2
3
Trafikverkets klimatkrav Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se
Trafikverkets uppdrag Ansvara för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart Planera för ett transportsystem som passar in i ett samhälle där klimatmål har nåtts. Ansvara för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar Minska egen klimatpåverkan och arbeta långsiktigt för en klimatneutral infrastruktur. 5
Varför klimatkrav? Sverige ska inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2045. Sverige ska vara det först fossilfria välfärdslandet i världen. Klimatpåverkan från infrastrukturen (byggande, drift och underhåll) är betydande. Den står för ca 5-10 procent av väg- och järnvägens klimatpåverkan. Trafikverket har som upphandlare av infrastrukturhållning och materiel till järnvägen möjlighet att påverka utsläppen. 6
Investeringsprojektens klimatpåverkan Betong/Cement Drivmedel Stål armering och konstruktion Asfalt Klimatpåverkan referensalternativ nationell plan 2018-2029 7
Klimatpåverkan från baskontrakt väg Drivmedel Salt Beläggning Räcken Klimatkalkyl baskontrakt väg, WSP 8
Från mål till handling Utgångspunkt mål enligt klimatlagen att Sverige inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 Trafikverket satte upp ett långsiktigt mål för 2045 och delmål för 2020, 2025 och 2030 Konsekvensanalys tillsammans med branschen som visar att delmålen kan nås till ingen eller liten extra kostnad Implementering av Klimatkalkyl från 2015 Målen implementerade i upphandlingskrav från 2016 Färdplan för en klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn 2045 9
Utsläpp av CO2ekv rel. utgångsläge Mål på väg mot klimatneutralitet 100 90 80 2030 även fossilfritt! 70 60 50 40 Klimatkrav Reduktion för max bonus 30 20 10 Bonus för klimatneutralitet från 2030 Klimatneutralt senast 2045! 0 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 10
Krav ställs vid planering, projektering och byggande Krav för investeringsprojekt 50 mkr Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i planläggningen, Klimatkalkyl Reduktionskrav på konsult eller totalentreprenad, Klimatkalkyl Reduktionskrav på utförandeentreprenad, Klimatkalkyl Kontroll av uppfyllande av reduktionskrav. Klimatdeklaration och EPD Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion 11
Krav vid projektering och byggskede Investeringsprojekt 50 miljoner kr I samband med upphandlingen definieras ett utgångsläge av Trafikverket med hjälp av Klimatkalkyl. Ett krav ställs i upphandlingen att reducera klimatpåverkan med x procent jämfört med utgångsläget. I snitt: 15 procent reduktion 2020-24 jämfört med 2015 30 procent reduktion 2025-29 jämfört med 2015 50 procent reduktion 2030- jämfört med 2030 + fossilfritt Vid förändringar av betydelse under entreprenaden uppdateras utgångsläget. Den procentuella reduktionen består dock. 12
Krav vid projektering och byggskede Investeringsprojekt 50 miljoner kr Vid projektets slut ska entreprenören visa att kravet har uppnåtts genom en klimatdeklaration. Emissionsprestanda för specifika material måste visas genom EPD. Det gäller alltid betong, cement, armeringsstål, konstruktionsstål och i vissa fall även bränslen. Bonus utgår i samband med klimatdeklarationen för reduktioner större än kraven enligt modell presenterad i upphandlingen. Om kraven inte klaras utgår vite. För entreprenader som avslutas 2030 eller senare ges bonus upp till 100 procents reduktion. 13
Krav i upphandlingar av investeringsprojekt större än 50 miljoner kr 201801 to 201903 22 procent reduktion i medeltal 14
Väg 44 Lidköping Källby Första projektet med klimatkrav Totalentreprenad av ny förbifart inkluderande 7 betongbroar, ombyggnad av vägar, gång- och cykelvägar. Reduktionskrav 0 procent jämfört med utgångsläge och bonus för upp till 10 procent reduktion (max 1 procent av kontraktsvärdet). Resultat: Entreprenören reducerade utsläppen av växthusgaser med 18 procent genom en kombination av åtgärder I projektering, byggnation samt material o drivmedelsval, exempel: Minskade mängder schakt och fyllning, optimering obunden överbyggnad och beläggning, biodiesel, armeringsstål med lägre klimatpåverkan Lidköping 15
Andra klimatkrav Investeringsprojekt (<50 mkr) och alla underhållskontrakt Klimatkrav på utpekade material med hög klimatpåverkan: armeringsstål, konstruktionsstål, cement, betong and förnybara drivmedel i storstadsregion. Basunderhåll väg utanför storstadsregion Bonus för förnybara drivmedel utöver reduktionsplikt I upphandlingar från hösten 2019 Beläggningsunderhåll Bonus för beläggning med mer än 15 procent lägre emissioner än utgångsläge ( 100 nivån ) Piloter under 2019 I upphandlingar från slutet av 2019 16
Hur bidrar Trafikverket i övrgt? Till minskad klimatpåverkan Långsiktig planering i linje med klimatmålen Scenarier, prognoser, styrmedel, för sektorn som når klimatmål Klimatneutral färjedrift 2045 Stadsmiljöavtal Stöd till infrastruktur för kollektivtrafik och cykel med krav på motprestationer för hållbar stadsutveckling Demonstration och pilot för elvägar Övergång till att enbart köpa förnybar el fr.o.m. 2018 Pilot om artrik energiproduktion 2018-19 Klimatkrav på upphandlade transporter Framtagning av strategi för elproduktion i anläggningen 2018-19 Sparsam körning som krav i förarprov för körkort Hastighetskameror för bättre hastighetsefterlevnad O.s.v. 17
18
Klimatkalkyl och EPD som verifikat Therese Lundblad 2019-06-13
Klimatkalkyl Behov: Effektivt, konsekvent och systematiskt verktyg Enkelt Går att tillämpa i olika skeden av planläggningen Ser till hela livscykeln 20
21 Beräkningarna i Klimatkalkyl
Klimatkalkyl ett verktyg för alla skeden Projektspecifik indata Typåtgärder Byggdelar Material och energi-resurser Emissionsfaktorer för material- och energi-resurser Resultat för projektet 22
Klimatkrav i medelstora och stora projekt ( 50 mkr) Krav på konsult att ta fram klimatkalkyl och åtgärdsförslag i planläggningen Reduktionskrav på konsult eller totalentreprenad Klimatkalkyl Reduktionskrav på Utförandeentreprenad Klimatkalkyl Kontroll av uppfyllande av reduktionskrav. Klimatdeklaration och EPD Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion 23
Att använda Klimatkalkyl Tillgänglig med eller utan inloggning Öppen version: http://webapp.trafikverket.se/klimatkalkyl/ Klimatkalkyler för samma objekt läggs i en kalkylmapp för att arbetet ska kunna följas Rapporter kan exporteras till excel eller som pdf 24
Nyheter i Klimatkalkyl 6.0 Rättning av två schabloner + tillägg av två nya byggdelar Kalkyler har unikt ID Möjlighet att lägga till flera likadana byggdelar och typåtgärder Ingående emissionsfaktorer kan kommenteras 6.1, 6.2 Allmän översyn användarvänlighet (ikoner, knappar, hjälptexter) Nytt utseende för ökad tydlighet i rapporter. Främst avseende kommentarer och projektspecifika värden som frångår schabloner, som nu sammanställs längst ner Mer detaljerad kalkylinfo avseende underlag (för smidigare granskning) 25
EPDer som verifikat Enligt EN15804 Tredjepartsgranskad och publicerad hos programoperatör Giltig/Representativ (tidsmässigt, geografiskt och tekniskt) Mottagen och godkänd av granskningen hos Trafikverket (som nås på klimatkalkyl@trafikverket.se) 26
Undantag Verifikat som till mer än 90 % baseras på en godkänd EPD Framtaget i förhandsgranskat EPD-verktyg För att garantera att detta uppnås är en mall under utveckling 27
Under utveckling Mottagande av EPDer Digitala dataflöden och kommunikation med andra verktyg Generiska LCA-data Uppdatering schabloner 28
Uppdatering av schabloner Har du någon input till vår uppdatering av schabloner? Kontakta klimatkalkyl@trafikverket.se 29
Skriv text här Tack! Tillsammans visar vi vägen 30
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Klimatkrav på material och drivmedel Åsa Lindgren 2019-06-13
Krav på material (tillverkning) och drivmedel Entreprenader som färdigställs år 2020-2024 Armeringsstål i platsgjutna konstruktioner max 0,72 kg CO 2 e/kg stål* Cement i platsgjutna konstruktioner max 0,70 kg CO 2 e/kg cement* alternativt - 25 % CO 2 e** från betong Konstruktionsstål i väg- och broräcken, pålar, spont samt rostfria konstruktionsstålprodukter. Krav på EPD* Drivmedel minst 20 % el eller förnybart (gäller enbart storstadsregionerna) År 2025-2029 0,52 0,62-35 % * Miljövarudeklaration typ III (EPD), A1-A3 dvs tillverkning ** Jämförår 2015 32
33 Storstadsregion?
Krav på dokumentation och redovisning Mindre investeringsprojekt och underhåll oavsett storlek Vid slutdokumentation* redovisar entreprenör: EPD för armeringsstål, cement/betong, konstruktionsstål Förteckning över använda mängder och kvaliteter av el och drivmedel enligt Trafikverkets mall** * För underhållskontrakt gäller redovisningen årligen ** Finns på trafikverket.se 34
Betong två angreppssätt Betongslipers Utgångsläge: 55 kg CO 2 e/sliper Upphandlingskrav Period 1: - 7% (-4 kg CO 2 e) Period 2: ytterligare - 10 % (5 kg CO 2 e) Resultat Period 1: - 26 % varav 13 % pga lättare sliper (=> 45,5 kg CO 2 e /sliper) Cement och betong i anläggningsarbeten 2012: Tekniska regelverk tillåter alternativa bindemedel i betong (aska) Resultat? 2017: AMA Anläggning 17 tillåter även slagginblandning Resultat? 2018: CO 2 e-krav införs (produktionsutsläpp A1-A3) 35
36 Tallbergsbroarna 100 år brohistoria
Piloter med klimatkrav i beläggningsentreprenader Kristina Martinsson Trafikverket, Underhåll 37
Kristina Martinsson, Örebro Trafikverket Underhåll Vägsystem Nationell Samordnare Beläggning Klimat och miljöfrågor Stöd till Projektledare Sakkunnig inom Trafikverket i frågor som rör klimat och miljö kopplat till asfaltbeläggningar. Tidigare projektledare Distrikt Örebro Län 38
Innehåll Klimatkrav underhållsbeläggningar Kort om asfalt Trafikverkets EKA Beläggningsstrategi energi - klimat Klimatkrav i upphandling Branschgemensamt arbete Bonussystem Utfall 39
Vad består asfalt av? Stenmaterial i olika fraktioner (ca 94 %) Filler (finmaterial) Bindemedel (ca 6 %) Returasfalt (RAP) Enstaka recept utan RAP Vidhäftningsmedel Eventuella tillsatser (fibrer, polymerer, mm) Fraktionsuppdelat stenmaterial Fiber Returasfalt granulat Bitumen Bo Simonsson 40
Vad består asfalt av? Stenmaterial i olika fraktioner (ca 94 %) Filler (finmaterial) Bindemedel (ca 6 %) Vidhäftningsmedel Returasfalt (RAP) Enstaka recept utan RAP Eventuella tillsatser (fibrer, polymerer, mm) Fraktionsuppdelat stenmaterial Fiber Returasfalt granulat Bitumen Bo Simonsson 41
Beläggningslagrets tjocklek beror på vägkategori Kallt tillverkas direkt på vägen Varmt tillverkas i asfaltverk, transporteras med lastbil och läggs ut med läggare Lågtrafikerad väg <500 ÅDT, Y1G (tankbeläggning) E4 Uppsala, >25 000 ÅDT Flera lager asfaltmassa 42
Trafikverkets EKA Energi och Koldioxid i Asfaltproduktion. Startsidan Inmatning Resultat av FOI-projektet Energieffektiva asfaltbeläggningar (2012-2014) Förvaltas av Trafikverket Utveckling har gjorts gemensamt i branschen i Sverige sedan 2015. LCA - modell Sammanställning Påvisar faktorer som påverkar energiförbrukning och utsläpp av CO2-ekv och ger därmed möjlighet att hitta förbättringsområden! 43
Hur EKA används Strategier för underhållsbeläggningar som bygger på jämförelser gjorda med hjälp av EKA Stor volym av tankbeläggningar (ca 12 milj m2) Ökande andel av varmmassan ska tillverkas som lågtempererad asfaltmassa, LTA (mål ca 400 000 ton) För att kunna beräkna samt rapportera energi och klimatmål avseende underhållsbeläggningar Grunden för att formulera klimatkrav på beläggningar 44 Transportforum 2017
80% 2018 UH-beläggningar. Andel av belagd yta samt CO2-påverkan per beläggningstyp 70% 67% 60% 50% 47% 40% 30% 29% Andel av belagd yta Andel av CO2 för belagd yta 20% 10% 14% 10% 10% 9% 12% 0% Halvvarmt Tankbeläggning Varmmassa Varmmassa LTA 45
Produktion i ett normalt asfaltverk 2015 års nivå Beräkningen är gjord i EKA Beräkning gjord på 5000 ton asfalt. Transportavstånd är mellan asfaltverk och utläggningsplats 30 km (semitrailer) Om man jobbar med LTA, ökad återvinning (25%) och CO 2 -neutral uppvärmning (biobränsle) kan minskning av CO 2-ekv göras med 25-35 % 0 250 200 150 100 50 ABT standard -30 C 20% återvinning CO 2-ekv -emission i ton Tillverkning Transport Utläggning Bioolja 46
Klimatkrav i upphandling av asfaltbeläggningar Workshop med branschen i maj 2017 Läsa av kunskapsnivån Gemensamma förutsättningar Möjligheter och hinder Ta fram förslag för att möjliggöra upphandling med klimatkrav, tänka fritt. Internt arbete Sortera fram förslag och modell Trafikverkets klimatgrupp IL Remiss till branschen/ekagruppen Färdigt förslag som gått ut i upphandling 2019 (piloter) 47
48 Hellre morot än piska
Klimatkrav Beläggning 1.0 Målnivå 100- värde Bonus 49
Miljöpåverkan från asfalt uppdelad i flera livscykelsteg, eller moduler, enligt EN 15804 50 2019-06-18
Ur Klimatkrav Beläggning 1.0 51 2019-06-18
Urklipp ur Klimatkrav Beläggning 1.0 Tabell för beräkning av 100-värde Tabell 1. Massatyp Bitumenhalt (Exempel på kalkylvärden) kg CO 2-ekv -utsläpp (med bitumen) kg CO 2-ekv -utsläpp (med PMB) = Bitumenhalt * 2,6 + 19,1 = Bitumenhalt * 3,8 + 19,1 AG 16 160/220 4,8 32 avrundat uppåt 37 avrundat nedåt ABb 16 100/150 5,2 33 avrundat uppåt 39 avrundat uppåt ABT 11 160/220 6,2 36 avrundat uppåt 43 avrundat nedåt ABS* 11 70/100 6,6 37 avrundat uppåt 44 avrundat nedåt 52 2019-06-18
Enkla redovisningsmallar Bonuskalkyl A1 A3 Redovisningsmall A4 A5 53 2019-06-18
Pilotprojekten Distrikt Grupp/objekt Väst DFG 01 2019, objekt 1 Väst DGF 01 2019, objekt 3, option 2019 Väst DGF 02 2019, objekt 1 Väst DGF 03 2019, objekt 1 Öst D800 Svärta-Alby 54 2019-06-18
Resultat av 2018 års UH-beläggningar Summa av Andel av yta Summa av Andel av CO2 67% 47% 29% 14% 10% 10% 9% 12% 5 727 343 12 232 284 19 745 190 3 948 641 13 172 890 12 951 335 83 965 506 15 399 701 Halvvarmt Tankbeläggning Varmmassa Varmmassa LTA 55
Tack för er uppmärksamhet! Kristina Martinsson, Trafikverket kristina.martinsson@trafikverket.se Tel direkt: +4610-123 81 86 Mobil: +4676-805 76 10 Trappan 427 steg. Kvarntorpshögen, Kumla 56 Asfaltdagen Oslo 2018
Klimatkrav i basunderhåll väg Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se
Klimatpåverkan från infrastrukturen Klimatpåverkan från väginfrastrukturen står för 5-10 procent av vägtransportsystemets klimatpåverkan Bara den statliga infrastrukturen beräknas stå för över en miljon ton koldioxidekvivalenter (CO2 ekv) per år varav: Investeringsobjekt (väg och järnväg) 0,3-0,6 miljoner ton CO2ekv Reinvesteringar (väg och järnväg) 0,5 miljoner ton CO2ekv Drift och underhåll (väg och järnväg) 0,3 miljoner ton CO2ekv, varav: Basunderhåll väg 0,13 miljoner ton CO2ekv Beläggningsunderhåll väg 0,11 miljoner ton CO2ekv 58
Klimatpåverkan från basunderhåll väg Drivmedel står för nästan 2/3 av klimatpåverkan i basunderhåll väg Klimatkalkyl baskontrakt väg, WSP 59
Vart vill vi i basunderhåll väg? Krav på reduktion av klimatpåverkan utifrån definierat utgångsläge med Trafikverkets klimatkalkyl. Bonus för större reduktioner än krav. Krav på klimatdeklaration i Trafikverkets verktyg Klimatkalkyl. Uppföljning med byggbranschens Byggbranschens elektroniska affärsstandard BEAst. Vi är dock inte där ännu! Tillfällig modell 2019 och 2020 driver på utvecklingen. 60
Gällande drivmedelskrav i storstadsregion i basunderhåll väg Minst 20 procent av energianvändningen, avseende fordon och arbetsmaskiner, ska bestå av el från förnybara energikällor och/eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt 2018 handlades Mälaröarna och Västra Södertörn upp 61
62
Biodrivmedel på tankstationer ett urval Energifabriken (HVO100) OkQ8 (HVO100) Circle K (HVO100 + B100) 63
Tillgången utanför storstadsområden Svårt att hitta områden där utvidgning av (skall)kravet skulle kunna göras rakt av Bonus därför en lämplig modell 64
Merkostnad för förnybart drivmedel Baserat på drivmedelspriser för större leverantörer har priset för HVO100 varit drygt 60-70 öre högre exkl moms jämfört med diesel från juli 2018 t.o.m maj 2019 Ytterligare merkostnad för Längre till drivmedelsstation Fordon denna bedöms som liten för tunga lastbilar och arbetsmaskiner vad gäller HVO100 eftersom alla tillverkare tillåter HVO100 i lastbilar 65
Bonus-modell för övriga delar av landet i baskontrakt väg Bonus för användning av el från förnybara energikällor eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt i arbetsmaskiner och fordon i entreprenaden 1 kr per liter ersatt dieselekvivalent utöver reduktionsplikt Tak på bonus motsvarande 0,2 procent av kontraktsvärdet Motsvarar ca 20% ersatt diesel vilket kopplar till målnivå och också är samma som storstädernas och Trafikverkets krav i storstadsregion. 66
Exempel I baskontraktet används 300 000 liter drivmedel under året, av detta är 200 000 liter diesel med HVO och RME inblandning 100 000 liter HVO100 Beräkning 200 000 liter ingår i reduktionsplikten - ej bonusgrundande 100 000 liter HVO100 motsvarar 97 119 liter ersatta dieselekvivalenter motsvarande 37,5% av drivmedlet Ersättning ges dock bara för 20% eller 59 424 liter dieselekvivalenter 0,2 x (200 000 +97 119) = 59 424 Bonus 59 424 kr 67
Vilka drivmedel omfattas Utgår från storstadskravet: Drivmedel till fordon och arbetsmaskiner i entreprenaden El från förnybara energikällor* eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel** som inte omfattas av reduktionsplikt * Med förnybara energikällor avses biobränsle, geotermisk energi, solenergi, vattenkraft, vindkraft och vågenergi enligt Lag (2011:1200) om elcertifikat. ** I de fall biodrivmedel används för att uppfylla eventuella klimatkrav måste det, för det aktuella drivmedel, finnas ett hållbarhetsbesked utfärdat av Energimyndigheten i enlighet med Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. 68
Förnybara drivmedel i praktiken Mest sannolikt för tunga fordon och arbetsmaskiner HVO100, RME/B100 Andra alternativ för tunga fordon och arbetsmaskiner Biogas, ED95, El Lätta fordon (personbil och lätt lastbil) E85, biogas, HVO100, El, Vätgas 69
Hur redovisa? Komplettering av nuvarande redovisningsmall för storstadsregion Redovisning både för konventionella och förnybara drivmedel Månadsvis redovisning Vid anmodan kunna verifiera tankade mängder t.ex. med schablonberäkning baserat på körda timmar eller kilometer samt tankning av förnybart bränsle med fakturaunderlag eller tankkvitto 70
Klimatnytta Vid tak på 0,2 procent ca 20 procent förnybart Maximalt ca 60 000 liter bensin och diesel ersätts med förnybart per baskontrakt Maximalt 2,2 miljoner liter för alla baskontrakt som handlas upp 2019 och 2020 Klimatnytta 130 ton CO 2 ekv per baskontrakt 4 700 ton CO 2 ekv per år för alla baskontrakt som handlas upp 2019 och 2020 Motsvarar årligt utsläpp från 1 900 personbilar. Bonusen motsvarar ca 50 öre per kg CO 2 ekv 71
Till 2021 Test av klimatkalkyl för baskontrakt Förberedelse för att kunna ta emot bränsleanvändning elektroniskt (BEAst) Utveckling av krav och bonus-modell baserat på utgångsläge med klimatkalkyl 72
Lunch 11:30-12:30