Information Klimatkrav Klimatkalkyl. 13 december 2018

Transkript

1 Information Klimatkrav Klimatkalkyl 13 december 2018

2 Välkomna! Informationstillfället arrangeras av representanter från Trafikverkets olika verksamhetsområden Vi är cirka 110 deltagare på dagens möte Konsulter, entreprenörer, materialleverantörer, branschorganisationer m fl. 3

3 Syfte med informationstillfället Ett informationstillfälle för extern målgrupp där Trafikverkets klimatkrav och arbete med klimatkalkyler presenteras och diskuteras Visa på exempel på klimatkravställande i projekt Visa på nyheter Visa på goda exempel och praktisk tillämpning Möjlighet att ställa frågor 4

4 Vi som håller i presentationerna idag: Håkan Johansson VO Planering Susanna Toller VO Planering Cecilia Kjellander VO Stora projekt Jonas Melén Inköp och logistik 5

5 Agenda och upplägg totalt 2 timmar Block 1: Trafikverkets klimatkrav - mål och motiv Block 2: Klimatkalkyl och miljövarudeklarationer Bensträckare 5 minuter Block 3: Omsättning av krav i praktiken Block 4: Frågeställningar och lösningar i projekt 6

6 Mötesregler Samla frågor och kommentarer till mellan blocken Mikrofonen ska vara avstängd under blocken Presentationen kommer spelas in Presentationen från informationstillfället publiceras på Trafikverket.se på klimatkrav- och klimatkalkylsidorna 7

7 Block 1: Trafikverkets klimatkrav - mål och motiv Håkan Johansson 8

8 Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige vara klimatneutralt Utsläppen från inrikes transporter (exklusive flyg) ska minska med minst 70 procent mellan 2030 och

9 Växthusgasutsläpp från vägtrafiken Trafik ca 70-80% Direkta emissioner Indirekta från el och bränsle (inkluderar utvinning, produktion och transport) Fordon ca 10-20% Byggande (inkluderar utvinning, produktion och transport) Underhåll Skrotning Infrastruktur ca 5-10% Byggande (inkluderar utvinning, produktion och transport) Förändrad markanvänding (avser endast skog) Drift och underhåll 10

10 Vad består den statliga infrastrukturens klimatpåverkan av? Investeringsobjekt (väg och järnväg) 0,3-0,6 miljoner ton CO2ekv Reinvesteringar (väg och järnväg) 0,5 miljoner ton CO2ekv Drift och underhåll (väg och järnväg) 0,3 miljoner ton CO2ekv, varav: Baskontrakt väg 0,13 miljoner ton CO2ekv Beläggningsunderhåll väg 0,11 miljoner ton CO2ekv Inköp av järnvägsmateriel sliper, spår m.m. (ingår i investering och underhåll) Andra delar Infrasystem (byggnadsverk och tunnlar, samt elanvändning för belysning, trafikljus, pumpstationer, ställverk, tågvärme etc.) Spårväxelvärmare Omformarstationer Linjemarkering Nationella projekt för reinvestering, slipersbyte m.m. Nationell projekt för underhåll, spårslipning m.m. 11

11 Investeringsprojektens klimatpåverkan Betong/Cement Drivmedel Stål armering och konstruktion Asfalt Klimatpåverkan referensalternativ nationell plan

12 Klimatpåverkan från baskontrakt väg Drivmedel Salt Beläggning Räcken Klimatkalkyl baskontrakt väg, WSP 13

13 Varför klimatkrav? Sverige ska inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser Sverige ska vara ett av de första fossilfria länderna i världen. De transportpolitiska målen, där klimatmålet är en del, ska nås. Klimatpåverkan från infrastrukturen (byggande, drift och underhåll) är betydande. Den står för ca 5-10 procent av väg- och järnvägens klimatpåverkan. Trafikverket har som upphandlare av infrastrukturhållning och materiel till järnvägen möjlighet att påverka utsläppen. 14

14 Från nationella mål till krav i upphandling Utgångspunkten målet i klimatlagen om att Sverige ska vara klimatneutralt till Trafikverket satte långsiktigt mål och två delmål ett långsiktigt mål om en klimatneutral infrastruktur senast 2045 delmål om en minskad klimatpåverkan om 30 procent till 2025 och 15 procent till 2020 jämfört med 2015 Konsekvensanalys tillsammans med bransch visade att delmålen kunde nås till ingen eller liten kostnad. Målen implementerade i upphandlingskrav från

15 Vad omfattar klimatkraven? Från 15 februari 2016 Investeringsåtgärder med totalkostnad på 50 miljoner kronor eller mer där entreprenaden beräknas avslutas 2020 eller senare. Upphandling av betongslipers till järnväg Från 15 mars 2018 Krav på utpekade material (armeringsstål, konstruktionsstål, betong och cement) och drivmedel för investeringsåtgärder mindre än 50 miljoner kr och underhållsentreprenader oavsett storlek. 16

16 Krav ställs vid planering, projektering och byggande <50 mkr och underhåll Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i projekteringen Material och drivmedelskrav på entreprenad Kontroll av uppfyllande av material- och drivmedelskrav EPD och drivmedelsredovisning 50 mkr Krav på konsult att ta fram klimatkalkyl och åtgärdsförslag i planläggningen Reduktionskrav på konsult eller totalentreprenad. Klimatkalkyl Reduktionskrav på Utförandeentreprenad Klimatkalkyl Kontroll av uppfyllande av reduktionskrav. Klimatdeklaration och EPD Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion 17

17 Krav vid projektering och byggskede Investeringsprojekt 50 miljoner kr I samband med upphandlingen definieras ett utgångsläge av Trafikverket med hjälp av en klimatkalkyl. Ett krav ställs i upphandlingen att reducera klimatpåverkan med x procent jämfört med utgångsläget. I snitt: 15 procent reduktion till 2020 jämfört med procent reduktion till 2025 jämfört med 2015 Vid förändringar av betydelse under entreprenaden uppdateras utgångsläget. Den procentuella reduktionen består dock. 18

18 Krav vid projektering och byggskede Investeringsprojekt 50 miljoner kr Vid projektets slut ska entreprenören visa att kravet har uppnåtts genom en klimatdeklaration. Emissionsprestanda för specifika material måste visas genom EPD. Det gäller alltid betong, cement, armeringsstål, konstruktionsstål och i vissa fall även bränslen. Bonus utgår för reduktioner större än kraven enligt modell presenterad i upphandlingen. Bonus utgår i samband med klimatdeklarationen. Om kraven inte klaras utgår vite. 19

19 Krav på material och drivmedel i mindre investeringsåtgärder (<50 mkr) och i underhållsentreprenader Produkt/material Entreprenad avslutas Entreprenad avslutas Armeringsstål (platsgjutet) 0,72 kg CO 2 e/kg stål 0,52 kg CO 2 e/kg stål Konstruktionsstål Cement (platsgjutet) Miljövarudeklaration typ III (EPD) för utvalda produkter 0,70 kg CO 2 e/kg cement Miljövarudeklaration typ III (EPD) för allt konstruktionsstål 0,62 kg CO 2 e/kg Betong (platsgjutet) Drivmedel till fordon och arbetsmaskiner i Storstadsregionerna 25 % reduktion CO 2 e Miljövarudeklaration typ III (EPD) för betongen 35 % reduktion CO 2 e Miljövarudeklaration typ III (EPD) för betongen Minst 20 procent av energianvändningen, avseende fordon och arbetsmaskiner, ska bestå av el från förnybara energikällor och/eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt 20

20 Krav på dokumentation och redovisning Större investeringsprojekt Vid slutdokumentation redovisar entreprenör: Klimatdeklaration i Trafikverkets klimatkalkyl Uppdaterat utgångsläge Effekter av genomförda åtgärder EPD för armeringsstål, cement/betong, konstruktionsstål (avgränsat till väg- och broräcken inklusive vajerräcken, pålar och spont samt rostfria konstruktionsstålprodukter). EPD för övriga projektspecifika material. Projektspecifika emissionsfaktorer för höginblandade drivmedel. 21

21 Krav på dokumentation och redovisning Mindre investeringsprojekt och underhåll oavsett storlek Vid slutdokumentation* redovisar entreprenör: EPD för armeringsstål, cement/betong, konstruktionsstål (avgränsat till väg- och broräcken inklusive vajerräcken, pålar och spont samt rostfria konstruktionsstålprodukter). Förteckning över använda mängder och kvaliteter av el och drivmedel enligt Trafikverkets mall. Gäller endast Storstadsregion. Länk till mall *För underhållskontrakt gäller redovisningen årligen. I de fall material inte används behöver inte EPD redovisas. 22

22 Klimatkraven är bara en del i strategin att minska klimatpåverkan från infrastrukturen Krav på reducerad klimatpåverkan i upphandlingar av konsulter, entreprenörer och leverantörer av järnvägsmateriel Forsknings- och demonstrationsprojekt för att driva på lovande teknik. Identifiera hinder för att använda lösningar som är lönsamma och utveckla dessa vidare tillsammans med regelverket. Säkerställ att dagens lösningar fungerar i framtiden. 23

23 Vad händer framöver? Utökning till fler delar av verksamheten Krav på klimatprestanda för beläggning baserat på EKA-modellen i upphandlingar under Krav på uppföljning av klimatpåverkan och klimatkrav i baskontrakt väg i upphandlingar under Krav på klimatprestanda och EPD i upphandling av slipers och räl till växlar under EPD krav i förlängning av rälkontrakt för linje. Utvärdering, forskning och utveckling Kontrollstation 2018 med utvärdering av krav och framtagande av krav bortom Mistra Carbon Exit m.fl. forskningsprojekt 24

24 Här hittar du mer information Externa webben: Klimatkrav: Klimatkalkyl: 25

25 Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer 26

26 Block 2: Klimatkalkyl och miljövarudeklarationer Susanna Toller 27

27 Mton CO2 ekv Vikten av att tillämpa ett livscykelperspektiv Växthusgasutsläpp från byggande, drift och underhåll av statligt ägda vägar (Mton CO2-ekv./year): 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Material production Construction site Källa: Liljenström, Toller, Åkerman and Björklund 2017, Royal institute of Technology (KTH) 28

28 Sedan 2015 beräknas klimatbelastningen för alla stora investeringsobjekt med hjälp av Klimatkalkylmodellen En modell för alla projekt: Effektivt, konsekvent och systematiskt Enkel att använda - kräver ej LCA-kompetens och kräver ej datainventering (bygger på underlagen för kostnadskalkyler) Går att tillämpa i olika skeden av planläggningen, tack vare schabloner som succesivt byts ut till projektspecifik information för bättre precision Klimatkalkylmodellen används för beslutsunderlag, förbättringsarbete, rapportering/uppföljning och klimatkravsställande Klimatkalkyl version 1.0 togs fram 2013, därefter har vidareutveckling skett - version 6.0 driftsattes i april

29 Beräkningarna i Klimatkalkyl Klimatkalkyl beräknar energianvändning och klimatbelastning utifrån Vilka resurser som används Emissionsfaktorer (LCA-data) som beskriver energianvändning och utsläpp från utvinning, förädling, transport och användning av resurserna 30

30 Klimatkalkyl görs från tidig planering till färdigt objekt Precisionen ökas successivt i och med att mer projektspecifik data finns tillgänglig Användaren kan välja defaultvärden för generiska LCA-data (emissionsfaktorer), eller byta ut dessa mot specifika LCA-data (kräver verifikat i form av EPD) Projektspecifik indata Typåtgärder Byggdelar Material och energiresurser Emissionsfaktorer för material- och energiresurser Resultat för projektet 31

31 EPD = miljövarudeklaration En EPD är ett registrerad och verifierat dokument för kommunikation av en produkts miljöprestanda över dess livscykel. Beskriver en produkts miljöprestanda från åtminstone vagga till grind Finns europeisk standard som beskriver hur beräkningarna ska göras och vilka systemgränser som ska användas i EPD för byggprodukter (EN15804) Resultat från olika EPDer inom samma produktgrupp ska vara jämförbara 32

32 Hur hanteras EPDer av Trafikverket? EPDer används som verifikat För enskilda material (betong, cement, armeringsstål och konstruktionsstål) I klimatkalkyler för investeringar 50 milj För att en EPD ska kunna användas som verifikat eller underlag måste den vara: I överensstämmelse med europeisk standard för miljövarudeklarationer av byggprodukter (EN15804) Tredjepartgranskad och publicerad hos programoperatör Giltig/representativ (tidsmässigt, geografiskt och tekniskt) för produkten som avses Mottagen och godkänd av Trafikverkets material- och kemikaliegranskningsfunktion (system under uppbyggnad, EPDer mailas tills vidare till klimatkalkyl@trafikverket.se) Undantag från ovanstående krav kan göras för verifikat som till mer än 90% baseras på en godkänd EPD, eller för verifikat som tagits fram i ett förgranskat EPD-verktyg. Ett antal villkor gäller då. 33

33 I Klimatkrav för investeringsåtgärder 50 MSEK används Klimatkalkyl Krav ställs på reduktion av utsläpp jämfört med ett utgångsläge, beräknat i Klimatkalkyl För beräkning av utgångsläget används schabloner för resursanvändning samt generiska LCA-data. I den slutliga deklarationen används projektspecifika mängder, samt för vissa material även produkt- och leverantörsspecifika LCA-data (EPD) Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag Reduktionskrav för hela projektet, samt informationskrav för vissa material. Kontroll av uppfyllande av reduktionskrav och informationskrav (klimatdeklaration och EPDer) Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion 34

34 Att använda Klimatkalkyl Klimatkalkyl är tillgänglig med eller utan inloggning: Fullständig modell med möjligheter till nedsparning av upprättade kalkyler kräver användarkonto och behörighet (de med trafikverksdator söker själva i Arthur, externa användare söker via sin kontaktperson på Trafikverket) Öppen men begränsad version, tillgänglig på Sedan oktober 2017 finns möjlighet att spara ner kalkyler till fil från den öppna versionen Klimatkalkyler för samma objekt eller åtgärd läggs i en kalkylmapp för att underlätta uppdateringar och jämförelser Rapporter kan skapas i excel eller pdf 35

35 Nyheter version 6.0 Rättning av två schabloner (DoU av stationsbyggnader och 6,5 meter breda tvåfältsvägar), samt tillägg av två nya byggdelar (rörbro och stödmur) Unikt ID-nr för varje upprättad kalkyl Förbättringar av funktion och användarvänlighet Möjlighet att lägga till flera typåtgärder eller byggdelar av samma slag, samt att namnge dessa Rapporternas utseende har justerats och anpassats till olika användningsområden Sökningen av typåtgärder vid upprättande av en klimatkalkyl har utvidgats Informationstexter, knappar och möjligheten att lämna kommentarer har setts över och förbättrats eller förtydligats Ytterligare förbättring i dec 2018: Tydligare presentation i rapport när specifika data förts in, samt redigeringslås som hindrar att två användare redigerar samma kalkyl samtidigt 36

36 Frågor framöver Generiska LCA-data av hög kvalitet (samordning med andra aktörer, tolkning/utveckling av EN15804) Mottagande av EPDer (mottagandekontroll, tydlig information, samordning med andra aktörer etc) Fortsatt utveckling/förbättring av Klimatkalkylmodellen (bl a digitala dataflöden och översyn/förbättring av schabloner) 37

37 Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer 38

38 39 BENSTRÄCKARE 5 MINUTER!

39 Block 3: Omsättning av krav i praktiken Jonas Melén 40

40 Ställda krav på reduktion i större investeringsprojekt 18 % reduktion i snitt Total reduktion i antal ton

41 Erfarenheter från projekt som jobbat med klimatkalkyl Ha rätt kompentens redan i anbudsskedet Beakta framtagen klimatkalkyl i anbudet: Beskrivna befintligheter ex massbalans. Avstånd täkt. Möjliga tekniska lösningar i projektering Möjliga val av metod och material kontakta leverantörer Vilka fordon kontakta underentreprenörer Om kontrakt Kom tidigt överens om avstämningstidpunkter Tag hjälp av beställaren! 42

42 Text i standardavtal AFG.36 - om förutsättning för utgångsläget Vid större förändringar av entreprenaden eller om Utgångsläge klimatkrav innehåller uppenbara felaktigheter som innebär väsentligt förändrade förutsättningar ska entreprenören föreslå ett nytt uppdaterat utgångsläge med tillhörande underlag för Trafikverket. Utgångsläget ska ändras om förändringen beror på förhållande som entreprenören inte orsakat och vars effekt denne inte rimligen kunnat undanröja. 43

43 Hur förhålla sig till utgångläget och reduktionskrav? Entreprenör ska föreslå förändrat utgångsläge vid större förändringar: beställaren ställer tillkommande eller avgående krav som påverkar klimatkalkylen och vid felaktigheter: Om utgångsläget inte överensstämmer med befintligheter eller andra handlingar som TB eller mängdförteckning Om metoder och material beskrivna i klimatkalkylen inte är fackmässiga Reduktionskravet ändras ej. 44

44 Uppföljning av krav i entreprenader Större investeringsentreprenader (färdigställande 2020-) Bonus och vite i förhållande till kontraktsvärde och redovisad reduktion. Max bonus i rådstext är 1% för ett 100 MSEK-kontrakt. Vite maximerat till 1%. Mindre investeringsentreprenader (färdigställande 2020-) Vite fastställt till 0,5 procent av kontraktsvärdet (max kr) om krav på material eller förnyelsebara bränslen (storstad) ej uppfylls. Underhållsentreprenader (genomförande från 2020) Vite fastställt till 0,5 procent av årligt kontraktsvärdet (max kr) om krav på material eller förnyelsebara bränslen (storstad) ej uppfylls. 45

45 Uppföljning av krav Konsultuppdrag (plan och proj) I bedömningsystemet Upplev och kriterie för Teknik och utveckling bedöms konsultens leverans kopplat till klimatkrav i FU. Trafikverket värderar inte direkt den kvalitet som konsultens levererar gällande klimatkrav Tekniskt godkänt material Bonus i kontrakt finns för ex. slipers och regleras genom påslag på priset i samband med leverans av varan. Om varan inte anses klara ställda krav bedöms varan felaktig. 46

46 Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer 47

47 Block 4: Frågeställningar och lösningar i projekt Cecilia Kjellander 48

48 Filmtips! Energi och klimat i projekt: 49

49 CO2-reducerande åtgärder Planläggning Detaljprojektering Bygg Val av sträckning Linjeoptimering, plan och profil Projektering, längd, storlek, typåtgärd Produktionsplanering och masshantering Utformning Konstruktioner Materialval Produktionsplanering och masshantering Materialval, teknik och byggmetod Energislag, maskiner och bränslen Logistik och masshantering

50 Vem ska komma på alla åtgärder?

51

52 Exempel val av linje inom korridor Max skillnad: ton (19%) Beslutsunderlag för val av linje Utgångsläge för vidare insatser

53 Exempel, linjeoptimering Flytt av spårlinje undvika ombyggnad och omläggning av vägar samt färre och kortare broar Sänkt profil kortare brolängder och lägre bankhöjder Alternativt koncept för vatten- och frostsäkring i tunnel minskad volym berguttag i tunnelsektion, mindre betong och stål

54 Optimera med hänsyn till terräng, geologi och miljö Masshanteringsplaner och geokalkyler i tidiga skeden Prognoser för kostnader och klimatpåverkan (CO 2 e) Bryta ned i moment på åtgärds- och materialnivå Ny version på hemsidan efter årsskiftet Youtube-filmer uppdateras Utbildningar under

55 Exempel, projektering FU Projektet omfattar byggande av ny stålbalkbro (ca 300m), rivning av gammal bro, justering av anslutningar, ny GC-väg Klimatkrav: Reducering av klimatpåverkan i skede FFU/Bygghandling med 5% Övrigt Asfalt, 6,5% bitumen Diesel (MK 1) Stål, armeringsstänger Bygg totalt (4607 ton CO2 - ekv.) Avskogning Stål, generellt värde, EU - average Stål, generellt värde, EU - average Betong, anläggning Stål, armeringsstänger Diesel (MK 1) Asfalt, 6,5% bitumen Betong, anläggning Övrigt

56 = -235 ton CO2-ekv (motsv. 5%)

57 Exempel, schabloner och mängder Utgångsläge Klimatdeklaration Checklista egenkontroll för klimatkalkyl kommer att läggas upp på hemsidan

58 PM Reducerad klimatpåverkan Både en process och en produkt Mall plan och FU, TMALL 0849 (finns på hemsidan) Mall Entreprenad, från AFG.36 till TMALL 0944 (kommer på hemsidan) Se bildspel på hemsidan

59 Förslag på procentuellt reduktionskrav Beräkna effekten av möjliga, rimliga åtgärdsförslag (CO2-ekv och GJ per år) Beräkna teoretiskt möjlig reduktion Gör en rimlighetsbedömning Gör en kostnadsberäkning av åtgärderna Ta fram redovisning av underlag för beräkningar och resonemang/motiv Vid förfrågningsunderlag för utförandeentreprenad dela upp reduktionskravet på projektering och byggfas

60 Exempel på beräkning utifrån åtgärder Åtgärdsförslag Minskad klimatpåverkan (ton CO2-ekv) Byte av armering 1000 Lättfyllnad (skumglas) som komplement i grundförstärkning Alternativa bindemedel i inblandningspelare Totalt 2300 Projektets totala klimatpåverkan: ton CO2-ekv Teoretisk reduktionspotential = 2300 / = 17 %

61 Trafikverket som beställare och motpart i klimatarbetet Roller och ansvar tydliggörs för projektledare, teknikspecialister och miljöspecialister Utbildningspaket om klimatarbetet utifrån roll och ansvar under 2019 Stödmaterial utvecklas succesivt (Trafikverkets hemsida) Kontrollstation 2018 utveckling av klimatkrav och klimatarbetet

62 Vägledning klimatåtgärder i planering och projektering Tas fram inom Anläggningsforum tema klimat och miljö under 2019 Målet är att sammanställa kända åtgärder men också att bearbeta och presentera andra åtgärder som ännu inte finns tydligt beskrivna Förslaget är att nyttja ett par fallstudier (väg + järnväg) för att åskådliggöra potentialen och vilken effekt olika åtgärder/förändringar ger Rapport med informationsinsatser

63 Klimatoptimerade broar Konstruktiv optimering av mängder Produktval armering Ersättning av cementklinker Optimering ur underhållsperspektiv Kombination av materielmängder Vägledning för planering och projektering tas fram inom Anläggningsforum, klart

64 Mer information Energi och klimat i projekt, Frågor och svar om klimatkrav, Frågor och svar om klimatkalkyl, 65

65 Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer 66

66 Tack för uppmärksamheten! Presentationen från informationstillfället publiceras på Trafikverket.se på klimatkrav- och klimatkalkylsidorna 67