Addition. Elevbok Safaridelen sidan 34 Diagnos 2 sidan 48 Förstoringsglaset sidan 50 Kikaren sidan 55 Enheter volym sidan 60

Transkript

1 2 Kapitlet inleds med repetition av additionstabellen med tiotalsövergång och även den generaliserade tabellen, t.ex Sedan presenteras två olika metoder för att addera två tvåsiffriga tal där det blir tiotalsövergång; räkna med talsorter och med uppställning. Nästa steg blir addition av två tresiffriga tal, först med endast hundratal och tiotal, sedan även med ental både utan och med tiotalsövergång. Vid additioner som ger tiotalsövergång visas återigen de två metoderna att räkna med talsorter och med uppställning. Enhetsdelen sist i kapitlet behandlar volymenheterna liter och deciliter. Här är det bra att ha liter- och decilitermått till hands. Det kan också vara lämpligt att ha tomma förpackningar med liter- och deciliterangivelser. Elevbok Safaridelen sidan 34 Diagnos 2 sidan 48 Förstoringsglaset sidan 50 Kikaren sidan 55 Enheter volym sidan 60 Arbetsblad Läxbok 2:1 Lägg till ental 2:2 Hitta svaret Läxa 4 till sidorna :3 Lägg ihop tiotal och ental 2:4 Räkna på ditt sätt 2:5 Lägg ihop hundratal och tiotal Läxa 5 till sidorna :6 Vilket är ordet? 2:7 Hundratal, tiotal och ental 2:8 Välj hur du vill räkna 2:9 Tips och korsord Läxa 6 till sidorna :10 Knuff 2:11 Liter och deciliter 2:12 Min utvärdering 37

2 Det matematiska samtalet kring räknestrategier Vår metodik utgår ifrån det matematiska samtalet med eleverna. Eftersom elever är olika kan valet av räknestrategier variera mellan olika elevgrupper och även skilja sig åt från elev till elev. De nya momenten i boken bör inledas med konkret arbete och/eller samtal där eleverna ges möjlighet att upptäcka strategier och förstå olika sätt att räkna. När två alternativa metoder presenteras visas de på var sin sida av samma uppslag. Exemplen som används är lika, för att ge möjlighet till jämförelser. Vi tänker oss att man tillsammans diskuterar de båda metoderna och uppmärksammar likheter och olikheter. Det är önskvärt att eleverna i sitt enskilda arbete prövar båda metoderna (eller en annan alternativ metod, se nedan) för att sedan kunna välja den metod som passar dem bäst. Räknestrategier i addition De två strategier som presenteras i kapitlet är att räkna med talsorter och att räkna med uppställning. Vi vill dock poängtera att om eleven hittar andra strategier eller variationer inom de strategier som presenteras, så kan eleven givetvis välja att räkna på det sättet, förutsatt att svaret blir korrekt. Vid talsortsräkning är strategin att addera en talsort i taget och då börja med den största talsorten. Exempel på talsortsräkning: (sidan 38 i elevboken): = = 83 (sidan 44 i elevboken): = = 382 Att addera talsorterna för sig behöver inte se ut just på detta vis. Man kan också tänka sig följande tankesätt: = = = = = 382 Detta kan se mer omständligt ut på papper, men kan vara enklare om man räknar i huvudet. Ett annat sätt att lösa uppgiften kunde vara att man flyttar över ental för att få en enklare uträkning: = (38 + 2) + (45 2) = = = ( ) + (235 3) = = 382 Vi har valt att ta med uträkning med uppställning när det blir tiotalsövergång, eftersom sammanräkningen av delsummorna vid talsortsräkningen då blir något mer komplicerad. Det pågår diskussioner runt användandet av algoritm och vi vill därför poängtera att det är valfritt om och när du vill introducera den. Det finns dock fördelar att kunna använda uppställning. Kan man additionstabellerna kan man då utföra alla slags additioner. Vid addition med mer än två termer blir tankeledet vid talsortsräkning långt och det blir mycket att hålla reda på, medan uträkningen i en uppställning är lättöverskådlig. Argument som förts mot algoritmräkningen är att den är en mekanisk kunskap och att eleven lär in ett tillvägagångssätt utan att få förståelse för de räkneoperationer som utförs. Vid huvudräkning försöker många elever att tänka algoritmen i huvudet och misslyckas då ofta. Vi menar dock att om man medvetet arbetar parallellt med taluppfattning, jämför olika strategier och hela tiden för en diskussion, så får eleverna en god förståelse för vad som sker även vid algoritmräkning. Vi anser också att det är en fördel att eleverna blir förtrogna med både talsortsräkning och algoritmräkning. Det ger dem möjlighet att i det framtida arbetet lättare kunna välja den strategi som för tillfället är lämpligast. 38

3 Sid Mål När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna lägga till ental, till exempel och lägga ihop tal med tiotal och ental, till exempel lägga ihop tal med hundratal och tiotal, till exempel lägga ihop tal med hundratal, tiotal och ental, till exempel och Förslag till pratuppgifter att samtala kring: Hur många fåglar kan du se på bilden? Hur många är det som flyger och hur många är det som simmar? Hur många gula fiskar fattas för att de ska bli tio gula fiskar? Hur många armar har bläckfiskarna tillsammans? Den ena bläckfisken väger 23 kg och den andra väger 15 kg. Hur mycket väger de tillsammans? Hur många är de gröna och de gula fiskarna tillsammans? Vid undervattensbilen finns tre sköldpaddor. Nio andra sköldpaddor kommer dit. Hur många blir de då? I ett fiskstim finns det 43 sillar och i ett annat 56. Hur många sillar är det tillsammans? Låt eleverna få förklara hur de tänker, så får de möjlighet att upptäcka att vi tänker olika och att det kan finnas flera olika bra metoder. I kapitlet finns en del textuppgifter. Vänj eleverna att läsa noggrant och fundera över vad frågan innebär. Visa hur man tecknar uppgifterna och påminn om enhet i svaret. Textuppgifterna i grundkursen går i första hand ut på att ge eleverna typexempel på hur additionsuppgifter kan se ut. De kan vara av två slag: att lägga ihop två eller flera mängder; t.ex. Trixi hittar 315 pärlor och Tanja hittar 261. Hur många hittar de tillsammans? att öka en given mängd på ett visst sätt; t.ex. Trixi har 86 sjöstjärnor. Hon hittar 7 till. Hur många har hon då? 39

4 Sid På uppslaget repeteras additionstabeller med tiotalsövergång. Vi presenterar här endast metoden att först fylla ut till helt tiotal och sedan lägga till resten, eftersom det är en metod som är allmängiltig och alltid kan fungera. Gemensam introduktion Här behövs: Enkronor och tior (Arbetsblad 1:1) Skriv ett additionstal, t.ex på tavlan. Låt eleverna parvis med hjälp av enkronor och tior fundera på hur man kan tänka när man ska räkna ut additionen. Diskutera lösningarna gemensamt och visa metoden att tänka sig att man växlar till en tia. Lägg sedan tiotal till talet på tavlan, så att det står t.ex , och diskutera hur man kan använda samma metod när man ska räkna ut denna typ av tal. Titta på metoden i genomgångsrutan. Diskutera i klassen om det finns andra metoder och låt eleverna få förklara hur de tänker. Summan av två tvillingtal, t.ex kan eleverna ofta utantill och kan då tänka som För att lägga till 5, t.ex delar kanske någon upp 8 i och lägger ihop en kan tänkas som Ofta passar en viss strategi för vissa tal. Många elever använder sig av dessa tankesätt, men det förutsätter att eleven kan analysera talen för att anpassa uträkningen. För elevernas fortsatta arbete att utveckla räknestrategier är det en stor fördel om de har automatiserat tabellerna. Då kan de koncentrera sig på strukturer och strategier. De elever som fortfarande är osäkra på tabellerna kan träna på arbetsblad 2:1, additionskort med uppgiften på ena sidan och svaret på den andra, spel m.m. Även vid de generaliserade tabellerna på sidan 37 har vi valt metoden att först fylla ut till nästa hela tiotal och sedan resten, som en allmängiltig strategi. Eleverna föreslår kanske alternativa tankesätt t.ex = = 63 och = = 96. Sid av två tvåsiffriga tal med tiotalsövergång presenteras med två olika metoder, dels att räkna med talsorter och dels att räkna med uppställning. För att lättare kunna göra jämförelser mellan de olika metoderna är talen i exemplen i genomgångsrutorna desamma. Gemensam introduktion Här behövs: Tior och enkronor eller tiobasmateriel Låt eleverna arbeta parvis. Dela ut några additionsuppgifter som ger tiotalsövergång, t.ex Låt eleverna utföra additionerna konkret. Låt sedan några par redovisa hur de löste uppgiften. Vilken talsort började de att lägga ihop? Hur gjorde de med enkronorna/entalen? Tänkte alla på samma sätt? Sammanfatta sedan diskussionen, förklara genomgångsrutan på sidan 38 och poängtera att man vid talsortsräkningen alltid börjar med den största talsorten. Rutan på sidan 38 visar hur man i talsortsräkningen adderar varje talsort för sig, först tiotalen och sedan entalen, och antecknar delsummorna i ett så kallat tankeled. Vi rekommenderar att eleverna skriver ner ledet i uträkningen, åtminstone till en början. När eleverna arbetar med uppställning på sidan 39 är det viktigt att de förstår vad de gör och tänker på siffrornas verkliga värden och inte bara räknar mekaniskt. Rita två rutnät på tavlan och visa i det ena rutnätet hur talen skrivs under varandra i en uppställning, tiotal under tiotal och ental under ental. Påpeka att man här inte använder likhetstecknet utan ett streck, och att svaret kommer att stå under strecket. Rita motsvarande tal med pengar i det andra rutnätet. Poängtera att man i en uppställning börjar med entalen. Visa hur man växlar 10 ental till 1 tiotal och skriver en minnessiffra ovanför tiotalen och resterande ental under entalen. När tiotalen sedan räknas ihop är det viktigt att ta med minnessiffran. När eleverna räknar på egen hand i boken kan det vara bra att de först lägger några av talen med pengar på samma sätt som i uppställningen. 40

5 Arbetsblad 2:1, 2:2, 2:10 Arbetsblad 2:3, 2:4 Läxboken Läxa 4 41

6 Sid Uppslaget behandlar addition av tal med hundratal och tiotal. Här visas endast metoden att lägga ihop varje talsort för sig. Tiotalen blir här aldrig fler än 9, så det blir inga övergångar och det finns ingen anledning att ställa upp talen. Gemensam introduktion Här behövs: Hundralappar och tior eller tiobasmateriel Skriv en addition där hundratal och tiotal adderas utan övergångar, t.ex Låt eleverna arbeta parvis med konkret materiel och komma med förslag till hur man kan tänka när man löser uppgiften. Diskutera förslagen. Därefter kan eleverna få några fler liknande uppgifter att utföra konkret. Gå tillsammans igenom genomgångsrutan. De olika talsorterna är färgkodade för att förtydliga. Låt eleverna skriva ut tankeled till en början när de arbetar på egen hand. Återigen vill vi poängtera att tankeledet inte måste se ut som i rutan, en del elever tycker t.ex. att det är enklare att först lägga till hundratalen och sedan tiotalen; = = 650. Eftersom det här inte förekommer några tiotalsövergångar ser många elever ganska snart svaret direkt. Då räcker det att skriva svaret. Om någon elev har svårt att hålla tankeledet i huvudet i uppgifterna på sidan 41 så tipsa om att skriva ut tankeledet över eller under skyltarna med additionerna. I Arbeta tillsammans får eleverna lösa och skriva talgåtor. Om behov finns kan man lösa talgåtan i en större, lärarledd grupp, sedan kan eleverna parvis skriva egna liknande talgåtor och lösa varandras uppgifter. Sid Nästa steg blir additioner med alla de tre talsorterna hundratal, tiotal och ental. Vi börjar med uppgifter utan övergång i någon talsort. Metoden vid talsortsräkning är densamma; man börjar med att lägga ihop den största talsorten och fortsätter sedan med talsort för talsort och skriver vartefter ner alla delsummor, vilka sedan adderas. Gemensam introduktion Här behövs: Hundralappar, tior och enkronor eller tiobasmateriel Låt eleverna på samma sätt som tidigare utgå ifrån en addition, t.ex och diskutera olika lösningar. Därefter kan eleverna konkret få utföra några additioner. Samtala om genomgångsrutan. Nu är det många siffror att hålla reda på. Färgkodningen hjälper att särskilja de olika talsorterna. Till den första uppgiften på sidan 42 får eleverna hjälp av talbilder. De elever som behöver kan ta hjälp av pengar eller tiobasmateriel när de löser uppgifterna i boken. Vi föreslår att eleverna till en början skriver ut tankeledet, men även här kan det vara så att eleven föredrar ett annat sätt att tänka, vilket är okej så länge svaret blir rätt. Säkra elever ser ofta ganska snart svaret direkt och behöver då inte längre skriva tankeledet. Osäkra läsare bör få hjälp att läsa textuppgifterna på sidan 43. Uppmana eleverna att läsa uppgifterna noga och tänka efter vad det är de ska räkna ut. Repetera hur man ska teckna uppgiften och påminn om att skriva svaret med enheten. En del elever har svårt att hitta ordet för enheten. Tipsa dem om att ordet ofta finns i själva frågan. 42

7 Arbetsblad 2:5 Arbetsblad 2:6 Läxboken Läxa 5 43

8 Sid erna här liknar dem på föregående uppslag, men med den skillnaden att entalen här blir fler än 9 och en växling till tiotal måste göras. Det motiverar att vi här presenterar algoritmen jämsides med talsortsräkningen. Liksom tidigare är exemplet i rutorna detsamma för att enkelt kunna jämföra de bägge metoderna. Gemensam introduktion Här behövs: Hundralappar, tior och enkronor eller tiobasmateriel Låt eleverna på samma sätt som tidigare utgå ifrån en addition, t.ex och diskutera olika lösningar. Därefter kan eleverna konkret få utföra några additioner och göra växlingarna. Vid talsortsräkning är metoden densamma som tidigare, man börjar med den största talsorten och adderar varje talsort för sig och skriver delsummorna i ett tankeled. Genom att det här blir en tiotalsövergång blir slutsummeringen av tankeledet lite svårare. Därför rekommenderar vi att eleverna här skriver ner alla tankeled även om inte tankeleden behöver se ut som det i rutan. För att eleverna lättare ska kunna följa deloperationerna i algoritmräkningen kan du visa talen med pengar, som placeras på samma sätt som siffrorna i algoritmen. Poängtera att man i en uppställning alltid börjar med entalen. Addera pengarna talsort för talsort och skriv vartefter ner resultatet av varje deloperation i algoritmen. När eleverna arbetar på egen hand är det bra om de till en början på samma sätt lägger talen med konkret materiel. Det förebygger att algoritmräkningen blir mekanisk. Ett vanligt fel som elever gör i början är att de efter att ha summerat entalen placerar tiotalssiffran under entalen och skriver entalssiffran som minnessiffra. För att förebygga detta kan du tipsa om att alltid skriva minnessiffran först och entalssiffran sedan. Var också uppmärksam på att eleverna placerar minnessiffran över rätt talsort. Om den hamnat fel kan det bero på att eleven inte riktigt förstått. Sid Grundkursen avslutas med ett uppslag med blandade uppgifter. Här kan eleverna själva välja den metod som de föredrar. Det är inte meningen att de ska räkna samma uppgift med olika metoder för att visa att de kan. Om någon elev har svårt att välja kan läraren vägleda. De första uppgifterna på sidan 46 handlar om hur mycket två saker kostar sammanlagt. På prislappen står det inte kr utan tecknet :-. Någon elev kanske behöver få detta förklarat, i synnerhet som det börjar bli allt vanligare att man skriver SEK på prislappar. En bra hemuppgift kan vara att undersöka olika sätt att skriva priset på prislappar. Uppgiften längst ner på sidan 46 skiljer sig från de övriga genom att det här handlar om att lägga till, kastspöet kostar 147 kr mer än håven. På sidan 47 ska eleverna först lösa en uppgift som handlar om att lägga ihop, nu enbart med hjälp av texten. Därefter finns ett antal additioner att räkna ut, hitta svaret till på en av u-båtarna och därefter skriva u-båtens bokstav och på så sätt lösa det hemliga meddelandet. 44

9 Arbetsblad 2:7 Arbetsblad 2:8, 2:9 Läxboken Läxa 6 45

10 Sid De olika uppgifterna i diagnosen tar upp följande moment: Uppgift 1: Att lägga ihop två ental med tiotalsövergång Uppgift 2: Att lägga till ental till tal med tiotal och ental Uppgift 3: Att lägga ihop tal med tiotal och ental, med tiotalsövergång Uppgift 4: Att lägga ihop tal med hundratal och tiotal Uppgift 5: Att lägga ihop tal med hundratal, tiotal och ental, utan övergångar Uppgift 6-8: Att lägga ihop tal med hundratal, tiotal och ental, med övergångar Om diagnosen gått bra går eleven vidare till Kikaren (sid. 55). Elever som behöver träna vidare med grundmomenten fortsätter att arbeta med Förstoringsglaset. Om eleven gjort fel på någon enstaka uppgift, kan eleven träna mer på endast detta moment. Parenteserna i facit visar vilken sida i Förstoringsglaset som övar momentet. Elever som arbetar med Förstoringsglaset behöver extra stöd och hjälp av läraren. Uppgifterna här är enklare än i grundkursen och eleverna får hjälp med de första uppgifterna genom att talen visas med talbilder och de olika talsorterna är färgkodade. Låt gärna eleverna jämsides med arbetet i boken lägga några av uppgifterna med konkret materiel. Det tar visserligen lite extra tid, men det är på sikt väl använd tid om eleverna därigenom verkligen får förståelse för talsystemet och inte bara lär sig mekaniska knep för att få rätt svar. De elever som har svårt att hålla isär de olika talsorterna kan själva färgkoda siffrorna i talen innan de räknar ut. Algoritmen tas inte upp i Förstoringsglaset. Sid Förstoringsglaset På sidan 50 repeteras addition av två tvåsiffriga tal utan tiotalsövergång. Eleven adderar först med hjälp av talbilder och färgkodade siffror, parar sedan ihop några additioner med rätt tankeled och räknar sedan på egen hand några additioner. Var uppmärksam på att eleven använder likhetstecknet riktigt mellan de olika leden. Det förekommer ibland att elever skriver som de tänker t.ex = = = 68. Svaret blir riktigt, men likhetstecknet används felaktigt. Visa elever som vill skriva ut den första operationen, , hur de kan skriva ett extra tankeled: = = = 68 Sidan 51 tränar additionstabellen med tiotalsövergång. Elever som har stora svårigheter kan ha hjälp av ett 10-hus. De lägger där med konkret materiel upp det största talet. Det andra talet delas sedan upp så att 10- huset först fylls ut och resten läggs vid sidan om = = 12 46

11 47

12 Sid av två tvåsiffriga tal med tiotalsövergång tränas på sidan 52. Låt eleven lägga upp talen i den första uppgiften med konkret materiel och lägga ihop. Samtala samtidigt om hur talsorterna ska adderas och hur tankeledet skrivs. Låt eleven praktiskt växla 10 ental till 1 tiotal och sedan räkna ut slutsumman. På sidan 53 utökas talområdet, och eleverna adderar tal med hundratal och tiotal. Arbeta på samma sätt som på sidan 53. Observera att det här inte blir några övergångar. Sifferräkningen blir på så sätt enklare och eleverna kan koncentrera sig mer på taluppfattningen. Gör likadant med den andra uppgiften, men låt nu eleven berätta hur han/hon tänker under uträkningens gång. Du får då möjlighet att upptäcka och tillrättalägga sådant som eleven eventuellt inte förstått. Efter de inledande uppgifterna parar eleven ihop några additioner med rätt tankeled och räknar ut svaret. Till de övriga uppgifterna kan osäkra elever gärna ta hjälp av konkret materiel tills de känner sig säkra. Sid. 54 Sid. 55 Kikaren med tal som innehåller hundratal, tiotal och ental avslutar arbetet med Förstoringsglaset. Uppgifterna är enklare än i grundkursen eftersom det inte blir övergång i någon talsort. Det blir emellertid många siffror för de olika talsorterna att hålla reda på, så här är det extra viktigt att eleverna får en konkret bild av vad de gör. Arbeta därför med konkret materiel på samma sätt som beskrivits tidigare. Kikaren inleds med additioner där eleverna ska lägga ihop tre tal. När tre tal ska adderas är det ofta lättare att addera i en annan ordning än talen visas. Det brukar vara enklast att börja med det största talet, hitta tvillingtal eller andra kombinationer man kan sedan tidigare. På den nedre delen av sidan ska eleverna avgöra om de ska lägga till 1, 10 eller 100 till ett tal för att få det givna svaret. Tipsa dem om att systematiskt jämföra talsort för talsort för att se vilket tal de ska öka med för att få svaret. 48

13 49

14 Sid Till uppgifterna på sidan 56 väljer eleverna den metod de föredrar för uträkningen, talsortsräkning eller uppställning. Det är inte meningen att de ska göra samma uträkning på två olika sätt. Uppgifterna på sidan 57 är öppna; eleverna föreslår priser på två varor som ska ge en given summa. En del elever behöver kanske papper eller räknehäfte till sina uträkningar. Som en extra uppgift kan eleverna göra egna textuppgifter med facit till bilderna på sidan och låta en kompis få lösa dem. Ta gärna upp några av elevernas uppgifter i helklass. Det kan bli en intressant diskussion kring dem. Varorna har priser som ibland är tvåsiffriga och ibland tresiffriga, och eleverna kan få fundera över hur man löser den typen av additioner. Har någon skrivit en uppgift med tre eller fler varor och hur går man till väga för att lösa den? Sid På sidan 58 finns additioner kopplade till ett hemligt meddelande. Eleverna räknar ut, letar efter rätt svarsbokstav och skriver den i rutan efter uppgiften. Elever som vill räkna med uppställning kan göra det på rutat papper eller i räknehäfte. Det hemliga meddelandet blir DRAKHUVUDFISK, som också är fisken i illustrationen. På sidan 59 tas ett nytt begrepp upp, ungefär hur många/hur mycket. Samtala om varför det inte alltid är nödvändigt att räkna med exakta tal. Vi tar ännu inte upp några avrundningsregler, men gå tillsammans igenom hur man kan tänka. Skriv några priser på tavlan, t.ex. 81 kr, 139 kr, 498 kr, 103 kr osv. och samtala om huruvida priset är lite mer/lite mindre än närmaste tiotal/hundratal. Till uppgifterna finns svarsalternativ och eleverna väljer det alternativ de anser vara bäst. På nedre delen av sidan funderar eleverna över ungefär hur mycket två varor kostar tillsammans. Påpeka att eleverna inte ska räkna ut exakt, utan titta noga på priserna och svarsalternativen och måla det bästa alternativet. 50

15 Arbetsblad 2:12 51

16 Sid Enheter volym Det är bra att ha liter- och decilitermått, några lämpliga tomma förpackningar där volymen angetts i liter eller deciliter samt kärl av olika storlek till hands i klassrummet. Titta tillsammans på ett litermått och på de olika bilderna i genomgångsrutan på sidan 60. De har alla olika form, men innehåller samma volym, en liter. Låt eleverna komma med förslag på olika saker som kan mätas i liter. Visa några olika tomma förpackningar och kärl och låt eleverna gissa om de rymmer mer eller mindre än en liter. Om det uppstår olika meningar kan någon elev få kontrollmäta. Eleverna avgör sedan om de olika föremålen på bilderna i boken rymmer mer eller mindre än en liter. Gemensam introduktion till sidan 61 Här behövs: liter- och decilitermått Visa ett decilitermått. När använder man ett sådant? Vilka saker köper man i deciliter? Gör gärna en liten utställning i klassrummet med tomma liter- och deciliterförpackningar. Eleverna får sedan i små grupper ta reda på hur många fulla decilitermått de ska hälla i litermåttet för att få det fullt. Uppmana eleverna att mäta noga. Titta tillsammans på genomgångsrutan på sidan 61. Stämmer gruppernas mätresultat i introduktionen med vad som visas i rutan? Uppmärksamma eleverna på hur deciliter skrivs med förkortning och påminn dem att alltid skriva ut enhet efter sina svar. Sid Sidan 62 behandlar omvandling mellan liter och deciliter. Lös gärna första uppgiften gemensamt. Inled med att säga: Du ska mäta upp 12 dl mjöl när du bakar. Hur skulle du mäta upp det? Diskutera elevernas svar. Förmodligen svarar någon elev: Jag mäter upp en liter och två deciliter. Be då eleven förklara hur han/hon tänkte. Sammanfatta resonemanget och visa att eftersom 10 dl är lika mycket som 1 liter visar tiotalssiffran i t.ex. 12 dl hur många hela liter det motsvarar. Eleverna omvandlar sedan volymer som är större än 10 dl till liter och deciliter, först med bildhjälp genom att måla rätt antal liter- och decilitermått, sedan genom att para ihop lika stora volymer som angetts på olika sätt och slutligen genom att dela upp t.ex. 13 dl i liter och deciliter. På sidan 63 ska eleverna fundera över hur mycket föremålen på bilderna rymmer och ringa in det bästa av alternativen. Ordet rymmer i instruktionen överst på sidan kan behöva förklaras. Tänk på skillnaden mellan orden rymmer och innehåller ; rymmer anger hur mycket som får plats i en behållare och innehåller anger hur mycket som verkligen finns där oavsett om behållaren är full eller inte. Denna skillnad behöver inte förklaras för eleverna, men kan vara bra att tänka på ifall en elev till exempel säger att det visst kan finnas 2 liter i badkaret. Ryggsäcken är tänkt att föreställa den större sort som man har när man t.ex. vandrar. Eleverna kanske tycker att en ryggsäck kan rymma 4 liter, eftersom det nuförtiden finns ganska små ryggsäckar, men utseendet på ryggsäcken är tänkt att visa att det inte rör sig om en liten ryggsäck, men kan eleven motivera sitt svar så behöver inte svaret 4 liter vara fel. Slutligen kommer några rimlighetsuppgifter som eleverna tar ställning till. Om det finns möjlighet är det värdefullt att eleverna får mäta hur mycket några olika kärl rymmer och på så sätt skaffa sig praktisk erfarenhet av storleken av olika volymer. 52

17 Arbetsblad 2:11, 2:12 53

18 Gemensamma aktiviteter Vilket tal ska stå i stället för strecket? Eleverna sätter sig i en ring. Be 7 elever ställa sig upp i mitten. Alla i ringen blundar. Viska till 4 andra elever att också ställa sig upp. Alla tittar och ser nu att det är 11 elever som står upp. Visa hur händelsen kan skrivas: 7 + = 11. Samtala om vad som hände; det var 4 till som ställde sig upp. Talet 4 ska stå i stället för strecket. Upprepa detsamma, men med andra tal, och fråga hur händelsen skrivs med tal. Skriv därefter ett lucktal på tavlan, t.ex. 8 + = 13. Be 8 elever ställa sig upp. Fråga sedan hur många elever till som måste ställa sig upp för att det ska bli 13. Visa svaret på tallinjen Här behövs: Ett ca 5 m långt snöre, en lapp med talet 0 och en med talet 1 000, klädnypor, ett antal lappar med additioner med hundratal och tiotal, såsom , osv. Snöret, som representerar en tallinje, spänns upp i klassrummet. Sätt fast talen 0 och med klädnypor i ändarna av snöret. Markera varje hundratal med en klädnypa. Låt eleverna arbeta parvis. Ge varje par en uppgift att räkna ut. Paren redovisar sina resultat genom att placera svaret på rätt plats på tallinjen och berätta hur de tänkte. Kamraterna avgör om svaret hamnat på rätt plats. Bygga tal med symboler UTE Här behövs: En lapp med ett tresiffrigt tal till varje elev Dela in eleverna i par. Alla elever får var sin lapp med ett tal. Se till att summan av talen i varje par är mindre än och att summan av 10-talen är högst 9. Varje par bestämmer tillsammans någonting som ska symbolisera 100-tal, 10-tal och 1-tal (det kan vara stenar, kvistar, blad mm.). De lägger sina respektive tal och adderar dem sedan. Titta gemensamt på parens olika uppgifter, låt dem berätta hur de tänkte och vilket svar de fick. Denna uppgift kan även göras inne med gem, pennor, sudd osv. Lika svar byter plats Här behövs: Kort med en uppgift till varje elev. Gruppera uppgifterna så att tre-fyra uppgifter ger samma svar, t.ex.: 10 mer än Eleverna sätter sig i en ring och får var sitt hemligt kort. Säg: Alla som har 364 byter plats. Fortsätt på samma sätt tills alla har fått byta plats. Titta sedan gemensamt på de kort som hör till vart och ett av svaren. Övningen ger möjlighet att individualisera genom att en del uppgifter kan göras svåra och en del enkla. Andra sätt att tänka Skriv på tavlan ett annat sätt tänka vid addition, t.ex = = 83. Säg: Så här skrev Kalle när han räknade ut Hur tänkte han? Låt eleverna diskutera parvis en stund och försöka förstå hur Kalle tänkte. Låt något par förklara. Skriv sedan några liknande uppgifter på tavlan. Varje par hjälps åt att lösa additionerna på Kalles sätt. Några par kan redovisa hur de tänkte. Vid ett senare tillfälle kan ni göra på samma sätt, men nu ta med även hundratal. Uppgifterna kan se ut t.ex. så här: = = = 382 Hur tänkte Kalle nu?

19 Arbetsblad 2:1 Namn: Lägg till ental = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = 55

20 Arbetsblad 2:2 Namn: Hitta svaret Vilka har samma svar? Dra streck En av bläckfiskarna ska bort. Ringa in den Måla alla snäckor som har svaret Räkna ut och skriv rätt bokstav i rutan = = = = = = = = = = Y I T N K M A D Hur mycket ska du lägga till för att komma till nästa snäcka?

21 Arbetsblad 2:3 Namn: Lägg ihop tiotal och ental Lägg ihop varje talsort för sig. Börja med tiotalen = = = = = = = = = = = = = = = = = Räkna med uppställning. Lägg först ihop entalen Här får du själv ställa upp

22 Arbetsblad 2:4 Namn: Räkna på ditt sätt Välj själv om du ska räkna med talsorter eller med uppställning. Tim har 48 räkor. Han fångar 15 till. Hur många räkor har han då? Svar: + Trixi har en ask med 57 vita och 37 rosa snäckskal på. Hur många snäckskal är det på asken? Svar: Vilken båt har svaret? Skriv båtens bokstav i rutan = = = = = A73 R75 K84 S74 O83 T85 Skriv av och räkna i ditt räknehäfte

23 Arbetsblad 2:5 Namn: Lägg ihop hundratal och tiotal = = = = = = = = = Vilka fiskar fångar de? Dra streck Ringa in bokstaven vid det svar som är störst. Skriv bokstaven i rätt ruta = P = E = M = A = R = U = S = J = O = K = L = E

24 Arbetsblad 2:6 Namn: Vilket är ordet? Vad gör räkorna? Räkna ut och skriv bokstaven i rutan = = = = = = = Ä A K S R R N E Vad gör krabborna? = = = = = = = B R A B T A L B 60

25 Arbetsblad 2:7 Namn: Hundratal, tiotal och ental Lägg ihop talsort för talsort. Börja med hundratalen = = = = = = = = Räkna med uppställning. Lägg ihop entalen först Nu får du själv ställa upp

26 Arbetsblad 2:8 Namn: Välj hur du vill räkna Välj om du ska räkna med talsorter eller med uppställning. Hur mycket kostar böckerna sammanlagt? Svar: + Hitta svaret i bilden. Måla = blå = grön = gul = blå = grön = gul Skriv av och räkna i ditt räknehäfte

27 Arbetsblad 2:9 Namn: Tips och korsord Ringa in rätt svar. Skriv 1, X eller 2 i tipset. A B C = = = X 690 X 596 X D E = = X 75 X TIPS Fråga 1 X 2 A B C D E Vågrätt Lodrätt

28 Arbetsblad 2:10 Arbetsblad 2:11 Namn: Liter och deciliter Knuff Spel för 2 deltagare. Ni behöver 5 spelmarker var. Ni ska ha varsin färg. Klipp ut korten, blanda och lägg dem med framsidan neråt. Turas om att ta ett kort. Räkna ut uppgiften och lägg en spelmarker i påsen där svaret finns. Om motspelaren har spelmarker i påsen med svaret knuffar du ut dem. Om det är dina egna marker i påsen får de ligga kvar. Det får bara finnas spelmarker i samma färg i en påse. Den som först lyckas lägga ut alla sina spelmarker har vunnit. Hur mycket rymmer de? Välj liter eller dl Ni kan kontrollera svaren med en miniräknare dl 15 dl 2 liter 1 dl Måla de två hinkar som innehåller lika mycket. 3 liter 4 dl Måla den flaska som innehåller mest. 1 liter 3 dl 64 Namn: 4 liter 3 dl 2 liter 3 dl 34 dl 32 dl Måla så mycket som du lägger till. Hur många liter och deciliter är det tillsammans? 7 dl + 5 dl = liter dl 5 dl + 9 dl = liter dl 4 dl + 7 dl = liter dl 65

29 Arbetsblad 2:10 Arbetsblad 2:11 Namn: Liter och deciliter Knuff Spel för 2 deltagare. Ni behöver 5 spelmarker var. Ni ska ha varsin färg. Klipp ut korten, blanda och lägg dem med framsidan neråt. Turas om att ta ett kort. Räkna ut uppgiften och lägg en spelmarker i påsen där svaret finns. Om motspelaren har spelmarker i påsen med svaret knuffar du ut dem. Om det är dina egna marker i påsen får de ligga kvar. Det får bara finnas spelmarker i samma färg i en påse. Den som först lyckas lägga ut alla sina spelmarker har vunnit. Hur mycket rymmer de? Välj liter eller dl Ni kan kontrollera svaren med en miniräknare dl 15 dl 2 liter 1 dl Måla de två hinkar som innehåller lika mycket. 3 liter 4 dl Måla den flaska som innehåller mest. 1 liter 3 dl 64 Namn: 4 liter 3 dl 2 liter 3 dl 34 dl 32 dl Måla så mycket som du lägger till. Hur många liter och deciliter är det tillsammans? 7 dl + 5 dl = liter dl 5 dl + 9 dl = liter dl 4 dl + 7 dl = liter dl 65

30 Arbetsblad 2:12 Namn: Min utvärdering MatteSafari 3A Kapitel 2: När jag ska: tycker jag det är: ganska lätt lätt svårt lägga ihop ental, t.ex veta hur mycket är lägga ihop tal med tiotal och ental, t.ex lägga ihop tal med hundratal och tiotal, t.ex. 520 och 140 lägga ihop tal med hundratal, tiotal och ental, t.ex Vad i kapitlet var roligast? När jag ska: tycker jag det är: ganska lätt lätt svårt säga hur många deciliter det går på en liter dela upp 14 dl i liter och deciliter gissa hur många liter en hink rymmer 66