Volym. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Relevanta dokument
Volym. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Längd. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Vikt. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Klockan 1. Klockan. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Till läraren. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Vikt. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Klockan. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Året. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Maria Österlund. Vatten. Mattecirkeln Volym 1

Temperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Temperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Längd. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Lärarhandledning Sanden/riset

Tid Muntliga uppgifter

Lärarhandledning Aktivitet Sanden/riset

Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1

rektangel cirkel triangel 4 sidor 3 sidor 4 sidor

Vikt och volym. Kapitel 4 Vikt och volym

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

då ditt svar. Efter varje redovisning kan kamraterna ställa frågor, göra tillägg och argumentera

Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter

Pernilla Falck Margareta Picetti. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Maria Österlund. Till sjöss. Mattecirkeln Volym 2

Lärarhandledning. Jag och alla Författare: Ylva Karlsson Illustratör: Sara Lundberg. Rekommenderas för åk F 3 En handledning av Ylva Karlsson

Tema vatten hösten 2012

Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp

Exempel på uppgifter från 2010 och 2011 års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Gruppuppgift I. Tid. Säg till eleverna

Vägledning till Hör ihop - magnetspel

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Addition. Elevbok Safaridelen sidan 34 Diagnos 2 sidan 48 Förstoringsglaset sidan 50 Kikaren sidan 55 Enheter volym sidan 60

Samtals - och dokumentationsunderlag

Matematik klass 2 Problemlösning nummer 2

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Torsten Bengtsson

Handling och tanke. med matematik. Handling och tanke med matematik. Eva-Stina Källgården

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

Catherine Bergman Maria Österlund

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter

Forskning som når in i klassrummet uppskattande förhållningssätt. Ulrika Bergmark, Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Om undervisningen. Att förstå tal. Förstå och använda tal en handbok

Bilaga C Kartläggningsmaterial - Numeracitet Samtals- och dokumentationsunderlag numeracitet

Gilla matematik. Yvonne Franzon & Anette Skytt. Bedömningsstöd i matematik för grundsärskolans årskurs 1 6. Gilla Matematik

Taluppfattning och tals användning Matematik

Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra Bråk och procent Statistik och sannolikhet Tid, hastighet och skala 60.

För att få reda på vad elever tänker räcker det ofta att bara börja prata om

Läxhäfte 3. (Matte/NO räkna, skriva, förstå)

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. (SV åk 4 6)

Veckomatte åk 5 med 10 moment

Vad är pengarna värda?

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg

2C 6C. Form logiska block. strävorna

Veckomatte åk 3 med 10 moment

städningen Kerstin Lindblad Misse N Josefsson

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Lär dig hitta det dolda sockret!

Klass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Värdera din digitala integritet

BEMÖT. Säg något snällt till en lärare. Fråga en klasskamrat du inte talar med så ofta om hur det står till med honom eller henne.

Lärarhandledning. Hilda och årets kalas Författare: Christina Lindström. Rekommenderas för fsk åk 3

Lärarmaterial. Erik blir hjälte. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Torsten Bengtsson

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

De här symbolerna kommer du att möta i boken. De visar vilken nivå övningarna är på.

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 4

Korsorden är gjorda i fyra nivåer för att möjliggöra individanpassning och repetition inom de olika områdena när kunskaperna utökats.

Att man bara kan konstruera fem platonska kroppar hänger samman med vinkelsumman som bildas då sidorna möts i kroppens hörn.

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Instruktion SKOLBARNS KOSTVANOR

Övningsblad 1.1 A. Bråkbegreppet. 1 Skugga. 2 Hur stor andel av figuren är skuggad? 3 Ringa in 2 av stjärnorna.

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

c) a) b) c) tre och en halv miljon

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

DET RÖDA TRÄDET. Samtalshandledning

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.

Vi vill veta vad du tycker om skolan.

Lingonvägen Var är kakan?

U P P L E V E L S E N S K A A N V Ä N D A S F Ö R A T T G E E L E V E R N A D J U P A R E S P R Å K F Ö R S T Å E L S E O C H S K A P A I N R E B I L

Vid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Lärarhandledning Ibbe och Jossi på utflykt

Max18skolan årskurs 4-6. Trygghet

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby

Upptäck Sverige Lgr 11

Trollpengar. I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar.

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

innehållsförteckning Förord... 7

Lärarhandledning Josefs födelsedag

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Transkript:

Volym 1 Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson Till Läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten

Eleverna tränar på volymbegreppen mycket lite, mest minst och full halvfull tom för att sedan gå vidare och förstå skillnaden på liter och deciliter. Det finns flera praktiska övningar med liter och deciliter där eleven får möjlighet att hälla och jämföra olika volymer. Den här boken vill ge eleverna ett visuellt minne av hur mycket 1 liter är. Därför används litermåttet genomgående i hela häftet. Eleverna ska också känna igen måtten som finns i mjölkdisken, som exempelvis 1 liter mjölk, 3 deciliter grädde och 1 liter fil. Illustrationerna i boken ger också eleverna många tillfällen att jämföra, uppskatta och mäta. Ge eleverna tid till samtal när ni tillsammans tittar på bilderna. Lyssna på hur eleverna tänker, så att du som pedagog kan hjälpa dem att utveckla sitt tänkande utifrån sina egna förutsättningar och förstå hur vi använder matematik i vardagen. Storleksförhållandena mellan bilderna på vissa sidor är ibland inte realistiska. Se till exempel sidan 12 där kannan är orimligt stor i förhållande till sjön. Vi har valt att göra på detta sätt för att bibehålla alla bilder så stora och tydliga som möjligt. Samtala därför gärna med eleverna om hur stora föremålen är i verklig heten. En del sidor är samtalssidor med situationer som många elever känner igen. Sidorna har vi kallat: Tor och Nils vattnar blommor, Familjen Berg plockar blåbär, Familjen Berg kokar saft, Sune bakar pizza och Maja säljer bär. Dessa sidor innehåller ett antal frågor. Här kan du som pedagog gärna uppmuntra eleverna att också hitta på egna frågor utifrån bilderna och sina egna erfarenheter. I boken finns ett antal praktiska övningar. Gör gärna övningarna vid flera tillfällen och på olika sätt så eleverna har möjlighet att befästa kunskaperna. Här kan det till och med vara bra att misslyckas, till exempel när ett glas är fullt och vattnet rinner över. Den konkreta upplevelsen gör det lite lättare att minnas. 1

Bokens innehåll Sidorna 4 5 Samtala med eleverna om vad de ser på bilderna. Känner de igen måtten? Ser de skillnad på måtten? Vad har eleverna för erfarenheter av de olika situationerna på bilden? Vid vilka fler tillfällen använder vi liter- och decilitermått? I samtalet med eleverna finns möjlighet att uppmärksamma deras ordförråd och förståelse för olika volymer. Sidorna 6 9 Begreppen mycket lite. På dessa sidor ska eleverna visuellt uppskatta om det är mycket eller lite vätska i olika glas och kannor. Sidorna 10 11 Eleverna får måla mycket och lite vätska i olika glas, koppar, flaskor och kannor. Här har vi valt att placera ett litet och ett stort föremål bredvid varandra för att eleverna sedan ska kunna jämföra dem. För ett resonemang kring att begreppet mycket vätska är mer i en kanna än i ett glas. Sidorna 12 17 Begreppen mest minst. Nu ska eleverna bedöma olika föremål som går att fylla. Kan de föreställa sig hur mycket de rymmer i verkligheten och inte bara bedöma bilden? Jämför genom att samtala utifrån elevernas erfarenheter. Sidorna 18 26 Begreppen full halvfull tom. Hur vet vi när något är tomt, halvfullt eller fullt? Kan eleverna generalisera kunskapen till flera typer av kärl? De får bedöma vilka glas eller andra föremål som är fulla, halvfulla eller tomma. Eleverna får också göra praktiska hälla-övningar vid diskbänken och måla fullt och halvfullt. Sidan 27 30 Samtala med eleverna om hur vi ibland använder begreppet halvfull i vardagsspråket. Att vi vid många tillfällen säger fylld till hälften och halv istället för halvfull. Vilka erfarenheter har eleverna av att be om eller beställa något? Sidorna 30 31 Här presenteras volymenheten liter. Hur mycket är 1 liter? Samtala om att 1 liter är lika mycket som ett fullt litermått. Eleverna undersöker sedan till hur många glas en liter vatten räcker. 2

Sidorna 32 33 Eleverna avläser litermått och markerar dem som är fyllda med 1 liter vatten. Sidorna 34 35 Eleverna uppskattar visuellt vilka föremål som rymmer mer eller mindre än 1 liter. Titta sedan gärna på föremålen i verkligheten för att se om deras uppskattningar stämde. Sidan 36 Här får eleverna uppskatta vilka förpackningar som rymmer 1 liter. Känner eleverna igen alla produkter? Vilka brukar de själva köpa? Vilka fler produkter känner de till som rymmer 1 liter? Sidan 37 Har eleverna en känsla för hur mycket de olika föremålen rymmer? Eleverna svarar på frågor och ringar in sina svar. Sidorna 38 39 Först får eleverna räkna antal litermått och skriva hur många liter de rymmer tillsammans. Därefter byts litermåtten ut mot produkter som rymmer 1 liter var. Eleverna räknar och skriver hur många liter produkterna rymmer tillsammans. Sidorna 40 43 Här presenteras en halv liter. Eleverna får först praktiskt öva på att hälla vatten i ett litermått så att det blir en halv liter. Sedan följer en uppgift där de visuellt får bedöma vilka litermått som är fyllda med en halv liter vatten. Sidorna 44 47 Här presenteras volymenheten deciliter. Eleverna undersöker hur många dl som får plats i ett litermått. Därefter uppskattar eleverna visuellt vilka föremål som rymmer mer eller mindre än 1 deciliter. Låt eleverna undersöka samma föremål i verkligheten och se om deras uppskattningar stämde. Sidorna 48 49 Eleverna räknar decilitermått och skriver rätt antal. Sidorna 50 51 Eleverna räknar antal decilitermått och målar sedan rätt antal deciliter på litermåttet. 3

Sidorna 52 53 Här ska eleverna upptäcka att ett visst antal fyllda decilitermått är lika mycket som samma antal deciliter i litermåttet. Sidorna 54 55 Eleverna avläser hur många deciliter vatten det finns i litermåtten. Sidorna 56 57 Här får eleverna svara på hur många deciliter olika mejeriprodukter rymmer. För bättre förståelse får eleverna inte bara skriva utan även måla rätt antal decilitermått. Sidorna 58 Har eleverna en känsla för hur mycket 1 liter och 1 dl är? Eleverna svarar på frågor och ringar in sina svar. Sidorna 59 Bilden på Tor och Nils ger tillfälle till samtal. Har ni en vattenkanna i klassrummet? Hur mycket rymmer den? Hur mycket vatten behöver blommor? Vad händer om blommorna inte får vatten? Kan ni komma på frågor till bilden? Exempel: Hur mycket rymmer Tors och Nils kannor tillsammans? Hur mycket är det kvar om Nils eller Tor häller ut 10 dl, 1 dl, 5 dl? Sidorna 60 61 Bilden på familjen Berg i skogen ger tillfälle till samtal. Brukar eleverna plocka bär? Hur mycket brukar de plocka? Kan ni komma på fler frågor till bilden? Exempel: Pappa tappar ut en halv liter blåbär. Hur mycket har han då kvar? Sara får 7 dl blåbär av mamma. Hur mycket har hon då? Sidan 62 Här ska eleverna räkna ut hur mycket saft det blir efter att familjen kokat bären. Har eleverna kokat saft eller sylt någon gång? Hur gjorde de då? 4

Sidan 63 Bilden på Sune som bakar pizza ger tillfälle till samtal. Brukar eleverna baka pizza? Hur gör de då? Kan ni hitta på fler frågor till bilden? Exempel: Hur mycket vatten behöver Sune till 3 pizzor? Hur mycket mjöl behöver Sune till 5 pizzor? Vilket mått kan han då använda istället för decilitermåttet? Sidan 64 Eleverna utvärderar kort arbetet med boken. Samtala sedan gärna både i grupp och enskilt för att få veta mer ingående vad som upplevdes lätt eller svårt. Sidorna 65 74 Slutligen finns ett antal sidor för repetition där eleverna har möjlighet att själva påminnas och bedöma sitt eget lärande. Pedagogen får hjälp att se elevernas kunskaper och kan utgå från dessa vid fortsatt planering. 5