Att man bara kan konstruera fem platonska kroppar hänger samman med vinkelsumman som bildas då sidorna möts i kroppens hörn.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att man bara kan konstruera fem platonska kroppar hänger samman med vinkelsumman som bildas då sidorna möts i kroppens hörn."

Transkript

1 Geometri Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: förstå vad volym är för något kunna ge namn på och känna igen olika rymdgeometriska kroppar såsom rätblock, kub, cylinder, prisma, klot, kon och pyramid kunna använda olika enheter för volym kunna räkna ut volymen för rätblock, cylinder, prisma, kon och pyramid Ingressen Resonera gärna kring vad som menas med olika dimensioner. Många elever är bekanta med D-bilder, bilder som är konstruerade så att man kan se ett djup i bilden. Dock kan inte alla se sådana bilder. Vissa ögonfel kan göra att det inte är möjligt. För att kunna se djupet i bilden på sidan 0 kan man göra så här: Håll bilden alldeles intill näsan. Låt ögonen slappna av och stirra tomt ut i luften som om du tittade på något på långt avstånd. Flytta bilden långsamt bort från ansiktet, titta hela tiden som om bilden var på långt avstånd. När bilden är på lagom avstånd dyker djupet i bilden upp. ilden visar en kub och en pyramid. De platonska kropparna är regelbundna polyedrar, kroppar där alla sidor består av samma regelbundna månghörningar. De regelbundna polyedrarna symboliserade för pythagoreerna de fyra elementen, eld, luft, jord och vatten. Dodekaedern var symbol för universum. De platonska kropparna har fått sitt namn efter Platon. Platon (0 9 f.r) var en grekisk filosof och lärjunge till Aristoteles. Han ansåg att de styrande skulle ägna sig åt matematikstudier. Genom att lära sig att tänka logiskt skulle de bli bättre ledare. Platon grundade en akademi som blev ett grekiskt matematikcentrum (87 f.r. 59 e.r.). Ovanför Platons Akademia stod skrivet: ΑΤΕΩΜΕΤΡΗΤΟΣ ΜΗΔΕΙΣ ΕΙΣΙΤΩ Må ingen som är okunnig i geometri här inträda (Olsson, Nedslag i matematikens värld). Fotbollen är alltså inte en platonsk kropp eftersom den består av både sexhörningar och femhörningar. Att man bara kan konstruera fem platonska kroppar hänger samman med vinkelsumman som bildas då sidorna möts i kroppens hörn. Dodekaeder Dodeka = 1 Ikosaeder Ikosa = 0 OS! I bokens första upplaga, 1:a och :a tryckningen har dessa textrader kastats om. ropp Sidor som möts i ett hörn Vinkelsumma Tetraeder Tre liksidiga trianglar 60 = 180 Hexaeder Tre kvadrater 90 = 70 Oktaeder Fyra liksidiga trianglar 60 = 0 Geometri

2 Dodekaeder Tre femhörningar 108 = Ikosaeder Fem liksidiga trianglar 5 60 = 00 Om sex liksidiga trianglar möts blir vinkelsumman 60 och då bildas inget hörn utan en plan yta. Samma sak inträffar när fyra kvadrater möts i ett hörn. Om fyra femhörningar möts blir vinkelsumman vilket t.o.m. är mer än 60 och då bildas inget vanligt hörn. Det blir hörn vänt åt fel håll (konkavt). Går det att göra en platonsk kropp bestående av månghörningar med fler än 5 hörn? I en sexhörning är vinkelsumman 70 och varje hörn är 10. Om tre sexhörningar möts blir vinkelsumman 60 och då bildas inget hörn. På Arbetsblad :1 finns ett klippark till de platonska kropparna. Förstora gärna bilderna och låt eleverna färglägga, klippa ut och klistra ihop de olika platonska kropparna. Låt eleverna hänga upp figurerna i klassrummet. Grunddel Sidorna. För de allra flesta elever är det första gången som de möter begreppen rymdgeometri och kroppar (i ett matematiskt sammanhang ). Avdramatisera dem genom att diskutera vad som menas med begreppen. Gör gärna första uppgiften tillsammans. Låt eleverna komma med förslag på andra förpackningar som passar in på de olika kropparna. Uppgift kan vara svår för många elever. Om man vill arbeta grundligt med uppgiften kan eleverna rita figurerna, klippa ut dem och rent praktiskt testa vilka som går att vika till en kub. På Arbetsblad :1 finns figurerna om eleverna har svårt att rita dem korrekt. Där finns också några extra övningar. I bokens första tryckning är bild E felritad. Ska se ut så här Sidan. Vi börjar med de volymenheter som utgår från liter, enheter som eleverna redan bör kunna. Volymenheterna som utgår från kubikmeter är säkert nya för de flesta av eleverna. ygg gärna upp en kubikmeter, finns att köpa som byggsats med rör som kanter, och visa en kubikdecimeter både som en modell i form av en kub och som en liter mjölk. Alltså koppla det matematiska till det vardagliga. Visa också på en kubikcentimeter, t ex i form av centikuber. Centikuber är mycket användbara och bör finnas på alla skolor. yte av enheter spar vi till s8 9 då eleverna arbetat mer med volymbegreppet. Sidan 5. Gå igenom hur man ritar ett rätblock så att ögat uppfattar det på ett riktigt sätt. Lär dem utnyttja räknehäftets rutsystem. Det är viktigt att eleverna får känna att de kan rita fina figurer! Sidorna 6 7 visar på hur man räknar ut prismats volym, med början med specialfallet rätblock. Sidorna 8 9. yte av volymenheter brukar vara svårt. Lär eleverna att de själva kan ta reda på hur man omvandlar mellan dm och cm genom att rita en kubikdecimeter, skriva måtten på sidorna både i decimeter och centimeter och räkna ut volymen i dm och cm. Naturligtvis måste de lära sig att 1 liter = 1 dm och gärna att 1 ml = 1cm även om det går att härleda ur det första sambandet. Uppgift och är markerade med stjärna, men kan gärna lyftas fram som uppgifter som hela klassen gör tillsammans eller som gruppuppgift. Sidorna Cylinderns volym. Poängtera likheten mellan hur man räknar ut prismats volym. Skillnaden är att cylinderns bottenyta är en cirkel. Sidorna 5 5. landade övningar på volym, en del är riktigt svåra så alla elever bör inte ha kravet på sig att göra alla uppgifter. Sidan 5. Låt eleverna undersöka att det verkligen är tre gånger så stor volym i en cylinder jämfört med en kon med lika stor bottenarea och höjd. Använd plast- Geometri 5

3 modeller av de rymdgeometriska kropparna. Fyll en kon med t.ex. vatten, ris eller popcorn och fråga eleverna hur många koner som behövs för att fylla cylindern. Visa sedan att det behövs exakt tre stycken koner, vilket brukar förvåna många elever. Gör likadant med pyramiden och kuben. Uppgift 57 är stjärnmarkerad och är en riktig utmaning, nämligen att troliggöra att volymen av den lilla konen endast är en åttondel av den stora. ottenarean glas A = πr, bottenarean glas = π(r/) = πr /. Volym glas A = x πr, volym glas = x/ πr /= x πr /8. Arbeta tillsammans Sidan 55. Två uppgifter som båda handlar om A-papper och volym. A-uppgiften brukar ge eleverna en aha-upplevelse. De allra flesta brukar tycka att det är självklart att volymerna är lika stora innan de börjar räkna. Övningen ger också bra repetition på cirkelns omkrets och area. En fortsättning på -uppgiften kan vara att låta eleverna göra ett diagram där volymen är en funktion av lådans höjd. Första gången eleverna får se ett max-minproblem! Facit till diagnosen 1 A klot rätblock C pyramid Arbetsblad : D prisma E kon F cylinder a) b) a) cm s 60 b) 15 dm s60 c) 1 15 m (1 177,5 m ) s 6 d) 6 dm Arbetsblad : a) 5 dm b) 000 dm c) 0,5 dm s 59 5 a) 000 cm b) 5 cm c) 000 cm s 59 6,6 liter s 59 7 a) 576 cm (60 cm ) b) 600 m s hinkar s 59, 60 Facit till kluringar lockaritmetik Lasse påstår = 1 om man räknar med klockaritmetik. Titta på klockan Gropen En grop innehåller ingen jord alls. 6 Geometri

4 Engelska kluringen Susan ska hälla exakt 6 liter vatten i sin guldfiskskål. Hon har tre hinkar fyllda med vatten. En innehåller 7 liter, en 5 liter och en liter. Hur kan hon genom att använda vattnet från dessa hinkar hälla exakt 6 liter i guldfiskskålen? Hon har inga andra hinkar. Hon får inte fylla på hinkarna från en kran. Hon får inte hälla bort något vatten. Lösning: Hon häller vattnet från -litershinken i skålen. Vattnet från 7-litershinken häller hon i -litershinken. Då finns det liter kvar i 7-litershinken. Hon häller vattnet från 5-litershinken i 7-litershinken. Då blir det 1 liter kvar i 5-litershinken. Det häller hon i skålen. Nu finns det 5 liter i skålen. Hon häller vatten från 7-litershinken i 5-litershinken och därefter vattnet från 5-litershinken i -litershinken. Då blir det 1 liter kvar i 5-litershinken. Det vattnet tömmer hon i skålen som nu har 6 liter! lå kurs Enkla övningar på enhetsomvandlingar, beräkningar på volymer hos rätblock, cylindrar, pyramider och koner. Låt gärna eleverna bygga olika rätblock med centikuber. Uppgiften kan t.ex. vara att göra tre olika rätblock som alla har volymen 1 cm. Låt också elever, som har svårt med enhetsomvandlingarna, börja fylla en kubikdecimeter med centikuber för att verkligen känna att det är många centikubiker som får plats. För en översikt av de rymdgeometriska kropparna hänvisar vi till Grundkursen sidan, sammanfattningen sidan 7 eller Arbetsblad :. Röd kurs Sidan 65. Eleverna ska på egen hand komma fram till vilket samband det finns mellan längdskala, areaskala och volymskala. Lärarstöd kan behövas. Sidorna Att räkna ut begränsningsarean är repetition från röd kurs år 8. När kropparna blir sammansatta behöver eleverna ha ordning på sina uträkningar för att lyckas nå fram till korrekt svar. Sidorna lotets volym och area är nyheter för eleverna. Sidorna Pythagoras sats används för att räkna ut rymddiagonaler i rätblock och höjder i koner och pyramider. Uppgift är en verklig utmaning. Det blir enklare om eleverna själva får tillverka de olika utvecklingarna A D av rummet. Utmaning ant- Antal målade Antal längd sidoytor småcm 0 1 kuber x (x ) 6 (x ) 1 (x ) 8 x Geometri 7

5 Arbetsblad Förteckning över arbetsblad och koppling till motsvarande sidor i boken. Namn Sid Nivå :1 Platonska kroppar 1 blå grön röd : Vika kuber blå grön : Repetition av area blå grön : ropparnas namn och volym 6 7, 50, 5 blå :5 roppars volym 6 7, 50, 5 blå grön :6 Enhetsbyten volym A 58 blå grön :7 Enhetsbyten volym 8, 59 blå grön :8 Sammansatta volymer och begränsningsareor röd :9 Gradera och avläs röd 8 Geometri

6 Arbetsblad :1 De platonska kropparna För att det ska vara lättare att klippa och klistra kan du förstora bilderna i kopiatorn. Du kan också hitta kropparna i större storlek på cd:n. Filen heter Platon. Oktaeder Hexaeder Dodekaeder Tetraeder Ikosaaeder Geometri 9

7 Arbetsblad : Vika kuber 1 a) Figuren ska vikas till en kub. b) Vilken av figurerna kan vikas till Vilken av kuberna blir det? den här kuben? lipp ut figurerna. Vik efter kanterna. Vilka av figurerna kan du vika till en kub? A C D E 0 Geometri

8 Arbetsblad : Repetition av area Sidan 8 Räkna ut arean av figurerna. Använd π. 1 (cm) (cm),5 Arean: Arean: (cm),5 (cm) Arean: Arean: 5 (m) 6 1 (m) Arean: Area: 7 8 (dm) (m),5 1 1,5 1 Area: Area: (m) 5 (dm) 10 Area: Area: Geometri 1

9 Arbetsblad : roppars namn och volym Sätt namn på kropparna och räkna ut volymen. 1 Namn: h h = dm = 16 dm Namn: h =,5 dm h = 1 dm Namn: h h = 6 cm = 5 cm Namn: h h = 5 cm = 0 cm 5 Namn: h h = m = 15 m 6 Namn: h h = 9 dm = 50 dm Geometri

10 Arbetsblad :5 roppars volym 1 (m),5 (m) (dm) 6 5 (dm) 5 (cm) 6 (cm) (cm) 8 (cm) Geometri

11 Arbetsblad :6 Enhetsomvandlingar volym A 1 Skriv som liter liter liter liter Skriv som deciliter dl dl dl Skriv som liter dl = liter 8 cl = liter 9 ml = liter,5 dl = liter 15 cl = liter 50 ml = liter 18 dl = liter 0 cl = liter 15 ml = liter Skriv som centiliter 8 liter = cl 1 dl = cl 50 ml = cl 0,5 liter = cl 8 dl = cl 60 ml = cl 0,01 liter = cl 0,5 dl = cl 5 ml = cl 5 Skriv som milliliter liter = ml 8 dl = ml 5 cl = ml 0, liter = ml 0, dl = ml 5 cl = ml 0,05 liter = ml 0,5 dl = ml 0,5 cl = ml Geometri

12 Arbetsblad :7 Enhetsbyten volym 1 Skriv som kubikdecimeter. 000 cm = dm cm = dm 500 cm = dm 0,75 liter = dm 1 dm = 1 liter V = 1 dm 1 dm 1 dm = 1 dm V = 10 cm 10 cm 10 cm = cm 1 dm 10 cm, liter = dm 1,5 liter = dm 1 dm 10 cm 1 dm 10 cm Skriv som kubikcentimeter. 1 dm = cm liter = cm,5 dm = cm,5 liter = cm 0, dm = cm 0, liter = cm Skriv som kubikcentimeter. ml = cm 8 liter = cm 5 ml = cm 1,5 liter = cm 5 ml = cm 0, liter = cm 1 m = dm = liter Skriv som kubikdecimeter. m = dm,6 m = dm 0,1 m = dm,75 m = dm 5 Skriv som kubikmeter dm = m 50 liter = m 0 dm = m 5 liter = m Geometri 5

13 Arbetsblad :8 Sammansatta volymer och begränsningsareor Räkna i ditt räknehäfte Räkna ut kropparnas begränsningsarea och volym Geometri

14 Arbetsblad :9 Gradera och avläs A a) Gradera mätglaset och bägaren. Markera var 10:e milliliter. Använd π,1. ilderna är i skala 1:1. b) Hur mycket vatten är det i mätglaset? c) Hur mycket vatten är det i bägaren? Hur mycket olja finns det i tanken? 0 10 Geometri 7

Planering Geometri a r 9

Planering Geometri a r 9 Planering Geometri a r 9 Mål När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna: förstå vad volym är för något ge namn och känna igen olika rymdgeometriska kroppar, till exempel rätblock, kub, cylinder,

Läs mer

Föreläsning 5: Geometri

Föreläsning 5: Geometri Föreläsning 5: Geometri Geometri i skolan Grundläggande begrepp Former i omvärlden Plangeometriska figurer Symmetri och tessellering Tredimensionell geometri och geometriska kroppar Omkrets, area, volym

Läs mer

Arbetsblad 2:1. 1 a) Figuren ska vikas till en kub. Vilken av kuberna blir det? 2 Vilka av figurerna kan du vika till en kub?

Arbetsblad 2:1. 1 a) Figuren ska vikas till en kub. Vilken av kuberna blir det? 2 Vilka av figurerna kan du vika till en kub? Arbetsblad 2:1 Vika kuber 1 a) Figuren ska ikas till en kub. Vilken a kuberna blir det? Grundbok: grundkurs s. 59, blå kurs s. 81 b) Vilken a figurerna kan ikas till den här kuben? A B A B C D C D 2 Vilka

Läs mer

4-10 Rymdgeometri fördjupning Namn:..

4-10 Rymdgeometri fördjupning Namn:.. 4-10 Rymdgeometri fördjupning Namn:.. Inledning I kapitlet om rymdgeometri lärde du dig känna igen de vanligaste tredimensionella kropparna, och hur man beräknar deras yta och volym. I detta kapitel skall

Läs mer

Lathund, geometri, åk 9

Lathund, geometri, åk 9 Lathund, geometri, åk 9 I årskurs 7 och 8 räknade ni med sträckor och ytor i en dimension (1D) respektive två dimensioner (2D). Nu i årskurs 9 har ni istället börjat räkna volymer av geometriska kroppar

Läs mer

Arbetsblad 3:1. Hur stor är vinkeln? 1 Vilken eller vilka av vinklarna är. 2 Uppskatta (gör en bra gissning) hur stora vinklarna är.

Arbetsblad 3:1. Hur stor är vinkeln? 1 Vilken eller vilka av vinklarna är. 2 Uppskatta (gör en bra gissning) hur stora vinklarna är. Arbetsblad :1 Hur stor är vinkeln? 1 Vilken eller vilka av vinklarna är a) rät b) spetsig c) trubbig A C D F E G 2 Uppskatta (gör en bra gissning) hur stora vinklarna är. A C D E F G Mät vinklarna och

Läs mer

Förpackningsprojekt !!!!!

Förpackningsprojekt !!!!! Förpackningsprojekt Ni ska få möjlighet att i grupp utveckla och visa på era kunskaper om volym och begränsningsarea, enhetsomvandlingar, formelhantering samt skala kommer också att ingå. Inlämning Röd:17/4

Läs mer

Facit åk 6 Prima Formula

Facit åk 6 Prima Formula 1 Facit åk 6 Prima Formula Kapitel 2 - Volym och skala Sidan 51 1 a C, F och G b D och H 2 A: sexsidigt prisma B: rätblock C: kon D: tetraeder (tresidig pyramid), E: tresidigt prisma F: klot G: cylinder

Läs mer

Gruppledtrådar 6-2A (i samband med sidorna 50-60) Ledtråd 2 Den har 4 begränsningsytor (B). Ledtråd 1 Polyedern är regelbunden.

Gruppledtrådar 6-2A (i samband med sidorna 50-60) Ledtråd 2 Den har 4 begränsningsytor (B). Ledtråd 1 Polyedern är regelbunden. Gruppledtrådar 6-2A (i samband med sidorna 50-60) Polyedern är regelbunden. Den har 4 begränsningsytor (B). Polyedern har 4 hörn (H). Antal kanter (K) kan beräknas med formeln B + H K = 2 Begränsningsytorna

Läs mer

Arbetsblad 3:1. Vika kuber. 1 a) Figuren ska vikas till en kub. b) Vilken av figurerna kan. 2 Vilka av figurerna kan du vika till en kub?

Arbetsblad 3:1. Vika kuber. 1 a) Figuren ska vikas till en kub. b) Vilken av figurerna kan. 2 Vilka av figurerna kan du vika till en kub? Arbetsblad :1 sid 75 Vika kuber 1 a) Figuren ska vikas till en kub. b) Vilken av figurerna kan Vilken av kuberna blir det? vikas till den är kuben? 2 Vilka av figurerna kan du vika till en kub? Klipp ut

Läs mer

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm. Skriv sträckorna i storleksordning. Längdenheter: meter (m), decimeter (dm), centimeter (cm) och millimeter (mm). Längden 15 cm kan skrivas på olika sätt: 15 cm = 1 m 5 cm = 1,5 m eller 15 dm cm eller

Läs mer

Övningsblad 3.1 A. Omkrets och area. 1 Beräkna figurernas omkrets och area. Varje ruta har arean 1 cm 2.

Övningsblad 3.1 A. Omkrets och area. 1 Beräkna figurernas omkrets och area. Varje ruta har arean 1 cm 2. Övningsblad 3.1 A Omkrets och area 1 Beräkna figurernas omkrets och area. Varje ruta har arean 1 cm 2. a) b) O = A = O = A = 2 Skugga rektangelns area och markera triangelns omkrets. (m) (m) 25 80 80 70

Läs mer

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: 9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera

Läs mer

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. 9A Ma: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier

Läs mer

markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA FYRA klart

markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA FYRA klart PLANERING MATEMATIK - ÅK 8 Bok: Y (fjärde upplagan) Kapitel : 3 Algebra oc mönster Kapitel : 4 Geometri Elevens namn: markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA

Läs mer

Lokala mål i matematik

Lokala mål i matematik Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal

Läs mer

Mål Delmål Uppgifter. 2 Jämföra och bestämma olika Volym i kubik 18-19 föremåls volym s. 57-60 Volym i liter 23-24 Diagnosuppgifter D 3-4

Mål Delmål Uppgifter. 2 Jämföra och bestämma olika Volym i kubik 18-19 föremåls volym s. 57-60 Volym i liter 23-24 Diagnosuppgifter D 3-4 2. Volym och skala Mål, delmål och måluppgifter I det gemensamma spåret, G-spåret, finns Aktiviteter, Teorirutor och uppgifter som hjälper eleverna att nå målen. Eleverna måste inte nödvändigtvis arbeta

Läs mer

Eulers polyederformel och de platonska kropparna

Eulers polyederformel och de platonska kropparna Eulers polyederformel och de platonska kropparna En polyeder är en kropp i rummet som begränsas av sidoytor som alla är polygoner. Exempel är tetraedern och kuben, men klotet och konen är inte polyedrar.

Läs mer

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

9E Ma Planering v2-7 - Geometri 9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. 8A Ma: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier

Läs mer

7F Ma Planering v2-7: Geometri

7F Ma Planering v2-7: Geometri 7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

Planering i matematik v. 39. Z /röd

Planering i matematik v. 39. Z /röd Planering i matematik v. 39 Att räkna med negativa tal Negativa tal AB: 2001-2020 AB+: 2001-2024 BC: 2008-2027 Diagnos 1 tisdag Läxa 5 till fredag Planering i matematik v. 40 Att kunna räkna med potenser

Läs mer

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

8F Ma Planering v2-7 - Geometri 8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär,     NOMP Geometri Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera begrepp

Läs mer

Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra 42. 2 Bråk och procent 18. 5 Statistik och sannolikhet 54. 6 Tid, hastighet och skala 60.

Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra 42. 2 Bråk och procent 18. 5 Statistik och sannolikhet 54. 6 Tid, hastighet och skala 60. Förord Det här häftet är tänkt som ett komplement till kapitel 5, Genrepet, i läroboken Matte Direkt år 9. Häftet vänder sig främst till de elever som har svårigheter att klara Genrepets nivå i boken och

Läs mer

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Ma7-Per: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

Arbetsblad 2:1. 1 a) 3 m = cm b) 2,8 m = cm. 2 a) 5,3 m = cm b) 6,07 m = cm c) 0,55 m = cm. 3 a) 7 dm = cm b) 6,4 dm = cm c) 0,9 dm = cm

Arbetsblad 2:1. 1 a) 3 m = cm b) 2,8 m = cm. 2 a) 5,3 m = cm b) 6,07 m = cm c) 0,55 m = cm. 3 a) 7 dm = cm b) 6,4 dm = cm c) 0,9 dm = cm Arbetsblad 2:1 Längdeneter Skriv i eneten centimeter. Grundbok: grundkurs s. 7 blå kurs s. 7 1 m = 10 dm = 100 cm = 1 000 mm 1 a) m = cm b) 2,8 m = cm c) 0, m = cm 2 a), m = cm b),07 m = cm c) 0, m = cm

Läs mer

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren. Vifolkaskolan Utdrag ur Bedömning och betygssättning : Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta fall förutsättningar och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8 Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8 Arbetsområde Geometri kap. 3 PRIO Syfte http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/sameskola/matematik#anchor2 formulera och

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a 2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a Ett plan är en yta som inte är buktig och som är obegränsad åt alla håll. På ett plan kan man rita en linje som är rak (rät). En linje är obegränsad åt båda

Läs mer

Geometri. G. Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna behärskar grundläggande geometriska begrepp och metoder.

Geometri. G. Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna behärskar grundläggande geometriska begrepp och metoder. . G Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna behärskar grundläggande geometriska begrepp och metoder. Området består av följande tre (fyra) delområden: MGF Förberedande mätning och geometri

Läs mer

M=matte - Handledning

M=matte - Handledning Fingris Fingerräkning Grunden för matematik är taluppfattning. I detta spel parar du ihop tal med fingrarnas antal. Finns det fler fingrar än talet anger? Eller färre? Lika många? Det finns många frågor

Läs mer

a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)

a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) REPETITION 2 A 1 Förenkla uttrycken. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) 2 Johannas väg till skolan är a m lång. a) Robins skolväg är 200 m längre än Johannas. Teckna ett uttryck för hur lång skolväg Robin

Läs mer

REPETITION 2 A. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)

REPETITION 2 A. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) REPETITION 2 A 1 Förenkla uttrycken. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1) 2 Johannas väg till skolan är a m lång. a) Robins skolväg är 200 m längre än Johannas. Teckna ett uttryck för hur lång skolväg Robin

Läs mer

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär,     NOMP Geometri Syftet undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera begrepp och samband

Läs mer

Geometri med fokus på nyanlända

Geometri med fokus på nyanlända Geometri med fokus på nyanlända Borås 17 januari 2017 Madeleine Löwing Tala matematik Bygga och Begripa Begrepp i Geometri Använda förklaringsmodeller som hjälper eleven att bygga upp långsiktigt hållbara

Läs mer

Geometri och statistik Blandade övningar. 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data

Geometri och statistik Blandade övningar. 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data Geometri och statistik Blandade övningar Sannolikhetsteori och statistik 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data 27, 30, 32, 25, 41, 52, 39, 21, 29, 34, 55,

Läs mer

Geometri. Mål. 50 Geometri

Geometri. Mål. 50 Geometri Geometri Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de kunna mäta och räkna ut omkretsen på olika geometriska figurer räkna ut arean av rektanglar, kvadrater och trianglar använda de vanligaste

Läs mer

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik 1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under

Läs mer

FORMER, MÖNSTER OCH TESSELERINGAR

FORMER, MÖNSTER OCH TESSELERINGAR FORMER, MÖNSTER OCH TESSELERINGAR Text: Marie Andersson, Learncode AB Illustrationer: Li Rosén Foton: Shutterstock Golv, mattor och byggnader är fulla av geometriska former. Människan har upptäckt att

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

Planering Geometri år 7

Planering Geometri år 7 Planering Geometri år 7 Innehåll Övergripande planering... 2 Bedömning... 2 Begreppslista... 3 Metodlista... 6 Arbetsblad... 6 Facit Diagnos + Arbeta vidare... 10 Repetitionsuppgifter... 11 Övergripande

Läs mer

Min pool. Hanna Lind 7:2 Alfa

Min pool. Hanna Lind 7:2 Alfa Min pool Hanna Lind 7:2 Alfa RITNING Jag började med att räkna ut ett antal rimliga mått som jag visste blev heltal när jag delade dom på 30, det gjorde jag då skalan var 1:30. I min ritning visar jag

Läs mer

Facit åk 6 Prima Formula

Facit åk 6 Prima Formula Facit åk 6 Prima Formula Kapitel 1 Omkrets och area Sidan 7 1 A och C 2 D och E 3 a G, H och J b I och J c J Sidan 8 4 a 1 b 1 c 1 d 4 5 A = 0 B = 2 C = 4 D = 2 6 a 8 0 8 b 1 0 1 c 3 8 3 d 1 3 8 F7 A B

Läs mer

rektangel cirkel triangel 4 sidor 3 sidor 4 sidor

rektangel cirkel triangel 4 sidor 3 sidor 4 sidor geometriska former och figurer Vad heter figurerna? figur namn rektangel cirkel triangel Hur många sidor har varje figur? 4 sidor 3 sidor 4 sidor Para ihop varje föremål med en eller flera geometriska

Läs mer

Detta prov består av del 1 och 2. Här finns också facit och förslag till poängsättning

Detta prov består av del 1 och 2. Här finns också facit och förslag till poängsättning Allmänt om proven Detta prov består av del 1 och. Här finns också facit och förslag till poängsättning och bedömning. Provet finns på lärarwebben, dels som pdf-fil och dels som redigerbar Word-fil. Del

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

PLANA FIGURER I DEN TREDIMENSIONELLA RYMDEN

PLANA FIGURER I DEN TREDIMENSIONELLA RYMDEN larobjekt1.nb 1 PLANA FIGURER I DEN TREDIMENSIONELLA RYMDEN Fyra lärobjekt, som bildar en helhet: Ë vart och ett presenterar någon typ av regelbunden polyeder Ë vart och ett belyser någon idé som är viktig

Läs mer

Vi människor föds in i en tredimensionell värld som vi accepterar och

Vi människor föds in i en tredimensionell värld som vi accepterar och Güner Ahmet & Thomas Lingefjärd Symbolen π och tredimensionellt arbete med Geogebra I grundskolans geometriundervisning möter elever oftast tvådimensionella former trots att de har störst vardagserfarenhet

Läs mer

fredag den 11 april 2014 POOL BYGGE

fredag den 11 april 2014 POOL BYGGE POOL BYGGE KLADD Såhär ser min kladd ut: På min kladd så bestämde jag mig för vilken form poolen skulle ha och ritade ut den. På min kladd har jag även skrivit ut måtten som min pool skulle vara i. Proportionerna

Läs mer

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden =

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden = Enheter och skala I det här kapitlet kan du lära dig mer om hastighet att skriva minuter som del av timme att räkna om km/h till m/s något om hastigheter till sjöss om volymenheterna cm 3, dm 3 och m 3

Läs mer

Extramaterial till Matematik Y

Extramaterial till Matematik Y LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Y NIVÅ TRE Geometri ELEV Desmos Geometry är ett matematikverktyg som bland annat kan hjälpa dig att avbilda geometriska figurer och

Läs mer

Poolbygge. fredag 11 april 14

Poolbygge. fredag 11 april 14 Poolbygge Första lektionen vart jag klar med att rita och skriva ritningen. Först skrev jag poolen i skalan 1:60 vilket vi inte fick göra så jag gjorde den till 1:30, alltså har jag minskat den 30 gånger

Läs mer

1Mer om tal. Mål. Grundkursen K 1

1Mer om tal. Mål. Grundkursen K 1 Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: förstå vad som menas med kvadratrot och kunna räkna ut kvadratro ten av ett tal kunna skriva, använda och räkna med tal i tiopotensform

Läs mer

TESTVERSION. Geometri. G Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna behärskar grundläggande geometriska begrepp och metoder.

TESTVERSION. Geometri. G Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna behärskar grundläggande geometriska begrepp och metoder. Geometri. G Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna behärskar grundläggande geometriska begrepp och metoder. Området består av följande fyra delområden: Symmetri, GSy Geometriska former,

Läs mer

Tal Repetitionsuppgifter

Tal Repetitionsuppgifter epetitionsuppgifter Till varje kapitel finns repetitionsuppgifter i form av Arbetsblad. Uppgifterna är relaterade till innehållet i respektive kapitel och täcker hela kapitlet. De uppgifter som kräver

Läs mer

Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F

Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F På jakt efter förmågor i undervisningen Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F Aktivitetens namn: Triangelmatte Syfte Undervisningen ska

Läs mer

då ditt svar. Efter varje redovisning kan kamraterna ställa frågor, göra tillägg och argumentera

då ditt svar. Efter varje redovisning kan kamraterna ställa frågor, göra tillägg och argumentera Information till eleverna Detta är en beskrivning av det muntliga delprovet som ingår i det nationella provet. m sitter tillsammans med läraren runt ett bord. och ett papper med en rad frågor och påståenden.

Läs mer

Start Matematik facit

Start Matematik facit FACIT Start Matematik facit Årskurs 4-9 Facit till Start Matematik 47-60-0 Liber AB Får kopieras 2 Kapitel Siffror och tal a) 9-42 a) 9-42 c) 84 d) 555 e) -6 f) 7 400 c) 84 d) 555 e) -6 f) 7 400 g) 985

Läs mer

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. 1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd

Läs mer

5B1134 Matematik och modeller

5B1134 Matematik och modeller KTH Matematik 1 5B1134 Matematik och modeller 2006-09-04 1 Första veckan Geometri med trigonometri Veckans begrepp cirkel, cirkelsegment, sektor, korda, båglängd, vinkel, grader, radianer, sinus, cosinus,

Läs mer

Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning 74. 5 Diagnoser och tester 90. 6 Prov och repetition 107. 2 Kommentarer till kapitlen 18

Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning 74. 5 Diagnoser och tester 90. 6 Prov och repetition 107. 2 Kommentarer till kapitlen 18 Innehåll 1 Allmän information Seriens uppbyggnad Lärobokens struktur 6 Kapitelinledning 7 Avsnitten 7 Pratbubbleuppgifter Aktivitet Taluppfattning och huvudräkning 9 Resonera och utveckla 9 Räkna och häpna

Läs mer

Läxa 9 7 b) Dividera 84 cm med π för att få reda på hur lång diametern är. 8 1 mm motsvarar 150 / 30 mil = = 5 mil. Omvandla till millimeter.

Läxa 9 7 b) Dividera 84 cm med π för att få reda på hur lång diametern är. 8 1 mm motsvarar 150 / 30 mil = = 5 mil. Omvandla till millimeter. LEDTRÅDAR LÄXOR Läa Förläng så att du får ett heltal i nämnaren. Använd division. Varje sekund klipper Karin, m =, m. Läa 0 ml = 0,0 liter Använd sambandet s = v t. Räkna ut hur mycket vattnet väger när

Läs mer

Matematik. Namn: Datum:

Matematik. Namn: Datum: Matematik Namn: Datum: Multiplikation, tabell 2 och 4. Hur många ben har djuren tillsammans? + = = + + = = + + + + = = + = = + + + = = Skriv färdigt multiplikationen! 3 4 = 4 2 = 2 5 = 4 6 = 4 0 = 4 5

Läs mer

Facit Tummen upp! Matte åk 4. Facit till Tummen upp! Matte åk Liber AB Får kopieras 1

Facit Tummen upp! Matte åk 4. Facit till Tummen upp! Matte åk Liber AB Får kopieras 1 Facit Tummen upp! Matte åk Facit till Tummen upp! Matte åk -06-6 Liber AB Får kopieras Taluppfattning och tals användning a) och 0 000 och 00 c) 600, 60 och 60 a) Tvåtusen niohundraett Femtusen sju c)

Läs mer

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Lokal studieplan matematik åk 1-3 Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen

Läs mer

STARTAKTIVITET 2. Bråkens storlek

STARTAKTIVITET 2. Bråkens storlek STARTAKTIVITET 2 Bråkens storlek Arbeta gärna två och två. Rita en stjärna över de bråk som är mindre än 1 2. Sätt ett kryss över de bråk som är lika med 1 2. Rita en ring runt de bråk som är större än

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever SVENSKA. Geometri Matematik. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever SVENSKA. Geometri Matematik. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Geometri Matematik 1 2 Steg 3 SVENSKA Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Geometri åk 3 MA 1. Rita färdigt bilden så att mönstret blir symmetriskt. 2.

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken Z

Sammanfattningar Matematikboken Z Sammanfattningar Matematikboken Z KAPitel procent och statistik Procent Ordet procent betyder hundradel och anger hur stor del av det hela som något är. Procentform och 45 % = 0,45 6,5 % = 0,065 decimalform

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

Geometri. Kapitel 3 Geometri. Borggården sidan 68 Diagnos sidan 82 Rustkammaren sidan 84 Tornet sidan 90 Sammanfattning sidan 94 Utmaningen sidan 96

Geometri. Kapitel 3 Geometri. Borggården sidan 68 Diagnos sidan 82 Rustkammaren sidan 84 Tornet sidan 90 Sammanfattning sidan 94 Utmaningen sidan 96 Kapitel 3 Eleverna har tidigare arbetat med omkrets och area. I kapitlet repeteras först begreppet area och hur man beräknar rektangelns area. Enheten kvadratdecimeter, dm 2, för area introdu ceras. Här

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

Elevers kunskaper i geometri. Madeleine Löwing

Elevers kunskaper i geometri. Madeleine Löwing Elevers kunskaper i geometri Madeleine Löwing Elevers kunskaper i mätning och geometri Resultaten från interna=onella undersök- ningar, såsom TIMSS, visar ac svenska elever lyckas mindre bra i geometri.

Läs mer

Catherine Bergman Maria Österlund

Catherine Bergman Maria Österlund Lgr 11 Matematik Åk 3 Geometri, mätningar och statistik FA C I T Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda geometriska begrepp? Kan du beskriva figurernas egenskaper, likheter och skillnader? Skriv

Läs mer

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90 Geometri Kapitel 8 Geometri I detta kapitel möter eleverna vinkelbegreppet och får öva på att avgöra om en vinkel är rät, spetsig eller trubbig. De får också öva på att namnge olika månghörningar och be

Läs mer

Facit Träningshäfte 9:2

Facit Träningshäfte 9:2 Kapitel 1 1 a) 4 800 000 b) 300 200 c) 25 085 d) 0,8 e) 0,25 f) 0,785 2 a) 2 miljoner 35 tusen: 2 035 000 235 tusen: 235 000 tjugotretusen femhundra: 23 500 b) 12 tiondelar: 1,2 12 hundradelar: 0,12 12

Läs mer

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Lite inspiration Går det att konstruera 6 kvadrater av 12 tändstickor? Hur gör man då? (Nämnaren, Nr 2, 2005) Litet klurigt kanske, bygg en kub av stickorna: Uppgift

Läs mer

En parallellogram har delats i två delar P och Q som figuren visar. Vilket av följande påståenden är säkert sant?

En parallellogram har delats i två delar P och Q som figuren visar. Vilket av följande påståenden är säkert sant? En parallellogram har delats i två delar P och Q som figuren visar. Vilket av följande påståenden är säkert sant? P har större omkrets än Q. P har mindre omkrets än Q. P har mindre area än Q Q och P har

Läs mer

b) kg c) 900 g 1071 a) g b) kg c) 800 g 1072 a) 500 g b) kg 1073 a) 5 kg b) 4,5 kg c) 1,1 kg

b) kg c) 900 g 1071 a) g b) kg c) 800 g 1072 a) 500 g b) kg 1073 a) 5 kg b) 4,5 kg c) 1,1 kg BASHÄFTE X Kapitel a) b) c) a) 9 b) 9 c) 9 a) b) c) d) a), b),8 c), d) 9, a) b) 9 a) 9 b) a), b), 8 a), b), 9 Störst: 8 Minst: 88 Störst: 8, Minst:,8 a) 89 a) b) 8 kr kr a) 8 9 kr a) b) 8 kr 9 9 kr kr

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

PLANERING MATEMATIK - ÅK 7. Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 5 Geometri Kapitel : 6 Bråk och procent. Elevens namn: Datum för prov HÄLLEBERGSSKOLAN

PLANERING MATEMATIK - ÅK 7. Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 5 Geometri Kapitel : 6 Bråk och procent. Elevens namn: Datum för prov HÄLLEBERGSSKOLAN PLANERING MATEMATIK - ÅK 7 Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 5 Geometri Kapitel : 6 Bråk och procent Elevens namn: markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA

Läs mer

4Funktioner och algebra

4Funktioner och algebra Funktioner och algebra Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: känna till begreppet funktion kunna tolka och räkna med enkla funktioner kunna multiplicera in i parentesuttrck kunna förenkla

Läs mer

Steg dl. 3 a) 12 b) eller 5 = = 6 a) 100% b) 75% 7 7 gröna rutor. Steg 5. 2 a) 600 b) 6% c) 270

Steg dl. 3 a) 12 b) eller 5 = = 6 a) 100% b) 75% 7 7 gröna rutor. Steg 5. 2 a) 600 b) 6% c) 270 Förtest Bråk och procent Steg a) b) dl Pizzadeg vatten jäst olja salt vetemjöl personer dl / paket msk / tsk / dl I den högra är störst del skuggad. a) T ex ruta av b) T ex rutor av Steg dl a) b) eller

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

Mål Blå kursen Röd kurs

Mål Blå kursen Röd kurs Tal Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de förstå varför vi använder decimaler kunna storleksordna decimaltal förstå betydelsen av orden deci, centi och milli kunna räkna med decimaltal

Läs mer

GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR

GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR INNEHÅLL GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR 251 252 GEOMETRISKA TILLÄMPNINGAR I samband med ett åskväder regnade det enligt en regnmätare 38 mm. Hur många liter vatten kom det a) på en

Läs mer

Vad jag ska kunna! Åk 2

Vad jag ska kunna! Åk 2 Matematik Taluppfattning HT Taluppfattning Jag kan skriva talens grannar upp till 50. Jag kan läsa av tal som visas på olika sätt upp till 50, t.ex. pengar. Jag kan markera ut rätt tal på tallinjen upp

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

4-8 Cirklar. Inledning

4-8 Cirklar. Inledning Namn: 4-8 Cirklar Inledning Du har arbetat med fyrhörningar (parallellogrammer) och trehörningar (trianglar). Nu skall du studera en figur som saknar hörn, och som består av en böjd linje. Den kallas för

Läs mer

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Repetition inför kontrollskrivning 2

Repetition inför kontrollskrivning 2 Sidor i boken Repetition inför kontrollskrivning 2 Problem 1. I figuren ser du två likformiga trianglar. En sida i den större och motsvarande i den mindre är kända. Beräkna arean av den mindre triangeln.

Läs mer

Uppgifter till Första-hjälpen-lådan

Uppgifter till Första-hjälpen-lådan Uppgifter till Första-hjälpen-lådan Många Stockholmslärare har fått en första-hjälpen-låda i matematik då de deltagit i de kurser som letts av Karin Kairavuo, matematiklärare från Mattelandet i Helsingfors.

Läs mer

Matematik Uppnående mål för år 6

Matematik Uppnående mål för år 6 Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och

Läs mer

Bedömning för lärande i matematik

Bedömning för lärande i matematik HANDLEDNING TILL Bedömning för lärande i matematik FÖR ÅRSKURS 1 9 1 Handledning I denna handledning ges förslag på hur du kan komma igång med materialet Bedömning för lärande i matematik åk 1 9. Du börjar

Läs mer

INTRESSEVÄCKANDE UNDERVISNING I MATEMATIK. Izet Omanovic, förstelärare i matematik Söderkullaskolan i Malmö

INTRESSEVÄCKANDE UNDERVISNING I MATEMATIK. Izet Omanovic, förstelärare i matematik Söderkullaskolan i Malmö INTRESSEVÄCKANDE UNDERVISNING I MATEMATIK Izet Omanovic, förstelärare i matematik Söderkullaskolan i Malmö MIN AMBITION Inspirera lärare att arbeta med eget undervisningsmaterial som är anpassat efter

Läs mer