Pernilla Falck Margareta Picetti. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Transkript

1 Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Safari A Lärarhandledning

2 MS Enhetsdel Sist i varje kapitel finns ett avsnitt som tar upp enheter enligt följande: Kapitel 1: Tid analog klocka Kapitel 2: Volym Kapitel : Längd Kapitel : Tid digital klocka Kapitel 5: Naturlig storlek, förminskning, förstoring samt symmetri Vi har valt att lägga enhetsavsnitten separat i slutet av varje kapitel för att du som lärare ska ha större frihet att ta in dem i din planering där du finner det lämpligt. Arbeta tillsammans I rutor med rubriken Arbeta tillsammans finns uppgifter som eleverna kan lösa i par. Vissa övningar kan passa att redovisa i helklass och ha som utgångspunkt för samtal om olika lösningar. Bokens huvudpersoner I boken får eleverna möta Tanja, Tim och kängurun Trixi som finns med som en röd tråd i boken. Med sin magiska jeep kan de ta sig vart som helst i världen eller i tiden. Trixi dyker upp på många ställen med pratbubblor som kompletterar informationen i genomgångsrutorna eller ger en ledtråd. Hur ska uppgifterna redovisas? Eleverna gör sina uträkningar och skriver svar direkt i läroboken. I genomgångsrutorna visas hur man vid talsortsräkning först kan skriva ner de olika tankeleden innan man räknar ut och skriver det slutliga svaret. Eftersom man ofta kan tänka på olika sätt kan tankeleden också se olika ut. Om någon elev föredrar en annan strategi ska han/hon naturligtvis få använda den och skriva det tankeled som då är lämpligt. Vi rekommenderar att eleverna skriver ner tankeleden åtminstone till en början. Så småningom när eleverna är säkra kan de eventuellt skriva kortare tankeled eller räkna helt i huvudet förutsatt att svaret blir rätt. 6 Välkommen till MatteSafari

3 Lärarhandledningen Lärarhandledningen ger förklaringar till varje uppslag i elevboken, förslag på hur nya moment kan introduceras och andra praktiska tips. Här finns också till varje kapitel förslag på gemensamma aktiviteter som kan förstärka förståelsen för olika moment som tas upp i kapitlet. Till varje moment finns arbetsblad (för kopiering), varav ett blad för elevens utvärdering. På insidan av pärmen i lärarhandledningen finns en cd-skiva med innehållet i lärarhandledningen. (Mer information om cd:n finns på sidan 1.) Gemensam introduktion Till varje nytt moment som presenteras finns i handledningen en ruta med tips på konkreta övningar som man kan välja att göra som gemensam introduktion, när det passar. Överst i rutan står det vilken materiel som behövs för övningen. MS Gemensamma aktiviteter Sist i varje kapitel, före arbetsbladen, har vi samlat tips på olika aktiviteter som passar att göra i anslutning till arbetet med olika moment i kapitlet. En del av övningarna är markerade, för att de bäst lämpar sig att göra utomhus. Arbetsblad I slutet av varje kapitel i handledningen finns arbetsblad. Arbetsbladen får kopieras. De innehåller konkret arbetsmateriel, färdighetsträning, mattespel och Min utvärdering. Hänvisningar till arbetsbladen finns i tonade rutor i handledningen. Facit till arbetsbladen finns på cd:n längst bak i lärarhandledningen. Utvärdering Som sista arbetsblad till varje kapitel finns Min utvärdering som kan användas som en sammanfattning av kapitlet. Utvärderingen är indelad i två delar, en för Safaridelen och en för enhetsdelen. Man kan klippa bort den ena om man inte vill göra båda utvärderingarna samtidigt. Vid utvärderingen kryssar eleverna i om de tycker att momenten som tagits upp i kapitlet är lätta eller svåra. Detta ger tillfälle för reflektion och är ytterligare en kontroll för elev och lärare av vad eleven lärt sig. Läxor Läxorna finns i en separat bok. Det finns tre läxor till varje kapitel. I lärarhandledningen anges i tonade rutor när det är lämpligt att ge varje läxa. Facit till läxorna finns på cd:n längst bak i lärarhandledningen. Facit Facit till sidorna i boken finns dels på de uppslag som finns avbildade intill de metodiska tipsen i lärarhandledningen, dels på cd:n längst bak i lärarhandledningen. Facit till arbetsblad och läxor finns endast på cd:n. Fördjupning Till elevboken finns en extrabok med fördjupningsuppgifter, Kikaren. Häftet är till för de elever som har behov av fler och lite klurigare uppgifter än de som finns i Kikaren i elevboken. Välkommen till MatteSafari 7

4 2 Addition Kapitlet inleds med repetition av additionstabellen med tiotalsövergång och även den generaliserade tabellen, t.ex Sedan presenteras två olika metoder för att addera två tvåsiffriga tal där det blir tiotalsövergång; räkna med talsorter och med uppställning. Nästa steg blir addition av två tresiffriga tal, först med endast hundratal och tiotal, sedan även med ental både utan och med tiotalsövergång. Vid additioner som ger tiotalsövergång visas återigen de två metoderna att räkna med talsorter och med uppställning. Enhetsdelen sist i kapitlet behandlar volymenheterna liter och deciliter. Här är det bra att ha liter- och decilitermått till hands. Det kan också vara lämpligt att ha tomma förpackningar med liter- och deciliterangivelser. Elevbok Safaridelen sidan Diagnos sidan 8 Förstoringsglaset sidan 50 Kikaren sidan 55 Enheter volym sidan 60 K2 Arbetsblad Läxbok 2:1 Hitta svaret 2:2 Lägg ihop tiotal och ental Läxa till sidorna 6-9 2: Räkna på ditt sät 2: Lägg ihop hundratal och tiotal 2:5 Vilket är ordet? Läxa 5 till sidorna 0-2:6 Hundratal, tiotal och ental 2:7 Välj hur du vill räkna 2:8 Tips och kryss Läxa 6 till sidorna -7 2:9 Skriv talet som fattas 2:10 Knuff 2:11 Liter och deciliter 2:12 Min utvärdering Addition 7

5 Sid. 6-7 På uppslaget repeteras additionstabeller med tiotalsövergång. Vi presenterar här endast metoden att först fylla ut till helt tiotal och sedan lägga till resten, eftersom det är en metod som är allmängiltig och alltid kan fungera. Gemensam introduktion Här behövs: Enkronor och tior (Arbetsblad 1:1) Skriv ett additionstal, t.ex. 8 + på tavlan. Låt eleverna parvis med hjälp av enkronor och tior fundera på hur man kan tänka när man ska räkna ut additionen. Diskutera lösningarna gemensamt och visa metoden att tänka sig att man växlar till en tia. Lägg sedan tiotal till talet på tavlan, så att det står t.ex. 8 +, och diskutera hur man kan använda samma metod när man ska räkna ut denna typ av tal. Titta på metoden i genomgångsrutan. Diskutera i klassen om det finns andra metoder och låt eleverna få förklara hur de tänker. Summan av två tvillingtal, t.ex kan eleverna ofta utantill och kan då tänka som För att lägga till 5, t.ex delar kanske någon upp 8 i 5 + och lägger ihop Additionen kan tänkas som Ofta passar en viss strategi för vissa tal. Många elever använder sig av dessa tankesätt, men det förutsätter att eleven kan analysera talen för att anpassa uträkningen. För elevernas fortsatta arbete att utveckla räknestrategier är det en stor fördel om de har automatiserat tabellerna. De elever som fortfarande är osäkra på tabellerna kan träna mer på arbetsblad :5 till :9 i Lärarhandledning 2A, additionskort med uppgiften på ena sidan och svaret på den andra, spel m.m. K2 Även vid de generaliserade tabellerna på sidan 7 har vi valt metoden att först fylla ut till nästa hela tiotal och sedan resten, som en allmängiltig strategi. Eleverna föreslår kanske alternativa tankesätt t.ex = = 6 och = = 96. Sid. 8-9 Addition av två tvåsiffriga tal med tiotalsövergång presenteras med två olika metoder, dels att räkna med talsorter och dels att räkna med uppställning. För att lättare kunna göra jämförelser mellan de olika metoderna är talen i exemplen i genomgångsrutorna desamma. Gemensam introduktion Här behövs: Tior och enkronor eller tiobasmateriel Låt eleverna arbeta parvis. Dela ut några additionsuppgifter som ger tiotalsövergång, t.ex Låt eleverna utföra additionerna konkret. Låt sedan några par redovisa hur de löste uppgiften. Vilken talsort började de att lägga ihop? Hur gjorde de med enkronorna/entalen? Tänkte alla på samma sätt? Sammanfatta sedan diskussionen, förklara genomgångsrutan på sidan 8 och poängtera att man vid talsortsräkningen alltid börjar med den största talsorten. Rutan på sidan 8 visar hur man i talsortsräkningen adderar varje talsort för sig, först tiotalen och sedan entalen, och antecknar delsummorna i ett så kallat tankeled. Vi rekommenderar att eleverna skriver ner ledet i uträkningen, åtminstone till en början. När eleverna arbetar med uppställning på sidan 9 är det viktigt att de förstår vad de gör och tänker på siffrornas verkliga värden och inte bara räknar mekaniskt. Rita två rutnät på tavlan och visa i det ena rutnätet hur talen skrivs under varandra i en uppställning, tiotal under tiotal och ental under ental. Påpeka att man här inte använder likhetstecknet utan ett streck, och att svaret kommer att stå under strecket. Rita motsvarande tal med pengar i det andra rutnätet. Poängtera att man i en uppställning börjar med entalen. Visa hur man växlar 10 ental till 1 tiotal och skriver en minnessiffra ovanför tiotalen och resterande ental under entalen. När tiotalen sedan räknas ihop är det viktigt att ta med minnessiffran. När eleverna räknar på egen hand i boken kan det vara bra att de först lägger några av talen med pengar på samma sätt som i uppställningen. 0 Addition

6 Arbetsblad 2:1, 2:10 K2 Arbetsblad 2:2, 2: Läxboken Läxa Addition 1

7 Arbetsblad 2: K2 Arbetsblad 2:5 Läxboken Läxa 5 Addition

8 Arbetsblad 2:6 K2 Arbetsblad 2:7, 2:8, 2:9 Läxboken Läxa 6 Addition 5

9 Sid Enheter volym K2 Det är bra att ha liter- och decilitermått, några lämpliga tomma förpackningar där volymen angetts i liter eller deciliter samt kärl av olika storlek till hands i klassrummet. Titta tillsammans på ett litermått och på de olika bilderna i genomgångsrutan på sidan 60. De har alla olika form, men innehåller samma volym, en liter. Låt eleverna komma med förslag på olika saker som kan mätas i liter. Visa några olika tomma förpackningar och kärl och låt eleverna gissa om de rymmer mer eller mindre än en liter. Om det uppstår olika meningar kan någon elev få kontrollmäta. Eleverna avgör sedan om de olika föremålen på bilderna i boken rymmer mer eller mindre än en liter. Berätta för eleverna att förr i tiden användes andra mått än liter och deciliter för att mäta volym. Några sådana äldre mått är tunna, spann och kanna. Måtten kunde vara olika stora i olika delar av landet. Man skilde på mått för våta och torra varor. Vissa mått, t.ex. tunna, kunde användas för att mäta både våta och torra varor, men tunnorna hade då olika stor volym. Gemensam introduktion till sidan 61 Här behövs: liter- och decilitermått Visa ett decilitermått. När använder man ett sådant? Vilka saker köper man i deciliter? Gör gärna en liten utställning i klassrummet med tomma liter- och deciliterförpackningar. Eleverna får sedan i små grupper ta reda på hur många fulla decilitermått de ska hälla i litermåttet för att få det fullt. Uppmana eleverna att mäta noga. Titta tillsammans på genomgångsrutan på sidan 61. Stämmer gruppernas mätresultat i introduktionen med vad som visas i rutan? Uppmärksamma eleverna på hur deciliter skrivs med förkortning och påminn dem att alltid skriva ut enhet efter sina svar. Sid Sidan 62 behandlar omvandling mellan liter och deciliter. Lös gärna första uppgiften gemensamt. Inled med att säga: Du ska mäta upp 12 dl mjöl när du bakar. Hur skulle du mäta upp det? Diskutera elevernas svar. Förmodligen svarar någon elev: Jag mäter upp en liter och två deciliter. Be då eleven förklara hur han/hon tänkte. Sammanfatta resonemanget och visa att eftersom 10 dl är lika mycket som 1 liter visar tiotalssiffran i t.ex. 12 dl hur många hela liter det motsvarar. Eleverna omvandlar sedan volymer som är större än 10 dl till liter och deciliter, först med bildhjälp genom att måla rätt antal liter- och decilitermått, sedan genom att para ihop lika stora volymer som angetts på olika sätt och slutligen genom att dela upp t.ex. 1 dl i liter och deciliter. På sidan 6 ska eleverna fundera över hur mycket föremålen på bilderna rymmer och ringa in det bästa av alternativen. Ordet rymmer i instruktionen överst på sidan kan behöva förklaras. Tänk på skillnaden mellan orden rymmer och innehåller ; rymmer anger hur mycket som får plats i en behållare och innehåller anger hur mycket som verkligen finns där oavsett om behållaren är full eller inte. Denna skillnad behöver inte förklaras för eleverna, men kan vara bra att tänka på ifall en elev till exempel säger att det visst kan finnas 2 liter i badkaret. Ryggsäcken är tänkt att föreställa den större sort som man har när man t.ex. vandrar. Eleverna kanske tycker att en ryggsäck kan rymma liter, eftersom det nuförtiden finns ganska små ryggsäckar, men utseendet på ryggsäcken är tänkt att visa att det inte rör sig om en liten ryggsäck, men kan eleven motivera sitt svar så behöver inte svaret liter vara fel. Slutligen kommer några rimlighetsuppgifter som eleverna tar ställning till. Om det finns möjlighet är det värdefullt att eleverna får mäta hur mycket några olika kärl rymmer och på så sätt skaffa sig praktisk erfarenhet av storleken av olika volymer. 52 Addition

10 Arbetsblad 2:1 Namn: Hitta svaret Vilka har samma svar? Dra streck En av bläckfiskarna ska bort. Ringa in den Måla alla snäckor som har svaret 62. K Räkna ut och skriv rätt bokstav i rutan = = = = = = = 69 + = = = Y I T N K M A D Hur mycket ska du lägga till för att komma till nästa snäcka? Addition 55

11 Arbetsblad 2:2 Namn: Lägg ihop tiotal och ental Lägg ihop varje talsort för sig. Börja med tiotalen = = = = = = = = = = = + 28 = = K = = = 9 + = Räkna med uppställning. Lägg först ihop entalen Här får du själv ställa upp Addition

12 Arbetsblad 2: Namn: Räkna på ditt sätt Välj själv om du ska räkna med talsorter eller med uppställning. Tim har 8 räkor. Han fångar 15 till. Hur många räkor har han då? Svar: + Trixi har en ask med 57 vita och 7 rosa snäckskal på. Hur många snäckskal är det på asken? Svar: Vilken båt har svaret? Skriv båtens bokstav i rutan. + K = = = = = A7 R75 K8 S7 O8 T85 Skriv av och räkna i ditt räknehäfte Addition 57

13 Arbetsblad 2: Namn: Lägg ihop hundratal och tiotal = = = = = = = = = Vilka fiskar fångar de? Dra streck. K Ringa in bokstaven vid det svar som är störst. Skriv bokstaven i rätt ruta = P = J = M = U = A = L = E = O = S = K = R = E Addition

14 Arbetsblad 2:5 Namn: Vilket är ordet? Vad gör räkorna? Räkna ut och skriv bokstaven i rutan = = = = = = = Ä A K S R R N E K2 Vad gör krabborna? = = = = = = = B R A B T A L B Addition 59

15 Arbetsblad 2:6 Namn: Hundratal, tiotal och ental Lägg ihop talsort för talsort. Börja med hundratalen = = = = = = K = = Räkna med uppställning. Lägg ihop entalen först Nu får du själv ställa upp Addition

16 Arbetsblad 2:7 Namn: Välj hur du vill räkna Välj om du ska räkna med talsorter eller med uppställning. Hur mycket kostar böckerna sammanlagt? Svar: + Hitta svaret i bilden. Måla. K = blå = grön = gul = blå = grön = gul Skriv av och räkna i ditt räknehäfte Addition 61

17 Arbetsblad 2:8 Namn: Tips och kryss Ringa in rätt svar. Skriv 1, X eller 2 i tipset. K2 A B C = = = X 690 X 596 X D E = = X 75 X TIPS Fråga 1 X 2 A B C D E Vågrätt Lodrätt Addition

18 Arbetsblad 2:9 Namn: Skriv talet som fattas Vilket tal fattas? Jämför talen talsort för talsort. Tänk först ut svaret och skriv det. Kontrollera sedan med miniräknaren. 8 + = = = = = = = = 861 Tim har läst 250 sidor i en bok om sköldpaddor. Boken har 276 sidor. Hur många sidor har han kvar att läsa? = 276 Svar: Han har sidor kvar. K2 Igår plockade Trixi 1 snäckor. Hon plockade snäckor idag också, så nu har hon sammanlagt 25 snäckor. Hur många plockade hon idag? 1 + = 25 Svar: Hon plockade snäckor idag. Tanja simmar 50 m och Tim 75 m. Hur mycket längre simmar Tim? 50 + = 75 Svar: Han simmar m längre. Addition 6

19 Sid I första övningen ska eleverna mäta och räkna ut omkretsen på ett kort med Trixi. Fortsätt gärna att mäta omkretsen på fler föremål i klassrummet. I Arbeta tillsammans ska eleverna följa instruktionerna och rita Trixis väg. Som extrauppgift kan eleverna göra liknande uppgifter till varandra på centimeterrutat papper. Gemensam introduktion till sidan 91 Här behövs: en meterlinjal Visa meterlinjalen och samtala om vad den visar. Låt eleverna försöka måtta en meter mellan sina händer. Låt dem upptäcka att 1 meter är lika långt som 100 centimeter. Samtala om när det kan vara lämpligt att mäta i centimeter och när man hellre mäter i meter. Titta tillsammans på några föremål i klassrummet. Är de längre eller kortare än en meter? Låt eleverna gissa och sedan kontrollera med meterlinjalen. På sidan 91 får eleverna träna på att uppskatta längd. Ordet uppskatta kanske måste förklaras. Samtala gemensamt om genomgångsrutan. Uppmärksamma eleverna på att ordet meter förkortas m. Lägg också märke till Trixis pratbubbla. Uppgifterna på sidan bör eleverna kunna lösa efter den gemensamma introduktionen. Låt gärna eleverna få redovisa sina svar muntligt i klassen när de gjort sidan 91. Det kan bli intressanta diskussioner om de också motiverar sina tankar. K Mät sidorna på kortet. Räkna ut omkretsen. cm 5 cm 5 cm cm = 18 Svar: 18 cm Arbeta tillsammans Läs och rita hur Trixi går. Börja vid Trixis punkt. Rita en 1 cm lång linje neråt. Rita en 2 cm lång linje åt höger. Rita en cm lång linje uppåt. Rita en 6 cm lång linje åt vänster. Vad finns där? en björn 90 Arbetsblad : Subtraktion

20 Sid Här får eleverna lära sig begreppet division ur aspekten att dela lika. Den andra aspekten, innehållsdivisionen, tas inte upp här. Gemensam introduktion Här behövs: Konkret plockmateriel Ta fram ett jämnt antal föremål. Fråga hur många var och en skulle få om två personer delar lika på föremålen. Diskutera hur man kan tänka; när man delar med två blir det hälften i varje del. Skriv sedan olika jämna tal på tavlan som eleverna parvis får dela med två med hjälp av konkret materiel. Ta sedan fram ett antal föremål, jämnt delbart med tre. Fråga på samma sätt hur många var och en skulle få om det är tre personer som delar lika. Titta på hur många det blir i varje del. Förklara att när man delar med tre kallas varje del en tredjedel. Skriv några svar ur treans tabell och låt eleverna tre och tre dela lika mellan sig. Visa eleverna skivsättet vid division. Här kan kopplingen till multiplikation tas upp. På sidan 102 delar eleverna först lika mellan två, Trixi och Tanja, och sedan mellan tre, Tim, Tanja och Trixi. Föremålen som ska delas finns med på bild, så eleverna kan utför divisionen konkret. Eleverna behöv er här inte teckna själva divisionen, utan endast skriva svar. I rutan överst på sidan 10 är talen i exemplet färgkod ade för att uppmärksamma eleverna på hur man kan kolla svaret i en division med hjälp av multiplikation. Jämför talen i exemplet och på skylten som Trixi håller i. Om eleverna inte inser sambandet kan de få svårigheter när de kommer längst ner på sidan och ska dela större tal. Komplettera gärna med Arbetsblad :6 där eleverna får öva mer på att dela med tre. De elever som behöver kan fortsätta använda konkret material. De elever som förstår sambandet mellan multiplikation och division, men är osäkra på tabellerna, kan ha en lathund med treans tabell. Sid K Här får eleverna lära sig att dela med fyra. Gemensam introduktion Här behövs: Konkret plockmateriel Ta fram föremål så du får ett antal jämnt delbart med fyra. Fråga hur många var och en skulle få om fyra personer delar lika på föremålen. Skriv divisionen på tavlan. Diskutera hur man kan tänka när man delar med fyra och återkoppla till sambandet mellan division och multiplikation. Förklara att när man delar med fyra kallas varje del en fjärdedel. Skriv några divisioner med fyra som nämnare på tavlan och låt eleverna parvis eller i grupper om fyra lösa dem konkret På sidan 10 dividerar eleverna med fyra på samma sätt som de tidigare dividerat med tre, först konkret och sedan i s.k. nakna uppgifter. I rutan överst på sidan är talen i exemplet färgkodade för att påminna eleverna om att de kan kontrollera (eller räkna ut) svar et med hjälp av multiplikation. De elever som behöver kan arbeta med konkret material eller använda en lathund med fyrans tabell. Komplettera gärna med Arbetsblad :7 där eleverna får öva mer på att dividera med fyra. På sidan 105 får eleverna arbeta vidare med att dela med tre och fyra och även lösa några textuppgifter. Påminn eleverna om att svara med enhet. Eleverna kan träna mer på multiplikation och division blandat på Arbetsblad : Multiplikation och division

21 Här får du lära dig att dela lika. Tim och Tanja delar lika. Hur många ficklampor får de var? Ringa in lika många ficklampor till var och en. De får ficklampor var. Vi får hälften var. Tanja och Trixi delar lika. Ringa in lyktor till var och en. Ringa in ljus till var och en. Hur många lyktor får de var? Hur många ljus får de var? Svar: 5 lyktor Svar: 6 ljus Vi får en tredjedel var. Tim, Tanja och Trixi delar lika. Ringa in ljusstakar till var och en. Ringa in tändstickor till var och en. Hur många ljusstakar får de var? Hur många tändstickor får de var? Svar: ljusstakar Svar: 5 tändstickor 102 Arbetsblad :6 Måla alla som får svaret svarta. Måla alla som får svaret 6 lila. Måla alla som får svaret 8 grå. Här får du lära dig att dela med fyra flaskor ska stå på fyra hyllor. Det ska vara lika många på varje. Hur många flaskor blir det på varje hylla? 16 grå Det blir flaskor på varje hylla. Jag kollar svaret med multiplikation. Jim lägger saker i fyra högar. Hur många blir det i varje hög? Svar: 2 28 = 7 2 = 8 0 = 10 = 1 K Tim, Tanja och Trixi delar lika på 15 skumspöken. Hur många spöken får de var? 15 =5 Fyra spöken ska dela lika på 20 salta spindlar. Hur många spindlar får de var? Svar: 5 spindlar Svar: 5 nycklar Svar: 6 kakor svart =5 20 = 5 2 = 6 lila lila Svar: 5 spöken Svar: glasögon böcker 2 16 = svart =12 8= = grå 6 = 9 Jim lägger 21 spökbilder i tre askar. Hur många bilder blir det i varje? 21 =7 12 = Svar: 7 bilder Arbetsblad :7, :8 Läxboken Läxa 12 M u l t i p l i k a t i o n o c h d i v is i o n 10 MDSafari_A_LH_kap.indd

22 Arbetsblad :6 Namn: Dela med tre Dra streck från kistan till rätt nyckel Måla Tims väg och se vad han får. 0 = = 2 8= = 21 7= = 15 6 = = 6 = 10 6 Du får ta en tredjedel av jordgubbarna. Måla dina jordgubbar = = = 6 1 = 18 = 10 K 12 = Du får ta en tredjedel av blåbären. Måla dina blåbär. Multiplikation och divis i o n MDSafari_A_LH_kap.indd

23 Arbetsblad :7 Namn: Dela med fyra Räkna ut och måla röd 5 8 gul 6 grön 1 9 blå svart Räkna först. Skriv sedan talen i storleksordning så får du veta vad spöket heter. 2 = 16 = 27 = 15 = 2 = 12 = A R 0 = 6 = 2 = 18 = 28 = B N O J Ringa in en fjärdedel av grodorna. L E Z A K Z Ringa in en fjärdedel av mössen. M u l t i p l i k a t i o n o c h d i v is i o n 119 MDSafari_A_LH_kap.indd

24 Arbetsblad :11 Namn: Min utvärdering Mattesafari A Kapitel : Multiplikation och division När jag ska: kunna treans tabell kunna fyrans tabell tycker jag det är: ganska lätt lätt svårt veta att 5 är lika mycket som 5 dela lika dela med tre veta hur många en tredjedel av 18 är dela med fyra veta hur många en fjärdedel av 20 är Vad i kapitlet var roligast? K När jag ska: tycker jag det är: ganska lätt lätt svårt skriva vad klockan är med siffror skriva vad klockan är vid samma tid på morgonen och på kvällen, t.ex och Multiplikation och division 12

25 5 De fyra räknesätten Kapitlet tar upp och tränar hur och när man använder de olika räknesätten. Efter att ha arbetat med de olika räknesätten var för sig i de tidigare kapitlen får eleverna här träna på att välja rätt räknesätt, räkna med de fyra räknesätten och avgöra om svaret är rimligt, använda räknesättens namn och att skriva egna textuppgifter. Enhetsdelen sist i kapitlet tar upp almanackan. Här får eleverna träna på månaderna, att skriva datum med dag och månad samt att avläsa en almanacka. Det är bra att då ha olika typer av almanackor i klassrummet. Elevbok Safaridelen sidan 122 Diagnos sidan 10 Förstoringsglaset sidan 12 Kikaren sidan 16 Enheter almanackan sidan 10 Arbetsblad Läxbok 5:1 Vilket räknesätt? Läxa 1 till sidorna :2 Välj och räkna 5: Olika räknesätt 5: Kluriga uppgifter Läxa 1 till sidorna :5 Mitt djungelspel 5:6 Förstora och förminska 5:7 Min utvärdering Läxa 15 efter sista kapitlet K5 12 De fyra räknesätten

26 Sid Eleverna får här träna att välja rätt räknesätt. Gemensam introduktion Inled med att ta upp frågor som: Hur många räknesätt finns det? Vad heter räknesätten? Repetera räkne sättens namn. Uppmärksamma eleverna på att när man t.ex. lägger ihop tal använder man tecknet plus, att räknesättet heter addition osv. Låt eleverna få fundera över frågan: Varför finns det olika räknesätt? De kan gärna prata med varandra parvis en liten stund. Samtala sedan gemensamt om vad eleverna kommit fram till. Skriv t.ex. 2 = 8 och fråga vilket tecken som sakn as för att det ska stämma. Samtala om hur man genom att titta på talen kan förstå vilka räknesätt som kan användas. Vilket räknesätt kan man ha använt om svaret blir större/mindre än talen man räknat med? Arbeta gemensamt med några fler exempel och låt eleverna få förklara hur de tänker. Låt dem gärna även komma med egna förslag till liknande uppgifter. I den första övningen på sidan 12 ska eleverna skriva ut rätt tecken mellan två tal i en likhet så att den stämm er. Uppmana eleverna att först titta på talen och försöka förstå vilket räknesätt de ska använda och sedan kontrollräkna. I den andra övningen ska de dessutom kombinera likheten med räknesättets namn. På sidan 125 finns fyra textuppgifter, en för varje räkne sätt. Eleverna får till varje uppgift välja mellan fyra olika alternativ hur den ska tecknas och ringa in rätt alternativ. Uppmana eleverna att först noggrant läsa uppgiften. Talen i uppgifterna är avsiktligt mycket enkla för att eleverna ska kunna koncentrera sig på vad som sker matematiskt. Det är inte så ovanligt att en del elever tycker det är svårt med textuppgifter där räknesätten blandas. Led eleven framåt genom att fråga: Vad fick du reda på när du läste uppgiften? Titta på bilden och låt eleven få förklara vad som händer. Ofta kommer eleven då på vilket räknesättet är. Om inte så fortsätt med att fråga: Vad är det du ska ta reda på? Sid K5 Eleverna tränar här vidare på att välja rätt räknesätt och de ska dessutom teckna uppgifterna, räkna ut och skriva svar med enhet. Gemensam introduktion Skriv till exempel talen och 12 på tavlan. Berätta en räkneuppgift med talen, t.ex. Fyra apor ska dela lika på 12 bananer. Hur många bananer får de var? eller Det sitter 12 fåglar i trädet och fyra på marken. Hur många fåglar är det sammanlagt?. Rita gärna en enkel bild till. Fråga eleverna vad det är vi ska räkna ut och låt dem komma med förslag på vilket räknesätt som ska användas. Diskutera hur uppgiften ska tecknas, räkna ut och fundera tillsammans över om svaret kan vara rätt. Fortsätt på samma sätt och hjälps åt så ni får ett exempel till varje räknesätt. Skriv därefter upp två nya tal på tavlan och låt eleverna parvis hitta på en uppgift till varje räknesätt. På sidan 126 finns textuppgifter där eleverna ska välja och ringa in rätt alternativ för hur de ska räkna. De ska nu dessutom skriva av hur uppgiften tecknas och räkna ut den. Uppmana eleverna att läsa noggrant. Påminn dem om att alltid skriva ut enheten i sina svar. På sidan 127 får eleverna i stället för givna lösningsförslag tänka ut och kryssa för vilket räknesätt som passar. De ska sedan teckna uppgiften på egen hand, räkna ut och skriva svar med enhet samt tänka efter om svaret kan vara rätt. 126 De fyra räknesätten

27 5:1 Arbetsblad Kryssa för det räknesätt du väljer. Räkna ut. Här får du träna på de fyra räknesätten. Tanja ser 2 vrålapor och 8 spindelapor. Hur många apor ser hon? Läs uppgiften. Ringa in hur du ska räkna. Skriv av och räkna ut. Tanja har 0 insekter. Tim har 10. Hur många fler insekter har Tanja? 0 10 = 20 Svar: 20 insekter Tänk efter! Kan svaret vara rätt? Svar: 6 ormar 10 = Svar: 0 ben Tanja har 21 blommor. Hon gör lika stora buketter. Hur många blommor blir det i varje bukett? Svar: 7 blommor Svar: 26 kr Svar: 2 bananer multiplikation addition subtraktion multiplikation addition subtraktion multiplikation K5 division 21 Tim ser 8 apor. De äter bananer var. Hur många bananer äter aporna sammanlagt? 8 = 2 Trixis håv kostade 8 kr och Tims 22 kr. Hur mycket mer kostade Trixis håv? 8 22 = subtraktion division addition division En puma har ben. Hur många ben har 10 pumor? =7 Svar: 0 apor 0 10 Trixi har sett 27 snokar och 9 pytonormar. Hur många ormar har hon sett? = = 0 Tim lägger 2 larver i burkar. Det är lika många i varje. Hur många larver är det i varje burk? 2 =6 Svar: 6 larver 8 addition subtraktion multiplikation division Arbetsblad 5:2, 5: Läxboken Läxa1 D e f y r a r ä k n e s ät t e n 127 MDSafari_A_LH_kap5.indd

28 Sid På sid tas begreppen naturlig storlek, förstoring och förminskning upp. Gemensam introduktion Här behövs: Olika bilder, i naturlig storlek, förminskningar och förstoringar Inled gärna med att läsa högt Astrid Lindgrens berättelse om Pippi Långstrump i skolan, då Pippi skulle rita en häst, men inte fick plats med hela hästen på pappret, utan ritade den på skrivtavlan och väggen. Naturlig storlek, förstoring, förminskning symmetri Titta gemensamt på genomgångsrutan och läs Trixis pratbubbla. Låt eleverna förklara vad som menas med naturlig storlek, förminskning och förstoring. I övningarna på uppslaget jämför eleverna bildens storlek med föremålets storlek i verkligheten och avgör om bilden är en förminskning, i naturlig storlek eller en förstoring. Diskutera tillsammans att föremål på bild inte alltid är lika stora som de är i verkligheten. Låt eleverna föreslå föremål som man kan rita av i samma storlek som de är i verkligheten. Förklara att en sådan bild är ritad i naturlig storlek. Fundera tillsammans över när man behöver rita en bild som är mindre, respektive större, än föremålet i verkligheten (insekter, hus osv.) och koppla samman med begreppen förminskning respektive förstoring. Om du har tillgång till olika bilder kan ni tillsammans titta på en bild i taget och jämföra med föremålets verkliga storlek och avgöra om bilden är en förminskning, förstoring eller i naturlig storlek. Sid K5 I den första övningen på sidan 12 har Trixi förstorat en kvadrat i flera steg enligt ett visst mönster. Titta tillsammans på Trixis tre bilder och låt eleverna fundera ut hur Trixi tänkte; att hon i varje ny bild lagt till en rutrad både horisontellt och vertikalt. Eleverna följer mönstret och målar bilden i det fjärde rutmönstret. Tim förminskar i stället sin kvadrat med en rutrad både horisontellt och vertikalt. I den sista övningen finns en fyra ritad i ett rutnät. Det tomma rutnätet vid sidan har lika många rutor, men de är större. Här ritar/målar eleverna motsvarande rutor och får på så sätt en likadan fyra, fast större. I den första övningen finns bilder av symmetriska löv som delats i sina halvor och blandats. Eleverna parar ihop halvorna så de bildar ett symmetriskt löv. Den andra övningen visar kvadrater och kors som kan delas symmetriskt på flera sätt. Uppmana eleverna att försöka hitta alla möjligheter. Slutligen ritar eleverna två olika frukter som kan delas symmetriskt. Låt dem även rita delningslinjen. Gemensam introduktion till sid. 1 Här behövs: Några figurer/bilder som kan delas symmetriskt, t.ex. kvadrat, liksidig triangel Repetera vad som menas med symmetri. Visa t.ex. en kvadrat och fråga hur den kan delas symmetriskt. Prova genom att vika kvadraten enligt förslaget. Fråga om man kan dela den symmetriskt på något annat sätt och hitta tillsammans samtliga möjligheter. 1 De fyra räknesätten

29 Ringa in alla som är i naturlig storlek. Här får du lära dig om naturlig storlek, förstoring och förminskning. Måla alla som är förminskade blå. Måla alla som är förstorade röda. Så här stor är nyckelpigan i verkligheten. förminskning naturlig storlek röd blå förstoring Vilken storlek är det? Dra streck. blå förminskning röd naturlig storlek blå röd förstoring blå Fortsätt som Trixi har börjat. Jag förstorar bilden. Här får du lära dig mer om symmetri. Para ihop. Löven ska bli symmetriska. Fortsätt som Tim har börjat. Para ihop symmetriskt. Jag förminskar bilden. Dela figuren symmetriskt på olika sätt. Rita en likadan fast större. K5 Rita två frukter som kan delas symmetriskt. (Elevens bilder) 12 Arbetsblad 1 5:6 D e f y r a r ä k n e s ät t e n 15 MDSafari_A_LH_kap5.indd

30 Arbetsblad 5:2 Välj och räkna Namn: Kryssa för det räknesätt du väljer och räkna ut. Josefin har 21 bilder på fjärilar i askar. Det är lika många i varje. Hur många bilder är det i varje ask? Svar: addition subtraktion multiplikation division En växt har blommor. Varje blomma har 5 röda blad. Hur många röda blad har växten? Svar: addition subtraktion multiplikation division John i djungelaffären är 5 år. Hans dotter är 27 år. Hur mycket yngre är hans dotter? Svar: addition subtraktion multiplikation division K5 Rosita har 12 vita t-shirts, röda och gröna. Hur många t-shirts är det? Svar: addition subtraktion multiplikation division En sengångare har tår på varje fot. Hur många tår har en sengångare? Svar: addition subtraktion multiplikation division 18 De fyra räknesätten

31 Arbetsblad 5: Olika räknesätt Namn: Skriv egna tal och räkna ut. Du får bara använda tresiffriga tal. + = + = + = + = 1 är ett tresiffrigt tal. Det har tre siffror,,1 och. - = - = - = - = Du får bara använda talen från och med till och med 25. = = = = Jag tänkte 5 = 20. Du får bara använda talen från och med 2 till och med 2. = = Jag tänkte 12 =. = = Ungefär vad blir svaret? Måla rätt ruta. K De fyra räknesätten 19

32 Arbetsblad 5:6 Namn: Förstora och förminska Titta på bilden. Rita en likadan men större. Titta på bilden. Rita en likadan men mindre. K5 12 De fyra räknesätten

33 Arbetsblad 5:7 Namn: Min utvärdering MatteSafari A Kapitel 5: De fyra räknesätten När jag ska: tycker jag det är: ganska lätt lätt svårt välja vilket räknesätt jag ska använda räkna addition räkna subtraktion räkna multiplikation räkna division skriva en egen textuppgift tänka efter om svaret kan vara rätt Vad i kapitlet var roligast? När jag ska: tycker jag det är: ganska lätt lätt svårt K5 förklara vad som menas med en bild i naturlig storlek rita en förminskad bild dela ett hjärta symmetriskt De fyra räknesätten 1