisation ska 2014 och 2017 uppgå till minst 85 %. Utfall 2014: Totalt skolår 7, skolår 9, år 2 gymnasiet 76 % Skolår 7: Flickor 80 %, pojkar 82 % Skolår 9: Flickor 73 %, pojkar 78 % År 2 gymnasiet: 69 %, pojkar 76 % (Liv & Hälsa Ung) Andelen elever (pojkar och flickor) som uppger att de ofta eller alltid känner sig trygga vid fritidsaktiviteter ex. inom föreningar eller andra organisationer skolan ska 2014 och 2017 uppgå till minst 90 %. Utfall 2014: Totalt skolår 7, skolår 9, år 2 gymnasiet 97 % Skolår 7: Flickor 94 %, pojkar 96 % Skolår 9: Flickor 99 %, pojkar 98 % År 2 gymnasiet (lägeskommun): 98 %, pojkar 96 % (Liv & Hälsa Ung) 9

Inflytande och demokrati I ett demokratiskt samhälle har medborgarna lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och utöva makt. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder eller sexuell läggning. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka sina livsvillkor och utvecklingen av samhället uppstår utanförskap och maktlöshet. Brist på makt och möjligheter att påverka försämrar hälsan. LUPP- och Liv & hälsa ung-undersökningarna i Lindesbergs kommun visar att många unga i kommunen upplever brist på inflytande, att de inte vet vart de ska vända sig om de vill påverka något i kommunen samt att de anser att har ganska små eller mycket små möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Inriktningsmål: Unga kommuninvånare har möjlighet till delaktighet och inflytande över sin vardag och livssituation. Unga kommuninvånares kunskap, erfarenheter och egenskaper, tas aktivt tillvara i den politiska beslutsprocessen och i samhällsutvecklingen. Hur har nämnderna/förvaltningarna arbetat med de åtgärder som planerats och/eller genomförts i enlighet med inriktningsmålen? Kommunledningskontoret: Valnämndens kansli (som också är kommunstyrelsens kansli) anordnade förtidsröstning på Lindeskolan både i anslutning till Europaparlamentsvalet 2014 och val till riksdag, kommun och landsting, vilket kan ha bidragit till en ökad andel förstagångsväljare jämfört med föregående val. Kommunfullmäktiges målområdesberedning för demokrati, integration och internationella kontakter kommer att ha ungdomars perspektiv som inriktning kopplat till målet Kommuninvånarna har möjlighet att påverka sin tillvaro. Frågor kopplade till ungas engagemang som ledamöter i kommunfullmäktige, styrelse och nämnder är en fråga för partiernas nomineringar där kommunens förvaltningar inte har någon påverkan. BMB: I arbetet med Fördjupning av översiktsplanen för Lindesberg stad hölls under samrådet en bred medborgardialog. En webbenkät fanns under samrådstiden på kommunens hemsida. Enkäten skickades särskilt ut till elever i årskurs 8 i kommunen och elever på Lindeskolan, som fick möjlighet att svara på enkäten på skoltid. Underlaget från dialogen användes sedan i det vidare arbetet med planförslaget. BUF: Delaktighet och inflytande är en central del i det statliga uppdrag som skolan har och samtliga verksamheter inom BUF arbetar också aktivt med att öka barns och elevers delaktighet och inflytande. Exempel på detta är bl.a. klass-/elevråd och utbildningsråd i grund- och gymnasieskolan. I förskolan utvärderas årligen barns delaktighet genom en modell baserad på FN:s konvention om barnets rättigheter. Tillväxtförvaltningen: ArtKod har startats i tillväxtförvaltningens regi. ArtKod är ett projekt för unga som handlar om demokrati, konst och det offentliga rummet. Socialförvaltningen: Förvaltningen har ett högt mottagande av ensamkommande barn som 10

kommit till kommunen. Förvaltningen har ett HVB-hem för ensamkommande barn där cirka 28 ungdomar bor. Ungdomarna har ett stort inflytande och delaktighet över hur de vill ha sin vardag och livssituation vilket utformas i enskilda genomförandeplaner. Verksamheten har ett nära samarbete med olika föreningar inom kommunen för att ungdomarna ska få möjlighet till fritidsaktiviteter. Bedöms målen vara uppfyllda? Målen bedöms inte vara uppfyllda år 2015, då ingen av indikatorernas målvärde har nåtts. Andelen röstande förstagångsväljare har en klart uppåtgående trend från valen 2002 och valdeltagandet i 2014 års val visar på ett bättre resultat än för riket. Dock är nivån fortfarande under nivån för hela befolkningen. Valdeltagandet för hela befolkningen har också ökat för riket och för kommunen sedan valet 2002 och kommunens resultat ligger på en högre nivå än rikets. Elever som upplever att de har möjlighet att vara med och påverka i skolan når inte upp i målvärdet. Kommunens resultat är också lägre än regionens, förutom för pojkar i skolår 9 som ligger på samma nivå som regionens. Andelen unga som är ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna ligger långt under målvärdet, men visar ändå på en förbättring från föregående mandatperiod, då endast en person under 30 år var ledamot i kommunfullmäktige. Indikatorer: Andelen röstande förstagångsväljare i allmänna val skall 2014 och 2018 ligga på samma nivå som för hela befolkningen i kommunen (män, kvinnor och valdistrikt) Utfall 2014: Riksdag: Förstagångväljare 82,35 %, hela befolkningen 86,83 % Kommun: Förstagångsväljare 80,61 %, hela befolkningen 84,48 % Landsting: Förstagångsväljare 80,17 %, hela befolkningen 84,04 % Andelen elever (pojkar och flickor) som uppger att de ganska ofta/nästan alltid har möjlighet att vara med och påverka hur man ska arbeta på skolan ska 2014 och 2017 uppgå till minst 50%. Utfall 2014: Totalt skolår 7, skolår 9, år 2 gymnasiet 40 % Skolår 7: Flickor 36 %, pojkar 41 % Skolår 9: Flickor 34 %, pojkar 40 % År 2 gymnasiet (lägeskommun): Flickor 52 %, Pojkar 36 % (Liv & Hälsa Ung) 11

Andelen unga i åldern 18-29 år som ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder och styrelser (män och kvinnor) uppgår efter valen 2014 och 2018 till minst 20 %. Utfall 2015: Totalt 7 % Kommunfullmäktige: 9 % Kommunstyrelsen: 7 % Socialnämnden: 9 % Barn- och utbildningsnämnden: 0 % 4 Organisation och uppföljning Unga, 13-25 år, är medborgare som i hög grad rör sig mellan och inom kommunens olika verksamheter och ansvarsområden. Ett utvecklat och systematiskt samarbete och samverkan mellan kommunens nämnder, förvaltningar, verksamheter och bolag är därför en förutsättning för att målen i den ungdomspolitiska strategin ska nås. Kommunstyrelsen ansvarar för det ungdomspolitiska arbetet. Nämnderna ska redovisa till kommunstyrelsen de åtgärder som planeras och/eller genomförts i enlighet med den ungdomspolitiska strategin. Kommunstyrelsen redovisar årligen till kommunfullmäktige, med start 2015, hur arbetet med den ungdomspolitiska strategin fortskrider. Politiker och representanter för kommunens förvaltningar träffar årligen unga i kommunen för diskussion om gemensamma frågeställningar 5 Referenser Lindesbergs kommun, 2012. Utvecklingsstrategi för Lindesbergs kommun år 2012 2025. Regionförbundet Örebro, 2010. Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Regeringen, 2009. En strategi för ungdomspolitiken. Skrivelse 2009/10:5. Riksdagen, 2008. Diskrimineringslag (2008:567) Örebro läns landsting, 2012. Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål - En god och jämlik hälsa i Örebro län 2012 2015. 12

5. Medlemskap och anslag till Coompanion Örebro Ärendebeskrivning Coompanion Örebro inkom den 26 oktober 2015 med ett erbjudande om medlemskap samt förfrågan om anslag till Coompanion Örebro. Coompanion är en organisation med 25 regionala utvecklingscentra som ger rådgivning, information och utbildning till människor som vill starta och utveckla kooperativa företag eller arbetsintegrerande sociala företag samt till de som vill organisera sig för att utveckla sin ort. Coompanion Örebro ansöker hos Lindesbergs kommun om ett anslag på 1,75 kr/ invånare för 2016, 2017 och 2018 års verksamhet, med justering av invånarantalet per år. Coompanion hälsar också Lindesbergs kommun välkommen som medlem där insatsen uppgår till 500 kronor. Kommunstyrelsens ordförande Irja Gustavsson (S) har gett Kommunstyrelsens beredning för lokal utveckling i uppdrag att utreda om Lindesbergs kommun har behov av att vara med i Coompanion Örebro eller inte. Landsbygdsutvecklare Christer Kallin inkom med en tjänsteskrivelse daterad den 25 november 2015 där tillväxtutskottet föreslås besluta att anta avtalet från Coompanion till Lindesbergs kommun. Beredningen för lokal utveckling motivation för medlemsavgiften är att kunna få hjälp med en strategi för arbetsintegrerade sociala företag i Lindesbergs kommun. Här kan även Samordningsförbundet Sofint inkluderas i framtagandet. Beredningen föreslår dock en kontraktstid på ett år. Därefter ska en utvärdering ske innan nytt kontrakt skrivs. Beredningen för lokal utveckling vill peka på redan beslutade pengar för landsbygdsutveckling som möjlig resurs av finansiering för verksamhetsåret 2015-2016. Tillväxtutskottet beslutade den 12 januari 2016 att föreslår kommunstyrelsen besluta: Sida 12 av 33

Avtalet med Coompanion Örebro antas. Kontraktstiden begränsas till ett år. 5.1. Handlingar Medlemskap och anslag till Coompanion Örebro(1).pdf (inkluderad nedan) Tjänsteskrivelse Medlemskap medfinansiering Coompanion Örebro 2016(1).pdf (inkluderad nedan) Beslut TU Coompanion.pdf (inkluderad nedan) Sida 13 av 33

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Tillväxtutskottet 2016-01-12 TU 8 Dnr. 2015/478 Medlemskap och anslag till Coompanion Örebro Beslut Tillväxtutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar: Avtalet med Coompanion Örebro antas. Kontraktistiden begränsas till ett år. Ärendebeskrivning Coompanion Örebro inkom den 26 oktober 2015 med ett erbjudande om medlemskap samt förfrågan om anslag till Coompanion Örebro. Coompanion är en organisation med 25 regionala utvecklingscentra som ger rådgivning, information och utbildning till människor som vill starta och utveckla kooperativa företag eller arbetsintegrerande sociala företag samt till de som vill organisera sig för att utveckla sin ort. Coompanion Örebro ansöker hos Lindesbergs kommun om ett anslag på 1,75 kr/invånare för 2016, 2017 och 2018 års verksamhet, med justering av invånarantalet per år. Coompanion hälsar också Lindesbergs kommun välkommen som medlem där insatsen uppgår till 500 kronor. Kommunstyrelsens ordförande Irja Gustavsson (S) har gett Kommunstyrelsens beredning för lokal utveckling i uppdrag att utreda om Lindesbergs kommun har behov av att vara med i Coompanion Örebro eller inte. Landsbygdsutvecklare Christer Kallin inkom med en tjänsteskrivelse daterad den 25 november 2015 där tillväxtutskottet föreslås besluta att anta avtalet från Coompanion till Lindesbergs kommun. Beredningen för lokal utveckling motivation för medlemsavgiften är att kunna få hjälp med en strategi för arbetsintegrerade sociala företag i Lindesbergs kommun. Här kan även Samordningsförbundet Sofint inkluderas i framtagandet. Beredningen föreslår dock en kontraktstid på ett år. Därefter ska en utvärdering ske innan nytt kontrakt skrivs. Beredningen för lokal utveckling vill peka på redan beslutade pengar för landsbygdsutveckling som möjlig resurs av finansiering för verksamhetsåret 2015-2016. Ledamöternas förslag till beslut Justerande Utdragsbestyrkande

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Tillväxtutskottet 2016-01-12 Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att tillväxtutskottet ska föreslå kommunstyrelsen att anta avtalet från Coompanion Örebro. Kontraktstiden begränsas till ett år. Justerande Utdragsbestyrkande

6. Revidering av riktlinjer för sociala medier Ärendebeskrivning Lindesbergs kommun inför den 1 januari 2016 ett nytt intranät, med sociala funktioner. I och med detta behöver riktlinjer för sociala medier uppdateras. Websamordnare Lena Åström överlämnade förslag till revidering av riktlinjer för sociala medier och LinNet den 7 december 2015. 6.1. Handlingar Riktlinjer för sociala medier och LinNet Lindesbergs kommun(1).pdf (länk) Sida 14 av 33

7. Val av 2 ledamöter och 2 ersättare till skola utan gränser Sida 15 av 33

8. Val av styrgrupp för ny grundskola Sida 16 av 33

9. Taxor och avgifter för idrottslokaler i Lindesbergs kommun Ärendebeskrivning Tillväxtutskottet beslutade den 12 februari 2015 att uppdra åt beredningen för kulturoch fritidsfrågor att utvärdera taxor och avgifter för bokningsbara lokaler i Lindesbergs kommun. Fritidskonsulent Jonas Andersson har sammanställt skrivelsen utvärdering av taxor och avgifter för idrottslokaler i Lindesbergs kommun 2015. I utvärderingen framkommer det att: Taxor för kommunala idrottslokaler ska finnas kvar Taxorna för gymnastiksalar justeras till: Ungdomsverksamhet Vuxenverksamhet Företag och privat 25 kr 75kr 125kr Taxor införs för fotboll- och ishockeyanläggningarna. Taxan bör fastställas utifrån storlek, verksamhet som bedrivs på anläggningen och utgå från motsvarande taxor för en idrottshall Hyresintäkterna fördelas med 85 % till aktivitetsbidrag och 15 % till investeringar av idrottsmaterial till kommunala anläggningar Dokumentet Taxor och avgifter som gäller alla kommunens bokningsbara lokaler tas bort En ny sammanställning enbart för uthyrningsbara lokaler tas fram. Förslaget om justeringar av taxor och avgifter har varit på remiss till idrottsföreningarna i kommunen. Sida 17 av 33

Tillväxtutskottet beslutade den 13 oktober 2015 att bordlägga ärendet till utskottets sammanträde i november, för att ha diskussion om ärendet i de politiska partierna. Tillväxtutskottet beslutade den 10 november 2015 att uppdra till förvaltningen att: Tillsammans med övriga förvaltningar inom kommunen ta fram en lista över samtliga lokaler som berörs för uthyrning. Det ska inte enbart gälla idrottslokaler. Se över ett eventuellt gemensamt bokningssystem för samtliga lokaler. Rapport sker till utskottet i mars 2016. Förvaltningen ska till utskottets sammanträde den 1 december 2015 redovisa ett förslag på taxor för företag. Inriktningsbeslutet är att det ska vara dyrare för företag att hyra lokaler än för privatpersoner. Fritidskonsulent Jonas Andersson inkom med en tjänsteskrivelse, daterad den 23 november 2015, där det framkommer att företag som hyr lokaler i Lindesberg Arena redan idag har en högre taxa än privatpersoner. I övriga idrottslokaler är taxan densamma. Fritidskonsulenten överlämnade samtidigt ett förslag till taxor för idrottslokaler och gymnastikhallar i Lindesbergs kommun. I skrivelsen föreslås utskottet besluta: Taxan för företag är samma som för privatpersoner när syftet är återkommande hälsofrämjande aktiviteter för företagets personal. När ett företag hyr en idrottslokal för ett kommersiellt ändamål fastställs taxan av tillväxtenheten. Den fastställda taxan får inte understiga den ordinarie taxan för privatpersoner och företag. Tillväxutskottet beslutade den 12 januari 2016 att föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Sida 18 av 33

Taxor för gymnastiksalar fastsälls enligt följande: Förening ungdomsverksamhet 25 kronor Förening vuxenverksamhet 75 kronor Förening från annan kommun 125 kronor Privatpersoner 100 kronor Företag 125 kronor Taxor för idrottshallar fastsälls enligt följande: Förening ungdomsverksamhet 50 kronor Förening vuxenverksamhet 150 kronor Förening från annan kommun 200 kronor Privatpersoner 175 kronor Företag 200 kronor Taxor för idrottshallar och gymnastikhall i Lindesberg Arena fastställs enligt följande: Förening ungdomsverksamhet 50 kronor Förening vuxenverksamhet 200 kronor Förening från annan kommun 500 kronor Privatpersoner 500 kronor Taxorna börjar gälla den 1 juli 2016. Sida 19 av 33

9.1. Handlingar Tjänsteskrivelse uthyrning till företag 151123(3).pdf (inkluderad nedan) Förslag på förändring av taxor och avgifter 2015 utskottet komp företag(3).pdf (inkluderad nedan) Förslag på förändring av taxor och avgifter 2015 utskottet(5).pdf (inkluderad nedan) Beslut TU taxor och avgifter.pdf (inkluderad nedan) Sida 20 av 33

TJÄNSTESKRIVELSE p. 2015.4527 2015-11-24 2015-11-23 Dnr 2015/68 Tillväxtförvaltningen Jonas Andersson 0581-811 66 jonas.andersson@lindesberg.se Tillväxtutskottet. Komplettering till utvärdering av taxor och avgifterför idrottslokaler i Lindesbergs kommun avseende taxor för företag Förslag till beslut Förvaltningen föreslår utskottet besluta Taxan för företag är samma som för privatpersoner när syftet är återkommande hälsofrämjande aktiviteter för företagets personal. När ett företag hyr en idrottslokal för ett kommersiellt ändamål fastställs taxan av tillväxtenheten. Den fastställda taxan får inte understiga den ordinarie taxan för privatpersoner och företag. Ärendebeskrivning Tillväxtutskottet gav tillväxtförvaltningen i uppdrag 2015-11-10 att 1. Förvaltningen ska till utskottets sammanträde den 1 december 2015 redovisa ett förslag på taxor för företag. 2. Inriktningsbeslutet är att det ska vara dyrare för företag att hyra lokaler än för privatpersoner. Företag som hyr lokaler i Lindesberg Arena har redan idag en högre taxa än privatpersoner. I övriga idrottslokaler är taxan densamma. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Uthyrning av övriga idrottlokaler än Lindesberg Arena till företag avser uteslutande hälsofrämjande aktiviteter riktade till respektive företags personal. För att inte minska möjligheterna till fysisk aktivitet bör inte taxan för företag höjas när ändamålet är att främja de anställdas hälsa. Däremot bör en högre taxa tas ut om ett företag hyr en idrottslokal för ett kommersiellt ändamål. Jonas Andersson Fritidskonsulent Bilagor: Komplettering till utvärdering av taxor och avgifterför idrottslokaler i Lindesbergs kommun avseende taxor för företag. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se

2015-11-19 Jonas Andersson Tillväxtförvaltningen Komplettering till utvärdering av taxor och avgifterför idrottslokaler i Lindesbergs kommun avseende taxor för företag Uppdrag från Tillväxtutskottet 1. Förvaltningen ska till utskottets sammanträde den 1 december 2015 redovisa ett förslag på taxor för företag. 2. Inriktningsbeslutet är att det ska vara dyrare för företag att hyra lokaler än för privatpersoner. Nuvarande taxor för idrottslokaler i Lindesbergs kommun Gymnastiksalar Idrottshallar Idrottshallar Lindesberg Arena Gymnastikhall Lindesberg Arena Förening ungdomsverksamhet 50 50 50 50 Förening vuxenverksamhet 100 150 200 200 Förening från annan kommun 150 200 500 500 Privatpersoner 150 200 500 500 Företag 150 200 500 500 I dag betalar företag enligt taxa i samtliga idrottslokaler förutom Lindesberg Arena. Vill ett företag hyra lokaler i Lindesberg Arena så bestäms priset av Besök Lindesberg AB. All uthyrning till företag av lokaler i Lindesberg Arena är av kommersiell karaktär. Det kan vara företagsevent, mässor, konserter m.m. Besök Lindesberg AB betalar till kommunen efter de fastställda taxorna för företag, t.ex. 500 kr i timmen eller 5 000 kr per dag för en av idrottshallarna. Besök Lindesberg AB i sin tur tar mellan 750-2 000 kr i timmen av företaget beroende på uthyrningens omfattning och syfte. Det innebär att företag hyr lokaler i Lindesberg Arena till marknadsmässiga priser som skiljer sig avsevärt från det pris som privatpersoner får betala. I praktiken finns det ingen fastställd taxa för företag i Lindesberg Arena utan den fastställs genom förhandling med Besök Lindesberg AB vid varje uthyrningstillfälle. Företag som hyr övriga idrottslokaler i Lindesbergs kommun Under de två senaste säsongerna har det inte förekommit någon uthyrning i kommunens övriga idrottslokaler till företag som haft ett kommersiellt syfte. All uthyrning till företag har skett som säsongsbokningar över ett helt läsår och avser hälsofrämjande aktiviteter för företagets personal. Företag som hyr lokaler till personalvård är t.ex. Meritor, Libo, Tomek och Grimsö forskningsstation. Det finns även kompisgäng som hyr lokal på säsongsbokning med samma ändamål som betalar taxa för privatpersoner.

Med ett folkhälsoperspektiv skulle det vara fel att höja taxan för företag om syftet med uthyrningen är aktiviteter som stärker personalens hälsa. Däremot om företaget hyr en lokal för ett kommersiellt ändamål bör en annan taxa tas ut på samma sätt som det i dag fungerar för lokalerna i Lindesberg Arena. Det är inte önskvärt att det bildas skenföreningar som inte bedriver någon utåtriktad föreningsverksamhet utan vars ända syfte är att få en lägre hyreskostnad för ett företag eller kompisgäng. Så blir fallet om det är för stor differens mellan de olika taxorna. Förslag till beslut 1. Taxan för företag är samma som för privatpersoner när syftet är återkommande hälsofrämjande aktiviteter för företagets personal. 2. När ett företag vill hyra en idrottslokal för ett kommersiellt ändamål fastställs taxan av tillväxtenheten. Taxan kan variera utifrån ändamål och omfattning men får aldrig understiga den ordinarie taxan för företag och privatpersoner. Förslag på nya taxor för idrottslokaler i Lindesbergs kommun fr.o.m. 2016-07-01 Gymnastiksalar Idrottshallar Idrottshallar Lindesberg Arena Gymnastikhall Lindesberg Arena Förening ungdomsverksamhet 25 50 50 50 Förening vuxenverksamhet 75 150 200 200 Förening från annan kommun 125 200 500 500 Privatpersoner 125 200 500 500 Företag 125 200 - - Taxorna för gymnastiksalar sänks enligt tidigare förslag och taxan för företag i Lindesberg Arena bestäms av Besök Lindesberg AB.

Kommunstyrelsens beredning för kulturoch fritidsfrågor 2015-08-17 Utvärdering av taxor och avgifter för idrottslokaler i Lindesbergs kommun 2015 Bakgrund 2012-05-22 beslutade kommunfullmäktige att införa taxor för samtliga uthyrningsbara lokaler som ägs av Lindesbergs kommun från och med 2012-08-01. I beslutet ingick att genomföra en utredning om införandet av taxor. Utredningen skulle ha skett under våren 2014. Avgränsning Utvärderingen avser bara uthyrningsbara lokaler och anläggningar som används primärt till idrott och motion och som ägs av Lindesbergs kommun. Kommunstyrelsens beredning för kultur- och fritidsfrågor Carina Östrand (S) beredningsledare, Bo Jönsson (C) vice beredningsledare, Christer Pilblad (S), Nafih Mawlod (S), Bertil Jansson (M), Per Carlström (FP) och Virosa Viberg (SD). Bilagor 1. Regler för kommunalt aktivitetsbidrag Lindesbergs kommun 2. Taxor och avgifter för idrottslokaler i Lindesbergs kommun 1

Kommunala idrottslokaler som omfattas av taxor Samtliga taxor är per timme. Gymnastiksalar Antal: 9 Taxor: Förening ungdom 50 kr Förening vuxen 100 kr Företag/Privat 150 kr En gymnastiksal har ungefär måtten 20x10 meter. Följande gymnastiksalar är uthyrningsbara i kommunen: Björkhaga, Lindesberg Brotorp, Lindesberg Fellingsbro Frövi Guldsmedshyttan Kristinaskolan, Lindesberg Ramshyttan Storå Vedevåg Idrottshallar Antal: 5 Idrottshallar Arenan Taxor: Förening ungdom 50 kr 50 kr Förening vuxen 150 kr 200 kr Företag/Privat 300 kr 500 kr En fullstor idrottshall har måtten 40x20. Följande idrottshallar är uthyrningsbara i Lindesbergs kommun: Fellingsbro Frövi Stadsskogen, Lindesberg Lindesberg Arena Hall 1 Lindesberg Arena Hall 2 Övriga uthyrningsbara idrottslokaler i Lindesbergs kommun är Gymnastikhallen, Lindesberg Arena Judohallen, Lindesberg Arena Sandströms motionshall, Lindesberg I gymnastikhallen finns även klätterväggen som är bokningsbar. Den kan även, i de flesta fall, hyras ut när det pågår annan verksamhet i gymnastikhallen. Judohallen i Lindesberg Arena hyrs på årsbasis av Frövi Judoklubb. Curlinghallen på Lindehov hyrs på årsbasis av Lindesbergs Curlingklubb. 2